Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

{ 0 comments }

Detta är en samlingsartikel för information om hur man ritar en detaljplan. Framförallt har inlägget som syfte att samla webbaserad information, och introducera hur man tar fram och ritar detaljplaner. Inlägget uppdateras med ny information.

Så här gör Nybro kommun en detaljplan

Detaljplan för MicroStation

Detaljplaner i Topocad – Webinar 20141212

Topocad 15 planmodul, för detaljplaner

{ 0 comments }

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Befolkningstäthet i invånare/km2.
  2. Förhållandet mellan befolkningstäthet och handelsområden med minst 100 anställda.
  3. Förhållandet mellan befolkningstäthet och externa handelsområden med minst 100 anställda.

Lite kort kan man nämna att befolkningstäthet och antalet handelsområden/externa handelsområden följer varandra – ökar befolkningstätheten, ökar antalet handelsområden. Det är givetvis inga nyheter eller konstigheter i det, utan speglar grundläggande marknadsekonomiska förhållanden. Handel och människor har alltid följts åt, och nya handelsområden placeras normalt där den ekonomiska upptagningsförmågan/antalet kunder är tillräcklig stort för att någon ska vara intresserad av att etablera ett handelsområde.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 & Befolkningsstatistik 2010
Grafik: Ulf Liljankoski

{ 0 comments }

År 2010 fanns det 395 handelsområden, med minst 100 anställda, i Sverige. I dessa handelsområden räknas även centrum i tätorter in (t ex stadskärnor) samt handelsområden belägna utanför centrum.
Statistiska centralbyrån definierar handelsområde, i detta fall, som ”sammanhängande bebyggelse där detaljhandel och personbilhandel sker” med minst 100 anställda.

Sedan 2010 har några handelsområden tillkommit. Dessa är ej medräknade i antalet eller en del av illustrationen.
Bland annat har Emporia i Hyllie, utanför Malmö tillkommit. Har du förslag på ytterligare handelsområden som bör läggas till på listan är du välkommen att skriva en kommentar eller mejla mig!

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015.

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 (www.scb.se/mi0804).

Kartograf: Ulf Liljankoski.

{ 0 comments }

En statistisk analys av sambandet mellan servicebredd och servicegrad i skånska centralorter, och avståndet till externa köpcentrum i Skåne.

Artikeln kan även laddas ner i pdf-format här:
Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

1. Inledning

En återkommande diskussion inom stadsbyggnadsdebatten är diskussionen om hur externa köpcentrum påverkar vår livsmiljö, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Ett av de vanligaste argumentet mot etablerandet av externa köpcentrum handlar om att allt fler väljer att köra bil till butiker som inte är centralt belägna. Externa köpcentrum uppmuntrar till ett ökat användande av bil, vilket i sin tur påstås öka koldioxidutsläppen och därmed påverka miljön negativt. Ett annat argument är att butiker i stadskärnan konkurreras ut av butiker i externa köpcentrum. Detta leder i sin tur till att de tidigare mötesplatserna i stadskärnan försvinner, då människorna uträttar sina inköpsbehov på externa köpcentrum. Huruvida externa köpcentrum verkligen är en aktör som utarmar vår vardag genom att påverka miljön och det sociala livet är dock svårt att avgöra, då det finns många variabler att beakta1)Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.. En vanlig diskussion gällande de sociala och ekonomiska aspekterna handlar om den döende stadskärnan, och många kommuner eftersträvar att skapa en levande stadskärna. Dels ses en lokal handelsplats i stadskärnan som en viktig del för att upprätthålla en levande stadskärna, och dels ses delar av handeln som viktiga servicefunktioner som förser invånarna med service. Närheten till dessa servicefunktioner kan, utifrån diskussionerna, tänkas vara viktig för personer som har svårt att ta sig till externt belägna handelsplatser. Samtidigt råder det stor variation gällande vad en levande stadskärna leder till och varför det är eftersträvansvärt2)Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan..

Det finns många frågetecken kring vad etablerandet av externa köpcentrum egentligen medför för såväl människa som natur. I den här artikeln kommer jag att fokusera på hur tillgängligheten till olika servicefunktioner påverkas. Som beroende mätvariabler för tillgängligheten till servicefunktioner har jag använt mig av servicebredd och servicegrad. Dessa två begrepp förklaras i kapitel 2.1.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med den här artikeln är framförallt att testa en modell som analyserar externa köpcentrums effekt på kringliggande tätorter. Detta är de första stegen i att ta fram en modell. Flera variabler som kan tänkas vara viktiga i en sådan här analys har inte tagits med i denna försöksmodell. I detta skede valdes (1) servicebredd och (2) servicegrad ut som beroende variabler, och (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km som oberoende variabler.

De vägledande frågeställningarna i artikeln är:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?
  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Dessa frågeställningar kommer att belysas med fyra teoretiska modeller som presenteras i kapitel 3.4.

2. Teoretiska utgångspunkter

Det finns flera variabler som skulle vara intressanta att analysera, t ex socialt kapital, entreprenörskap, antal butiker i stadskärnan, boendes trivselupplevelse och upplevelse av tillgängligheten till servicefunktioner inom olika grupper etc. På grund av svårighet att ta del av sådan data, samt en begränsad tidsram för denna modellutvärdering, valdes variablerna servicebredd och servicegrad ut som viktiga variabler som skulle kunna tänkas påverkas av närbelägna externa köpcentrum.

2.1. Servicebredd och servicegrad

Stina-Kajsa Andersson har, tillsammans med myndigheten Statistiska centralbyrån (SCB), arbetat med att sammanställa ett statistiskt mått på hur god service olika tätorter har. Dels mäter man servicebredd genom att räkna hur många olika sorters servicefunktioner en tätort har, och dels mäter man servicegrad genom att beräkna antalet servicefunktioner per 1000 invånare tätorten har (Andersson 2014:4).

Måtten kan förstås som ett mått på tillgänglighet till servicefunktioner i svenska tätorter.

Anderssons analys av servicebredd och servicegrad har även visat på att de två variablerna inte nödvändigtvis är kopplade till varandra, en tätort med högt värde på servicegrad behöver inte ha ett högt värde på servicebredd. Med andra ord, även om en tätort har många servicefunktioner per 1000 invånare betyder det inte att de har ett brett utbud av servicefunktioner, utan det kan betyda att de har ett fåtal olika sorters servicefunktioner som fördelas på ett litet antal invånare. Antalet invånare i tätorten påverkar därför värdet på servicegraden. T ex får en stor tätort med ett stort antal olika sorters servicefunktioner ett lågt värde på servicegrad då fler invånare delar på samma servicefunktion.

2.1.1. Servicebredd

Servicebredd delas in i sju olika klasser (1-7), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 7. Ju högre värde en tätort har i servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.

2.1.2. Servicegrad

Servicegrad delas in i nio olika klasser (1-9), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 9. Ju högre värde en tätort har i servicegrad desto fler servicefunktioner har tätorten per 1000 invånare. Ett högt värde på servicegrad behöver inte innebära att tätorten har många olika sorters servicefunktioner.

Tabell 1: Sammanfattning av servicebredd och servicegrad
ServicebreddServicegrad
Antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc)10)Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).
.
Antal klasser (klassvärde): 7

Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten. Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.
Antal servicefunktioner per 1000 invånare.

Antal klasser (klassvärde): 9

Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten. Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

2.2. Definition av externt köpcentrumen

Den definitionen av externa köpcentrum, som jag valt att använda mig av i den här artikeln, är att det är en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats3)Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum)..

3. Metod, material och avgränsning

För att visualisera och beräkna samband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad har jag dels använt mig av datorprogrammen ArcGIS 10.1 och QGIS 2.6 för att bearbeta geografisk data, samt datorprogrammen SPSS och PSPP för att utföra statistiska analyser av datamaterialet.

3.1. Kartmaterial

Kartmaterial med gränser och geografiska punkter har jag hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB), Lantmäteriet samt från egenproducerat material. Kommun- och landskapsgränserna kommer från SCB, tätorternas geografisk placerade punkter kommer från Lantmäteriet och eget insamlat material, och placeringen av geografiska punkter för externa köpcentrum kommer från eget insamlat material.

3.2. Statistiskt material

Statistiska material gällande olika tätorters servicebredd och servicegrad hittade jag i bilagorna till Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014). Då jag under arbetsprocessen inte hade någon färdig tabell från SCB att använda mig av sammanställde jag datamaterialet i en tabell på egen hand.

3.2.1. Begränsningar i datamaterialet

Det finns även begränsningar i det använda datamaterialet. Dels är det inte helt beprövat och det kan därför vara svårt att veta om det verkligen mäter vad det avsett att mäta. Den teoretiska ramverket, gällande tillgänglighet till servicefunktioner, som ligger till grund för variablerna servicebredd och servicegrad anser jag hålla hög kvalité. Materialet har även fått stöd från SCB (Andersson 2014:35)4)Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd..

I datamaterial har Malmö redovisats som en uteliggare (outlier) när det gäller servicebredd och har därför inget värde på servicebredd (Andersson 2014:21). Ingen data redovisas för Arlöv (centralort i Burlövs kommun), varken för servicebredd eller servicegrad, då Arlöv räknas till Malmö tätort. Jag har dock valt att ge Arlöv samma värde på servicegrad som Malmö tätort då Arlöv, som sagt, tillhör Malmö tätort.

3.3. Rumsliga avgränsning

För att göra arbetet hanterbart under rådande tidsbegränsning valde jag att fokusera på centralorterna i Skånes kommuner. Jag har alltså uteslutit de tätorter som inte är centralorter. Anledningen till detta är att jag tyvärr inte hann skapa en tabell med samtliga värden på servicebredd och servicegrad för samtliga tätorter, då en sådan tabell inte gick att få tag på, eller sammanställa, inom tidsramen för denna artikel. Det är även ofta fokus på centralorterna när man diskuterar stadskärnan och ett levande centrum5)I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.. Jag valde även att enbart ta med externa köpcentrum belägna i Skåne. Dock hade underlaget kunnat förbättras om externa köpcentrum i Blekinge, Småland och Halland hade tagits med.

Att arbeta med rumslig data innebär alltid ett gränsdragningsproblem (Henning 2009:232). Man bör beakta att även rumsliga egenskaper i närliggande områden påverkar den data som analyseras. I detta fall finns det en teoretisk möjlighet att externa köpcentrum utanför Skånes gränser påverkar orter. Ett externt köpcentrum i Blekinge som ligger nära gränsen till Skåne har i detta fall uteslutit även om det borde betraktas som en viktig faktor i en sådan här analys.

Jag har även valt att låta centralortens värde på servicebredd och servicegrad få symbolisera kommunens servicebredd och servicegrad. Samt har jag kopplat detta värde till en centroid6)En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur. inom kommunens gränser. När jag sedan beräknat avstånd mellan centralorten/kommunen och det mest närliggande köpcentrumet, har jag använt mig av avståndet mellan kommunens centroid och det externa köpcentrumets geografiska läge. Detta valde jag att göra för att skapa ett värde för hela kommunen baserat på centralorten. Hade tid funnits hade varje tätort kopplats till sitt värde på servicebredd och servicegrad, och analyserats. Något detta medför är att avstånd mellan en centralort och ett köpcentrum både kan underskattas och överskattas dels beroende på var i kommunen centralorten ligger, samt beroende på hur stor geografisk yta kommunen har (vilket påverkar centroidens placering).

3.4. Beroende och oberoende variablerna

De beroende variabler jag valde att mäta var alltså (1) servicebredd och (2) servicegrad. De variabler som fick agera som oberoende var (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km.

Frågorna som dessa variabler är tänkta att belysa är om avståndet till externa köpcentrum påverkar servicebredd och servicegrad i tätorten/kommunen. Här valde jag att använda mig av hur långt bort det närmsta externa köpcentrumet låg i kilometer. Hur långt bort i tid är dock en variabel som hade kunnat användas. Den teoretiska utgångspunkten är att ju närmare man har till ett köpcentrum desto lättare blir det att utföra sina inköp där. Vilket i sin tur kan konkurrera ut servicen i tätorten, och därmed ge ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

Samt valde jag att belysa frågan hur servicebredd och servicegrad påverkades av antalet köpcentrum inom 50 km radie. Även detta är en geografisk begränsning som kan diskuteras. Anledningen till att jag valde 50 km berodde på tidigare diskussioner med vänner och bekanta gällande hur långt man är beredd att ta sig för att handla på ett köpcentrum. Den teoretiska utgångspunkten är att ju fler köpcentrum som finns i närheten av en tätort desto hårdare blir konkurrensen för den lokala servicen. Vilket i sin tur också kan tänkas leda till ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

3.4.1. Fyra teoretiska modeller som analyseras

Fyra teoretiska modeller får agera som analysramar och stödfrågor till de inledande frågeställningarna.

3.4.1.1. Modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Den första modellen presenteras i figur 1. Analysen utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

3.4.1.2. Modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Den andra modellen presenteras i figur 2 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

3.4.1.3. Modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Den tredje modellen presenteras i figur 3 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

3.4.1.4. Modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Den fjärde modellen presenteras i figur 4 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

4. Analys

I analysen börjar jag med att presentera hur servicebredd och servicegrad i Skånes centralorter är fördelad. Sedan går jag in på hur de externa köpcentrumen är placerade och sedan avrundar jag med att titta på den statistiska analysen.

Skåne har totalt 33 kommuner, och även 33 centralorter.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

4.1. Servicebredd i Skåne

En tätort kan ha en servicebredd med ett heltalsvärde från 1 till 7. Ju högre värdet är, desto bättre servicebredd (ju högre värde på servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner finns det på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 2 och det högsta värdet är 7. Högst värde har Lund (7) och lägst värde har Perstorp (2). Det vanligaste värdet är 3. Centralorterna Malmö och Arlöv har, som tidigare nämnts, inget värde på servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.

Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.2. Servicegrad i Skåne

En tätort kan ha en servicegrad med ett heltalsvärde från 1 till 9. Ju högre värdet är, desto bättre servicegrad (ju högre värde på servicegrad desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 7 och det högsta är värdet är 8. Skåne framstår som en relativt homogen region där alla orter har en liknande servicegrad. Det vanligaste värdet är 8.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.

Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.3. Externa köpcentrum i Skåne

Utifrån den tidigare definitionen av externa köpcentrum, alltså en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats (se kapitel 2.2), har jag valt att kategorisera och studera följande köpcentrum som externa köpcentrum i Skåne:

  • Burlöv Center (belägen i Burlöv kommun)
  • Familia Köpcentrum (belägen i Åstorps kommun)
  • Center Syd (belägen i Kävlinge kommun)
  • Nova Lund (belägen i Lunds kommun)
  • Emporia (belägen i Malmö kommun)
  • Väla centrum (belägen i Helsingborgs kommun)
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

4.4. Centralorternas avstånd till externa köpcentrum

Externa köpcentrum i Skåne är placerade i västra Skåne. Detta påverkar avståndet till närmaste skånska externa köpcentrum och antalet skånska externa köpcentrum inom 50 km radie för de östliga kommunerna i stor grad7)Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet..

På följande karta kan vi se hur långt avståndet är mellan närmaste skånska externa köpcentrum och kommunens centroid. Avståndet är avrundat uppåt till hela kilometer.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

På följande karta kan vi se hur många skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt). Siffrorna i nordöstra Skåne kan tänkas öka på grund av närbelägna externa köpcentrum i angränsande län om detta arbete inte varit begränsat till Skåne. De sydostliga kommunerna påverkas gissningsvis inte på samma sätt av angränsade län då de ligger ut till kusten.

Figur 10: kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

Figur 10: Kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

4.5. Statistisk sambandsanalys

Nu ska vi studera de olika modellerna (se figur 1, 2, 3 och 4). För att testa sambanden mellan servicebredd, servicegrad och avstånd till externa köpcentrum har jag gjort en bivariat korrelationsanalys.

4.5.1. Analys av modell 1: Test av samband mellan servicebredd och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 11 visar på ett svagt negativt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, sjunker servicebredden), och förklaringsgraden ,R2 = 0,029, visar på att modellen förklarar 2,9% av variansen. Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,3688)Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde. (se tabell 4).

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.

Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

4.5.2. Analys av modell 2: Test av samband mellan servicebredd och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 12 visar på ett svagt positivt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, ökar även servicebredden), och förklaringsgraden, R2 = 0,004, visar på att modellen förklarar 0,4% av variansen (se figur 12). Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,739 (se tabell 5).

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.

Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

4.5.3. Analys av modell 3: Samband mellan servicegrad och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det kan finnas ett samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 13 visar på ett positivt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,123, visar på att modellen förklarar 12,3% av variansen (se figur 13). Sambandet visar sig även vara signifikant, P-värdet är 0,045 (se tabell 6). Samtidigt försvåras analysen av att de skånska centralorterna enbart har två värden på servicegrad, antingen 7 eller 8. Man måste därför beakta att det kan vara svårt att säkerställa ett samband på grund av problem med urvalet.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.

Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

4.5.4. Analys av modell 4: Test av samband mellan servicegrad och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 14 visar på att det finns ett svagt negativt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, sjunker servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,008, visar på att modellen förklarar 0,8% av variansen (se figur 14) . Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,624 (se tabell 7).

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.

Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

5. Slutsats

För att återknyta till den inledande frågeställningen:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?

Analysen kunde inte visa på att det fanns några statistik signifikanta samband mellan externa köpcentrum och de skånska centralorternas servicebredd.

  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Antalet externa köpcentrum inom 50 km visade inget signifikant statistiskt samband. När avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden. Analysen visade dock på att det kunde finnas ett samband mellan avståndet till närmaste externa köpcentrum och servicegraden. Dock bedöms resultatet som osäkert då det kan ha påverkats av ett allt för snävt urval.

En annan tolkning både köpcentrum och servicegrad påverkas av befolkningstätheten. Köpcentrum placeras normalt där befolkningstätheten är hög (där köpkraften är hög). Samtidigt har befolkningstäthet visat sig påverka servicebredd positivt, men påverkar servicegraden negativt (Andersson 2014:36). Det kan därför vara andra variabler som påverkar att servicegraden ökar ju längre avståndet är mellan tätorten och ett extern köpcentrum. Utan istället kan befolkningstäthet vara oberoende variabel som påverkar både externa köpcentrums placering och servicegraden och servicebredden i en tätort. Detta kan leda till ett skensamband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad. Ett kausalt samband mellan avstånd till närmaste externa köpcentrum och servicegrad kan alltså inte bekräftas.

6. Diskussion

Denna artikel tjänade framförallt som ett försöka att ta fram en modell för hur man skulle kunna mäta externa köpcentrums eventuella påverkan på tätorter. Modellen är tänkt att använda sig av fler variabler än servicebredd och servicegrad vid framtida analyser, samt ska tätorternas geografiska läge användas istället för kommunernas mittpunkt.  Även en fördjupning i externa köpcentrums upptagningsområde bör studeras närmare för att komma fram till tydligare gränser.

Ytterligare tänkbara variabler är avstånd till externa köpcentrum i tid, samt lättillgänglighet med kollektivtrafik. Samt kan variabler som antalet butiker och deras omsättning i tätorterna vara intressanta variabler att analysera om man intresserar sig för de ekonomiska och entreprenöriella aspekterna. Även befolkningstäthet och närheten till större orter är variabler som är viktiga att få med i en framtida analys. Och intresserar man sig, som jag, för sociala aspekter, är det meningen att projektet även ska analysera hur olika samhällsförändringar och stadsplanering påverkar det sociala kapitalet9)För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013)..

7. Presentation

8. Referenslista

Andersson, Stina-Kajsa. (2014). Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. Uppsala: Uppsala universitet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://www.utn.uu.se/sts/cms/filarea/1406_Stina-Kajsa_Andersson.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Henning, Martin Svensson. (2009). Tekniker för analys av rumslig data: en översikt. I Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur. s 229-267.
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Liljankoski, Ulf. (2013). Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet. Lund: Lunds univeristet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://stadsplanering.se/wp-content/uploads/2013/05/Stadskarneutveckling-och-socialt-kapital-Stadskarneutveckling-i-sm%C3%A5staden-Ulf-Liljankoski.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Fotnot   [ + ]

1. Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.
2. Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan.
3. Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum).
4. Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd.
5. I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.
6. En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur.
7. Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet.
8. Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde.
9. För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013).
10. Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).

{ 0 comments }

”Om framtiden ska bli grönare måste den bli mer urban. Täta städer erbjuder en livsstil som medför mindre bilkörning och mindre bostäder att värma upp och kyla ner. Någon dag kommer vi kanske att kunna köra bil och temperera våra bostäder med nästan inga koldioxidutsläpp, men fram till dessa finns det inget grönare än asfalt.”
(Glaeser 2012:216)

Citatet ovan får tjäna som ett smakprov på vad vi har att vänta oss när vi fördjupar oss i Edward Glaesers bok Stadens triumf (2012). Innan vi gräver djupare i Glaesers resonemang kring staden, och dess aktualitet för den svenska stadsbyggnadsdebatten, ska vi börja med att bekanta oss med författaren Glaeser.

Edward Glaeser & Stadens triumf

Edward Glaeser är professor i nationalekonomi vid Harvards universitet. Han doktorerade i nationalekonomi år 1992 vid University of Chicago. Mycket av hans forskning, och de vetenskapliga artiklar han skrivit, kretsar kring ekonomi, bostadsfrågor, entreprenörskap, segregation och kriminalitet i det urbaniserade samhället1)För ett mer uttömmande översikt gällande Edward Glaesers CV och publikationer kan man besöka http://scholar.harvard.edu/glaeser/home..

Stadens triumf av Edward Glaeser

Stadens triumf av Edward Glaeser

För att belysa staden i sin bok Stadens triumf (2012) använder han sig framförallt av ekonomiska teorier och data, men även personliga observationer av livet i staden ligger till grund för hans intresse av att ge sig på att förstå staden (Glaeser 2012:19), samt använder han sig av historia för att jämföra städers utvecklingsförutsättningar (se bl a Glaeser 2012:35-36). I den akademiska världen skulle många benämna det som en kombination av kvantitativa och kvalitativ studier av staden.

Stadens triumf (Glaeser 2012) publicerades i USA på originalspråk år 2011 och publicerades på svenska 2012. Vilket kan jämföras med Jane Jacobs Den amerikanska storstadens liv och förfall (2005) som publicerades i USA 1961 och på svenska 2005. Att Stadens triumf (Glaeser 2012) översattes och publicerades så pass snabb på svenska kan tolkas som ett visst mått på innehållets aktualiteten för den svenska stadsbyggnadsdebatten. Anledningen till varför innehållet kan tänkas vara aktuellt i den svenska stadsbyggnadsdebatten kommer vi till längre fram i artikeln.

Staden gör oss rikare, smartare, grönare, friskare & lyckligare

Edward Glaeser älskar staden. Och Edward Glaeser fascineras av staden. Detta är inget han hymlar med, och det präglar genomgående hans resonemang i boken Stadens triumf (2012). Med Glaesers egna ord är det centrala temat för boken ”att städer förhöjer mänsklighetens styrkor.” (Glaeser 2012:241). Jag väljer att sammanfatta min tolkning av honom, utifrån den bild jag får av boken boken, att han är en stadsromantiker. En storstadsromantiker i all välmening, en storstadsromantiker i stil med Jane Jacobs (2005).

Glaesers resonemang och argument för hur staden gör människan rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare kan sammanfattas på följande sätt (Glaeser 2012):

  1. Rikare. Staden skapar möjligheter för personer som har det dåligt ställt att påverka sin livssituation, såväl de ekonomiska som de sociala möjligheterna ökar. Att flytta till staden kan leda till ekonomisk karriär och ”en språngbräda in i medelklassens välstånd” (Glaeser 2012:81, 85). Staden är är också ett plats som förbinder arbetstagare med arbetsgivare, samt ett större utbud av olika sorters arbetsmöjligheter som kan tänkas möta arbetstagarens kunskaps- och utvecklingsmöjligheter (Glaeser 2012:89, 99).Något som är viktigt att notera när Glaeser talar om hur staden skapar möjligheter för att bli rikare, är att han framförallt talar om skillnaden mellan livsmöjligheter på landsbygden jämfört med livsmöjligheterna i städerna i fattiga länder (Glaeser 2012:85). Dock diskutera han även hur städer i rikare länder lockar fattiga till sig (Glaeser 2012:26).
  2. Smartare. Staden skapar möjligheter för innovationer och idéproduktion. Staden är en plats där människan möter varandra och etablerar större sociala nätverk, vilket leder till ökad kreativitet och möjligheter att utveckla idéer och innovationer (Glaeser 2012:124). Glaeser pekar på att människan, samt våra idéer och innovationer utvecklas i mötet med andra personer, och staden är den plats som framförallt skapar dessa möjligheter (Glaeser 2012:22, 35, 124-125). Han menar på att ”den mänsklig kreativiteten är stark, framförallt när den förstärks av urban täthet” (Glaeser 2012:79) och att ”[m]änniskan är en ytterst social art som är bäst när hon producerar saker tillsammans med andra” (Glaeser 2012:239). Samt att hävdar han att vi lär oss mer om vi har fler människor omkring oss, då mycket av det vi lär oss kommer från mötet med andra personer (Glaeser 2012:239).Samtidigt anser Glaeser att det är viktigt att samhället tillhandahåller goda utbildningsmöjligheter, genom såväl privat som statligt engagemang, åt medborgarna (Glaeser 2012:245).
  3. Grönare. Staden skapar möjligheter för en miljövänligare framtid. Glaesers argument handlar om att man bör främja en tättbebyggd stad där man minimerar användningen av transportmedel som släpper ut avgaser. Hellre en stad uppbyggd kring hissen, än uppbyggd kring bilen, resonerar Glaeser (2012:194) I staden blir avstånden kortare, vilket gör att det krävs färre biltransporter för att ta oss mellan olika platser såsom arbete, butiker, fritidssysselsättningar, skolor etc. Detta leder därmed till lägre koldioxidutsläppen. Samt pekar Glaeser på att energianvändning är lägre i staden tack vare att bostäderna är mindre och därför inte kräver lika mycket enerig för att värmas upp eller kylas ner (Glaeser 2012:216).Ett viktigt delresonemang kring att skapa en mer miljövänlig urbaniserad värld handlar om att öka möjligheten att bygga mer och bygga högt på platser där bebyggelse redan finns, istället för att bygga ut städerna på bredden viket skapar ett ökat behov av bilanvändning (Glaeser 2012:205, 215).
  4. Friskare. Staden har, enligt Glaeser, visat på förbättrad hälsa och ökad livslängd för de som bosätter sig i staden (Glaeser 2012:120-121). Här pekar Glaeser framförallt på urbaniseringens effekter i länder som fortfarande håller på att utvecklas från fattiga länder som domineras av jordbruk, till att bli allt mer urbaniserat. En vikt aspekt som han även belyser är vikten av möta sanitära behov med bland annat rent vatten, samt upprätthållandet av trygga platser genom att bland annat minska kriminalitet (Glaeser 2012:103).
  5. Lyckligare. När det gäller att människor blir lyckligare i staden refererar Glaeser till undersökningar som visar på att att människor i mer urbaniserade länder uppger sig vara lyckligare (2012:24, 84). Glaesers resonemang kring hur människan blir lyckligare av att bo i staden är, som märks, väldigt kortfattad.

För att dessa fem möjligheter ska bli så tillgängliga som möjligt för människan måste, enligt Glaeser, staden bli mer tillgänglig för allt fler människor. Hur man gör staden mer tillgänglig och utökar dess möjlighetsskapande fördjupar vi oss i i nästa kapitel.

Hur gör man staden tillgänglig?

Glaeser blundar inte för problem som kan uppstå i staden, och i Stadens triumf (2012) diskuterar han både problem och lösningar.

”Närheten gör det enklare att handla med idéer eller varor, men också enklare att utbyta bakterier eller stjäla en handväska.”
(Glaeser 2012:26)

Citaten ovan belyser två av de fyra problem, som Glaeser fokuserar på, som kan uppstå i staden; sanitära problem och trygghetsproblem. Ett tredje problem är erbjuda effektiva transportvägar. Dessa tre problem behöves lösas genom insatser från framförallt staten (Glaeser 2012:103). Det fjärde problemet är bostadsproblemet, och mycket av boken kretsar kring just bostadsproblemet. När problemen med sanitet, trygghet och transportvägar är lösta måste staden också bli tillgänglig för så många som möjligt. Detta bör, enligt Glaeser, göras genom att bygga mer i städerna.

Glaeser påpekar, likt Jane Jacobs (Jacobs 2005:215), att det krävs billiga bostäder och lokaler för att alla ska ha möjlighet att bosätta sig och etablera sig i staden2)Till skillnad från Jane Jacobs som talar om ett behov av gamla hus som är billiga (Jacobs 2005:215), påpekar Glaeser att det inte handlar om huruvida byggnaderna är gamla eller ej, utan att det handlar om utbud och efterfrågan. Glaeser menar på att Jacobs felaktig misstog gamla byggnader för billiga byggnader –  något som många gånger inte stämmer. För Glaeser är det viktigare att man skapar möjligheter att bygga mer för att möta efterfråga med ett utökat utbud, och på så sätt kunna sänka priset för bostäder och lokaler (Glaeser 2012:28, 152).. För Glaeser handlar det dels om en rättviseaspekt där även de men mindre ekonomiska möjligheter ska ha möjlighet att bosätta sig i staden, och dels om en miljöaspekt då han, som vi tidigare diskuterat, menar på att en tätare stad leder till sänkta avgaser och lägre energianvändning tack vara de kortare avstånden.
Det är här Glaesers viktigaste diskussion för den svenska stadsbyggnadsdebatten bli tydlig.

Stadens triumf och den svenska stadsbyggnadsdebatten

Även om Stadens triumf som helhet diskuterar hur staden gör oss rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare, glider den tydligt in på diskussionen kring hur man ska möjliggöra och förenkla för nybyggnation i staden och möta bostadsbristen i populära städer. Frågan är hur man gör staden tillgänglig för alla, framförallt för personer med sämre ekonomiska möjligheter.

För att belysa problemet med att inte kunna bygga nya bostäder belyser Glaeser, ur ett marknadsekonomisk perspektiv, vad som händer när utbudet av bostäder inte motsvarar efterfrågan – priset på bostäder ökar. När priset på bostäderna blir för högt leder det till att de som inte har råd tvingas bosätta sig utanför staden eller i stadens ytterkanter och därmed förlorar möjligheten till att ta del av stadslivets fördelar3)Alltså möjligheten till att bli rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare.. Enbart de välbärgade har därför råd att bo kvar i de attraktiva och välfungerande städerna (Glaeser 2012:137). Han menar därför att man måste förenkla processen från bygglov till färdigställandet av en byggnad. Glaeser vill få bort det han kallar för ”regellabyrinter” och kommer med följande förslag:

  1. ”Först och främst bör städer slopa den nuvarande långdragna och osäkra tillståndsprocessen och i stället införa ett enkelt avgiftssystem.” (Glaeser 2012:162)
  2. ”För det andra bör bevarandet av historiska byggnader begränsas och definieras noggrant.” (Glaeser 2012:162)
  3. ”Enskilda stadsdelar bör slutligen ha någon form av tydligt avgränsad befogenhet att skydda ett områdes särskilda karaktär.” (Glaeser 2012:166)

Glaeser menar att dagens städer med byggrestriktioner, bevarandeintresse för befintliga byggnader samt att de som redan bor på platsen och har ett egenintresse av att behålla staden som den är, skapar stora problem genom att försvåra för nybyggnation. Han anser att för att en stads utveckling inte ska stagnera och förlorar sin attraktivitet kan det krävas att man faktiskt river och bygger nytt (Glaeser 2012:139). Alltför mycket bevarande hindrar byggnationen av ”nyare, högre och bättre byggnader” och ”städernas historia blir en tvångströja” som göra att staden inte utvecklas på höjden – vilket han anser vara en av stadens största tillgångar (Glaeser 2012:139).
”Det enda sättet att tillhandahålla billiga bostäder i stor skala är att släppa byggföretagen fria” säger Glaeser (2012:190)

Glaeser belyser och diskuterar här ett problem som är aktuellt inom den svenska stadsplaneringsdebatten – bostadsbristen, framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö – vilket kan tänkas vara en stor anledning till att boken snabbt översattes och publicerades på svenska.

Glaesers resonemang hittas även i den svenska debatten, där vi bl a har arkitekten Ola Andersson som skrev boken Vykort från Utopia: maktens Stockholm och medborgarnas stad (Andersson 2012). Andersson anser att ett stort problem med att inte kunna bygga tillräckligt i Stockholm innerstad leder till att enbart betalningsstarka hushåll och verksamheter har möjligheter att etablera sig i innerstaden (Andersson 2012:147). Samt att problemen ökar om man envisas med att bevara stadens grönstrukturer, istället för att bygga ihop och förtäta Stockholm (Andersson 2012). Hos Andersson kan vi se liknande åsikter som Glaeser förmedlar:

Det största hindret i strävan att göra staden till en rättighet för alla är de statliga normer, råd, riktvärden och rekommendationer som håller stadsbyggandet kvar i den modernistiska stadsbyggnadsdoktrinens grepp.
(Andersson 2012:163)

Diskussion

Glaeser kan låta tydlig i vad han vill med sin förenklade regler för nybyggnation och önskan om begränsningar i bevarandet av historiska byggnader, men avrundar med att säga:

”Många byggnader bör skyddas men städer behöver också växa för att blomstra. Att hitta den rätta avvägningen mellan skydd av arkitektoniska skatter och förutsättningar kommer aldrig att vara enkelt.”
(Glaeser 2012:254)

Och det är just denna ovisshet och svårighet i avvägning mellan vad som ska skyddas och vad som inte ska skyddas, som delvis ligger till grund för de tidigare restriktionerna. Vi tycks alltså trots långa resonemang kring vad som som behöver förenklas, hamna på ruta ett igen, där vi frågar oss ”Hur ska vi möta efterfrågan på bostäder i staden?”.

Något som också måste beaktas innan man använder sig av Glaesers resonemang är den i Sverige utbredda användningen av att bestämma hyran efter bruksvärdesprincipen (Nyström 2003:39-40)(vilket kort sagt innebär att hyran inte får sättas fritt utan regleras av olika bruksvärdesvariabler), och inte utifrån marknadsvärdesprincipen (vilket Glaesers resonemang utgår ifrån, och kan sättas fritt beroende på vad hyresgästen är beredd att betala och vad hyresvärden är beredd att godta, och är beroende av utbud och efterfrågan).
Det kan alltså tänkas uppstå problem om man funderar på att direkt använda sig av Glaesers lösningar under rådande svenska förhållande, men samtidigt kan flera argument användas för att belysa hur en liberala politik kan tänkas påverka den svenska bostadsmarknaden.

I boken tar Glaeser tydlig ställning till att han vill förenkla nybyggnation och förenkla regler, samt gen den fria marknaden bättre möjligheter att lösa bostadsbristen. Detta är något som kan tänkas tilltala många byggföretag, samt de politiskt liberala samhällsutvecklarna. Samtidigt kan boken tänkas kritiseras hårt från personer och organisationer som vill skydda den etablerade urbana miljön, samt av de politiskt vänsterorienterade samhällsutvecklarna.

Sammanfattning

Sammanfattat tycker jag att Glaeser varvar genomarbetade liberalt ideologiskt förankrade lösningar, med lösryckta påståenden om att man t ex ”[m]ed ett minimum av god stadsplanering kan man se till att tillräckligt många tar sig fram till fots i höghusområden för att gatorna ska bli säkra” (Glaeser 2012:148). Det är en idé som vi inte minst känner igen från Jane Jacobs (2005), och som varit eftersträvansvärt ideal hos många stadsplanerare och personer med intresse för staden sedan dess – något som dock visat sig vara svårare att lösa än vad Glaeser ger sken av.

Boken Stadens triumf känns i vissa delar väldigt genomarbetad, framförallt när det gäller de ekonomiska resonemang kring utbud och efterfrågan, men flera delar, bland annat de sociala aspekter lämnar mycket att kvar att diskutera och fördjupa sig i. Å andra sidan är Glaeser öppen om att det var en populärvetenskaplig bok, fylld av hans passion för storstaden, vilket man även bör beakta när man läser boken.

Litteraturlista

Andersson, Ola (2012). Vykort från Utopia: maktens Stockholm och medborgarnas stad. 1. uppl. Årsta: Dokument press
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Glaeser, Edward L. (2012). Stadens triumf: hur vår största uppfinning gör oss rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Jacobs, Jane (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Nyström, Jan (2003). Planeringens grunder: en översikt. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Fotnot   [ + ]

1. För ett mer uttömmande översikt gällande Edward Glaesers CV och publikationer kan man besöka http://scholar.harvard.edu/glaeser/home.
2. Till skillnad från Jane Jacobs som talar om ett behov av gamla hus som är billiga (Jacobs 2005:215), påpekar Glaeser att det inte handlar om huruvida byggnaderna är gamla eller ej, utan att det handlar om utbud och efterfrågan. Glaeser menar på att Jacobs felaktig misstog gamla byggnader för billiga byggnader –  något som många gånger inte stämmer. För Glaeser är det viktigare att man skapar möjligheter att bygga mer för att möta efterfråga med ett utökat utbud, och på så sätt kunna sänka priset för bostäder och lokaler (Glaeser 2012:28, 152).
3. Alltså möjligheten till att bli rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare.

{ 0 comments }

Detta är en kommentar till artikeln ”Bråttom med brottet” i Helsingborgs Dagblad.

Artikeln diskuterar Åstorp kommunen och stenbrottet ”Makadamen”. Stenbrytningen i stenbrottet har nyligen lagts ner, och man arbetar nu med olika framtidsvisioner gällande vad man ska göra med stenbrottet.

Helsingborgs dagblad skriver:

”/…/ i nuläget finns det bara idéer. Som konceptet med ett äventyrsland som Helsingborgsföretaget Borgen AB presenterade för drygt år sedan.
/…/
Någon måste dock bekosta detta mångmiljonbygge, och det är inte kommunen. Faktiskt tycks ingen vilja betala.”

(Hd.se, Bråttom med brottet)

Jag rekommendera att man börjar med att ”återställa” området, och sedan skapa möjligheter för en naturlig och ”långsam” etablering av friluftsliv i området. Undvik att satsa skattepengar på osäkra storslagna projekt. Att stressa fram storslagna lösningar leder till oftast till större samhällskostnader än vinster. Det privata näringslivet har ofta större kompetens att avgöra om en sådan satsning är ekonomiskt hållbar eller ej, så vill inte det privata näringslivet betala, så bör inte heller kommun/stat göra det.

Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

{ 0 comments }

För den som är intresserad av stadens historia, är ett bra sätt att sätta sig in i hur stadsbilden såg ut och hur olika stadsrum använts att bland annat studera äldre skönlitteratur och andra texter, studera avbildningar såsom målningar, fotografier, vykort och filmer samt  givetvis att läsa nutida rapporter som redan studerat stadens historia.

En spännande samling stadsfilmer om svenska städer hittar man på Filmarkivet.se, som är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket. Du hittar filmerna under temat stadsfilmer.

Utdrag om stadsfilmernas tillkomst från Filmarkivet.se:

”De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.”

Här hittar du stadsfilmerna på Filmarkivet.se:
Tema Stadsfilmer

Bild från filmen Hälsingborg, staden kring Kärnan (1950). Filmarkivet.se

Bild från filmen Hälsingborg, staden kring Kärnan (1950). Filmarkivet.se

Bild från filmen Hälsingborg, staden kring Kärnan (1950). Filmarkivet.se

Bild från filmen Hälsingborg, staden kring Kärnan (1950). Filmarkivet.se

Tack till Malin för tipset!

{ 0 comments }

Jag samlar på idéer kring hur olika stadskärnor och torg används. På vilket sätt de tas i anspråk för aktiviteter som de inte direkt är avsedda för av invånare. Detta är den andra observationen från Åstorp centrum där torget används för sportaktivitet. Förra gången var det fotboll, denna gången är det tennis.

Själv uppskattar jag när man använder sig av annars tomma utrymmen. Framförallt är det intressant när de används till aktiviteter som normalt inte försiggår på en plats. Ibland krävs nya ögon och nyinflyttade personer som inte känner till eller bryr sig om den ”normala” användningen av platsen. De brukar fungera som ögonöppnare och leda till att andra börjar använda platsen på samma sätt.

Hur används din stadskärna?

 

{ 0 comments }

Inledning

Denna artikel tar form av en introduktion till begrepp som jag funnit intressanta och värda att fördjupa sig i inför framtida studier gällande turismens ekonomiska inverkan på samhället och turistdestinationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag har framförallt valt att titta på det som kallas linkage (kopplingar) och leakage (läckage), alltså hur turistdestinationen påverkas av de pengar som sätts i rörelse på turistdestinationen. Begreppen kommer att förklaras i senare kapitel. Först kommer jag dock att ge en bakgrund till vad som menas med hållbarhetsperspektiv/hållbar utveckling – tanken om hur man arbetar med samhällsutveckling på ett sätt som gynnar både dagens samhälle och samhället för framtida generationer. Sedan följer en teoretisk del där de ekonomiska begrepp linkage och leakage förklaras. De teoretiska begreppen fördjupas sedan med hjälp av dokumentstudier, alltså en genomgång av olika studier som gjorts i ämnet. Artikeln avslutas med en diskussion och reflektioner av det som framkommit ur under rapportskrivandet och dokumentstudierna.

Syftet med artikeln är att fördjupa mig i turismens ekonomiska påverkan på turistdestinationen, då turism ofta får spela rollen som en viktig inkomstkälla som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar i såväl utvecklingsländer som i städer och landsbygd i rikare länder.

Frågeställning

För att fördjupa min förståelse för hur turismen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för en destination har jag utgått från tre frågeställningar:

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?
  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?
  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling - Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia

Hållbar utveckling – Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia

Jag har valt att kort förklara begreppet hållbart/hållbar utveckling, dels för att jag tidigare inte skrivit mycket om ämnet här på bloggen, dels för att det är ett begrepp som det inte finns någon entydig definition. Viktig är också att förstå att hållbarhetsbegreppet inte är helt oproblematiskt och inte heller fritt från normer och värden (detta är något jag dock inte kommer att diskutera djupare i denna artikel).

Hållbarhet är idag ett vanligt begrepp som kopplas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. När man talar om att skapa ett hållbart samhälle vill man planera ett samhälle, och påverka samhället, i en riktning som ökar kvalitén samt behåller det man bedömer vara viktiga kvalitéer idag. Man vill skapa ett samhälle som bejakar både nuvarande generationers och kommande generationers behov av ett välfungerande och demokratisk samhälle (Hall & Lew 2009:81). Hållbarhetsbegreppet styrs givetvis av tidens ideal om vad som är viktigt aspekter att bejaka. Hur man definierar hållbarhet och vilka perspektiv som ska beaktas är är alltså en subjektiv föreställning som hela tiden diskuteras och förändras, samt kan skilja sig från olika kulturer och samhällen. Kärnan i begreppet är dock att skapa en värld där människa och natur kan leva i samspel utan att förstöra människans eller naturens framtid.

Hållbarhetsperspektivet inom turism

Hållbar turism kretsar kring flera aspekter. I sin förenklade form brukar man, som tidigare nämnts, dela in hållbarhet i tre större kategorier, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Dessa aspekter överlappar normalt varandra och i ett långsiktigt hållbarhets arbete jobbar man normalt med samtliga aspekter (Hall & Lew 2009:2, 55). Inom turism innefattar den ekonomiska hållbarheten ofta tankar kring hur man skapar bättre ekonomiska förutsättningar för olika destinationer genom att etablera turism. Den sociala hållbarheten inom turism innefattar tankar kring hur man kan få olika kulturer att mötas utan att någon kultur kväver den andra. Den ekologiska hållbarheten innefattar tankar kring hur man skyddar naturen både globalt och lokalt.

I denna artikel kommer jag att fokusera på den ekonomiska hållbarheten.

Turismens ekonomiska aspekter

I dagens samhälle är det inte så konstigt att man diskuterar turismens ekonomiska aspekter då turistindustrin har blivit en av världens största exportekonomier (Hall & Lew 2009:88) och den största serviceindustrin (Hall & Lew 2009:97).

Ett vanligt argument för att etablera och utveckla turism på en plats är de ekonomiska aspekterna. Bland annat får turism många gånger spela rollen som ersättare när och om andra näringsverksamheter från en plats försvinner, men satsningar på kan även få tjäna som ett tillskott i sämre ekonomiska tider (t ex om viktiga industrier som erbjuder arbetstillfällen läggs ner). Man pekar på att turism skapar arbetstillfällen och därmed ekonomiska fördelar för både samhället och individen. Man argumenterar för att skatteintäkterna ökar (Hall & Lew 2009:109), samt påpekar man att intäkterna från turismindustrin kan användas för att bevara och skydda viktiga naturområden, världsarv och andra tillgångar som anses vara värda att bevara (Tesfahuney & Schough 2010:37).

Undersökningar visar dock på att de pengar som turisterna spenderar på en plats inte helt och hållet gynnar platsen, utan stora delar av pengarna läcker ut. Med läckage menas att pengarna lämnar platsen ganska omedelbart och därmed inte tillför några större ekonomiska fördelar till platsen (Hall & Lew 2009:103). Läckaget går bland annat till internationella bolag som t ex äger hotellen där turisterna bor, eller till ickelokala bolag som levererar varor och tjänster som turisten använder sig av.

Ytterligare en viktig aspekt är att förstå att turismens intåg på en ort kan medföra att invånarna väljer att sluta med sina tidigare traditionella verksamheter såsom t ex lantbruk och istället ägna sig åt mer turistorienterade försäljning, t ex souvenirer (Hall & Lew 2009:127). Problemet med detta kan vara att en framtida nedgång i turism lämnar invånarna arbetslösa. Det finns därför en diskussion och forskning kring hur man kopplar turismen till de traditionella yrkena och levnadssätten för att på så sätt skapa långsiktiga förutsättningar för lokalbefolkningen.

Vad genererar inkomster inom turism

De fyra största handelsvarorna som är inkomstbringande inom turism är enligt Hall & Lew (2009:92):

  • Passagerartransporter
  • Logi/Boende
  • Mat och dryck
  • Attraktioner

Den största ekonomiska fördelen med turism är dock de arbetstillfällen som genereras (Hall & Lew 2009:109):

  • Arbetstillfällen

Som vi kommer att se är det dock inte alltid som destinationsorten får större inkomster från dessa handelsvaror då transporter, hotell, restauranger och attraktioner många gånger ägs av företag som inte har sitt säte varken på destinationsorten eller i destinationslandet. Samt kan de arbetstillfällen som skapas utarma de traditionella verksamheterna och yrkena om allt fler väljer att jobba inom turistbranschen.

Teoretiska begrepp

Två begrepp som är viktiga när de ekonomiska aspekterna diskuteras är linkage (koppling) och leakage (läckage). Dessa kommer att förklaras närmare i detta kapitel. Jag har valt att använda svenska benämningar och översatt linkage till ekonomiska kopplingar och leakage till ekonomiskt läckage.

Turistiska ekonomiska kopplingar (linkage)

Turism framställs, som tidigare nämnt, ofta som ett sätt att öka de ekonomiska förutsättningarna för en destination. Man menar på att turisterna kommer till en plats, spenderar pengar, och att dessa pengar i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för platsen. De positiva aspekterna anses vara dels att det blir mer pengar i omlopp på destinationen, samt att det skapar arbetstillfällen och därmed inkomster till såväl invånare och stat. Detta kallas en ekonomisk koppling.

Hall & Lew skiljer på bakåtkoppling (backward linkage) och framåtkoppling (forward linkage). Med bakåtkoppling menas den koppling mellan turism och de verksamheter som redan finns på plats och kan tjäna extra pengar på turism, t ex matproducenter och byggföretag som levererar material till hotell och restauranger. Med framåtkoppling menas de verksamheter som har möjlighet att etablera sig tack vare turismen, t ex guidade turer (Hall & Lew 2009:120).

För att turismen ska leda till positiva ekonomiska konsekvenser för turistorten är det viktigt att man etablerar en ekonomisk koppling mellan turismen och destinationen. Denna koppling har visat sig vara svår att åstadkomma samt är de positiva effekterna av kopplingen svåra att mäta.

Ett stort problem har även visat sig vara att få de pengar som turisterna spenderar på en destination att verkligen komma destinationen tillgodo. Dessa problem är framförallt stora på destinationer där de en större del av de aktiva turistbolagen ägs av större internationella företag och många varor som köps in importeras istället för att köpas lokalt (Hall & Lew 2009:120). Samt hindrar all-inclusive-turismen, där turisten inte ens behöver ta sig utanför hotellets områden, att en koppling mellan lokalsamhället och turismen upprättas (Dielemans 2008:119, Hall & Lew 2009:126; Tesfahuney & Schough 2010:57). Det har visat sig finns flera orsaker till att det inte uppstår någon stark ekonomisk koppling mellan turismen och turistdestinationen. Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i artikeln.

Turistiska ekonomiska läckage (leakage)

De pengar som inte gynnar turistdestinationen fångas upp med begreppet ekonomiskt läckage (leakage). Med läckage menas de pengar som lämnar destinationen nästan direkt utan att tillföra något till den lokala ekonomin (Dielemans 2008:58; Hall & Lew 2009:103). Läckage på turistorten, på lokal nivå, kan bland annat ske genom att det är internationella företag som driver hotellen, äger attraktionerna, äger de lokala turistbyråerna och anordnar guidade turer mm. Läckage från turistorten kan även ske till staten i form av skatter som inte går direkt till turistorten. Även import av varor, då t ex hotell köper produkter från andra platser och länder istället för att köpa lokalt kallas läckage. Läckaget från turistorten sker alltså både till utlandet, men även till andra regioner inom landet (Hall & Lew 2009:104). Att kunna räkna ut hur mycket pengar som läcker ut och hur mycket som går till den lokala turistorten är komplext och innehåller många aspekter som måste tas med i beräkningarna. Hur olika studier räknat ut läckaget kommer jag inte att gräva djupare i, men i flera av de artiklar jag referera till kan man läsa om hur man valt att räkna ut läckaget.

Enligt Dielemans (2008:119) har olika studier pekat på att 80 procent av inkomsterna från turismen läcker ut i Karibien, 70 procent i Thailand och 40 procent i Indien. Även en studie i Zanzibar att läckaget där många gånger når och överskrider 80 procent p g a att stora delar av turistindustrin styrs av bolag med sitt säte utanför landet (Anderson 2013:72). Stora delar av inkomsterna gynnar med andra ord inte den lokala turistorten.

Ytterligare ett problem är turismen som riktar sig till turister som söker efter billiga solsemestrar med billig mat och så låga kostnader som möjligt. Dessa turistorter lockar turister som inte spenderar mycket pengar på turistorter, till skillnad mot exklusivare orter där turisterna har mer pengar på fickan och är beredda att köpa dyrare produkter och tjänster (Dielemans 2008:138; Torres 2003:561).

Tidigare forskning

Jag har valt att titta på forskning kring läckage i Costa Rica och Mexiko, Thailand, Skottland och Danmark. Mycket av den forskning som jag hittade gällande hur turism påverkar de ekonomiska förutsättningarna på turistdestinationen kretsar kring fattiga områden och utvecklingsländer. Jag tog dock även med studier från Skottland och Danmark då jag även var intresserad av att fördjupa mig i hur turismen påverkade länder som inte definieras som fattiga eller som utvecklingsländer.

Trejos & Chang (2009) har tittat på att landsbygdsturism i Costa Rica där man använt sig av community-based tourism (CBT). CBT är ett sätt att koppla den lokal landsbygden och lantbruket till turismsektorn, samtidigt som det lokala samhället har stor kontroll över sig själv och sina inkomster. Definitionen på CBT kan dock variera bland forskarna (Trejos & Chang 2009:374), men en viktig aspekt är att turismen ska vara ett komplement till den normala verksamheten inom lantbruk och hantverk, och inte ersätta dessa arbetstillfällen eller inkomster med arbeten som enbart är kopplade till serviceyrken inom turistindustrin (Trejos & Chang 2009:379-380). Ett stort problem för dessa CBT-samhällen har dock visat sig vara en brist på kunskap gällande hur man ska gå tillväga för på bästa möjliga vis bli en naturlig producent dit turistindustrin vänder sig för att bl a köpa råvaror.

Lacher & Sanjay (2010) som studerat strategier för att skapa en en koppling mellan lokala landsbygden och turistindustrin finns, pekar på att möjligheten att skapa en koppling mellan turism och landsbygd finns, men att det finns ekonomiska, sociala och politiska trösklar som gör det svårt för traditionella verksamheter på landsbygden att skapa fungerande kopplingar till turistindustrin (Lacher & Sanjay 2010:94).

Anderson (2013) studerade läckage i Zanzibar och pekade som tidigare nämnts att läckaget kunde vara upp i och överskrida 80 procent. Anledningen till att det var svårt att skapa en starkare koppling mellan de lokala verksamheterna och lantbruket verkade vara att de lokala producenterna inte hade möjlighet att leverera de kvantiteter, den kvalité, höga priser på lokala produkter och svårigheter att få leveranser i tid (Anderson 2013:72-73). Turistindustrin valde därför bort att köpa lokalt för att kunna möta sina kunders krav.

Torres (2003) påpekar att det finns väldigt lite forskning som visar på att internationell turism skapar en koppling till lokalt lantbruk på turistorten. Samt finns det mer forskning som tyder på att utvecklingen av en turistort istället skadar det lokala lantbruket då många av lokalinvånarna väljer att överge sina traditionella verksamheter och lantbruk för att istället ägna sig åt turistnäringen (Torres 2003:546-547), t ex som anställda på ett hotell.

Studien visar även på att större internationella hotellkedjor många gånger ägnar sig åt mer import av råvaror istället för att köpa dessa lokalt (Torres 2003:547). De visar sig även att det kan vara svårt att skapa en efterfrågan för lokalt odlad mat bland massturismen (hård turism). Likt i Andersons studie i Zanzibar (2013) är även ett stort problem hur de lokala lantbruket ska kunna leverera varor av den kvalité som bl a hotellen efterfrågar. Även kommunikationen mellan de lokala verksamheterna och turistföretagen, de olika affärskulturerna man har och de olika ekonomiska förutsättningarna är något som skapar problem (Torres 2003:548, 561)

Slee, Farr & Snowdon (1997) studerade landsbygdsturismen i Skottland. Man valde att skilja på småskalig turism, mjuk (soft) turism och storskalig turism, hård (hard) turism. Den mjuka turismen karaktäriseras av småskaliga verksamheter såsom bed-and-breakfast, camping och boende på lantgårdar, medan den hårda turismen karaktäriseras av storskaliga hotell och turistanläggningar (Slee, Farr & Snowdon 1997:186). Det man kommer fram till är att en större del av de pengar som spenderas på mjuk turism kommer lokalsamhället till godo än de pengar som spenderas på hård turism, samt skapas fler jobb per turist inom den mjuka turismen (Slee, Farr & Snowdon 1997:188). Mjuk turism visar sig ha större möjligheter att påverka lokalsamhället positivt på flera sätt än hård turism.

Zhang, Madsen & Jensen-Butler (2007) har studerat turismens ekonomiska påverkan i urbana områden respektive landsbygd i Danmark. Förutsättningarna för landsbygden i Danmark är i detsamma som i utvecklingsländer och den kulturella påverkan av turism är inte lika stor som i länder där kulturskillnaderna är större (Hall & Lew 2009:143). Man får även fram att turismen i urbana områden i sin helhet genererar mer pengar (kvantitet), vilket beror på att fler turister väljer att åka till urbana områden. Dock visar det sig att landsbygden har större behållning av de pengar som landsbygdsturismen genererar (kvalitet) (Zhang, Madsen & Jensen-Butler 2007:852-853).

Sammanfattning

I detta kapitel kommer jag att sammanfatta diskussionen i denna artikel genom att svara på de inledande frågeställningarna.

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?

Flera studier har visat på att stora delar av de pengar som turismindustrin genererar läcker ut ur samhället. I vissa fall är det enbart 20 procent av de pengar som omsätts som kommer det lokala samhället till godo, dock finns det exempel på att upp till 60 procent av omsättningen kommer det lokala samhället till godo. Det variera dock beroende på hur väl den den lokala kulturen och deras produktionssätt och affärskultur stämmer överens med turistindustrins affärskultur.

  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?

Mycket av de pengar som omsätts inom turismen hamnar hos internationella turistindustriföretag, vilka har sitt säte i andra länder eller regioner. En del av pengarna hamnar även hos staten.

  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Flera studier pekar på att ett problem är att turistindustriföretagen inte alltid har en lokal koppling och leder till ett stort läckage. Ett annat problem är att turistindustrin och de lokala verksamheterna kan ha olika affärskulturer vilket försvårar möjligheten till samarbete.

Ett stort problem verkar vara de olika affärskulturerna som de olika samhällena består av. Det kapitalistiska västerländska sättet att bedriva och kräva en viss kvalité och servicenivå på, står i kontrast till det levnadssätt som mindre moderniserade platser har. Kvalité, service och produktion i mindre moderniserade samhällen verkar vara mer inriktad på egenförsörjning och inte vidareförsäljning i så stora mängder som turistindustrin behöver. En av lösningar som föreslås är att de mindre moderniserade samhällena ska få hjälp att anpassa sig till turismens ekonomiska krav. Detta innebär dock att konsekvensen blir att värdsamhället och dess kultur förändras. Huruvida detta är positivt eller negativt är svårt att säga, men idag skulle nog många svara att bevarandet att kultur är viktigare att bevara än att anpassa dem efter det turistiska ekonomiska systemet. Frågan är alltså hur hittar man ett sunt förhållande mellan turism och lokala verksamheter?

Referenslista

Anderson, Wineaster. (2013). Leakages in the tourism systems: case of Zanzibar. Tourism Review Vol. 68 no. 1, 62-75

Dielemans, Jennie (2008). Välkommen till Paradiset: reportage om turistindustrin [Elektronisk resurs]. Stockholm: Atlas
Köp hos Bokia

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Lacher, R. Geoffrey & Nepal, Sanjay K.. (2010). From Leakages to Linkages: Local-Level Strategies for Capturing Tourism Revenue in Northern Thailand. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment, 12:1, 77-99

Slee, Bill; Farr, Helen & Snowdon, Patrick. (1997). The economic impact of alternative types of rural tourism. Journal of Agricultural Economics 48 (2), 179-192

Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund:Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Torres, Rebecca. (2003). Linkages between tourism and agriculture in Mexico. Annals of Tourism Research, Vol. 30, No. 3, 546–566

Trejos, Bernardo & Chiang, Lan-Hung Nora. (2009). Local economic linkages to community-based tourism in rural Costa Rica. Singapore Journal of Tropical Geography 30, 373–387

Zhang, Jie; Madsen, Bjarne & Jensen-Butler, Chris. (2007). Regional Economic Impacts of Tourism: The Case of Denmark. Regional Studies, Vol. 41.6, 839–853

{ 0 comments }