I denna artikelserie, gällande rättspraxis, avhandlar jag olika domstolsbeslut som berör plan- och bygglagen, miljöbalken, jordbalken, förvaltningslagen och andra intressanta lagar som berör samhällsplaneringen.

Framförallt belyser jag hur de olika domarna kan hjälpa till att avgöra hur en detaljplan kan och bör utformas för att uppnå kravet om att tydligt reglera den avsedda bebyggelsen, byggnadsverk och miljön utan att vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte1)Plan- och bygglag (1987:10).

Inläggen är öppna för diskussion, och ambitionen är framförallt att rättsfallen som tas upp ska kunna ge vägledning under planarbetet för planhandläggare, bygglovshandläggare, övriga tjänstemän, länsstyrelsen, byggherrar och övriga kommunmedlemmar mm.

Bakgrund

I det här målet fastslog Mark- och miljööverdomstolen Uppsala kommuns beslut att avslå Jernhusen Uppsala Eldaren AB:s ansökan om bygglov, då fasadens utformning inte ansågs vara lämplig utifrån intresset av en god helhetsverkan och kraven på god form-, färg- och materialverkan.

Domen kan ge en vägledning gällande hur långt man kan tänkas behöva redovisa gestaltningskrav i planhandlingarna (plankarta och planbeskrivning).

Mål nr: P 9218-16
Datum för avgörande:
 2017-05-16
Länk till målet: 
P 9218-16
Länk till planhandlingarna: Plankarta & planbeskrivning
Lag: Plan- och bygglag (1987:10) (vid antagande av detaljplan) & Plan- och bygglagen (2010:900) (vid bygglovsprövning)

Vad hände?

  • 2004-10-25: Detaljplan för Uppsala Central, Östra stationsområdet, Uppsala kommun antogs i kommunfullmäktige.
  • 2014-08-28: Uppsala kommun beviljar en ansökan om bygglov.
  • 2015-07-09: Uppsala kommun beviljar en ansökan om ändring av tidigare bygglov , gällande förändrad storlek av byggnaden.
  • 2015-12-16: Plan- och byggnadsnämnden avslår Jernhusen Uppsala Eldaren AB:s ansökan om bygglov då fasadens utformning inte ansågs vara lämplig utifrån intresset av en god helhetsverkan och kraven på god form-, färg- och materialverkan.
  • Jernhusen Uppsala Eldaren AB överklagar hos Länsstyrelsen i Uppsala län.
  • 2016-05-20: Länsstyrelsen i Uppsala län av bedömer att Uppsala kommun gjort en korrekt bedömning av bygglovsansökan och fastställer kommunens beslut att avslå ansökan om bygglov.
  • Jernhusen Uppsala Eldaren AB överklagar länsstyrelsens beslut hos Mark- och miljödomstolen.
  • 2016-10-13: Mark- och miljödomstolen bifaller överklagandet och upphäver länsstyrelsens beslut och visar ärendet åter till Uppsala kommun för fortsatt handläggning.
  • Uppsala kommun överklagar mark- och miljödomstolens beslut hos Mark- och miljööverdomstolen.
  • 2017-05-16: Mark- och miljööverdomstolen fastställer kommunens beslut att avslå ansökan om bygglov då fasadens utformning inte ansågs vara lämplig utifrån intresset av en god helhetsverkan och kraven på god form-, färg- och materialverkan.

Utformning av detaljplanen

Planens syfte

Detaljplanen syftar till att möjliggöra utvecklandet av ett högklassigt resecentrum  där ombyggnad av bangården är en viktig del.

Planens förutsättningar

Planområdet har följande förutsättningar:

  • Planen berörs av riksintresse för kulturmiljövården, Uppsala stad (K40).
  • Öster om planområdet ligger godsmagasinet med kontorsbyggnad som anses värdefulla från kulturhistorisk och arkitektonisk synpunkt.

Planbestämmelser planbeskrivning och planförutsättningar

Följande formuleringar och förutsättningar finns nämnda i plankartan och planbeskrivningen:

  • Plankarta: Planbestämmelsen inom det aktuella området har enbart följande lydelse, inga ytterligare preciseringar av användning eller egenskaper gäller för området på den juridiskt bindande plankartan:
    C: Kontor, handel, hotell, restaurang samt samlings- och utställningslokaler.
  • Plankarta: Värdefull miljö: Byggnader och anläggningar skall ha en hög kvalitet i utformning och material.
  • Planbeskrivning: Planen berörs av riksintresse för kulturmiljövården, Uppsala stad (K40).
  • Planbeskrivning: Befintlig bebyggelse. ”Det är angeläget att stor omsorg ägnas åt att utforma dessa byggnader med mera och bangården som en helhet efter de förutsättningar som finns på platsen och med utgångspunkt från de kulturhistoriska värdena”.
  • Planbeskrivning: Befintlig bebyggelse.  ”Hänsyn till befintliga och kulturhistoriska värden är en nödvändig utgångspunkt vid utformningen av nya anläggningar på och intill bangården”.
  • Planbeskrivning: Ny bebyggelse. Den nya bebyggelsen kommer att ligga i Uppsalas mest centrala del, i blickfånget från järnvägen. Bebyggelsen bör därför ges hög kvalité och viss dignitet vid utformning.
  • Planbeskrivning: Ny bebyggelse. I bebyggelsens fasader bör puts dominera, med inslag av natursten. Taken, kläs med tegel eller svart plåt och bör ha en flack lutning. Mot huvudgator och torg bör balkonger endast förekomma sparsamt.
Detaljplan: Uppsala central Östra stationsområdet plankarta A1

Detaljplan: Uppsala central Östra stationsområdet plankarta A1

Detaljplan: Uppsala central Östra stationsområdet plankarta A1, med kommentarer

Detaljplan: Uppsala central Östra stationsområdet plankarta A1, med kommentarer

Mark- och miljööverdomstolen domskäl

Följande planbestämmelser, planbeskrivningar och förutsättningar ligger till grund för Mark- och miljööverdomstolens domskäl:

  • Planens syfte är att möjliggöra utvecklandet av ett högklassigt resecentrum.
  • Fastigheten, som ligger mycket centralt i anslutning till järnvägsstationen i Uppsala, berörs av riksintresse för kulturmiljövård, Uppsala stad, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
  • I dess absoluta närhet ligger byggnader som anses särskilt värdefulla från kulturhistorisk och arkitektonisk synpunkt, bl.a. godsmagasinet i ett våningsplan.

Mark- och miljööverdomstolen sammanfattar med att påpeka att…:

Med hänsyn till byggnadens mycket centrala placering i Uppsala och dess närhet till byggnader som är särskilt värdefulla väger det allmänna intresset av att kunna styra över bebyggelsens utformning särskilt tungt. Detta framhålls även i detaljplanen och i planbeskrivningen, där ett särskilt angivet syfte är att skapa en bebyggelse av hög kvalitet med viss dignitet i utformningen. Byggnadsnämndens bedömning av om utformningen är lämplig får därmed stor vikt.

Sammanfattat

Min tolkning av domen blir följande:

  • På plankartan kan det räcka med en generell användningsbestämmelse utan ytterligare preciseringar gällande utformnings- och gestaltningskrav .
  • Områdets värdefulla miljö bör framgå av en generell bestämmelse på plankarta och planbeskrivningen.
  • Planbeskrivningen bör innehålla en generell beskrivning gällande att hög krav kommer att ställas på gestaltningen.

Och:

  • Sist, men inte minst, krävs det en organisation som hanterar att ställa dessa krav. Att organisationen klarar att hantera sådana krav innebär att den enskilde plan- och bygglovshandläggaren inte kan förväntas hantera en sådan fråga själv, utan det handlar om en samsyn inom organisationen, och där har ledningen det yttersta ansvaret att se till att organisationen är samspelt, samt att man som organisation ställer de krav som våra lagar föreskriver.
  • Och glöm ej att:  ”/…/ många krav som gäller placering, utformning och utförande samt skydd av befintlig miljö med mera kan ställas vid lovprövningen även om planbestämmelse saknas. En planbestämmelse kan dock underlätta bygglovsgivningen eftersom förutsättningarna då är kända när man gör en ansökan om lov 2)Boverket”.

Förhoppningsvis kan domen vara vägledande gällande hur detaljerade planhandlingarna behöver vara, samt vilka möjligheter kommunen har möjlighet att ställa krav, vid bygglovprövningen, utifrån intresset av god helhetsverkan och kraven på god form-, färg- och materialverkan.

Fotnot   [ + ]

{ 0 comments }

Bakgrund

I det här målet fastslog Mark- och miljööverdomstolen Gällivare kommuns beslut att anta detaljplan för fastigheterna Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan).

Domen kan ge en vägledning gällande hur långt man kan tänkas behöva redovisa hanteringen av dagvatten, översvämningsrisk och erosionsrisk i planhandlingarna (plankarta och planbeskrivning).

Mål nr: P 9489-16
Datum för avgörande:
 2017-05-18
Länk till målet:
 P 9489-16
Länk till planhandlingarna: Detaljplan för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan), Gällivare kommun
Lag: Plan- och bygglagen (2010:900) i sin lydelse innan införandet av lag 2014:900 (Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900))

Vad hände?

  • 2014-04-28: Detaljplanearbetet för fastigheterna Gällivare 4:18 m fl påbörjas. Tillämpliga regler är plan- och bygglagen (2010:900) i sin lydelse innan införandet av lag 2014:900 (Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)).
  • 2015-05-25: Kommunfullmäktige i Gällivare kommun antar detaljplan för fastigheterna Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan).
  • Tolv närboende överklagade kommunens beslut att anta planen till Länsstyrelsen. De boende ansåg att kommunen behövde visa på vilket sätt man tänkt lösa frågan om dagvattenhantering, smältvatten och erosionsproblematik innan man fastställde planen.
  • 2015-09-30: Länsstyrelsens bedömning var att planhandlingarna var utformade så att det i tillräcklig utsträckning framgick hur planen reglerar miljön och att kommunen har klargjort i detaljplanen att det finns förutsättningar att säkerställa en godtagbar dagvattenhantering.
  • 2016-10-24: Mark- och miljödomstolen upphäver kommunens beslut att anta detaljplan för fastigheterna Gällivare 4:18 m fl.
  • 2017-05-18: Mark- och miljööverdomstolen fastställer kommunens beslut att anta detaljplan för fastigheterna Gällivare 4:18 m fl.

Utformning av detaljplanen

Planens syfte

Planens uppbyggnad är att skapa ett bostadsområde med en varierad husproduktion med högst två våningar av villor, radhus, parhus och flerbostadshus med exempelvis fyra lägenheter per hus.

Planens geografiska förutsättningar

Planområdet har följande förutsättningar:

  • Planområdet ligger vid vattendrag som är ett biflöde till Kalixälven och ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem.
  • Bedömningen är att ingen miljökonsekvensbeskrivning behövs.
  • Planområdet avses ingå i kommunalt VA-verksamhetsområde, men ingår vid antagandet av planen inte i VA-verksamhetsområde.
  • Dagvattenledningar saknas i området.
  • Nya VA-ledningar bedöms kunna förläggas inom allmän platsmark.

Planarbetet

Dessa utredningar har legat till grund för hur detaljplanen redovisar hanteringen av dagvatten, översvämningsrisk och erosionsrisk:

  • Översvämningsstudier från SMHI som bland annat redovisar 100-årsflöde.
  • Förprojektering av tänkt ledningsnät och dagvattenhantering (höjder för fall mot dike, samt infiltrationsytor för att skydda Natura 2000-bäcken)
Redovisning av 100-årsflöden från SMHI i planbeskrivningen för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Redovisning av 100-årsflöden från SMHI i planbeskrivningen för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Förprojektering: VA-ledningar för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Förprojektering: VA-ledningar för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Förprojektering: Markplanering för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Förprojektering: Markplanering för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Planbestämmelser och planförutsättningar

Följande planbestämmelser och förutsättningar ligger till grund för det som Mark- och miljööverdomstolen bedömer som att planhandlingarna är utformade på ett sådant sätt att det i tillräcklig utsträckning framgår hur planen reglerar miljön, samt att kommunen i detaljplanen har klargjort att det finns förutsättningar att säkerställa en godtagbar dagvattenhantering:

  • VA-verksamhetsområde: Planområdet kommer att ingå i kommunalt verksamhetsområde för VA.
  • Huvudmannaskap: Kommunen är huvudman för allmän plats.
  • Dagvattenfrågan har reglerats genom att områden för dagvatten inom allmän plats har angetts på plankartan.
  • Utformning av allmänna platser
    dagvatten: Område för dagvattenhantering
    +(1-22): Föreskriven höjd över nollplanet gäller enligt TABELL 1 för respektive position, nr 1-22 på plankartan (se tabell i nederkant på plankarta)
  • Markens anordnande (utformning av kvartersmark)
    +000.00: Föreskriven höjd över nollplanet
  • Utförande
    – Dagvatten skall fördröjas lokalt och takvatten avledas ovan mark inom respektive tomt.
  • Byggnadsteknik
    Endast källarlösa hus.
    – Lägsta nivå för färdigt golv + 358,5 meter över havet.
Plankarta för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Plankarta för Gällivare 4:18 m fl (Andra Sidan)

Genomförandedelen

I planbeskrivningens genomförandedel påpekar kommunen att:

”För att införliva detta område i det kommunala ansvarsområdet/verksamhetsområdet för vatten och avlopp behövs ett kommunfullmäktigebeslut.

Genomförandeavtal som reglerar dagvattenhanteringen upprättas innan bygglov ges för byggnation av bostäder mm i området. Detta med anledning av närheten till Natura 2000-område.

Förutsättningarna för anslutning mellan dagvattenhantering inom kvartersmark och dagvattenhantering inom allmän mark (damm mm) ska överenskommas mellan kommunen och tillkommande exploatör/fastighetsägare. Ett avtal mellan nyttjare och kommunen upprättas angående dagvattenhanteringen som anordnas på allmän platsmark men nyttjas av boende. Det ska bl a klarläggas vad gäller kostnader och ansvar för anläggande, skötsel mm av område för dagvattenhantering (rening av dagvatten).”

Mark- och miljööverdomstolen domskäl

Mark- och miljööverdomstolen sammanfattar med att påpeka att…:

…”dagvattenfrågan har /…/ reglerats genom att områden för dagvatten inom allmän plats har angetts på plankartan. Dessutom anger bestämmelsen om utförande av bostadstomter att ‘Dagvatten skall fördröjas lokalt och takvatten avledas ovan mark inom respektive tomt’. Detta tillsammans med att kommunen är huvudman för allmän plats och att planområdet kommer att ingå i verksamhetsområde för VA får anses vara tillräckligt för att säkerställa omhändertagandet av dagvatten.

Sammanfattningsvis instämmer Mark- och miljööverdomstolen i länsstyrelsens bedömning att planhandlingarna är utformade så att det i tillräcklig utsträckning framgår hur planen reglerar miljön och kommunen har klargjort i detaljplanen att det finns förutsättningar att säkerställa en godtagbar dagvattenhantering”.

Sammanfattat

Sammanfattat kan man säga att det som krävs är:

  1. Kommunalt VA-verksamhetsområde.
  2. Möjliggöra att man kan lösa dagvattenhantering, översvämningsrisk och erosionsrisk på ett godtagbart sätt baserat på en översvämningskartering och en förprojektering. Med betoning på att möjliggöra – varje detaljfråga är inte löst i detaljplan.
  3. Genomförandedelen pekar ut vad som krävs för att möjliggöra en godtagbar dagvattenhantering.

Förhoppningsvis kan domen vara vägledande under planarbetet både för planhandläggare (t ex inför beställning av förprojekteringar och dagvattenutredningar), för övriga tjänstemän som ingår i det interna arbetet på kommun,  för länsstyrelsen och byggherrar mm.

{ 0 comments }

I artikeln ”Vi lever i en unik tid av förfulning” skriver Arkitekten.se om vad som är fel med dagens arkitektur i Sverige.

”Vi är ett U-land i arkitektur som låter våra barn växa upp i byggbaracker”, säger Johannes Norlander som avslöjar att systemfelen i dagens bostadsbyggande slagit igenom till och med i Kasper Salin-prisade Studio 1.
(Arkitekten.se)

Jag kan inte hålla mig från att diskutera denna artikel. Här kommer min kommentar:

Det är alltid en jäkla massa personer och ”systemfel” man lyckas skylla på i dessa sammanhang: ”arkitektens degraderade roll”, arbetsöverbelastade arkitekter, ”utbildning som inte håller måttet”, ”konservativa byggherrar”, ”kostnadsdrivande totalentreprenader”, ”byggregler som likriktar”, detaljplaner med ”tvivelaktiga regler för byggnadernas form” och ”politiker och en allmänhet som inte tycks bry sig”.

Jag skulle säga att mycket mer skuld kan läggas på arkitekterna själva och deras oengagemang i frågan ur ett praktiskt perspektiv.

Det slår mig alltid hur mycket kompetens dessa arkitekter tycks besitta. Arkitekter som med enkelhet kan peka ut vad alla andra gör fel. Trots denna kompetens tycks dock ingen av dem starta ett eget byggföretag som drivs i ”arkitektens anda”.

Ur ett rent ekonomiskt perspektiv bör det inte vara något problem för alla dessa arkitekter att starta ett eget företag och börja bygga. För mig låter det som om arkitekterna bakom denna typ av kritik har allt att erbjuda för att både kunna få banklån och/eller få investerare att ställa sig bakom idéerna. Vem skulle inte ställa sig bakom god estetiskt tilltalande arkitektur, som även främjar integration och innanförskap, samtidigt som den är kostnadseffektiv?!

Ni sitter på ett vinnande koncept. Varför bygger ni inte själv? För de som gör det nu tycks, ur ert perspektiv, inte ha kompetensen.

Vidareutbilda er själv, bli den progressiva byggherren, presentera era ekonomiska kalkyler för banker och investerare, samarbeta ekonomisk med varandra, använd er av crowdfunding för få ihop pengar och ta större ansvar i detaljplanens utformning. Visa oss att ni vågar ta den ekonomiska risken. Visa oss att det är ekonomiskt hållbart. Visa oss vägen!

Engagera er och ni ska se att både politiker och allmänhet bryr sig.

{ 0 comments }

Jag håller, som jag tidigare skrivit om, på att utforska hur QGIS kan användas inom kommunal verksamhet. I den här artikeln kommer jag att beskriva hur QGIS kan användas för att ta fram användbart underlag vid bygglovshantering och planbeskedsprocessen.

I denna artikel kommer jag att utgå ifrån att läsaren har en del förkunskaper gällande bygglovsprocessen och detaljplanering, samt kunskaper i QGIS.

Inledningsvis kommer jag att kort beskriva QGIS, bygglovsprocessen och planbeskedsprocessen. Det finns dock mycket mer information och många nyanser av när och hur bygglov och planbesked fungerar. Vill man fördjupa sig i ämnena rekommenderar jag plan- och bygglagen, Detaljplanehandboken, och Bygglovsboken.

Planmosaik i QGIS

Planmosaik i QGIS

Kort om QGIS

QGIS är ett gratisprogram baserat på öppen källkod (ett så kallat FOSS-program – Free and open source software).
GIS står för geografiska informationssystem – det ärkort sagt, ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Du kan läs mer om, och ladda ner, QGIS här: QGIS

Kort om bygglov

Bygglovsprocessen är en process där kommunen ska avgöra huruvida det är lämpligt att bygga nytt, bygg om eller ändra användning på befintlig byggnad med fokus på att beakta miljö-, säkerhets- och hälsoaspekter (enkelt förklarat)1)Läs mer i plan- och bygglagen gällande bygglov: Plan- och bygglagen.

Vad som ska avhandlas under bygglovsprocessen är även beroende av huruvida området är detaljplanelagt eller inte. Är området detaljplanelagt ska många frågor redan har avhandlats under detaljplaneprocessen.

Under bygglovsprocessen blir en eventuell detaljplanen en viktig utgångspunkt för bygglovsbeslutet. Förenklat kan man säga att bygglov ej kan beviljas om den nya byggnaden inte överensstämmer med det som detaljplanen tillåter. Det blir alltså viktigt att veta hur den nya byggnaden förhåller sig till gällande detaljplan/detaljplaner.

Kort om planbesked

Planbeskedsprocessen är en processen där kommunen avgör huruvida man kommer att påbörja ett arbete med att detaljplanelägga ett område. T ex om en exploatör är intresserad av att bygga nya bostäder i ett område som ännu ej detaljplanelagts, eller om gällande detaljplan måste ändras för att tillåta en ny användning av området.2)Läs mer i plan- och bygglagen gällande planbesked: Plan- och bygglagen

Ta fram kartunderlag i QGIS

I denna artikel utgår jag från att vi har ett detaljplanelagt område. I detta fall har vi även flera detaljplaner som påverkar det område där en exploatör vill bygga bostäder. Kartan vi ska ta fram ska kunna användas som kartunderlag för att dels avgöra om vi kan bevilja bygglov för en viss bebyggelse, dels som underlag för att avgöra huruvida den föreslagna bebyggelser är av så stor betydelse att vi måste ta fram en ny detaljplan.

Som alltid måste man dock beakta, som min tidigare arbetskamrat kart- och mätingenjör Lars Olsson så tydligt uttryckte det, att ”kartan är ett inlägg i debatten”. Vi kan aldrig förvänta oss några hundraprocentigt och enkla svar från kartan, men den är ett av våra verktyg för att nå fram till ett svar.

Scenario: Delvis överlappande äldre detaljplaner gäller för området

Då området för föreslagen ny bebyggelse består av flera olika detaljplanekartor som överlappar varandra blir det förhållandevis oöverskådligt när vi ska avgöra vilka bestämmelser som gäller för området.

Tre detaljplaner inom samma område

Tre detaljplaner inom samma område, som delvis överlappar varandra.

Med hjälp av QGIS kan vi georeferera dessa kartor, klippa ut de delar som idag gäller för områdena och få en översiktlig bild av gällande bestämmelser, en planmosaik. Vi får alltså en tydligare bild av helheten som är lättare att både presentera och resonera kring.

Planmosaik är givetvis inget nytt, syftet med denna artikel är enbart att visa hur man tar fram en sådan karta i QGIS.

Ett exempel där man gjort en planmosaik av gällande detaljplaner finns i”Planarkivet” som förvaltas av Gävle kommun (idag finns även kommunerna Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby med i Planarkivet). I Gävle har man använt ArcGIS för att utveckla planarkivet (Tack till Peter Jäderkvist, GIS-utvecklare på Gävle kommun, som  informerade om det).

Som exempel under arbetsprocessen nedan kommer jag att använda plankartor från Helsingborgs stad. Detaljplanegränserna jag använder är dock ej exakta.

Det här behöver du

  • Detaljplanerna i pdf eller bildformat som stöds av QGIS (har du detaljplanerna i .djvu-format kan du antingen försöka ”skriva ut” dem som .pdf, eller använda en gratis onlinetjänst som konverter .djvu till .pdf)
  • QGIS
  • En bakgrundskarta (det allra bästa är en gällande grundkarta från kommunen)
  • Gällande detaljplanegränser i .shape-format (eller liknande, t ex .tab eller .gpkg, etc)

Skapa detaljplanemosaik i QGIS

Nu utgår vi från att du har (1) en bakgrundskarta, (2) gällande detaljplanegränder inlagda i QGIS, samt (3) tre detaljplaner i .pdf-format.

Bakgrundskarta med detaljplanegränser i QGIS.

Bakgrundskarta med detaljplanegränser i QGIS.

1. Öppna georefereraren i QGIS

Raster -> Georefererare -> Georefererare

Du hittar georefereraren under menyn "Raster".

Du hittar georefereraren under menyn ”Raster”.

2. Öppna detaljplanekartan i georefereraren

Detaljplanekartan i .pdf-format är nu öppnad i georefereraren.

Detaljplanekartan i .pdf-format är nu öppnad i georefereraren.

3. Lägg till punkter på .pdf-kartan och hitta motsvarande punkt i bakgrundskartan.
Hörn på byggnader brukar vara bra referenspunkter. I detta moment är man superlycklig när verkligheten förändras långsamt och det finns flera byggnader som ligger kvar på samma ställe som för flera decennier sedan.
Du behöver minst sex punkter för att kunna georeferare i QGIS. Ju fler punkter desto bättre kvalité.

Medhjälp av olika referenspunkter hämtar du koordinater från bakgrundskartan. Byggnadshörn är ofta bra referenspunkter.

Medhjälp av olika referenspunkter hämtar du koordinater från bakgrundskartan. Byggnadshörn är ofta bra referenspunkter.

4. Starta georefereringsprocessen
Du starta georefereringsprocessen genom att först ställa in ”Transformationsinställningar” under menyn ”Inställningar”.
I detta fall använder jag inställningarna ”Polynomisk 2”, ”Närmsta granne”, ”Projektets koordinatsystem”. Utdataraster sparar och döper jag till något logiskt, och jag väljer att läsa in den georefererade kartan i QGIS direkt.

Inställningarna jag använder för att spara och läsa in min georefererade karta i QGIS.

Inställningarna jag använder för att spara och läsa in min georefererade karta i QGIS.

5. Samma process (steg 2-5) utför du för samtliga kartor.
När du georefererat samtliga kartor kommer du att ha en kartbild i QGIS där de olika kartorna överlappar varandra, liknande bilden nedan. På bilden nedan är även detaljplanegränserna utmärkta med rött. Nästa steg blir att rensa bort allt onödigt på de georefererade kartorna.

Bakgrundskarta, georefererade kartor och detaljplanegränser.

Bakgrundskarta, georefererade kartor och detaljplanegränser.

6. Klipp ut det viktiga i de georefererade kartorna
För att enbart visa gällande bestämmelser ska vi nu klippa ut de aktuella områdena från de georefererade kartorna. För att kunna klippa ut en del av den georefererade kartan måste vi har ett lager för varje detaljplanegräns.  Detta innebär att vi måste skapa ett nytt lager, om gällande detaljplanegränser ligger i ett gemensamt lager.

7. Skapa ett lager med varje enskild detaljplanegräns
Markera den detaljplan du ska spara som ett eget lager och klicka sedan på ”Spara som…” och markera alternativet ”Spara endast valda objekt”. Utför samma process för varje enskild detaljplan. I slutändan ska du ha ett lager för varje detaljplan i QGIS.

Spara varje detaljplanegräns som ett eget lager.

Spara varje detaljplanegräns som ett eget lager.

8. Extrahera klipp från den georefererade kartan
När du har samtliga detaljplanegränder i ett eget lager kan du använda dessa lager till att klippa ut den aktuella delen i varje georefererad karta. Detta gör du genom att i menyn välja:
Raster -> Extrahera -> Klipp

I dialogrutan ställer du in:
Indata: Den georefererade kartan du ska klippa i
Utdatafil: Vad den utklippta delen av kartan ska sparas som
Maskeringslager: Här väljer du den detaljplanegräns som ska användas för att klippa ut berörd del.

Sedan klickar du på ”OK”.

Denna process ska du sedan göra för samtliga kartor.

Observera att det oftast blir en stor svart del som täcker kartan i QGIS efter att du klippt ut en del. Detta är p g a att hela bilden sparas, men allt utanför klippområdet saknar datavärde och blir svar om man inte ändrar inställningarna för detta. Det svarta får du bort genom att följa instruktionerna i punkt 9.

Inställningar för att klippa ut del av den georefererade kartan.

Inställningar för att klippa ut del av den georefererade kartan.

Resultat efter det första klippet.

Resultat efter det första klippet.

9. Ange genomskinlighet för områden utan datavärde
När du klippt ut en del av den georefererade kartan kommer den nya kartan innehålla områden utan datavärde. Detta område blir ofta svart i QGIS. För att få bort detta måste du ställa in genomskinlighet.

Genomskinlighet på raster ställer du in genom att högerklicka på lagret och välja:
Egenskaper -> Genomskinlighet

I fältet ”Extra inget datavärde” fyller du i 0 och klickar på ”Verkställ.”

10. Klar!
Du har nu en planmosaik som kan tjäna som ett inlägg i debatten.

Kartan med planmosaiken blir ett överskådligt inlägg i debatten.

Kartan med planmosaiken blir ett överskådligt inlägg i debatten.

Fotnot   [ + ]

1. Läs mer i plan- och bygglagen gällande bygglov: Plan- och bygglagen
2. Läs mer i plan- och bygglagen gällande planbesked: Plan- och bygglagen

{ 0 comments }

Detta inlägg bör framförallt läsas som en teoretisk affärsstrategi som kan tillämpas, och uppmuntra, till att öka bostadsbyggandet/nyproduktionen av flerbostadshus. Strategin utgår från hur jag själv hade arbetet med frågan om jag skulle ge mig in på bostadsmarknaden idag.

Innan man börjar behövs givetvis, som vanligt, en någorlunda förståelse för bostadsbehovet på den ort man vill bygga i, en gnutta kunskap eller intresse för bostadsmarknaden, samt entreprenöriellt mod att våga satsa.

Affärsstrategi för byggandet av flerbostadshus

  1. Hitta områden som redan är detaljplanerade för flerbostadshus.
    Var det finns områden planerade för flerbostadshus bör kommunens översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram i många fall kunna peka ut. Samt bör man fråga kommunen efter detaljplanerad mark avsedd för  flerbostadshus som inte är bebyggda.

    I expansiva kommuner brukar det finnas relativt nya detaljplaner för bostadsområden, och i mindre expansiva kommuner brukar det finnas detaljplanerade områden där man under 1990-talet rivit gamla flerbostadshus.
    I områden där kommunen tidigare rivit flerbostadshus bör man dock vara försiktig då marken kan vara förorenad på grund av att man i flera fall dumpat rivningsmassorna i den tidigare byggnadens källare. I dessa områden bör man se till att kommunen gör en utredning av markförhållandena och tar sitt ekonomiska ansvar utifall det skulle visa sig att marken är förorenad.

    Vinst 1: Man slipper kostnaden för att planlägga ett nytt område, samt sparar man tid (flera månader, ibland år) då man slipper den tid som detaljplaneprocessen tar, samt undviker man osäkerheten gällande när och om området kommer att bli detaljplanelagt.

  2. Använd en beprövad en byggnadstyp.
    Bygg ett flerbostadshus utifrån en modell där man känner till den ungefärliga produktions- och slutkostnaden. Antigen kan man utgå från kunskap i tidigare byggprojekt där man varit inblandad, eller så kan man t ex titta på koncepten SABOs kombohus och JSBs Trygga Boendet®.

    Vinst 2: Man minimerar osäkerheten gällande produktions- och slutkostnaden.

  3. Ansök om Boverkets kreditgaranti.
    För att få ett lån till byggandet av flerbostadshus krävs ekonomisk säkerheter.
    Som en del i ambitionen att öka bostadsbyggandet erbjuder Boverket för tillfället en kreditgaranti som bland annat ska förenkla för mindre byggherrar och nystartade verksamheter att få lån från bankerna.

    Läs mer om Boverkets kreditgaranti här: Boverkets kreditgaranti.

    Vinst 3: Man ökar chansen att få ett lån från banken.

Exempel: Sjötorpshus AB bygger flerbostadshus i Vingåker efter egen beprövad modell.

Exempel: Sjötorpshus AB bygger flerbostadshus i Vingåker efter egen beprövad modell.

Exempel: JSBs Trygga Boendet® byggs i Vingåker av det kommunala bolaget Vingåkershem AB.

Exempel: JSBs Trygga Boendet® byggs i Vingåker av det kommunala bolaget Vingåkershem AB.

{ 0 comments }

Just nu håller jag på att titta på hur man kan använda QGIS till att publicera detaljplaner på en webbkarta. Ambitionen så här långt har inte varit att hitta lämpligast sätt, eller djupdyka i vad och hur man publicerar detaljplaner på bästa sätt, utan jag har fokuserat på snabbt, enkel och gratis.

I detta skede har jag valt att ta fram en webbkarta, inspirerad av Helsingborgs webbkarta med detaljplaner. Webbkartan visar området för detaljplaner, samt har detaljplanerna fått olika färg beroende på om det är en detaljplan som håller på att utarbetas (”Pågående detaljplaner”, blå), eller om det är en gällande detaljplaner (”Gällande detaljplaner”, brun).

På webbkartan kan man sedan klicka på detaljplaneområdet, och en pop-up med information om detaljplanens namn, samt länk till plankarta och planbeskrivning visar sig. Denna pop-up kan givetvis fyllas med ytterligare information.

Kartan kan du för tillfället prova på här: Webbkarta med detaljplaner. Observera att detaljplaneområdena på kartan enbart är exempel, och att länkarna enbart leder till testdokument med texten ”DP1 Plankarta”.

Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta.

Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta med hjälp av QGIS.

Program och underlag som använts för att ta fram webbkartan med detaljplaner

Sedan tidigare jobbar jag med GIS-programvaran QGIS som är ett gratisprogram baserat på öppen källkod (ett så kallat FOSS-program – Free and open source software).
GIS står för geografiska informationssystem –kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Programmet kan utökas med olika funktioner med hjälp av insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Följande program använde jag alltså för att ta fram en enkel webbkarta:

Med hjälp av insticksprogrammet qgis2web skapar man snabbt kartor som kan publiceras på nätet. qgis2web skapar helt enkelt samtliga filer som behövs för att kunna publicera en webbkarta. Filerna som skapas laddar du upp på din webbplats.

Underlaget man behöver för att skapa en webbkarta med detaljplaner är:

  • Ett lager med gränserna för detaljplaner (t ex ett shape-lager med samtliga detaljplaner i en kommun)

Snabbguide till webbkarta med detaljplaner

Här kommer den minst genomarbetade guiden jag någonsin skrivit tror jag. För att följa guiden krävs det att du redan har en del kunskap om hur QGIS fungerar. Jag återkommer med en ordentlig ”steg för steg”-guide med exempeldata i framtiden.

  1. Lägg till lagret med detaljplaner i QGIS
  2. Symbolisera/Färglägg lagren med olika färger beroende på om arbetet med detaljplanen pågår eller om det är gällande detaljplaner (man kan även tänkas ge olika färger beroende på i vilket skede de är). Observera att varje färg tycks behöva ligga i ett eget lager för att qgis2web ska kunna skapa en karta med de olika färgerna.
  3. Skapa kolumner i attributtabellen med information om vilken webbadress det är till plankarta och planbeskrivning.
  4. Skapa en kolumn i attributtabellen som sammanställer informationen från de olika kolumner i ett html-uttryck.
    Själv hade jag en kolumn för webbadressen för plankarta (www_plank), och en kolumn för webbadressen till planbeskrivningen (www_planb). Sedan slog jag ihop informationen i en ny kolumn (html_exp) med uttrycket:
    concat(‘<h3>’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”, ‘</h3><table>’, ‘<tr><td>Plankarta: <b><a href=’,”www_plank”,’ >’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr><tr><td>Planbeskrivning: <b><a href=’,”www_planb”,’ >’, ”Namn”,’, ‘,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr></table>’)
    baserat på testtabellen:

    Exempeltabell.

    Exempeltabell.

  5. Öppna qgis2web. 
  6. Välj att visa kolumnen med HTML-uttrycket (FIELD: html_exp) i en pop-up. Och testa dig fram för att få till en fungerande karta. När jag testade verkade jag tvungen att använda Leaflet för att kunna visa transparenta färger på webbkartan.

    Exempel på inställningar i qgis2web

    Exempel på inställningar i qgis2web.

  7. Exportera kartan för skapa de filer spom krävs för en webbkarta
  8. Ladda upp filer på din webbplats

{ 0 comments }

Under det här året har jag experimenterat med möjligheten att ta fram detaljplaner (plankartor med bestämmelser) i QGIS.

I början av året var jag i kontakt med Karl-Magnus Jönsson (GIS-utvecklare på på Kristianstad kommun) samt David Allansson (privatperson med intresse för att ta fram detaljplan i QGIS), då jag var nyfiken på möjligheterna att ta fram detaljplaner i programmet. Både Karl-Magnus och David var behjälpliga och försåg med mig med tankar och information kring möjligheterna. Någon  färdig detaljplan hade inte tagits fram i QGIS, men både Karl-Magnus och David visade exempel på detaljplanearbete i QGIS som var på god väg. De gav mig hopp.

Varför QGIS för detaljplaner?

Några av viktigaste argumenten för att kunna ta fram detaljplaner i QGIS är dels att kommuner och konsulter kan spara mycket pengar på att använde gratis program som QGIS i sitt arbete, dels öppnar det upp möjligheten för mindre aktörer och privatpersoner att själv ta fram detaljplaner utan att behöva investera i dyra programvaror.

Sveriges första detaljplan framtagen i QGIS?

Här får ni  gärna rätta mig om jag har fel, men det kan hända att Vingåkers kommun har tagit fram en av Sveriges första detaljplan som ritats i QGIS. För min del är det dock inte viktigt om det är en av de första eller inte, utan jag fokuserar på att sprida information om möjligheten att ta fram detaljplaner i programmet. Det är många gånger man tror att man var först, men sen visar det sig att det suttit många andra som gjort samma sak, men utan att förmedla det. 😉

Under våren 2016 har jag jobbat aktivt med att ta fram en detaljplan för Vingåkers kommun, som helt och hållet har ritats i QGIS. Det är en relativt ”enkel” plankarta i sin utformning.

Arbetet har dels handlat om att skapa en stilsättningar som stämmer överens med Boverkets allmänna råd, och dels om att ta fram mallar för utskrift av plankartor med bestämmelser.

Det krävdes dock en del handpåläggning, trixande och ”tekniska nödlösningar” i QGIS för att få till en del detaljer i den färdiga plankartan (För att förtydliga: Nödlösningar ur ett programtekniskt perspektiv, inte ur ett plantekniskt perspektiv.). Några av dessa detaljer kan man säkert lösa genom  att strukturera data med planbestämmelser, samt genom att fördjupa sig i befintliga funktioner i QGIS och insticksprogram.

Nästa steg i projektet ”QGIS för detaljplaner”, blir helt enkelt att skapa stilmallar, ta fram rutiner för att strukturera data, titta på möjligheter för avancerad symbolisering, samt hitta, eller utveckla, insticksprogram som underlättar och snabbar upp arbetet med att applicera planbestämmelser.
Och givetvis är även erfarenhet av att ta fram detaljplaner i QGIS en viktig komponent.

Detaljplan Gränden

Här är detaljplanen som tagit fram i QGIS. Det finns en del kvar att önska i layout etc men det är åtminstone på gång. Klicka på bilderna för att titta på pdf-filen.

Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000

Skiss/Förslag: Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000. Ej antagen.

Program som använts för att ta fram detaljplanen

Programmet som jag använder mig av är, som sagt, QGIS. QGIS är en gratis GIS-programvara (i stil med ArcMAP/ArcGIS) som baseras på öppen källkod. GIS står för geografiska informationssystem – kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Du hittar programmet här:

För att rita en detaljplan i QGIS använder jag mig dels av basfunktioner i programmet, och dels av några mer avancerade funktioner som kräver insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Nedan följer en presentation av de funktioner och insticksprogram som jag hittills haft stor nytta av.

Basfunktioner i QGIS som är viktiga

Att kunna rita linjer med exakta mått och vinklar är viktigt. QGIS har numera funktionen Avancerad digitalisering inbyggd från början.

Två utomordentliga basfunktioner som bör nämnas är:

  • Avancerad  digitalisering (Advanced digitizing)
  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)

Mer information om de två basfunktionerna:

  • Avancerad digitalisering (Advanced digitizing)
    Avancerad digitalisering möjliggör bl a att du har kontroll över hur långa linjer du ritar, samt vinklar.
    Verktyget aktiverar du under menyn:
    Visa -> Paneler -> Avancerad digitalisering

Se exempel på Avancerad digitalisering här: QGIS Quick Tip CAD tools (YouTube)

  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)
    Utriftshanteraren används till att skapa mallar för plankartan och utskrivbara kartor.

Insticksprogram i QGIS som jag använder

För att förenkla en del jobb, samt kunna använda en del CAD-funktioner använder jag följande insticksprogram:

  • QAD
  • CadTools
  • Digitizing Tools
  • AutoTrace
  • AttributePainter
  • LCCS3 Basic Coder

Här hittar du mer information om de olika insticksprogrammen:

  • QAD
    Quantum Aided Design: cad like commands in QGIS.
    QAD innehåller CAD-liknande funktioner såsom Trim och Extend, etc.
    För att installera QAD måste du har tillåta att QGIS att installera experimentella insticksprogram.

Se exempel på QAD här: QAD Quantum Aided Design PLUGIN (YouTube)

  • CadTools
    Some tools to perform cad like functions in QGIS.
    CadTools har bl a funktioner för att skapa parallella linjer till linjesegment
  • Digitizing Tools
    Digitizing Tools har bl a funktionen att dela ett polygonlager med hjälp av linjer från andra lager.
  • AutoTrace
    AutoTrace förenklar arbetet när man ska rita nya områden i anslutning till gamla områden. Istället för att behöva fästa på varje nod genom att klicka, ser AutoTrace till att ditt nya område fäster vid varje nod.
    Det skyndar på arbetet avsevärt när du har många noder att hålla reda på.

Se exempel på AutoTrace här: AutoTrace plugin for QGIS (YouTube)

  • AttributePainter
    Plugin for easy replication of attributes values between features.
    AttributePainter förenklar när du snabbt vill återanvända attribut från en polygon i en annan. Du kopierar och klistrar in attributen från en polygon i en annan, och slipper därmed skriva in alla attribut för hand.
  • LCCS3 Basic Coder
    LCCS står för Land Cover Classification System. Med hjälp av programmet LCCS (extern program) kan man skapa markanvändingsdefinitioner, och med hjälp av insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder (QGIS Plugin) kan du sedan applicera olika markanväningar i QGIS. Det finns en del som kan förbättras för att förenkla jobbet med detaljplaner, men detta är en bra början.
    Se exempel på LCCS3 Basic Coder här: Testing LCCS3 basic coder plug in for Qgis (YouTube)

Framtida utveckling

Det finns en hel del kvar att lösa för att optimera arbetet med detaljplaner i QGIS. Här är några tankar som slagit mig än så länge. En del funktioner, som jag ännu inte hittat, kanske redan finns. – är det så, så säg gärna till.

  • Skapa kompletta stilmallar för symbolisering
  • Ett insticksprogram med färdiga planbestämmelser som kan applicerar på polygoner (typ en AttributePainter med Boverkets allmänna råd om planbestämmelser).
    En väg som jag tänkte utforska är att jobba med Boverkets planbestämmelsekatalog. Här hittar ni en excelfil med planbestämmelser som skulle kunna lägga grund för en schysst databas:
    Planbestämmelsekatalog enligt Boverkets gällande allmänna råd (Boverket)
    Samt kan insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder kanske vara vägledande.
    dfdf
  • I utskriftshanteraren bör det finnas en funktion som gör att man kan skapa en teckenförklaring/legend där enbart linjen runt en polygon redovisas. Idag kommer även fyllningen med i teckenförklaringen, vilket gör att jag jobbar med att skapa både polygoner och linjer – polygoner för att redovisa fyllning, färg och etiketter, och linjer för att redovisa gränslinjer. Jag började alltid med att skapa polygoner, som sedan konverterades till linjer.
  • I utskriftshanteraren skulle ett redskap som automatisk publicerade planbestämmelserna utifrån gällande praxis förenkla arbetet mycket.
  • Ett symbolbibliotek med vedertagna svenska planbestämmelsesymboler borde skapas, som kan användas för avancerad symbolisering .
  • Möjlighet till HTML-etikettering på kartan, för att bl a möjliggöra upphöjda och nedsänkta tecken direkt på kartan. I skrivande stund experimenterade jag med mellanrum och halva radavstånd för att få till det med nedsänkta siffror.

Slutsats

Det tycks absolut vara möjligt att använda QGIS för att ta fram detaljplaner, men det lite mer struktur för att förenkla arbetet. Säg till om ni har idéer och intresse för att ta arbetet med projektet ”QGIS för detaljplaner” några steg längre, och tveka inte att höra av er om ni har frågor om arbetet med detaljplaner i QGIS.

På gång är även en detaljplaneändring i Vingåkers kommun som också tas fram i QGIS. Jag återkopplar när den är klar.

{ 0 comments }

Att förstå grunderna i fastighetsvärdering kan komma till nytta när du jobbar med samhällsplanering.

Hur värderar man en fastighet? Hur skapar man förutsättningar för viljan att investera i fastigheter? Vilka aspekter är viktiga för fastighetsägarna? Vilka ekonomiska incitament krävs för att privata aktörer ska vara intresserade att bygga och drifta hyreslägenheter? Varför sänker man inte hyran i butikslokalerna som står tomma?

Det finns många frågor som man behöver svara på för att åtminstone kunna närma sig ett svar på hur man löser bostadsbehovet och lokalbehovet på en ort. I det här inlägget kommer du inte att få svar på dessa frågor.

Här samlar jag information kring ämnet fastighetsvärdering.

Böcker om fastighetsvärdering

Filmer om fastighetsvärdering

KTH Media Production har producerat ett antal pedagogiska filmer, med Fredrik Brunes, om grunderna i fastighetsvärdering, både när det gäller flerbostadshus, villor och lokaler.

Fastighetsvärdering Introduktionsfilm – Besiktning av ett flerbostadshus med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 1 – Marknadsvärdebedömning av en villa med ortsprismetoden med Fredik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 2 – Marknadsvärdebedömning av ett flerbostadshus med ortsprismetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 3 – Marknadsvärdebedömning av kommersiell fastighet – avkastningsmetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

 

 

{ 0 comments }

Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte tar ställning för eller emot externa köpcentrum. Såväl externa köpcentrum som e-handel och postorder (distanshandel), är likt handeln i stadskärnor, olika former av försäljningsmetoder som fungerar så länge de skapar ett värde för konsumenten.

I detta inlägg kommer jag dock att diskutera några aspekter som butiker i stadskärnan idag bör beakta och fokusera på för att bli livskraftiga.

En anekdot

Jag vill gärna berätta en (sann) anekdot som handlar om det problem som butikerna i stadskärnorna idag står inför.

För ett tag sedan skulle jag köpa en ny datormus, då jag lyckats förstöra min gamla genom att tappa den i golvet en gång för mycket. Min första tanke var att nu måste jag ta mig till Väla för att köpa en ny datormus (Väla köpcentrum är ett av två närbelägna köpcentrum där jag bor för tillfället).

Att ta sig till köpcentrumet skulle antingen kräva att jag körde dit på ca 20 minuter, eller tog bussen i 35 minuter, enkelväg, och sedan skulle jag behöva spendera tid på att gå runt där i jakt på en datormus. Totalt räknade jag med att det skulle ta ca 2-3 timmar med rese- och väntetider – något jag överhuvudtaget inte hade lust med.

Plötsligt slog det mig att vi faktiskt hade minst två butiker i Åstorp centrum som säljer datormöss. Glatt gav jag mig i väg till centrala Åstorp och inom en halvtimme hade jag min nya fungerande datormus i hemmet.

Positionering

Vad jag vill säga med den här anekdoten är att, idag är ett stort problem för dagens stadskärnor att vi som konsumenter alldeles för snabbt tänker på närmsta externa köpcentrum som vår huvudkälla till de varor vi behöver. De externa köpcentrumen har gjort ett väldigt bra jobb med att, som vi kallar det inom marknadsföringsbranschen, positionera sig. Köpcentrumen har blivit det första många av oss tänker på när vi ska utföra våra inköp.

Detta är det är det första problemet – Externa köpcentrum har en starkare position än stadskärnan, i vårt medvetande.

Rädda stadsbutiker från ekonomisk undergång

Det andra problemet är att många butiker i stadskärnan inte vill anpassa sin affärsmodell – man vill köra på i gamla hjulspår.

Det dagens stadsbutiker behöver är inte regleringar som förbjuder konkurrerande handelsformer såsom externa köpcentrum eller distanshandel. Butikerna i centrum behöver förändra sina affärsmodeller.

Det är viktigt att anpassa sig till hur dagens marknad ser ut, och nå ut till kunderna där de befinner sig, och de som är flexibla och börjar använda sig av ”nya” försäljningsmetoderna och marknadsföringsmetoder kommer att bli livskraftiga.

Min rekommendation är att dels måste man gemensamt, likt flera stadskärnor gör idag,  jobba mer inriktat med att positionera sig/marknadsföra sig, att bli den första handelsplats som köparen tänker på när de ska utföra sina inköp, dels måste man, som enskild butik, börja jobba mer med att hitta nya försäljningskanaler såsom e-handel.

Nå ut via nya försäljningskanaler

Bra kanaler att börja med för att nå ut i e-handelsvärlden, utan att göra för stora investeringar, är i dagsläget merförsäljningskanaler/marknadsplatser såsom CDON Marketplace, Fyndiq, Tradera etc (och inom en snar framtiden kanske även Amazon och eBay). För att börja använda dessa kanaler som försäljningskanaler är den tekniska kunskapen inte en alltför stor tröskel.

Samt skulle jag rekommendera att man började sikta mot att själv driva en webbutik i liten skal (idag är det relativt lätt att komma igång med en enkel e-handel, det är dock svårare att nå ut till kunder p g a av den allt hårdare konkurrensen på nätet – därför är är de tidigare nämnda marknadsplatserna en bra början då de är duktiga på att driva trafik och bearbeta både nya och gamla kunder som kan få upp ögonen för dina produkter).

Anpassa dig

Att behöva anpassa sig till nya försäljningsformer och vara flexibel är inget nytt fenomen. Så har det alltid varit, samhället, tekniken och våra behov förändras hela tiden, och den som anpassar sig, eller den som ser möjligheter i de nya teknikerna är de som blir vinnare.

Och det är inte bara handeln i stadskärnan som utmanas idag. Lite kort kan man säga att:

  • Handeln i centrum har de senaste decennierna utmanats av extern handeln/externa köpcentrum.
  • Handeln i centrum och externa köpcentrum har det senaste decenniet utmanats av webbutikerna.
  • Webbutikerna har se senaste åren utmanats av marknadsplatserna/merförsäljningskanalerna.

Utbilda näringsidkarna i stadskärnan och samarbeta

Det är givetvis inte alltid lätt att ändra på en försäljningsteknik man använt sig av under flera decennier.
Det tycks finnas ett behov av att utbildas dagens butiksinnehavare för att kunna ta sig över de initiala trösklarna som det alltid innebär att anamma nya försäljningsmetoder.
Samt tycks det finnas ett behov av att i stadskärnan gemensamt arbeta för att positionera sig som den första platsen som köparen tänker på när de går i inköpstankar.

Avslutning

I detta inlägg har jag enbart nuddat vid idéerna om hur jag anser att man bör jobba med att ”rädda” sin butik. Idéerna är givetvis inte enbart användbara för butiker i stadskärnor.

Själv har jag jobbat med e-handel i tio år, jag har drivit fysisk butik i Åstorp centrum, jobbat alltmer med marknadsplatser på nätet de senaste åren, studerat utvecklingen av externa köpcentrum, följt samhällsdebatten kring externhandeln, samt själv förändrat min affärsmodell under tio års utveckling med ökad konkurrens inom e-handelsvärlden.

Har du frågor gällande de idéer jag tagit upp, intresse av en föreläsning kring hur man man kan jobba för att hitta nya försäljningskanaler etc är du välkommen att kontakta mig.

{ 0 comments }

Den här artikeln är tänkt som en samlingsartikel med länkar till webbplatser där man kan hitta information om programmet QGIS och dess funktioner.
Artikeln är under utveckling och uppdateras med jämna mellanrum.

För den som inte är vet vad QGIS är, så är det en programvara för bearbetning av geografiskt information (GIS står för geografiska informationssystem), och kan användas till såväl enkla kartpresentationer till avancerade rumsliga analyser.

Till stora delar liknar det ett av marknadens ledande programvaror ArcGIS (ArcMap, ArcView, ArcCatalog etc). Till skillnad från ArcGIS, som kostar en del, är QGIS gratis och baseras på öppen källkod.

Att QGIS är gratis, och baserat på öppen källkod, gör att det öppnar upp för avancerad GIS-användning för hemmabruk, studenter, mindre företag och organisationer, då man inte behöver betala dyra licenspengar för att använda programmet (vilket man måste göra för ArcGIS). QGIS passar dock även större organisationer och företag då det till stora delar kan mäta sig med ArcGIS.

QGIS officiella webbplats

QGIS webbplats.

QGIS webbplats.

QGIS

På QGIS officiella webbplats kan du ladda ner programvaran.
Filen du ska ladda ner hittar du här:
Ladda ner senaste versionen av QGIS.

QGIS Tutorial

QGIS Tutorials and Tips

QGIS Tutorials and Tips tar dig steg för steg genom QGIS och dess funktioner. Detta var den första tutorial jag själv använde mig av. På många sätt liknar det utbildningsmaterial för programmet ArcGIS. Det är en bra guide att börja med, oavsett hur tråkigt det ibland kan vara med steg-för-steg-guider. 😉 Bara ta dig igenom guiden så har du lärt dig de vanligaste funktionerna som GIS-program används till.

QGIS på svenska

Geosupportsystem

Min svenska favoritblogg när det det gäller QGIS är Geosupportsystem. Bloggen drivs av Klas Karlsson som jobbar med geografisk information. Här hittar man både guider, och fördjupande diskussioner kring QGIS utveckling. I en imponerande fart publiceras nya artiklar.
Klas har även släppt boken QGIS på svenska. Samt släpper han QGIS-tutorials på YouTube.

{ 0 comments }