Sakägare i en detaljplaneprocess enligt PBL 2010:900 – Möjligheten att påverka detaljplaneprocessen

by Ulf Liljankoski on 31 januari, 2012 · 2 comments

in Juridik, Studieuppgifter

Vem är sakägare?
Sakägare blir de som berörs av detaljplanen, som inte kan räknas in i grupperna hyresrättsinnehavare, bostadsrättsinnehavare, myndighet, länsstyrelse, kommun, intresseorganisation eller allmänhet, och som har intresse i området som ska detaljplaneras. Vem som är sakägare finns inte uttryckligt angivet i plan- och bygglagen (PBL). Man kan dock utgå från att de som har rätt till att överklaga en detaljplan enligt 13 kap 8 § PBL 2010:900 där man hänvisar till Förvaltningslagen (FL), ”ett beslut får överklagas av den som beslutet angår” (22 § FL 1986:223), bör ses som sakägare.

Boverket definierar sakägare med meningen ”med sakägare menas ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än hyresrätt och bostadsrätt” (Boverket 2002:24). Som exempel innefattar ”sakägare” privatpersoner och företaga som äger mark eller annan fast egendom i och omkring området som påverkas av detaljplanen. Dessa har därmed har rätt till inflytande när en detaljplan utformas (Kalbro & Lindgren 2010:93).

Har kommunen missat att underrätta en sakägare om den nya detaljplanen antar jag att det i ett eventuellt överklagande är upp till den överklagande parten att bevisa att den är sakägare och har rätt att överklaga.

Inflytande i detaljplaneprocessen
Medborgarinflytande finns på flera nivåer i detaljplaneprocessen:

  1. En detaljplan kan initieras av antingen kommunen eller någon annan som har intresse av och ”avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs” (5 kap 2 § PBL 2010:900). Denna någon kan t ex vara sakägare, boende, intresseorganisationer, fastighetsägare och byggbolag etc som är intresserade av att utveckla ett område.
  2. När en ny detaljplan ska tas fram har alla som berörs av planen rätt att påverka genom att lämna in synpunkter och förslag. Till att börja med ska kommunen alltså kontakta berörda sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende för att inhämta kunskap om området (Kalbro & Lindgren 2010:38).
  3. Sammanställd synpunkter sammanställs i samrådsredogörelse och en detaljplansskiss tar form. Ett nytt samråd äger rum med de berörda gällande skissen. Kontakten och samrådet kan vara ett offentligt möte när en stor del påverkas av detaljplanen, men kan även vara ett utskick, telefonkontakt eller ett personligt möte (Boverket 2002:25).
  4. När man är framme vid granskningen (enligt PBL 2010:900) och detaljplanen ligger under granskning i minst tre veckor finns det möjlighet för de berörda att lämna in ytterligare synpunkter. De synpunkter som inkommer sammanställs av kommunen i ett utlåtande som sedan ligger till grund för eventuella revideringar av detaljplansförlaget.
  5. Om en detaljplan antas och det fortfarande finns synpunkter som lämnats in skriftligen och som inte beaktats i  detaljplaneprocessen har de berörda möjhlighet att överklaga till länsstyrelsen, och även i förlängningen till domstol.

För att detaljplanen ska bli så genomarbetad som möjlig och beakta samtliga synpunkter och förslag bör samrådsmöten vid behov hällas vid flera tillfällen.

Det är också viktig är att de synpunkter som lämnas in av de berörda är skriftliga, då det enbart är är skriftliga synpunkter som senare kan ligga till grund för ett eventuellt överklagande om kommunen inte beaktat en viss synpunkt och antagit en detaljplan (Boverket 2002:25).

Dyker det upp nya sakägare eller andra som berörs av detaljplanen under tiden som arbetet med planen pågår ska även dessa få rätt att delta med synpunkter och förslag.

Aktörerna olika möjligheter att medverka i och påverka detaljplaneprocessen
Jag anser att det i detaljplaneprocessen inte finns, i laglig mening, någon skillnad på hur de berörda, sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende, har möjligheter är att påverka detaljplanen. Men alla har olika möjligheter p g a av kunskap och hur insatta de är i ämnet och sina rättigheter. Ett viktig moment i samrådet borde därför också vara att upplysa berörda om sina rättigheter.

 

Referenslista

Litteratur
Boverket (2002). Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. Karlskrona: Boverket.

Kalbro, T & Lindgren, E (2010). Markexploatering. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Offentligt tryck
Förvaltningslagen (FL 1986:223)
Plan- och bygglagen (PBL 1987:10)
Plan- och bygglagen (PBL 2010:900)

{ 2 comments… read them below or add one }

anna rhedin oktober 25, 2017 kl. 07:49

Hej,
Bra sida!
Fick bra information av texten om sakägare.

Mvh
Anna Rhedin

Planarkitekt SAR/MSA
Vaxholms stad

Svara

Ulf Liljankoski oktober 26, 2017 kl. 22:42

Hej Anna!
Tack så mycket!
Trevligt att höra att du gillar sidan.

Jan även passa på att nämna att jag jobbar en mer djuplodande artikel gällande sakägarbegreppet och överklaganderätt. Det bör vara klart om några veckor.

Mvh
Ulf

Svara

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Previous post:

Next post: