Högst servicebredd & Högst servicegrad i Sveriges kommuner (grafik)

by Ulf Liljankoski on 17 april, 2015 · 0 comments

in Stadsplanering, Ekonomi

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment


Previous post:

Next post: