Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

by Ulf Liljankoski on 21 november, 2014 · 0 comments

in Externa köpcentrum, Köpcentrum, Stadskärneutveckling

En statistisk analys av sambandet mellan servicebredd och servicegrad i skånska centralorter, och avståndet till externa köpcentrum i Skåne.

Artikeln kan även laddas ner i pdf-format här:
Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

1. Inledning

En återkommande diskussion inom stadsbyggnadsdebatten är diskussionen om hur externa köpcentrum påverkar vår livsmiljö, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Ett av de vanligaste argumentet mot etablerandet av externa köpcentrum handlar om att allt fler väljer att köra bil till butiker som inte är centralt belägna. Externa köpcentrum uppmuntrar till ett ökat användande av bil, vilket i sin tur påstås öka koldioxidutsläppen och därmed påverka miljön negativt. Ett annat argument är att butiker i stadskärnan konkurreras ut av butiker i externa köpcentrum. Detta leder i sin tur till att de tidigare mötesplatserna i stadskärnan försvinner, då människorna uträttar sina inköpsbehov på externa köpcentrum. Huruvida externa köpcentrum verkligen är en aktör som utarmar vår vardag genom att påverka miljön och det sociala livet är dock svårt att avgöra, då det finns många variabler att beakta1)Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.. En vanlig diskussion gällande de sociala och ekonomiska aspekterna handlar om den döende stadskärnan, och många kommuner eftersträvar att skapa en levande stadskärna. Dels ses en lokal handelsplats i stadskärnan som en viktig del för att upprätthålla en levande stadskärna, och dels ses delar av handeln som viktiga servicefunktioner som förser invånarna med service. Närheten till dessa servicefunktioner kan, utifrån diskussionerna, tänkas vara viktig för personer som har svårt att ta sig till externt belägna handelsplatser. Samtidigt råder det stor variation gällande vad en levande stadskärna leder till och varför det är eftersträvansvärt2)Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan..

Det finns många frågetecken kring vad etablerandet av externa köpcentrum egentligen medför för såväl människa som natur. I den här artikeln kommer jag att fokusera på hur tillgängligheten till olika servicefunktioner påverkas. Som beroende mätvariabler för tillgängligheten till servicefunktioner har jag använt mig av servicebredd och servicegrad. Dessa två begrepp förklaras i kapitel 2.1.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med den här artikeln är framförallt att testa en modell som analyserar externa köpcentrums effekt på kringliggande tätorter. Detta är de första stegen i att ta fram en modell. Flera variabler som kan tänkas vara viktiga i en sådan här analys har inte tagits med i denna försöksmodell. I detta skede valdes (1) servicebredd och (2) servicegrad ut som beroende variabler, och (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km som oberoende variabler.

De vägledande frågeställningarna i artikeln är:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?
  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Dessa frågeställningar kommer att belysas med fyra teoretiska modeller som presenteras i kapitel 3.4.

2. Teoretiska utgångspunkter

Det finns flera variabler som skulle vara intressanta att analysera, t ex socialt kapital, entreprenörskap, antal butiker i stadskärnan, boendes trivselupplevelse och upplevelse av tillgängligheten till servicefunktioner inom olika grupper etc. På grund av svårighet att ta del av sådan data, samt en begränsad tidsram för denna modellutvärdering, valdes variablerna servicebredd och servicegrad ut som viktiga variabler som skulle kunna tänkas påverkas av närbelägna externa köpcentrum.

2.1. Servicebredd och servicegrad

Stina-Kajsa Andersson har, tillsammans med myndigheten Statistiska centralbyrån (SCB), arbetat med att sammanställa ett statistiskt mått på hur god service olika tätorter har. Dels mäter man servicebredd genom att räkna hur många olika sorters servicefunktioner en tätort har, och dels mäter man servicegrad genom att beräkna antalet servicefunktioner per 1000 invånare tätorten har (Andersson 2014:4).

Måtten kan förstås som ett mått på tillgänglighet till servicefunktioner i svenska tätorter.

Anderssons analys av servicebredd och servicegrad har även visat på att de två variablerna inte nödvändigtvis är kopplade till varandra, en tätort med högt värde på servicegrad behöver inte ha ett högt värde på servicebredd. Med andra ord, även om en tätort har många servicefunktioner per 1000 invånare betyder det inte att de har ett brett utbud av servicefunktioner, utan det kan betyda att de har ett fåtal olika sorters servicefunktioner som fördelas på ett litet antal invånare. Antalet invånare i tätorten påverkar därför värdet på servicegraden. T ex får en stor tätort med ett stort antal olika sorters servicefunktioner ett lågt värde på servicegrad då fler invånare delar på samma servicefunktion.

2.1.1. Servicebredd

Servicebredd delas in i sju olika klasser (1-7), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 7. Ju högre värde en tätort har i servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.

2.1.2. Servicegrad

Servicegrad delas in i nio olika klasser (1-9), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 9. Ju högre värde en tätort har i servicegrad desto fler servicefunktioner har tätorten per 1000 invånare. Ett högt värde på servicegrad behöver inte innebära att tätorten har många olika sorters servicefunktioner.

Tabell 1: Sammanfattning av servicebredd och servicegrad
ServicebreddServicegrad
Antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc)10)Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).
.
Antal klasser (klassvärde): 7

Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten. Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.
Antal servicefunktioner per 1000 invånare.

Antal klasser (klassvärde): 9

Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten. Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

2.2. Definition av externt köpcentrumen

Den definitionen av externa köpcentrum, som jag valt att använda mig av i den här artikeln, är att det är en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats3)Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum)..

3. Metod, material och avgränsning

För att visualisera och beräkna samband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad har jag dels använt mig av datorprogrammen ArcGIS 10.1 och QGIS 2.6 för att bearbeta geografisk data, samt datorprogrammen SPSS och PSPP för att utföra statistiska analyser av datamaterialet.

3.1. Kartmaterial

Kartmaterial med gränser och geografiska punkter har jag hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB), Lantmäteriet samt från egenproducerat material. Kommun- och landskapsgränserna kommer från SCB, tätorternas geografisk placerade punkter kommer från Lantmäteriet och eget insamlat material, och placeringen av geografiska punkter för externa köpcentrum kommer från eget insamlat material.

3.2. Statistiskt material

Statistiska material gällande olika tätorters servicebredd och servicegrad hittade jag i bilagorna till Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014). Då jag under arbetsprocessen inte hade någon färdig tabell från SCB att använda mig av sammanställde jag datamaterialet i en tabell på egen hand.

3.2.1. Begränsningar i datamaterialet

Det finns även begränsningar i det använda datamaterialet. Dels är det inte helt beprövat och det kan därför vara svårt att veta om det verkligen mäter vad det avsett att mäta. Den teoretiska ramverket, gällande tillgänglighet till servicefunktioner, som ligger till grund för variablerna servicebredd och servicegrad anser jag hålla hög kvalité. Materialet har även fått stöd från SCB (Andersson 2014:35)4)Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd..

I datamaterial har Malmö redovisats som en uteliggare (outlier) när det gäller servicebredd och har därför inget värde på servicebredd (Andersson 2014:21). Ingen data redovisas för Arlöv (centralort i Burlövs kommun), varken för servicebredd eller servicegrad, då Arlöv räknas till Malmö tätort. Jag har dock valt att ge Arlöv samma värde på servicegrad som Malmö tätort då Arlöv, som sagt, tillhör Malmö tätort.

3.3. Rumsliga avgränsning

För att göra arbetet hanterbart under rådande tidsbegränsning valde jag att fokusera på centralorterna i Skånes kommuner. Jag har alltså uteslutit de tätorter som inte är centralorter. Anledningen till detta är att jag tyvärr inte hann skapa en tabell med samtliga värden på servicebredd och servicegrad för samtliga tätorter, då en sådan tabell inte gick att få tag på, eller sammanställa, inom tidsramen för denna artikel. Det är även ofta fokus på centralorterna när man diskuterar stadskärnan och ett levande centrum5)I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.. Jag valde även att enbart ta med externa köpcentrum belägna i Skåne. Dock hade underlaget kunnat förbättras om externa köpcentrum i Blekinge, Småland och Halland hade tagits med.

Att arbeta med rumslig data innebär alltid ett gränsdragningsproblem (Henning 2009:232). Man bör beakta att även rumsliga egenskaper i närliggande områden påverkar den data som analyseras. I detta fall finns det en teoretisk möjlighet att externa köpcentrum utanför Skånes gränser påverkar orter. Ett externt köpcentrum i Blekinge som ligger nära gränsen till Skåne har i detta fall uteslutit även om det borde betraktas som en viktig faktor i en sådan här analys.

Jag har även valt att låta centralortens värde på servicebredd och servicegrad få symbolisera kommunens servicebredd och servicegrad. Samt har jag kopplat detta värde till en centroid6)En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur. inom kommunens gränser. När jag sedan beräknat avstånd mellan centralorten/kommunen och det mest närliggande köpcentrumet, har jag använt mig av avståndet mellan kommunens centroid och det externa köpcentrumets geografiska läge. Detta valde jag att göra för att skapa ett värde för hela kommunen baserat på centralorten. Hade tid funnits hade varje tätort kopplats till sitt värde på servicebredd och servicegrad, och analyserats. Något detta medför är att avstånd mellan en centralort och ett köpcentrum både kan underskattas och överskattas dels beroende på var i kommunen centralorten ligger, samt beroende på hur stor geografisk yta kommunen har (vilket påverkar centroidens placering).

3.4. Beroende och oberoende variablerna

De beroende variabler jag valde att mäta var alltså (1) servicebredd och (2) servicegrad. De variabler som fick agera som oberoende var (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km.

Frågorna som dessa variabler är tänkta att belysa är om avståndet till externa köpcentrum påverkar servicebredd och servicegrad i tätorten/kommunen. Här valde jag att använda mig av hur långt bort det närmsta externa köpcentrumet låg i kilometer. Hur långt bort i tid är dock en variabel som hade kunnat användas. Den teoretiska utgångspunkten är att ju närmare man har till ett köpcentrum desto lättare blir det att utföra sina inköp där. Vilket i sin tur kan konkurrera ut servicen i tätorten, och därmed ge ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

Samt valde jag att belysa frågan hur servicebredd och servicegrad påverkades av antalet köpcentrum inom 50 km radie. Även detta är en geografisk begränsning som kan diskuteras. Anledningen till att jag valde 50 km berodde på tidigare diskussioner med vänner och bekanta gällande hur långt man är beredd att ta sig för att handla på ett köpcentrum. Den teoretiska utgångspunkten är att ju fler köpcentrum som finns i närheten av en tätort desto hårdare blir konkurrensen för den lokala servicen. Vilket i sin tur också kan tänkas leda till ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

3.4.1. Fyra teoretiska modeller som analyseras

Fyra teoretiska modeller får agera som analysramar och stödfrågor till de inledande frågeställningarna.

3.4.1.1. Modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Den första modellen presenteras i figur 1. Analysen utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

3.4.1.2. Modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Den andra modellen presenteras i figur 2 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

3.4.1.3. Modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Den tredje modellen presenteras i figur 3 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

3.4.1.4. Modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Den fjärde modellen presenteras i figur 4 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

4. Analys

I analysen börjar jag med att presentera hur servicebredd och servicegrad i Skånes centralorter är fördelad. Sedan går jag in på hur de externa köpcentrumen är placerade och sedan avrundar jag med att titta på den statistiska analysen.

Skåne har totalt 33 kommuner, och även 33 centralorter.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

4.1. Servicebredd i Skåne

En tätort kan ha en servicebredd med ett heltalsvärde från 1 till 7. Ju högre värdet är, desto bättre servicebredd (ju högre värde på servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner finns det på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 2 och det högsta värdet är 7. Högst värde har Lund (7) och lägst värde har Perstorp (2). Det vanligaste värdet är 3. Centralorterna Malmö och Arlöv har, som tidigare nämnts, inget värde på servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.

Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.2. Servicegrad i Skåne

En tätort kan ha en servicegrad med ett heltalsvärde från 1 till 9. Ju högre värdet är, desto bättre servicegrad (ju högre värde på servicegrad desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 7 och det högsta är värdet är 8. Skåne framstår som en relativt homogen region där alla orter har en liknande servicegrad. Det vanligaste värdet är 8.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.

Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.3. Externa köpcentrum i Skåne

Utifrån den tidigare definitionen av externa köpcentrum, alltså en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats (se kapitel 2.2), har jag valt att kategorisera och studera följande köpcentrum som externa köpcentrum i Skåne:

  • Burlöv Center (belägen i Burlöv kommun)
  • Familia Köpcentrum (belägen i Åstorps kommun)
  • Center Syd (belägen i Kävlinge kommun)
  • Nova Lund (belägen i Lunds kommun)
  • Emporia (belägen i Malmö kommun)
  • Väla centrum (belägen i Helsingborgs kommun)
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

4.4. Centralorternas avstånd till externa köpcentrum

Externa köpcentrum i Skåne är placerade i västra Skåne. Detta påverkar avståndet till närmaste skånska externa köpcentrum och antalet skånska externa köpcentrum inom 50 km radie för de östliga kommunerna i stor grad7)Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet..

På följande karta kan vi se hur långt avståndet är mellan närmaste skånska externa köpcentrum och kommunens centroid. Avståndet är avrundat uppåt till hela kilometer.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

På följande karta kan vi se hur många skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt). Siffrorna i nordöstra Skåne kan tänkas öka på grund av närbelägna externa köpcentrum i angränsande län om detta arbete inte varit begränsat till Skåne. De sydostliga kommunerna påverkas gissningsvis inte på samma sätt av angränsade län då de ligger ut till kusten.

Figur 10: kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

Figur 10: Kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

4.5. Statistisk sambandsanalys

Nu ska vi studera de olika modellerna (se figur 1, 2, 3 och 4). För att testa sambanden mellan servicebredd, servicegrad och avstånd till externa köpcentrum har jag gjort en bivariat korrelationsanalys.

4.5.1. Analys av modell 1: Test av samband mellan servicebredd och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 11 visar på ett svagt negativt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, sjunker servicebredden), och förklaringsgraden ,R2 = 0,029, visar på att modellen förklarar 2,9% av variansen. Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,3688)Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde. (se tabell 4).

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.

Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

4.5.2. Analys av modell 2: Test av samband mellan servicebredd och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 12 visar på ett svagt positivt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, ökar även servicebredden), och förklaringsgraden, R2 = 0,004, visar på att modellen förklarar 0,4% av variansen (se figur 12). Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,739 (se tabell 5).

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.

Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

4.5.3. Analys av modell 3: Samband mellan servicegrad och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det kan finnas ett samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 13 visar på ett positivt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,123, visar på att modellen förklarar 12,3% av variansen (se figur 13). Sambandet visar sig även vara signifikant, P-värdet är 0,045 (se tabell 6). Samtidigt försvåras analysen av att de skånska centralorterna enbart har två värden på servicegrad, antingen 7 eller 8. Man måste därför beakta att det kan vara svårt att säkerställa ett samband på grund av problem med urvalet.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.

Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

4.5.4. Analys av modell 4: Test av samband mellan servicegrad och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 14 visar på att det finns ett svagt negativt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, sjunker servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,008, visar på att modellen förklarar 0,8% av variansen (se figur 14) . Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,624 (se tabell 7).

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.

Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

5. Slutsats

För att återknyta till den inledande frågeställningen:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?

Analysen kunde inte visa på att det fanns några statistik signifikanta samband mellan externa köpcentrum och de skånska centralorternas servicebredd.

  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Antalet externa köpcentrum inom 50 km visade inget signifikant statistiskt samband. När avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden. Analysen visade dock på att det kunde finnas ett samband mellan avståndet till närmaste externa köpcentrum och servicegraden. Dock bedöms resultatet som osäkert då det kan ha påverkats av ett allt för snävt urval.

En annan tolkning både köpcentrum och servicegrad påverkas av befolkningstätheten. Köpcentrum placeras normalt där befolkningstätheten är hög (där köpkraften är hög). Samtidigt har befolkningstäthet visat sig påverka servicebredd positivt, men påverkar servicegraden negativt (Andersson 2014:36). Det kan därför vara andra variabler som påverkar att servicegraden ökar ju längre avståndet är mellan tätorten och ett extern köpcentrum. Utan istället kan befolkningstäthet vara oberoende variabel som påverkar både externa köpcentrums placering och servicegraden och servicebredden i en tätort. Detta kan leda till ett skensamband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad. Ett kausalt samband mellan avstånd till närmaste externa köpcentrum och servicegrad kan alltså inte bekräftas.

6. Diskussion

Denna artikel tjänade framförallt som ett försöka att ta fram en modell för hur man skulle kunna mäta externa köpcentrums eventuella påverkan på tätorter. Modellen är tänkt att använda sig av fler variabler än servicebredd och servicegrad vid framtida analyser, samt ska tätorternas geografiska läge användas istället för kommunernas mittpunkt.  Även en fördjupning i externa köpcentrums upptagningsområde bör studeras närmare för att komma fram till tydligare gränser.

Ytterligare tänkbara variabler är avstånd till externa köpcentrum i tid, samt lättillgänglighet med kollektivtrafik. Samt kan variabler som antalet butiker och deras omsättning i tätorterna vara intressanta variabler att analysera om man intresserar sig för de ekonomiska och entreprenöriella aspekterna. Även befolkningstäthet och närheten till större orter är variabler som är viktiga att få med i en framtida analys. Och intresserar man sig, som jag, för sociala aspekter, är det meningen att projektet även ska analysera hur olika samhällsförändringar och stadsplanering påverkar det sociala kapitalet9)För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013)..

7. Presentation

8. Referenslista

Andersson, Stina-Kajsa. (2014). Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. Uppsala: Uppsala universitet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://www.utn.uu.se/sts/cms/filarea/1406_Stina-Kajsa_Andersson.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Henning, Martin Svensson. (2009). Tekniker för analys av rumslig data: en översikt. I Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur. s 229-267.
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Liljankoski, Ulf. (2013). Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet. Lund: Lunds univeristet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://stadsplanering.se/wp-content/uploads/2013/05/Stadskarneutveckling-och-socialt-kapital-Stadskarneutveckling-i-sm%C3%A5staden-Ulf-Liljankoski.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Fotnot   [ + ]

1. Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.
2. Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan.
3. Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum).
4. Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd.
5. I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.
6. En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur.
7. Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet.
8. Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde.
9. För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013).
10. Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Previous post:

Next post: