Detaljplanehandboken : handbok för detaljplanering enligt plan- och bygglagen, PBL. 1 juli 2019
Detaljplanehandboken
Detaljplanehandboken ger vägledning och stöd för plan- och lovhandläggare i kommuner och andra som kommer i kontakt med detaljplanefrågor.
Köp boken här.
Evidensbaserad stadsutveckling
Evidensbaserad stadsutveckling
Hur byggs en stad? Har vi allt tillgängligt vetande samlat när vi tar beslut som ändrar förutsättningen för livet i staden?
Köp boken här.
Bygglovsboken av Annika Gustafsson
Bygglovsboken
Bygglovsboken reder ut de väsentliga frågorna vid bygglovs hand läggning och navigerar läsaren rätt bland bestämmelserna i plan- och bygg lagen (PBL).
Köp boken här.
Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.

Högst servicebredd & Högst servicegrad i Sveriges kommuner (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 37 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny

%d bloggare gillar detta: