Skillnaden på praktisk kunskap och teoretisk/akademisk kunskap

Här kommer ett inlägg som inte direkt är kopplat till stadsplanering. Det är ett ämne som intresserat mig ända sedan jag startade mitt företag 2006. Jag har tidigare skrivit en inlägg på min blogg om företagande och e-handel: Tjäna pengar på e-handel: Sluta lyssna på ”experterna”, där jag diskuterar skillnaden på vad experternas teoretiska kunskap rekommenderar dig att göra och vad din egna praktiskt kunskap säger att du ska göra.

Då jag skriver och intresserar mig en hel del kring de trendiga ämnena handel, stadskärnan, cityhandel och externa köpcentrum aktualiseras frågan för mig hela tiden när jag läser olika förslag på hur handlarna på de olika platserna bör agera och hur cityutvecklare bör jobba.

Jag bjuder därför på ett kortare inlägg kring min syn på "vem man ska lyssna på".

Praktisk kunskap och teoretisk/akademisk kunskap

Min allmänna åsikt är att en god praktiker har större möjligheter att bli en duktig teoretiker, medan en duktig teoretiker inte har samma möjligheter att bli en god praktiker. Givetvis kan en teoretiker bli en duktig praktiker, men utan tidigare praktisk kunskap lämna oftast den teoretiska kunskapen haltande. Många teoretiska experter saknar det sociologen Max Weber skulle kalla verstehen, alltså förståelse ur praktikerns perspektiv, t ex förståelse för hur det är att vara en butiksägare, och hur man måste agera när man sitter i deras sits.  Praktikern har ett bättre utgångsläge.

Ett uttalande från en person med viss teoretisk kunskap kan se ut så här:

"Så många lata och bekväma affärsidkare det finns i Helsingborg. Man behöver inte vara välutbildad för att följa Kotler 4-principer. Heja Espresso House som förstår marknadsekonomi och har öppet när folk äntligen lämnat Väla. Fahlmans borde skämmas, majoritet vill köpa varma drycker och inte gå in på en stökig krog." (HD.se gällande cityhandeln i Helsingborg: Blandat mottagande hos handlarna).

Gissningsvis har personen aldrig drivit ett företag själv, aldrig behövt lägga all sin tid på att försöka få ett företag att gå runt, aldrig behövt offra familjeliv och vänskap för att ha tid till företagandet, aldrig behövt riskerat alla sina besparingar, aldrig behövt ta ansvar för anställda etc.

Teoretiker som ofta framstår som lyckade är personer som har en fast anställning, anställning i egenskap som expert. De har fått en fin akademisk titel. Man ifrågasätter inte deras kunskap. Lyckosamma drag som experten snubblar över får genomslag i media. Deras många misslyckanden däremot får någon annan ta smällen för.
Företaget som anlitat experten får ta den ekonomiska smällen, beskylls för att inte följt expertplanen till punkt och prickar, beskylls för att inte ha fortsatt betala för att experten ska hinna lösa uppgiften.

Ett verkligt exempel på skillnaden mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap

Ett exempel är Urban Lindstedt som i många år, från 2000-2008 skrev om e-handel för tidningen Internetworld och ”berättade vad andra skulle gör” för att lyckas. Han föreläste, höll kurser och skrev en bok i ämnet.
När han tröttnat på att berätta för andra valde han att själv starta en webbutik. All den teoretiska kunskapen borde gör det enkelt för en expert som honom. Det var det inte. 2011 skrev Urban blogginlägget ”E-handel är svårare än du tror” där han talar om sin nyförvärvade praktiska kunskap och, som titeln säger, påpekar att det inte är lika lätt att göra något praktiskt som det är i teorin. Läsvärt!

Skilj den gode praktikern från den gode teoretikern.

Tänk på att många av de experter du kommer i kontakt med och som berättar för dig hur du ska driva ditt företag, utveckla din kommun, marknadsföra, utföra ett uppdrag, hitta kunder mm många gånger aldrig drivit ett företag själv och därför aldrig behövt ta fullt ansvar för såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga konsekvenser.
Lär dig skilja den gode praktikern från den gode teoretikern.