Detta inlägg bör framförallt läsas som en teoretisk affärsstrategi som kan tillämpas, och uppmuntra, till att öka bostadsbyggandet/nyproduktionen av flerbostadshus. Strategin utgår från hur jag själv hade arbetet med frågan om jag skulle ge mig in på bostadsmarknaden idag.

Innan man börjar behövs givetvis, som vanligt, en någorlunda förståelse för bostadsbehovet på den ort man vill bygga i, en gnutta kunskap eller intresse för bostadsmarknaden, samt entreprenöriellt mod att våga satsa.

Affärsstrategi för byggandet av flerbostadshus

  1. Hitta områden som redan är detaljplanerade för flerbostadshus.
    Var det finns områden planerade för flerbostadshus bör kommunens översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram i många fall kunna peka ut. Samt bör man fråga kommunen efter detaljplanerad mark avsedd för  flerbostadshus som inte är bebyggda.

    I expansiva kommuner brukar det finnas relativt nya detaljplaner för bostadsområden, och i mindre expansiva kommuner brukar det finnas detaljplanerade områden där man under 1990-talet rivit gamla flerbostadshus.
    I områden där kommunen tidigare rivit flerbostadshus bör man dock vara försiktig då marken kan vara förorenad på grund av att man i flera fall dumpat rivningsmassorna i den tidigare byggnadens källare. I dessa områden bör man se till att kommunen gör en utredning av markförhållandena och tar sitt ekonomiska ansvar utifall det skulle visa sig att marken är förorenad.

    Vinst 1: Man slipper kostnaden för att planlägga ett nytt område, samt sparar man tid (flera månader, ibland år) då man slipper den tid som detaljplaneprocessen tar, samt undviker man osäkerheten gällande när och om området kommer att bli detaljplanelagt.

  2. Använd en beprövad en byggnadstyp.
    Bygg ett flerbostadshus utifrån en modell där man känner till den ungefärliga produktions- och slutkostnaden. Antigen kan man utgå från kunskap i tidigare byggprojekt där man varit inblandad, eller så kan man t ex titta på koncepten SABOs kombohus och JSBs Trygga Boendet®.

    Vinst 2: Man minimerar osäkerheten gällande produktions- och slutkostnaden.

  3. Ansök om Boverkets kreditgaranti.
    För att få ett lån till byggandet av flerbostadshus krävs ekonomisk säkerheter.
    Som en del i ambitionen att öka bostadsbyggandet erbjuder Boverket för tillfället en kreditgaranti som bland annat ska förenkla för mindre byggherrar och nystartade verksamheter att få lån från bankerna.

    Läs mer om Boverkets kreditgaranti här: Boverkets kreditgaranti.

    Vinst 3: Man ökar chansen att få ett lån från banken.

Exempel: Sjötorpshus AB bygger flerbostadshus i Vingåker efter egen beprövad modell.

Exempel: Sjötorpshus AB bygger flerbostadshus i Vingåker efter egen beprövad modell.

Exempel: JSBs Trygga Boendet® byggs i Vingåker av det kommunala bolaget Vingåkershem AB.

Exempel: JSBs Trygga Boendet® byggs i Vingåker av det kommunala bolaget Vingåkershem AB.

{ 0 comments }

Just nu håller jag på att titta på hur man kan använda QGIS till att publicera detaljplaner på en webbkarta. Ambitionen så här långt har inte varit att hitta lämpligast sätt, eller djupdyka i vad och hur man publicerar detaljplaner på bästa sätt, utan jag har fokuserat på snabbt, enkel och gratis.

I detta skede har jag valt att ta fram en webbkarta, inspirerad av Helsingborgs webbkarta med detaljplaner. Webbkartan visar området för detaljplaner, samt har detaljplanerna fått olika färg beroende på om det är en detaljplan som håller på att utarbetas (”Pågående detaljplaner”, blå), eller om det är en gällande detaljplaner (”Gällande detaljplaner”, brun).

På webbkartan kan man sedan klicka på detaljplaneområdet, och en pop-up med information om detaljplanens namn, samt länk till plankarta och planbeskrivning visar sig. Denna pop-up kan givetvis fyllas med ytterligare information.

Kartan kan du för tillfället prova på här: Webbkarta med detaljplaner. Observera att detaljplaneområdena på kartan enbart är exempel, och att länkarna enbart leder till testdokument med texten ”DP1 Plankarta”.

Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta.

Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta med hjälp av QGIS.

Program och underlag som använts för att ta fram webbkartan med detaljplaner

Sedan tidigare jobbar jag med GIS-programvaran QGIS som är ett gratisprogram baserat på öppen källkod (ett så kallat FOSS-program – Free and open source software).
GIS står för geografiska informationssystem –kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Programmet kan utökas med olika funktioner med hjälp av insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Följande program använde jag alltså för att ta fram en enkel webbkarta:

Med hjälp av insticksprogrammet qgis2web skapar man snabbt kartor som kan publiceras på nätet. qgis2web skapar helt enkelt samtliga filer som behövs för att kunna publicera en webbkarta. Filerna som skapas laddar du upp på din webbplats.

Underlaget man behöver för att skapa en webbkarta med detaljplaner är:

  • Ett lager med gränserna för detaljplaner (t ex ett shape-lager med samtliga detaljplaner i en kommun)

Snabbguide till webbkarta med detaljplaner

Här kommer den minst genomarbetade guiden jag någonsin skrivit tror jag. För att följa guiden krävs det att du redan har en del kunskap om hur QGIS fungerar. Jag återkommer med en ordentlig ”steg för steg”-guide med exempeldata i framtiden.

  1. Lägg till lagret med detaljplaner i QGIS
  2. Symbolisera/Färglägg lagren med olika färger beroende på om arbetet med detaljplanen pågår eller om det är gällande detaljplaner (man kan även tänkas ge olika färger beroende på i vilket skede de är). Observera att varje färg tycks behöva ligga i ett eget lager för att qgis2web ska kunna skapa en karta med de olika färgerna.
  3. Skapa kolumner i attributtabellen med information om vilken webbadress det är till plankarta och planbeskrivning.
  4. Skapa en kolumn i attributtabellen som sammanställer informationen från de olika kolumner i ett html-uttryck.
    Själv hade jag en kolumn för webbadressen för plankarta (www_plank), och en kolumn för webbadressen till planbeskrivningen (www_planb). Sedan slog jag ihop informationen i en ny kolumn (html_exp) med uttrycket:
    concat(‘<h3>’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”, ‘</h3><table>’, ‘<tr><td>Plankarta: <b><a href=’,”www_plank”,’ >’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr><tr><td>Planbeskrivning: <b><a href=’,”www_planb”,’ >’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr></table>’)
    baserat på testtabellen:

    Exempeltabell.

    Exempeltabell.

  5. Öppna qgis2web. 
  6. Välj att visa kolumnen med HTML-uttrycket (FIELD: html_exp) i en pop-up. Och testa dig fram för att få till en fungerande karta. När jag testade verkade jag tvungen att använda Leaflet för att kunna visa transparenta färger på webbkartan.

    Exempel på inställningar i qgis2web

    Exempel på inställningar i qgis2web.

  7. Exportera kartan för skapa de filer spom krävs för en webbkarta
  8. Ladda upp filer på din webbplats

{ 0 comments }

Under det här året har jag experimenterat med möjligheten att ta fram detaljplaner (plankartor med bestämmelser) i QGIS.

I början av året var jag i kontakt med Karl-Magnus Jönsson (GIS-utvecklare på på Kristianstad kommun) samt David Allansson (privatperson med intresse för att ta fram detaljplan i QGIS), då jag var nyfiken på möjligheterna att ta fram detaljplaner i programmet. Både Karl-Magnus och David var behjälpliga och försåg med mig med tankar och information kring möjligheterna. Någon  färdig detaljplan hade inte tagits fram i QGIS, men både Karl-Magnus och David visade exempel på detaljplanearbete i QGIS som var på god väg. De gav mig hopp.

Varför QGIS för detaljplaner?

Några av viktigaste argumenten för att kunna ta fram detaljplaner i QGIS är dels att kommuner och konsulter kan spara mycket pengar på att använde gratis program som QGIS i sitt arbete, dels öppnar det upp möjligheten för mindre aktörer och privatpersoner att själv ta fram detaljplaner utan att behöva investera i dyra programvaror.

Sveriges första detaljplan framtagen i QGIS?

Här får ni  gärna rätta mig om jag har fel, men det kan hända att Vingåkers kommun har tagit fram en av Sveriges första detaljplan som ritats i QGIS. För min del är det dock inte viktigt om det är en av de första eller inte, utan jag fokuserar på att sprida information om möjligheten att ta fram detaljplaner i programmet. Det är många gånger man tror att man var först, men sen visar det sig att det suttit många andra som gjort samma sak, men utan att förmedla det. 😉

Under våren 2016 har jag jobbat aktivt med att ta fram en detaljplan för Vingåkers kommun, som helt och hållet har ritats i QGIS. Det är en relativt ”enkel” plankarta i sin utformning.

Arbetet har dels handlat om att skapa en stilsättningar som stämmer överens med Boverkets allmänna råd, och dels om att ta fram mallar för utskrift av plankartor med bestämmelser.

Det krävdes dock en del handpåläggning, trixande och ”tekniska nödlösningar” i QGIS för att få till en del detaljer i den färdiga plankartan (För att förtydliga: Nödlösningar ur ett programtekniskt perspektiv, inte ur ett plantekniskt perspektiv.). Några av dessa detaljer kan man säkert lösa genom  att strukturera data med planbestämmelser, samt genom att fördjupa sig i befintliga funktioner i QGIS och insticksprogram.

Nästa steg i projektet ”QGIS för detaljplaner”, blir helt enkelt att skapa stilmallar, ta fram rutiner för att strukturera data, titta på möjligheter för avancerad symbolisering, samt hitta, eller utveckla, insticksprogram som underlättar och snabbar upp arbetet med att applicera planbestämmelser.
Och givetvis är även erfarenhet av att ta fram detaljplaner i QGIS en viktig komponent.

Detaljplan Gränden

Här är detaljplanen som tagit fram i QGIS. Det finns en del kvar att önska i layout etc men det är åtminstone på gång. Klicka på bilderna för att titta på pdf-filen.

Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000

Skiss/Förslag: Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000. Ej antagen.

Program som använts för att ta fram detaljplanen

Programmet som jag använder mig av är, som sagt, QGIS. QGIS är en gratis GIS-programvara (i stil med ArcMAP/ArcGIS) som baseras på öppen källkod. GIS står för geografiska informationssystem – kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Du hittar programmet här:

För att rita en detaljplan i QGIS använder jag mig dels av basfunktioner i programmet, och dels av några mer avancerade funktioner som kräver insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Nedan följer en presentation av de funktioner och insticksprogram som jag hittills haft stor nytta av.

Basfunktioner i QGIS som är viktiga

Att kunna rita linjer med exakta mått och vinklar är viktigt. QGIS har numera funktionen Avancerad digitalisering inbyggd från början.

Två utomordentliga basfunktioner som bör nämnas är:

  • Avancerad  digitalisering (Advanced digitizing)
  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)

Mer information om de två basfunktionerna:

  • Avancerad digitalisering (Advanced digitizing)
    Avancerad digitalisering möjliggör bl a att du har kontroll över hur långa linjer du ritar, samt vinklar.
    Verktyget aktiverar du under menyn:
    Visa -> Paneler -> Avancerad digitalisering

Se exempel på Avancerad digitalisering här: QGIS Quick Tip CAD tools (YouTube)

  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)
    Utriftshanteraren används till att skapa mallar för plankartan och utskrivbara kartor.

Insticksprogram i QGIS som jag använder

För att förenkla en del jobb, samt kunna använda en del CAD-funktioner använder jag följande insticksprogram:

  • QAD
  • CadTools
  • Digitizing Tools
  • AutoTrace
  • AttributePainter
  • LCCS3 Basic Coder

Här hittar du mer information om de olika insticksprogrammen:

  • QAD
    Quantum Aided Design: cad like commands in QGIS.
    QAD innehåller CAD-liknande funktioner såsom Trim och Extend, etc.
    För att installera QAD måste du har tillåta att QGIS att installera experimentella insticksprogram.

Se exempel på QAD här: QAD Quantum Aided Design PLUGIN (YouTube)

  • CadTools
    Some tools to perform cad like functions in QGIS.
    CadTools har bl a funktioner för att skapa parallella linjer till linjesegment
  • Digitizing Tools
    Digitizing Tools har bl a funktionen att dela ett polygonlager med hjälp av linjer från andra lager.
  • AutoTrace
    AutoTrace förenklar arbetet när man ska rita nya områden i anslutning till gamla områden. Istället för att behöva fästa på varje nod genom att klicka, ser AutoTrace till att ditt nya område fäster vid varje nod.
    Det skyndar på arbetet avsevärt när du har många noder att hålla reda på.

Se exempel på AutoTrace här: AutoTrace plugin for QGIS (YouTube)

  • AttributePainter
    Plugin for easy replication of attributes values between features.
    AttributePainter förenklar när du snabbt vill återanvända attribut från en polygon i en annan. Du kopierar och klistrar in attributen från en polygon i en annan, och slipper därmed skriva in alla attribut för hand.
  • LCCS3 Basic Coder
    LCCS står för Land Cover Classification System. Med hjälp av programmet LCCS (extern program) kan man skapa markanvändingsdefinitioner, och med hjälp av insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder (QGIS Plugin) kan du sedan applicera olika markanväningar i QGIS. Det finns en del som kan förbättras för att förenkla jobbet med detaljplaner, men detta är en bra början.
    Se exempel på LCCS3 Basic Coder här: Testing LCCS3 basic coder plug in for Qgis (YouTube)

Framtida utveckling

Det finns en hel del kvar att lösa för att optimera arbetet med detaljplaner i QGIS. Här är några tankar som slagit mig än så länge. En del funktioner, som jag ännu inte hittat, kanske redan finns. – är det så, så säg gärna till.

  • Skapa kompletta stilmallar för symbolisering
  • Ett insticksprogram med färdiga planbestämmelser som kan applicerar på polygoner (typ en AttributePainter med Boverkets allmänna råd om planbestämmelser).
    En väg som jag tänkte utforska är att jobba med Boverkets planbestämmelsekatalog. Här hittar ni en excelfil med planbestämmelser som skulle kunna lägga grund för en schysst databas:
    Planbestämmelsekatalog enligt Boverkets gällande allmänna råd (Boverket)
    Samt kan insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder kanske vara vägledande.
    dfdf
  • I utskriftshanteraren bör det finnas en funktion som gör att man kan skapa en teckenförklaring/legend där enbart linjen runt en polygon redovisas. Idag kommer även fyllningen med i teckenförklaringen, vilket gör att jag jobbar med att skapa både polygoner och linjer – polygoner för att redovisa fyllning, färg och etiketter, och linjer för att redovisa gränslinjer. Jag började alltid med att skapa polygoner, som sedan konverterades till linjer.
  • I utskriftshanteraren skulle ett redskap som automatisk publicerade planbestämmelserna utifrån gällande praxis förenkla arbetet mycket.
  • Ett symbolbibliotek med vedertagna svenska planbestämmelsesymboler borde skapas, som kan användas för avancerad symbolisering .
  • Möjlighet till HTML-etikettering på kartan, för att bl a möjliggöra upphöjda och nedsänkta tecken direkt på kartan. I skrivande stund experimenterade jag med mellanrum och halva radavstånd för att få till det med nedsänkta siffror.

Slutsats

Det tycks absolut vara möjligt att använda QGIS för att ta fram detaljplaner, men det lite mer struktur för att förenkla arbetet. Säg till om ni har idéer och intresse för att ta arbetet med projektet ”QGIS för detaljplaner” några steg längre, och tveka inte att höra av er om ni har frågor om arbetet med detaljplaner i QGIS.

På gång är även en detaljplaneändring i Vingåkers kommun som också tas fram i QGIS. Jag återkopplar när den är klar.

{ 0 comments }

Att förstå grunderna i fastighetsvärdering kan komma till nytta när du jobbar med samhällsplanering.

Hur värderar man en fastighet? Hur skapar man förutsättningar för viljan att investera i fastigheter? Vilka aspekter är viktiga för fastighetsägarna? Vilka ekonomiska incitament krävs för att privata aktörer ska vara intresserade att bygga och drifta hyreslägenheter? Varför sänker man inte hyran i butikslokalerna som står tomma?

Det finns många frågor som man behöver svara på för att åtminstone kunna närma sig ett svar på hur man löser bostadsbehovet och lokalbehovet på en ort. I det här inlägget kommer du inte att få svar på dessa frågor.

Här samlar jag information kring ämnet fastighetsvärdering.

Böcker om fastighetsvärdering

Filmer om fastighetsvärdering

KTH Media Production har producerat ett antal pedagogiska filmer, med Fredrik Brunes, om grunderna i fastighetsvärdering, både när det gäller flerbostadshus, villor och lokaler.

Fastighetsvärdering Introduktionsfilm – Besiktning av ett flerbostadshus med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 1 – Marknadsvärdebedömning av en villa med ortsprismetoden med Fredik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 2 – Marknadsvärdebedömning av ett flerbostadshus med ortsprismetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 3 – Marknadsvärdebedömning av kommersiell fastighet – avkastningsmetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

 

 

{ 0 comments }

Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte tar ställning för eller emot externa köpcentrum. Såväl externa köpcentrum som e-handel och postorder (distanshandel), är likt handeln i stadskärnor, olika former av försäljningsmetoder som fungerar så länge de skapar ett värde för konsumenten.

I detta inlägg kommer jag dock att diskutera några aspekter som butiker i stadskärnan idag bör beakta och fokusera på för att bli livskraftiga.

En anekdot

Jag vill gärna berätta en (sann) anekdot som handlar om det problem som butikerna i stadskärnorna idag står inför.

För ett tag sedan skulle jag köpa en ny datormus, då jag lyckats förstöra min gamla genom att tappa den i golvet en gång för mycket. Min första tanke var att nu måste jag ta mig till Väla för att köpa en ny datormus (Väla köpcentrum är ett av två närbelägna köpcentrum där jag bor för tillfället).

Att ta sig till köpcentrumet skulle antingen kräva att jag körde dit på ca 20 minuter, eller tog bussen i 35 minuter, enkelväg, och sedan skulle jag behöva spendera tid på att gå runt där i jakt på en datormus. Totalt räknade jag med att det skulle ta ca 2-3 timmar med rese- och väntetider – något jag överhuvudtaget inte hade lust med.

Plötsligt slog det mig att vi faktiskt hade minst två butiker i Åstorp centrum som säljer datormöss. Glatt gav jag mig i väg till centrala Åstorp och inom en halvtimme hade jag min nya fungerande datormus i hemmet.

Positionering

Vad jag vill säga med den här anekdoten är att, idag är ett stort problem för dagens stadskärnor att vi som konsumenter alldeles för snabbt tänker på närmsta externa köpcentrum som vår huvudkälla till de varor vi behöver. De externa köpcentrumen har gjort ett väldigt bra jobb med att, som vi kallar det inom marknadsföringsbranschen, positionera sig. Köpcentrumen har blivit det första många av oss tänker på när vi ska utföra våra inköp.

Detta är det är det första problemet – Externa köpcentrum har en starkare position än stadskärnan, i vårt medvetande.

Rädda stadsbutiker från ekonomisk undergång

Det andra problemet är att många butiker i stadskärnan inte vill anpassa sin affärsmodell – man vill köra på i gamla hjulspår.

Det dagens stadsbutiker behöver är inte regleringar som förbjuder konkurrerande handelsformer såsom externa köpcentrum eller distanshandel. Butikerna i centrum behöver förändra sina affärsmodeller.

Det är viktigt att anpassa sig till hur dagens marknad ser ut, och nå ut till kunderna där de befinner sig, och de som är flexibla och börjar använda sig av ”nya” försäljningsmetoderna och marknadsföringsmetoder kommer att bli livskraftiga.

Min rekommendation är att dels måste man gemensamt, likt flera stadskärnor gör idag,  jobba mer inriktat med att positionera sig/marknadsföra sig, att bli den första handelsplats som köparen tänker på när de ska utföra sina inköp, dels måste man, som enskild butik, börja jobba mer med att hitta nya försäljningskanaler såsom e-handel.

Nå ut via nya försäljningskanaler

Bra kanaler att börja med för att nå ut i e-handelsvärlden, utan att göra för stora investeringar, är i dagsläget merförsäljningskanaler/marknadsplatser såsom CDON Marketplace, Fyndiq, Tradera etc (och inom en snar framtiden kanske även Amazon och eBay). För att börja använda dessa kanaler som försäljningskanaler är den tekniska kunskapen inte en alltför stor tröskel.

Samt skulle jag rekommendera att man började sikta mot att själv driva en webbutik i liten skal (idag är det relativt lätt att komma igång med en enkel e-handel, det är dock svårare att nå ut till kunder p g a av den allt hårdare konkurrensen på nätet – därför är är de tidigare nämnda marknadsplatserna en bra början då de är duktiga på att driva trafik och bearbeta både nya och gamla kunder som kan få upp ögonen för dina produkter).

Anpassa dig

Att behöva anpassa sig till nya försäljningsformer och vara flexibel är inget nytt fenomen. Så har det alltid varit, samhället, tekniken och våra behov förändras hela tiden, och den som anpassar sig, eller den som ser möjligheter i de nya teknikerna är de som blir vinnare.

Och det är inte bara handeln i stadskärnan som utmanas idag. Lite kort kan man säga att:

  • Handeln i centrum har de senaste decennierna utmanats av extern handeln/externa köpcentrum.
  • Handeln i centrum och externa köpcentrum har det senaste decenniet utmanats av webbutikerna.
  • Webbutikerna har se senaste åren utmanats av marknadsplatserna/merförsäljningskanalerna.

Utbilda näringsidkarna i stadskärnan och samarbeta

Det är givetvis inte alltid lätt att ändra på en försäljningsteknik man använt sig av under flera decennier.
Det tycks finnas ett behov av att utbildas dagens butiksinnehavare för att kunna ta sig över de initiala trösklarna som det alltid innebär att anamma nya försäljningsmetoder.
Samt tycks det finnas ett behov av att i stadskärnan gemensamt arbeta för att positionera sig som den första platsen som köparen tänker på när de går i inköpstankar.

Avslutning

I detta inlägg har jag enbart nuddat vid idéerna om hur jag anser att man bör jobba med att ”rädda” sin butik. Idéerna är givetvis inte enbart användbara för butiker i stadskärnor.

Själv har jag jobbat med e-handel i tio år, jag har drivit fysisk butik i Åstorp centrum, jobbat alltmer med marknadsplatser på nätet de senaste åren, studerat utvecklingen av externa köpcentrum, följt samhällsdebatten kring externhandeln, samt själv förändrat min affärsmodell under tio års utveckling med ökad konkurrens inom e-handelsvärlden.

Har du frågor gällande de idéer jag tagit upp, intresse av en föreläsning kring hur man man kan jobba för att hitta nya försäljningskanaler etc är du välkommen att kontakta mig.

{ 0 comments }

Den här artikeln är tänkt som en samlingsartikel med länkar till webbplatser där man kan hitta information om programmet QGIS och dess funktioner.
Artikeln är under utveckling och uppdateras med jämna mellanrum.

För den som inte är vet vad QGIS är, så är det en programvara för bearbetning av geografiskt information (GIS står för geografiska informationssystem), och kan användas till såväl enkla kartpresentationer till avancerade rumsliga analyser.

Till stora delar liknar det ett av marknadens ledande programvaror ArcGIS (ArcMap, ArcView, ArcCatalog etc). Till skillnad från ArcGIS, som kostar en del, är QGIS gratis och baseras på öppen källkod.

Att QGIS är gratis, och baserat på öppen källkod, gör att det öppnar upp för avancerad GIS-användning för hemmabruk, studenter, mindre företag och organisationer, då man inte behöver betala dyra licenspengar för att använda programmet (vilket man måste göra för ArcGIS). QGIS passar dock även större organisationer och företag då det till stora delar kan mäta sig med ArcGIS.

QGIS officiella webbplats

QGIS webbplats.

QGIS webbplats.

QGIS

På QGIS officiella webbplats kan du ladda ner programvaran.
Filen du ska ladda ner hittar du här:
Ladda ner senaste versionen av QGIS.

QGIS Tutorial

QGIS Tutorials and Tips

QGIS Tutorials and Tips tar dig steg för steg genom QGIS och dess funktioner. Detta var den första tutorial jag själv använde mig av. På många sätt liknar det utbildningsmaterial för programmet ArcGIS. Det är en bra guide att börja med, oavsett hur tråkigt det ibland kan vara med steg-för-steg-guider. 😉 Bara ta dig igenom guiden så har du lärt dig de vanligaste funktionerna som GIS-program används till.

QGIS på svenska

Geosupportsystem

Min svenska favoritblogg när det det gäller QGIS är Geosupportsystem. Bloggen drivs av Klas Karlsson som jobbar med geografisk information. Här hittar man både guider, och fördjupande diskussioner kring QGIS utveckling. I en imponerande fart publiceras nya artiklar.
Klas har även släppt boken QGIS på svenska. Samt släpper han QGIS-tutorials på YouTube.

{ 0 comments }

Den här veckan sitter jag och ”instagramar” via SPiLs (föreningen Samhällsplanerare i Lund) Instagram-konto.
https://instagram.com/spilund/

Och här hittar du mer information om föreningen:
http://www.spilund.se/

SPiL - Instagram

SPiL – Instagram

{ 0 comments }

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

{ 0 comments }

Detta är en samlingsartikel för information om hur man ritar en detaljplan. Framförallt har inlägget som syfte att samla webbaserad information, och introducera hur man tar fram och ritar detaljplaner. Inlägget uppdateras med ny information.

Så här gör Nybro kommun en detaljplan

Detaljplan för MicroStation

Detaljplaner i Topocad – Webinar 20141212

Topocad 15 planmodul, för detaljplaner

{ 0 comments }

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Befolkningstäthet i invånare/km2.
  2. Förhållandet mellan befolkningstäthet och handelsområden med minst 100 anställda.
  3. Förhållandet mellan befolkningstäthet och externa handelsområden med minst 100 anställda.

Lite kort kan man nämna att befolkningstäthet och antalet handelsområden/externa handelsområden följer varandra – ökar befolkningstätheten, ökar antalet handelsområden. Det är givetvis inga nyheter eller konstigheter i det, utan speglar grundläggande marknadsekonomiska förhållanden. Handel och människor har alltid följts åt, och nya handelsområden placeras normalt där den ekonomiska upptagningsförmågan/antalet kunder är tillräcklig stort för att någon ska vara intresserad av att etablera ett handelsområde.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 & Befolkningsstatistik 2010
Grafik: Ulf Liljankoski

{ 0 comments }