Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

by Ulf Liljankoski on 9 januari, 2012 · 0 comments

in Aktivitetscentrum, Åstorp, Stadskärneutveckling, Stadsplanering

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Den samtida staden och dess utmaningar.
Aktivitetscentrum – den döende stadskärnans räddning.

av Ulf Liljankoski

Jag har tidigare skrivit om Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid? och har här valt att behandla ämnet ytterligare i denna studien.

Inledning
Det samhälle jag har valt att analysera är Åstorp. Åstorp är en tätort och centralort i Åstorps kommun som ligger ca 2 mil öster om Helsingborg i Skåne. Invånarantalet är ca 9500 i tätorten.
De senaste åren har jag sett stadskärnan tömmas på butiker och gatorna ligger allt mer öde. Jag kommer att utgå från denna observation och diskutera vad som kan tänkas ha orsakat att handeln försvunnit, varför gatorna ligger öde och vad som skulle kunna rädda stadskärnan från sin tynande tillvaro som en viktig plats för handel och möten för invånarna.

Åstorp och de olika platserna i stadsvandringen.

Åstorp och de olika platserna i stadsvandringen.

Utan att spekulera om huruvida det är viktigt eller inte med ett levande centrum kan vi i alla fall både läsa och höra att det både i vardagen och i media talas om de döende stadskärnorna som töms på folk och handeln flyttar ut till köpcentrum, samt talar det mesta för att många ser det döende stadskärnelivet som ett problem som man vill råda bot på. Det finns ett uttryck som pekar på att de många ser stadskärnan som en viktig social funktion i staden. Fenomenet är inte heller enbart relaterat till småstäder som Åstorp, även större städer som Helsingborg och Malmö kämpar för att bevara ett levande centrum. Många gånger går handlarna ihop och försöker skapa förutsättningar för att locka kunderna att stanna i ”city”.
I de kommande punkterna diskuterar jag hur Åstorps stadskärna påverkats av att handeln flyttar ut till köpcentrum utanför tätorten och hur man i Åstorp kan utnyttja sin stadskärna för andra samhällsfunktioner än handel.

1. Åstorp centrum med tomma lokaler.

1. Åstorp centrum med tomma lokaler.

Åstorp
1. Åstorp centrum
Som de flesta småstäder har även Åstorp ett centrum med lokaler avsedda för handel och butiker där invånarna tidigare kunnat uträtta sina vardagliga inköpsbehov. Idag har dock många av dessa butikerna stängt och många av de som fortfarande driver butiker i centrum har gett upp hoppet och väntar på rätt tidpunkt att lägga ner sin verksamhet. Går man längst de centrala gatorna i Åstorp gapar de tomma skyltfönsterna och i vissa kan man se skyltar med texten ”Lokal att hyra”. Även gatorna är tomma och öde då invånarna inte har någon möjlighet att uträtta sina inköpsbehov i stadskärnan och man har därför sökt sig någon annanstans.
Anledningen till att butikerna stänger kan bero på flera olika saker, men det som diskuteras flitigast är att handeln flyttat ut till de köpcentrum som ligger ca 20-30 minuters bussfärd utanför Åstorp.

2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar.

2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar.

2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar
Tiden det tar att ta sig från Åstorp till Helsingborg stadscentrum är ca 23 minuter med tåg, 25 minuter med bil, 42 minuter med buss. Detta kan jämföras med att det tar ca 23 minuter med buss från många av de yttre stadsdelarna i Helsingborg, t ex från stadsdelen Dalhem i Helsingborg till Helsingborg centrum, och de 17 minuter det tar från Malmö Central till Rosengård Centrum. Tidsåtgången att ta sig från Åstorp till Helsingborg är alltså inte mycket större än att ta sig runt inom en stad med stadsbussen – inte ens när man räknar med väntetider om man åker kollektivt. Från Åstorp kan man alltså med hjälp av goda kommunikationsvägar som E4:an och järnväg enkelt ta sig till andra platser.
Att ta sig till de två närliggande köpcentrumen tar ännu kortare tid än att ta sig in till Helsingborg, dock kan man inte ta tåg dit och de flesta tar sig till köpcentrumen med hjälp av buss eller bil.

3. Köpcentrum lockar invånarna.

3. Köpcentrum lockar invånarna.

3. Köpcentrum lockar invånarna
Utanför tätorten finns bland annat Familia köpcentrum som ligger inom Åstorp kommuns gränser samt Väla Centrum som ligger innanför Helsingborg kommuns gränser.
De flesta tar sig hit antingen med bil eller buss. Till Familia köpcentrum tar det ca 12 minuter med bil och 17 minuter med buss. Till Väla Centrum tar det ca 15 minuter med bil och 25 minuter med buss. Här hittar man det mesta man kan behöva för att sköta sina inköp av både dagligvaruprodukter och sällanköpsvaror. Allt är samlat på ett ställe och de inköp man hade kunnat göra i Åstorp stadscentrum kan man lika gärna göra här.
När handeln försvunnit från stadskärnan och flyttats ut till kringliggande köpcentrum har en negativ spiral startat för handeln i stadscentrum och allt fler butiker stänger p g a att kunderna försvinner.

4. Lekplats - Kartlägga fungerande samhällsfunktioner.

4. Lekplats – Kartlägga fungerande samhällsfunktioner.

4. Lekplats – Kartlägga fungerande samhällsfunktioner
I en överskådlig framtid tror jag inte att handeln kommer att komma tillbaka till Åstorp centrum och jag tror många småstäder med goda kommunikationer till storstäder och köpcentrum kommer att ha problem att hålla kvar handeln i sina stadskärnor. Istället bör dessa städer kartlägga fungerande sociala samhällsfunktioner som lockar ut invånarna och vill man skapa ett levande centrum bör dessa funktioner placeras i stadskärnan.
I Åstorp är en av de platser som lockar många besökare varje dag en lekplats i en annars oanvänd park. Det livet som är i parken håller sig normalt till lekplatsen och jag anser att parken inte har något stort behov av lekplatsen. Lekplatsen hade istället kunnat främja centrumlivet samtidigt som lekplatsen blivit mer populär då det funnit möjlighet för besökarna att t ex ta en fika på ett kafé och en plats att gå in och sätta sig på när det t ex börjar regna. Fler hade vågat ta sig till lekplatsen oavsett väder samtidigt som centrum fått fler besökare och handeln kunnat leva vidare och centrum hade på nytt fyllts med besökare.

Aktivitetscentrum – Stadskärnans nya roll
Det jag vill poängtera med ovan resonemang är att det är en förlegad syn att se stadens centrum som en plats där handel är det centrala för att locka besökare och skapa liv. Så här uttryckte Amin & Graham (1997) det gällande att bl a att blanda urbana funktioner; ”New shared spaces, new, improved public realms, new mixed-used urban landscapes, new intercultural interactions and an urban time-space fully animated and enlivened with a rich array of social and cultural activities are seen to be the answere to the problems of decay, alienation polariztion and the crisis of urban public spaces” (Amin & Graham, 1997:415-416).

Vi kan inte ta de goda kommunikationen från oss, inte tvinga oss att stanna i staden och i centrum när andra platser utanför stadens centrum uppfyller de inköpsbehov som invånarna har bättre. Istället kan hitta andra sätt att använda centrum på som kan fylla en funktion i vår vardag . Vi måste anta utmaningen är att skapa en ny forma av centrum, inte ett handelscentrum utan ett aktivitetscentrum, ett centrum som lockar med mer än enbart handel. Vad som behövs bör anpassas efter olika städers behov och en noggrann analys bör därför föregå en nysatsning av centrum.
En del skulle kanske fråga sig om t ex en lekplats verkligen ska placeras där markvärdet är högt. Jag anser dock att marken i centrum inte har ett så högt värde som man skulle kunna tro och att placera en lekplats i centrum skulle höja markvärdet mer då den tillför en viktigt funktion. Helheten blir alltså en viktig del för att förstå hur det sociala samspelar med det ekonomiska (Amin & Graham, 1997:416) och för att skapa ett nytt levande stadscentrum.

Presentation

Referenslista
Amin, Ash & Graham, Stephen, 1997. ”The Ordinary City” Transactions (Institute of British Geographers) (vol. 22) s 411–429.

Läs mer
Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Previous post:

Next post: