Destinationsmarknadsföring – Historia – Ekonomiska faktorer – Del 1

by Ulf Liljankoski on 11 mars, 2012 · 0 comments

in Marknadsföring, Turism

Det finns en nästan en allmänt vedertagen inställning om att städer, platser, kommuner, regioner och länder bör marknadsföra sig. Frågan handlar ofta inte om om man bör marknadsföra staden, utan framföra allt om hur man ska marknadsföra staden. Diskussionen kring destinationsmarknadsföringens vara eller icke-vara pågår enbart i skuggan av marknadsföringsdebatten.
Kanske frågar man sig varför man över huvud taget ska marknadsföra en stad eller plats? Vad det är som skapar ett behov av att marknadsföra en plats och vilka krafter och personer som driver marknadsföringen och skapar behovet?
Jag kommer inte att ge svar på dessa frågor eller diskutera varat eller icke-varat i den här artikelserien utan kommer att lägga fokus på destinationsmarknadsföringens historia. Kanske leder det fram till några svar eller i alla fall någon form av förståelse eller ifrågasättande av destinationsmarknadsföring.

Den generella ekonomiska faktorn
Kort sagt skulle jag säga att idag är det framför allt ekonomiska aspekter som skapar ett behov av att marknadsföra en plats. En tävling som går ut på att få så stor del av den ekonomiska kakan som möjligt.
För företag handlar det om att tjäna pengar från kunder och besökare för att kunna existera. För staden, kommunen och regionen handlar det om skatteintäkter för att upprätthålla en ekonomiskt hållbar plats som kan betala för samhällsutveckling och välfärd. Ju fler personer som bosätter sig på en plats desto större blir behovet av kunna erbjuda invånaren möjlighet till en beskattningsbar inkomst för att kunna betala för den välfärd hen utnyttjar.

Tidig destinationsmarknadsföring
Som med det mesta är det svårt att med precision fastställa ett exakt datum eller år för när den första destinationsmarknadsföringen ägde rum. Olika platser har alltid lockat med olika fördelar som gjort att man bosatt sig i ett område. När det inte längre handlar om tillgång till föda eller vatten utan istället om att få en person att välja en plats framför en annan i grunden lika bra plats, eller välja att flytta från en fungerande plats till en annan, då kommer den aktiva marknadsföringen in.
Aktiv destinationsmarknadsföring är spårbart och väldigt tydligt när det handlade om att få européer att flytta till nordamerika och locka bosättare till den amerikanska västern i slutet av 1800-talet.

Reklam från Illinois Central Railroad för att locka nybyggare att köpa land och på så sätt få kapital till utbyggnaden av järnvägsnätet.

Reklam från Illinois Central Railroad för att locka nybyggare att köpa land och på så sätt få kapital till utbyggnaden av järnvägsnätet.

Järnvägsbolagen och marknadsföring av den amerikanska västern
Under 1800-talet blev järnvägen ett viktigt transportmedel i Nordamerika och något nödvändigt för att  kunna växa inåt och mot västra delarna av landet. För att främja utbyggnaden av järnvägsnätet fick de privatägda järnvägsbolagen äganderätten till stora områden mark, dels för att ha mark att bygga järnvägen på, men även för att kunna sälja mark till nybyggare och på så vis finansiera utbyggnaden av järnvägen med inkomster från markförsäljning.

Detta sätt av att sälja mark för att få medel att investera i utbyggnaden skapade en ekonomisk tävling mellan de olika privata järnvägsbolagen och ett behov av att marknadsföra och få nybyggare att flytta till de olika landområdena skapades (Ward, 1998:12). Järnvägsbolagen började därför i mitten av 1800-talet använda sig av en intensiv marknadsföring för att få människor från städerna i Nordamerika att köpa mark och flytta ut på landet samt pågick även marknadsföringskampanjer i länder så som Sverige, Norge, Tyskland, Storbritannien och Irland för att locka nybyggare.

Genom att etablera olika städer och bosättningar skapades samtidigt ett behov av resor med järnvägen vilket i sin tur resulterade i ytterligare intäkter för järnvägsbolagen.

Billig mark och möjlighet till att odla egen mat
I marknadsföringen lyfte man fram den billiga marken man kunde köpa samt möjligheten till att odla sin egen mat. Med slogans som ”homes for the homeless” och ”Uncle Sam is rich enough to give us all a farm” samt lovord om bördig mark lockade man nybyggare och lycksökare från städer och länder där arbetslöshet och svält var utbredd.

Sammanfattning
Järnvägsbolagens behov av kapital för att bygga ut järnvägsnätet i Nordamerika var alltså en av de tidigaste anledningarna till att man började marknadsföra en plats och konkurrensen mellan de olika bolagen resulterade i ett intensivt utvecklande av marknadsföringsknep för att locka nybyggare till de olika områdena med lovord om billig bördig mark.

Läs mer
Ward, Stephen V. (1998). Selling Places. The Marketing and Promotion of Towns and Cities. London: Spon Press.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment


Previous post:

Next post: