Arkitekturanalys av Rådhuset i Helsingborg

by Ulf Liljankoski on 27 november, 2012 · 1 comment

in Arkitektur

Inledning

När jag besöker Helsingborg finns det en byggnad som drar min blick till sig, Rådhuset vid Stortorget. Går jag förbi det kan jag inte låta bli att stirra på byggnaden. Varför jag inte kan sluta stirra på den är ett stort frågetecken, och ett lika stort frågetecken är varför jag aldrig tagit reda på mer om byggnaden och bara nöjt mig med att veta att det är rådhuset som tidigare även inhyste turistbyrån.

Det gamla rådhuset i Helsingborg från slutet av 1700-talet ansågs vara fult. Bildkälla: Sven Andersson.

Det gamla rådhuset i Helsingborg från slutet av 1700-talet ansågs vara fult. Bildkälla: Sven Andersson.

I den här artikeln kommer jag framför allt att utgå från exteriören när jag gör en arkitekturanalys av rådhuset då jag tyvärr ännu inte haft möjlighet att besöka insidan av byggnaden.

Kort historik om Rådhuset i Helsingborg

Att bygga det som idag är Helsingborgs rådhus aktualiserades i mitten på 1800-talet då det gamla rådhuset inte längre räckte till. Dels var häktet i det gamla rådhuset inte rymningssäkert och dels växte antalet ledamöter i stadsfullmäktige och rummen räckte inte längre till (Eriksson 1996:24). En annan anledning till att man ville bygga nytt var att man tyckte att det gamla rådhuset var fult och inte hade någon ”historiserande stil” som de då, på 1800-talet, populära nystilarna (Eriksson 1996:24-25)

1884 tog man beslutet att bygga ett nytt rådhus som var stort nog att rymma så mycket som möjligt av stadens lokalbehov, såsom rum för stadsfullmäktig, häkte, polis samt ytterligare utrymme som skulle kunna hyras ut (Eriksson 1996:25).

1889 hölls en arkitekttävling där, förutom den vinnande arkitekten Alfred Hellerström, bland annat Folke Zettervall (chefsarkitekt för Statens Järnvägars arkitektkontor 1895-1930 som bl a ritat Ångfärjestationen i Helsingborg. Folke var son till Hugo Zettervall), Gustaf Wickman (som bl a ritat Kiruna kyrka) och Aron Johansson (som bl a uppfört Riksdagshuset i Stockholm).

Alfred Hellerström vann tävlingen med sitt rådhus i gotisk, eller i detta fall nygotisk, stil. En stil som var blivit populär och bland annat använts vid byggandet av Parlamentshuset i London (Jordan 1991:290)

1892 började man bygga det nya rådhuset i Helsingborg.

1967 blev rådhuset i Helsingborg utnämnt till Statligt byggnadsminne.

Rådhuset i Helsingborg. Foto: Jesper (Jsdo1980).

Rådhuset i Helsingborg. Foto: Jesper (Jsdo1980).

Kort fakta

Namn: Rådhuset
Plats: Rådhustorget 2, Drottninggatan 2, Stortorget, Helsingborg
Byggnadsår: 1892 – 1897
Arkitekt: Alfred Hellerström
Byggherre: Helsingborgs stad

Funktion/Användning

Rådhusets initiala funktion var att tillhandahålla lokaler för stadens behov av sammanträdes salar och tjänsterum för kommunfullmäktige och dess ledamöter. Huset skulle även inrymma rådhusrätten, häkte och polismyndighet. I en senare skede bestämdes även att brandkåren skulle ha sin lokaler i rådhuset.

Idag används rådhuset av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, här finns vigselrum samt tjänsterum för för stadens politiska ledning och förvaltning.

Konstruktion

Rådhuset består av sex huvudplan: källare, parterrvåning (nedersta våningen ovanför källaren som ligger i markhöjd), våning 1 trappa upp, våning 2 trappor upp, våning 3 trappor upp och vindsplan.

Byggnadens viktigaste karaktärsdrag bör dock det 65 meter höga klocktornet centrerat i byggnadens västra del, de två tornen med konformade tak i byggnadens södra del samt tornet till vänster i byggnadens västra del.

Källare

Källaren tjänade som förutom som lager även en som en barriär för fångarna som satt i häktet på parterrvåningen. I det gamla rådhuset hade man haft problem med att fångarna grävde sig ut genom marken, detta satta man dock stopp för med hjälp av källaren i det nya rådhuset (Eriksson 1996:24).

Parterrvåning

Parterrvåningen användes framförallt av polismyndigheten, här fanns bland annat rum för poliskommissarierna samt häktes- och arrestceller. Brandkåren hade också sina rum här för sin personal och brandredskap.

Våning 1 trappa upp

Våningen en trappa upp användes också till stora delar av polismyndigheten och den mittersta västra delen av byggnaden hade man rastgård för dem som satt i häktet. Här fanns också stadskassan, stadskamreren och fastighetsskötaren.

Våning 2 trappor upp

Våningen två trappor upp användes av borgmätaren, stadens rådmän och mötesrum. På denna fanns även rådhusets viktigaste rum, sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten. Sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten var höga i taket och sträckte sig även ytterligare en våning upp.

Våning 3 trappor upp

Våningen tre trappor upp hade rum för bland annat rådhusrätten, stadens rådmän och byggnadschefen. Sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten sträckte sig upp till denna våningen och här fanns även en läktare för dem som närvarade vid stadsfullmäktiges möten.

Vindsplan

Vindsplanet har jag inte hittat någon information om vad det innehöll, men jag antar att detta användes som förvaringsutrymme och lager.

Övrigt

Samtliga våningar har en kärna som består av en lång korridor som leder till de lika rummen. I byggnadens hjärta hittar vi trapphuset som leder upp till de olika våningarna.

Viktiga element som arkitekten fick ta hänsyn till när förslaget till rådhuset togs fram var kraven från staden att huset skulle ha centralvärme, elektriskt ljus, telefoner och rinnande vatten.

Lyktstolpar i järnsmide med Helsingborgs stadsvapen pryder huvudingångarna.

Lyktstolpar i järnsmide med Helsingborgs stadsvapen pryder huvudingångarna.

Dekoration

Rådhuset är enhetligt dekorerade fasader när det kommer till användningen av tegel och fönster. Förutom tegel och fönster som ger rådhuset sin karaktär är dekorationer av och kring huvudingångar

Huvudingångar/Portarna

Huvudingångarna är de delar som är rikast dekorerade. Framför ingångarna finns det vardera två kandelabrar/lyktstolpar av järnsmide i gotisk stil med stadens stadsvapen. I portarna sitter grindar av järnsmide även dessa i gotisk stil.

Fasadskulpturer med sina baldakiner ovanför på västra fasaden.

Fasadskulpturer med sina baldakiner ovanför på västra fasaden.

Ovanför portarna har man placerat vardera två fasadskulpturer i brons av Albert von Stockenström under baldakiner (små tak). Dessa figurer symboliserar Rättvisan och Rättsskipningen på västra fasaden, Borgmästare och Borgmästarfru på södra fasaden (Eriksson 1996:123).

Vattenkastare i form av drakar på klocktornet. I nedre delen av bilden syns kreneleringen med sina tinnar och torn.

Vattenkastare i form av drakar på klocktornet. I nedre delen av bilden syns kreneleringen med sina tinnar och torn.

Klocktornet

Klocktornet har urtavlor i samtliga väderstreck, På klocktornet hittar vi förutom urtavlor i de olika väderstrecken även fyra vattenkastare i form av drakar. Tornet kröns även av en spira med vinflöjel i form av ett lejon. På östra sidan av tornet finns två slagklockor som tidigare använts för att signalera.

Tornet har i sin första våning fått fästningsliknande krenelering med tinnar och torn.

De runda tornen i södra delen och deras konformade tak av rådhuset bär spår av renässansen.

De runda tornen i södra delen och deras konformade tak av rådhuset bär spår av renässansen.

Rundtornen

De två tornen i södra delen av rådhuset har en rund form och taken har fått en konform. Formerna har drag från renässansens arkitektur. På den övre delen av tornen där tornet och torntaket möts finns det former som påminner om machicoulis – ett utskjutande bröstvärn, vilket var vanligt på befästningar under medeltiden men som även användes som rena dekorationer under gotiken.

Takgavel i holländsk renässansen med detaljer som ger den gotiska drag.

Takgavel i holländsk renässansen med detaljer som ger den gotiska drag.

Taket

Åt öster och söder finns det mittakgavlar som påminner om tankgavlarna i den holländska renässansen, men med utsmyckningar som ger dem gotiska karaktärsdrag

En bågfris pryder rådhuset mellan våning andra och tredje våningen, samt mellan fjärde våningen och vindsvåningen.

En bågfris pryder rådhuset mellan våning andra och tredje våningen, samt mellan fjärde våningen och vindsvåningen.

Fasaderna

Mellan de olika våningarna har man sparsamt dekorerade gesimser samt har man lagt till en bågfris mellan andra och tredje våningen, och mellan fjärde och vindsvåningen.

Två nyanser av röd tegel skapar en randig fasad.

Två nyanser av röd tegel skapar en randig fasad.

Material & färgsättning

Grunden/källaren i rådhuset är byggd i betong (Eriksson 1996:70). Till fasaden har man använt maskinslaget fasadtegel från Oyenhausen i Tyskland i två röda nyanser och lagt dem på ett sätt som gör att byggnaden blir randig (Eriksson 1996:112). Den röda färgen var ett önskemål från stadsfullmäktige och anledningen till att det köptes från Tyskland var att det höll en hög kvalité och levde upp till kraven på att vara fukt- och vattenavvisande (Eriksson 1996:74).

Parterrvåningen är klädd i grå granit.

Parterrvåningen är klädd i grå granit.

Parterrvåningen är klädd i grå granit.

Utformning

Fönster

Ordningen och storleken på fönster följer klassiska grammatiska regler. Vi ser detta på att att tredje och fjärde våningen där de viktigaste salarna för stadsfullmäktiges och magistratens sessionssalar är placerade. Ju viktigare en våning är desto större och mer utsmyckade fönster har den fått. Något som är viktigt att anmärka på är de, idag, stora fönsterna som är placerade i parterrvåningen. Dessa bryter hierarkin, och det beror gissningsvis på, om man utgår från gamla ritningar att dessa tidigare varit portar till bland annat brandkårens lokaler och fönsterna är därför insatt i efterhand när man murat igen portarna.

De stora fönsterna vetter in mot sessionsalarna och visar våningarnas hierarki.

De stora fönsterna vetter in mot sessionsalarna och visar våningarnas hierarki.

På bilden till höger ser vi hur tredje och fjärde våningen delar på samma fönster på stora delar av fasaden. Detta är fönsterna in till sessionssalarna.

De större fönsterna har fått en har fått utformningen av en lansettbåge som var en typisk gotisk form samt fått ett typiskt masverk, dekoration, i form av ett fyrpass i fönsterspetsarna, även det typiskt för gotiken.

Järngrind i västra entrén. Porten bär formen av en typisk lansettbåge och har arkivolter.

Järngrind i västra entrén. Porten bär formen av en typisk lansettbåge och har arkivolter.

Portar

Huvudingångarna, de viktigaste ingångarna, har likt fönsterna till sessionssalarna fått formen av en lansettbåge samt har de arkivolter.

Trappa med böljande former och minimalt med dekoration på södra fasaden.

Trappa med böljande former och minimalt med dekoration på södra fasaden.

Trappan på södra fasaden

Trappan på södra fasaden kopplar jag inte direkt till gotiken då den inte har några väsentliga utsmyckningar. Formen påminner dock om trapplösningar som finns inom renässansen och den böljande formen påminner om barrocken.

Ribbvalv i rådhusets förhall.

Ribbvalv i rådhusets förhall.

Valv & Kolonner

Inne i rådhuset finns det ribbvalv vilket också var typiskt för gotiken. Här hittar vi även kolonner vars kapitäl ser ut att vara en blandning mellan jonisk och korintiskt ordning, och gissningsvis skulle kunna vara kompositaordning.

Rum

Arkiv och bibliotek har placerats i östra delen av rådhuset vilket kan kopplas ända till antiken där bland annat Vitruvius diskuterar placeringen av rum beroende på hur solljuset faller in i rummet och fuktigheten på vindarna (Vitruvius 2009:150).

En annan förklaring till att arkivet och biblioteket placerats i öster kan dock vara så enkelt som att de viktiga in- och utgångarna ligger i västra och norra delen av byggnaden, vetter ut mot större huvudgata och torg, och därför har man lagt de minst viktiga rummen längre ifrån ingångarna.

Byggnadens riktning

De större elementen såsom torn och huvudingångar vetter ut mot huvudgatan Drottninggatan i väster och Stortorget i söder. Byggnaden vänder sig med hjälp av tornen tydligt åt dessa håll.

Huvudingångarna på västra och södra fasaden är i sin tur dekorerade för att tydligt markera sina plats som in- och utgång.

Klassiska förebilder

De förebilder som kan ha legat till grund för Hellerström arbete med att ta fram ritningar till rådhuset kan ha funnits både i gotiken och nygotiken.

Förebilder från gotiken och renässansen

Tittar man på förebilder från gotiken och renässansen för tornet och grundformen har vi bland annat Belfort van Brugge i Belgien och Bryssels stadshus. Ytterligare exempel på förebilder som kan ha påverkat utformningen av rådhuset i Helsingborg är Torre del Mangia i Siena i Italien.

Ett exempel på byggnad som kan ha varit en förebild både när det gäller klocktornet och fästningsliknande delarna är även rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens.

Bryssels stadshus har liknande grundform som Helsingborgs rådhus. Bild: Ala z.

Bryssels stadshus har liknande grundform som Helsingborgs rådhus. Bild: Ala z

 

Belfort van Brugge i Belgien med sitt torn. Bild: Solipsia

Belfort van Brugge i Belgien med sitt torn. Bild: Solipsia

Torre del Mangia i Siena i Italien. Bild: NielsB.

Torre del Mangia i Siena i Italien. Bild: NielsB.

Rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens med sin fästningsliknande form, kreneleringen med sina tinnar och torn och det höga tornet. Bild: JoJan.

Rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens med sin fästningsliknande form, kreneleringen med sina tinnar och torn och det höga tornet. Bild: JoJan.

Liknande runda torn roch mittakgavlar som rådhuset i Helsingborg har kan man hitta hos Holstentor i Lübeck.

 

Holstentor i Lübeck med sina runda torn och konformade tak, samt mitttakgavlen. Bild: Glenn Strong.

Holstentor i Lübeck med sina runda torn och konformade tak, samt mitttakgavlen. Bild: Glenn Strong.

Portarna, in- och utgångarna, på rådhuset med sina arkivolter kan ha inspirerats av Rheims katedral.

Rheims katedral med sina arkivolter i portvalven. Bild: Ben Francis.

Rheims katedral med sina arkivolter i portvalven. Bild: Ben Francis.

Förebilder från nygotiken

Inom nygotiken hittar vi exempel såsom Parlamentshuset i London, Westminsterpalatset, och St Pancras Station Hotel. Här hittar vi både de ensamma höga klocktornet. I St Pancras Station Hotel hittar vi det röda teglet och liknande kolonner som finns inne i Helsingborgs rådhus.

St Pancras Railway Station i London. Färg och form påminner till viss del om rådhuset i Helsingborg. Bild: Colin.

St Pancras Railway Station i London. Färg och form påminner till viss del om rådhuset i Helsingborg. Bild: Colin.

 

Parlamentshuset, i London, Westminsterpalatset, med sitt klocktorn hade arkitekten säkert hört talas om. Bild: Arpingstone.

Parlamentshuset, i London, Westminsterpalatset, med sitt klocktorn hade arkitekten säkert hört talas om. Bild: Arpingstone.

Källförteckning

Eriksson, Torkel (1996). Rådhuset i Helsingborg: byggnaden, konsten, människorna. Helsingborg: T. Eriksson
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Jordan, R. Furneaux (1991). Western architecture: a concise history. Repr. London: Thames and Hudson
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Vitruvius (2009). Om arkitektur: tio böcker. Rev. pocket utg. Stockholm: Dymling
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

{ 1 comment… read it below or add one }

Bengt Samuelson augusti 20, 2016 kl. 21:04

Rättelse: Arkitekten Hugo Zettervall hette Helgo Zettervall, f.ö. skapare av Helsingborgs Centralstation 1865, nu riven. Helgo Zettervall, som var domkyrkoarkitekt i Lund, ritade 1863 Latinskolans nya byggnad vid Bergaliden, för många väl bekant som Handelsgymnasiet.
Gustaf Wickman är för helsingborgare mera känd som arkitekt till Skånes Enskilda bank, Stortorget 20 invid Oscar II:s terrass. För den mondäna huvudstadspubliken är han mest bekant som mannen bakom Berns salonger vid Berzelii park.
Rådhusets två norra torn skiljer sig påtagligt till utseendet från de södra och har mera en tälttakskonstruktion. Någon förklaring till detta egendomliga förhållande har jag inte kunnat hitta.
Det finns mycket att berätta om denna märkliga byggnad.
Med vänlig hälsning
Bengt Samuelson

Svara

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Previous post:

Next post: