Cityhandel, externhandel & e-handel. Rädslan för samhällsförändringar upprepar sig.

by Ulf Liljankoski on 16 januari, 2013 · 6 comments

in Köpcentrum, Politik, Externa köpcentrum

Idag diskuteras det mycket kring hur vi ska skydda oss mot externa köpcentrum och en av deras negativa effekter som bland annat leder till döende stadskärnor där den lokala handeln slås ut. Det finns givetvis andra frågor att diskutera kring detta, t ex negativ miljöpåverkan och hur lokala sociala möjligheter påverkas mm. Denna artikel kommer dock enbart att kretsa kring handelns historiska utveckling och tidigare problem att möta marknadens nya former, samt peka på att marknaden tidigare lyckats att anpassa sig utan att i större mening lagstadga mot förändringar i handelns utformning p g a att den etablerade handlen hotas av nya handelsformer.

Egentligen var det meningen att detta skulle bli en kortare introduktion till hur handelns villkor förändrats i tiden, men den blev något längre än tänkt. Tanken är framföra allt att artikeln ska ge en grund för att gräva djupare i ämnet, och jag påstår inte att den täcker in samtliga aspekter av handelns förändrade villkor.

Skråväsendet

"När alle får göra hvad de vilje" av C. A. Dahlström. ”Skomakarn vid sin läst Der han förr trifdes allrabäst. Han syr nu rock och väst. Och Skräddarn, han blir handelsman, Mjölnarn, Sotarn byta med hvarann, Apthekarn håller spisqvarter och Smeden gör Klavér”. Text och bildkälla: Umeå Fabriks- och Hantverksförening

”När alle får göra hvad de vilje” av C. A. Dahlström. ”Skomakarn vid sin läst Der han förr trifdes allrabäst. Han syr nu rock och väst. Och Skräddarn, han blir handelsman, Mjölnarn, Sotarn byta med hvarann, Apthekarn håller spisqvarter och Smeden gör Klavér”. Text och bildkälla: Umeå Fabriks- och Hantverksförening

Under medeltiden och fram till 1846 skyddade olika hantverkare sin marknad genom skråväsendet, de som tillhörde ett skrå hade monopol på att utöva sitt yrke. ”Allmänt talat uppstod hantverksskråna ur behovet för hantverkarna att sluta sig samman för att motstå trycket från allt starkare lokal konkurrens och importerade varor” (Skråväsen 2013). Skråna ansågs borga för att hantverket ”höll en hög och jämn standard” (Terra Scaniae u.å.).

1846 avskaffades skråväsendet i Sverige, vilket ledde till protester från olika håll.

Umeå Fabriks- och Hantverksförening (u.å.) ger oss exempel på kritiska röster:

Professorn vid Lunds universitet J. Lundell skrev i ” Om Hantverksskrån, näringfrihet och arbetets organisation” att mästerprovet skulle behållas för att ”skydda konstfärdigheten för medtävlan av sådana kapitalister, som utan att äga personlig yrkesskicklighet Pikade efter nya tillfällen att föröka sin rikedom.”

Argumenten för att behålla skråväsendet: Skråväsendet borgade för hög kvalité inom hantverket och motverkade det som upplevdes som ojust konkurrens från bl a importerade varor.

Argument för att avskaffa skråväsendet: Skråväsendet ansågs vara otidsenligt och hämmade näringsutvecklingen då de ogärna tog till sig nya produktionsmetoder och tankesätt (Skråväsen 2013).

Lågprisvaruhuset

Cecilia Fredriksson skriver i Ett paradis för alla om den svenska handelns förändring, från det hon kallar ”traditionell försäljning till modernt enhetsprissystem” (Fredriksson 1998:13). Den traditionella försäljningen kan kort sammanfattas som en butik där en expedit plockar fram det mesta du efterfrågar samt har prutbara priser. Enhetsprissystemet kan kort sammanfattas som en butik där alla alla varor har ett fast ickeprutbart pris och ofta plockar du ihop varorna själv (t ex en vanliga ICA-butik, något vi nästan tar för givet idag).

I början av 1930-talet etablerade sig varuhusen Epa (Enhetsprisaktiebolaget i Sverige) och Tempo vilka införde en ny form av konsumtion som byggde på massproducerade produkter till fasta och låga priser (Fredriksson 1998:46). Man riktade sig till ”den stora massa som ännu inte kommit i åtnjutande av konsumtion som fritidssysselsättning”  (Fredriksson 1998:52).

Att Epa och Tempo lockade till sig kunder med sina låga priser var givetvis en nagel i ögat på traditionella handlarna. Detta ledde till att Köpmannaförbundet inleder en lång kamp för att stoppa ”Epa-systemet”. Köpmännens detaljhandelsförbund försätter bl a Epa och Tempo i blockad genom påtryckningar på tillverkare och leverantörer. Svenska tillverkare blev helt enkelt tvungna att sluta leverera till Epa och Tempo om de ville behålla den traditionella handeln som kunder, vilken då var deras viktigaste kunder (Fredriksson 1998:60). Flera utredningar kring Epa-systemets ekonomiska och sociala verkningar hamnade i riksdagen efter  Köpmannaförbundet påtryckningar (Fredriksson 1998:60).

T ex skriver professor Sven Helander skriver 1934 om ”den ‘icke-normala’ konkurrensen som har uppstått genom Epa-affärernas metoder och uppmanar till åtgärder mot den kapitalförlust som kommer att drabba detaljhandeln och jordbruket” (Fredriksson 1998:58).

Argumenten för att förbjuda varuhus såsom Epa och Tempo var: Detaljhandeln och jordbruket blir ekonomiskt lidande. Samt sågs den allt mer utbredda handeln som en slags masspsykos där folk handlade enbart för att det var billigt, inte för att de behövde en viss vara (Fredriksson 1998:53).

När vi idag ser oss omkring kan vi se att de flesta av dagens butiker anammat enhetsprissystemet och självexpedieringen. 

 

Nu är vi nästan framme i dagens läge. Jag kommer inte att djupdyka i historia kring externa köpcentrum och e-handel, utan kommer snabbt att ta upp vilka problem som diskuteras idag. I källhänvisningen lägger jag dock till ett par böcker om köpcentrumets historia som är värda att läsa om man vill veta mer om Victor Gruen och James Rouse som var tidiga pionjärer inom etablerandet av externa köpcentrum.

 

Externa köpcentrum

På 1970-talet kommer ett nytt fenomen till Sverige. De externa köpcentrumen börjar att etablera sig. Utan att gräva djupare i de externa köpcentrumens historia kan vi genom att läsa i dagspressen eller olika utredningar se att de idag anses skapa problem, bl a genom att cityhandeln dör ut och stadskärnorna ligger öde när handeln och de sociala mötesplatserna flyttas ut till de externa köpcentrumen. Man diskuterar kring huruvida det är miljömässigt och socialt hållbart.

På nytt ser vi handelsföreningar kämpa mot att externa köpcentrum ska  få etablera sig på olika platser runt om i Sverige. Förlag på lagar som ska hindra att fler externa köpcentrum etablerar sig finns. Historien från enhetsprisvaruhusen Epas och Tempos tid upprepar sig, den nya fienden är de externa köpcentrumen.

Argumenten för att förbjuda externa köpcentrum är: Negativ miljöpåverkan. Otillgänglighet och socialt utanförskap för dem utan bil och utan möjlighet till att ta kollektivtrafik. Närservicen utarmas.

E-handel

På 1990-talet smyger e-handeln sig på den svenska marknaden. Idag är e-handeln något som tar allt fler marknadsandelar och hotar och oroar såväl lokala handlare som externa köpcentrum.

Under 2000-talet fanns det många leverantörer (och det finns det än idag) som nekade att leverera varor till e-handlare då dessa ansågs dumpa priser, att förknippas med e-handel ansågs kunna sänka varumärkenas värden. Idag är e-handeln en något mognare bransch och prisdumpning är nog inte större än inom den fysiska handeln. Fanns det någon rädsla och hot från den fysiska handeln om bojkott här likt det var för Epa- och Tempovaruhusen?

Argumenten för sanktioner mot e-handlare är: Finns det några? Kommer det några? Förslag?

Sammanfattning

Ok, det blev lite kort och lite långt i ett ämne jag ville ta upp för att lägga en grund för ytterligare diskussion.

Sammanfattningsvis kan vi se att marknaden tidigare har anpassat sig i de olika skiftena. Marknaden verkar ha kunnat hitta en fungerande form och plockat godbitarna ur den nya tekniken och de nya försäljningssystemen.

Mitt antagande är att vi inte behöver, eller kan, stoppa etablerandet av externa köpcentrum så länge någon tror på denna marknadsform och vi kommer inte heller att kunna stoppa eller sanktionera e-handel. Marknaden kommer som tidigare att anpassa sig, ta till sig kunskap från de ny marknadsformerna och skapa ny butiksformer.

Om e-handel och externhandel idag är de mest tidsenliga formen av handel då bör lokalhandeln lära sig av dessa och ändra sina försäljningssätt. Att som cityhandlare säga, som jag hört många av de handlare jag varit i kontakt med, bl a under den tid jag själv var butiksinnehavare, att man är för gammal för att sätta sig in i e-handel, är att välja bort utvecklingens naturliga väg. Givetvis fungerar inte ens butik om man inte anpassar sig efter marknaden. Hur mycket och vad som ska anpassas är en annan fråga. Själv brukar jag alltid föreslå kombinerad butik och e-handel (vilket jag själv jobbat med), samt satsa på ett sortiment som kan locka långväga besökare och kunder (vilket jag själv också lyckades med).

Några små frågor och outvecklade tankar

Är det inte i slutändan konsumenten som väljer var man i slutändan gör sina inköp?

Är det ens möjligt och försvarbart att med lagar stoppa extern handeln?

Är det kanske tid att blick framåt och anpassa dagens handel efter dagens förutsättningar, hitta den lokala handeln nya form?

Till stor del verkar det bara vara varuhandeln som påverkas negativ, specialhandeln och hantverkaren är inget som utgör en större del av den externa handeln. Är det så?

Ska dagens brister inom hållbar teknik verkligen påverka hur översiktsplaner och detaljplaner som påverkar utvecklingen långt fram i tiden?

Om vi ska förbjuda något är det kanske bensindrivna bilar som det ska lagstadgas om. Kan Storbritannien (mm) som få länder lyckas hålla sig med vänstertrafik ska vi nog lyckas med att etablera miljövänlig trafik i Sverige.

Referenslista

Bloom, Nicholas Dagen (2004). Merchant of illusion: James Rouse, Americaś salesman of the businessman’s utopia. Columbus: Ohio State University Press
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Fredriksson, Cecilia (1998). Ett paradis för alla: EPA mellan folkhem och förförelse. Diss. Lund : Univ.
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Hardwick, M. Jeffrey & Gruen, Victor (2004). Mall maker: Victor Gruen, architect of an American dream. Philadelphia: University of Pennsylvania
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Länsstyrelsen (2008). Extern handel i planeringen. Malmö: Länsstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Extern handel i planeringen

Skråväsen (2013, januari 5). Wikipedia. Hämtad 13.06, januari 16, 2013. Tillgänglig på Internet: Skråväsen (på Wikipedia)

Terra Scaniae (u.å.). Gesällvandring. Hämtad 16 januari, 2013. Tillgänglig på Internet: Gesällvandring

{ 6 comments… read them below or add one }

Johannes Westlund februari 4, 2013 kl. 22:09

Man får inte glömma att skiftena inte har så våldsamt mycket med marknaden att göra utan till stor del kom till stånd via politiska beslut. Varuhandeln trycktes ut genom att stora aktörer lierade sig med politiska truster. Därigenom kunde man riva hela fungerande stadskärnor. Det är liktydigt med att lagstifta mot cityhandel, då man i ett svep rev hela city. Marknadens stöd var dock svagt, det tog ju inte lång tid innan hela det konceptet kom på dekis. Idag står skiten kvar som monument över komplett tanklöshet.

Externhandel är också till stor del ett resultat av politiska beslut. Externhandel fungerar bara i en utglesad stadsstruktur där folket är hårt bilberoende och det finns många stora motorvägar att bygga köpstäder vid. I en fullt integrerad tät stad så finns inte förutsättningarna för externhandel. Resandet sker då inte på snabba motorvägar förbi lågvärderad mark där externhandel kan funka. Förutom rent fysiska förutsättningar så är det med nuvarande regler mycket lättare och billigare att rulla ut externa köpstäder än att bygga i innerstad trots att samhällets kostnad är motsatt. Samhället subventionerar alltså den externa etableringen, vilket är samma sak som att aktivt motarbeta stadshandel.

Väljer då inte konsumenten? Nej inte alls. Konsumenten väljer inte bebyggelsestruktur, väljer inte om stadskärnan ska rivas till förmån för varuhus, väljer inte motorvägar och bilberoende. Allt detta genomdrivs av ekonomiska särintressen i allians med politiska truster. Konsumenten lallar med och väljer den lösning som är mest rationell från det personliga perspektivet. Är det gels SCAFT-68 blir det bil och externhandel. Är det tät innerstad blir det någon cykeln till någon stadsgata. Det är inte svårare än så.

E-handel kan existera i alla strukturer då den bara är ett nytt och smartare sätt att sköta logistiken. Man går fortfarande till en butik och hämtar grejerna. Istället för att butiken ska gissa vad du vill ha och beställa så anger du det och beställer själv. Så e-handeln skiljer sig rejält.

Svara

Kenneth Berglund mars 6, 2013 kl. 15:26

Det finns en viss tanklöshet i skapandet av externhandelsområden, främst utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är de ekonomiska intressena som sätts i det främsta rummet vilket gör att de ekologiska samt sociala perspektiven trycks ut och undan. Om alla hållbarhetsperspektiven hade fått samma utrymme och viktats likvärdigt hade situationen sannolikt sett annorlunda ut idag. Kunderna är dock flexibla och kommer ändå, oavsett lokalisering, men vissa grupper får sämre möjligheter att ta sig ut till externa handelsområden då avståndet ofta är långt. Möjligheten att kunna gå eller cykla har utbytts till att i bästa fall kunna ta bussen. Den sociala aspekten har därmed gått förlorad till viss del.

Visst handlar det om lägre kostnader per kvadratmeter butiksyta längs de stora vägarna än i de centrala delarna av staden och jättelika parkeringsytor kan läggas ut till en förhållandevis billig penning, men vill vi verkligen ha dessa områden? Ja, säger en del och nej säger andra.

Det som förundrar mig en smula är att jag ser flera exempel på ”döda skal” i Marieberg externhandelsområde utanför Örebro, där butikens logotyp i vissa fall fortfarande sitter kvar trots att verksamheten sedan länge har försvunnit. Är marknaden mättad tro? Eller är det en ren tillfällighet? Går det trender även i detta – som i så mycket annat?

Bilburenheten är den springande punkten, anser jag, när det gäller externa handelsområden. Det finns inga rimliga motiveringar att förorda extern handel ur ett ekologiskt hållbart perspektiv, varför en viss skepsis borde finns gentemot fenomenet. En stor mängd bilar ska transporteras till och från områdena och dessa ska i många fall sökaden perfekta parkeringsrutan nära ingången. Det rimmar illa även i många andra avseenden men det går jag inte in på.

Jag är dock den första att erkänna att jag själv hamnar där med jämna mellanrum men jag föredrar att flanera inne i staden och göra mina inköp där, vilka det än månne vara. Jag förespråkar därför den levande stadskärnan men ”fuskar” som sagt en del.

Svara

Ulf Liljankoski mars 6, 2013 kl. 15:45

Ja, externhandelns vara eller icke-vara är ett intressant område att följa. I USA står marknaden stilla och aktörerna har istället vänt sig till den europeiska marknaden, som enligt en del redan är mättad och nu väntar en kanske tillbakagång runt hörnet. Bl a är Familia i Hylling än så länge ett misslyckande.

Jag får själv erkänna att när jag ska handla något så är det att ”åka till Väla” (ett köpcentrum i närheten av där jag bor) och handla som är det första jag tänker. Det kan vara något så enkelt som att jag behöver en ny datormus.
När jag väl tänker efter inser jag att jag kan gå upp till den lokala butiken på 15 minuter och köpa min datormus.

Idag tror jag att det är många som fungerar på samma sätt. De externa köpcentrumen har en stark position i vår tanke och blir det första vi tänker på när vi ska handla.
En stor utmaning är att jobba med positioneringen av lokalhandeln, att få de lokala butikerna att bli det första vi tänker på när vi ska göra våra inköp.

Svara

Fredrik Bergsbo oktober 14, 2014 kl. 12:19

Hej

Intressant.
Debatten kring cityhandel och externhandel där ligger en stor makt hos fastighetsägarna i att sänka hyror framförallt centrala a lägen. Idag står kedjor och väger handel för och mot genom att de är etablerade på bägge sidor.
Kommunen måste öka den kommunala kommunikationen in i städerna och framförallt börja med det och inte på sikt öka fler p platser. Det börjas ofta i fel ordning för det är nu det måste förändras och inte om 2-5 år. Sedan tycker jag att vi skall öka trafiken i städerna och inte förbjuda som vi gärna vill i Sverige. I centrum skall du inte behöva parkera i ett p-hus för att köpa en nybakad limpa. 5 min parkering skall vara tillåten och tillgängligheten 100%. Hastigheten skall så klart vara i krypfart och meningen skall vara att du ska nå butikerna med ett fordon. Inte spara tid på att köra igenom en stad utan då skall Y lederna vara så utrustade att de är effektivare och snabbare.
Tack för bra sida

Svara

Ulf Liljankoski oktober 14, 2014 kl. 23:10

Tack för kommentaren och trevligt att du tyckte att det var intressant!
Ja, som tidigare butiksinnehavare anser jag själv också att ett stort problem gällande hyrorna i många centrala lägen inte är marknadsanpassade. För många små entreprenörer skulle sådana lägen kunna vara ett språng ut på marknaden med fysisk butik etc. Men osäkerheten och de höga hyrorna skrämmer många från att våga satsa och testa sig fram.
Debatten mellan huruvida man ska ha fler bilar eller färre är intressant, och just nu följer jag utvecklingen i Helsingborg.

Svara

Fredrik Bergsbo oktober 15, 2014 kl. 09:43

Hej!

Jag har drivit egna butiker under många år och har jobbat i detaljhandel sedan 1990.
Idag driver jag med kollegor ett spännande koncept. Vårt mål är att initialt jobba med andra som marknadsför oss kostnadsfritt. Vi söker ambassadörer som älskar att supporta lokalt och vill kostnadsfritt marknadsföra oss. Därför valde vi bort banken initialt då de tar höga räntor och man får inget i gengäld. Vi har följt olika crowd founding projekt och sett den utvecklingen.
Vi valde att kalla våra metod local crowd founding. Vi söker 30 personer som investerar 10-20 000 kr. De personerna vill vara delaktiga i butikens utveckling och ha ett finger med i spelet. Vi i vår tur är transparenta med vår mål, vision och ekonomiska sitts.
De skall vara medvetna om att de tar en hög risk men får istället under 3 år som reversen skrivs på får vid början av säsongen deltaga i ett typ styrelse möte. Vi bjuder dem på mat och dryck men vi erbjuder dem 20% rabatt på hela sortimentet. När säsongen närmar sig sitt slut får de förtur på rean. Så som en Vip medlem skall bli behandlad.
Vi hoppas och tror att genom vår generositet och transparens mot ambassadörerna vår dem att sprida detta till 5-10 pers vilket är då ca 300 personer.
Genom att jobba på detta viset kommer vi visa andra företagare att det går att finansiera sin affärsidé på olika sett och inte banken som oftast är första alternativ. Vi får även personer som supportar lokalt.
Vad tror du om detta sett att jobba?
Fredrik

Svara

Leave a Comment


Previous post:

Next post: