Äkta och oäkta stigmatisering av ungdomarna i olika bostadsområden

by Ulf Liljankoski on 4 september, 2011 · 0 comments

in Åstorp, Miljonprogrammet, Urbansociologi

När det kommer till stigmatisering och användning av diskurser som personer i bostadsområdena själv använder sig av för attt beskriva sig själv (Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa. Broms, Wessel O., Tunström,M. & Bradley, K. red., 2005:111) måste man skilja på äkta och oäkta stigmatisering.

I Åstorp, en mellanstor ort med ca 7000 invånare i tätorten, har vi t ex bostadsområdet Ormastorp med ett antal flerfamiljshus byggda under miljonprogrammet. Området har fått en stämpel om att vara invandrartät samt fylld av drogmissbrukade, ”white trash”-svenskar. Dock talas det framförallt mest om problem med invandrare från området. Jag har t o m träffat personer som inte vill gå för nära området när de är ute och går med sina hundar för att de är rädda att någon ska stjäla dem.

Flerfamiljshus på Ormastorpsområdet ("Blattegården" i ungdomligt tal) i Åstorp.

Flerfamiljshus på Ormastorpsområdet ("Blattegården" i ungdomligt tal) i Åstorp.

Nästan dagligen går jag själv igenom området och måste säga att det är ett av trevligaste områden att gå igenom, här hittar du människor som är ute och rör på sig, människor som samtalar, barn som leker, personer som ligger och solar en sommardag, det är ett av de livfullaste områdena i Åstorp. Det är något som du nästan inte ser någon annanstans i Åstorp, inte ens i Åstorp centrum.

BILDEN OM ATT DET ÄR ETT PROBLEMOMRÅDE
Var kommer då den här bilden av Ormastorp skulle vara ett problemområde? Jag tror inte det finns fler problem per hundrade invånare än i någon annan del av Åstorp. Däremot har ungdomarna här, liksom ungdomarna från andra delar av Åstorp anammat en idé om att ha en annorlunda identitet. De är ett kompisgäng som ser sig som annorlundare än kompisgängen från Backarna, eller från Norr, eller från Öster, eller Dala. De presenterar sig som BG, ”Blattegänget” från ”Blattegården”. De ger sken av att ha en viss gängkultur, de rappar, de pratar, de sprider sin bild av gänget och livet i Blattegården.

Denna påhittade kultur är något som man från början egentligen ser som en kul grej, den blir populär, man skrattar lite och synen på området sprider sig land andra ungdomar på ett skämtaktigt sätt. Efter ett tag blir detta den allmänna bilden av området, folk talar om det, man tror att det är ett äkta problem och man glömmer bort alla andra från området som inte syns eller hörs. Ungdomarna har alltså gjort en lyckad marknadsföring av sin skenkultur.

Sådana här skenkulturer brukar försvinna och dö ut så fort de som drog igång trenden blir äldre, skaffar jobb, växer upp och inte längre har tid att ”leka” på samma sätt längre. Dock bör man alltid ta detta med allvar från kommunen och stadsplaneringens håll då det alltid finns en risk att en yngre generation anammar tanken och missar kärnan med det humoristiska inslaget. Man tror på en äkta gängkultur som eskalerar i gängkriminalitet med inspiration från amerikanska Hollywoodfilmer.

SÅ HÄR BÖRJAR DET
Hanozy -Alltid på G
Hanozy en duktig rappare från Åstorp gjorde ett utmärkt jobb för att sprida bilden av området Ormastorp ”Blattegården”.

Guds stad (Cidade de Deus)
Se hur våldet eskalerar i förorterna runt Rio de Janeiro när ungdomskulturen går i arv till andra generationer. (Filmen är bättre än trailern).

Köp filmen Guds stad (Cidade de Deus)

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Previous post:

Next post: