Förundersökning: Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet

by Ulf Liljankoski on 14 januari, 2013 · 0 comments

in Urbansociologi, Studieuppgifter

Projektansvariga:
Anja Piirainen
John Torebo Gregorius
Lina Jönsson
Nils Hedenmo
Rebecca Jolstrand
Sofia Wendel
Ulf Liljankoski
Vesna Stevic

Inledning

Under kursen Urban integration på Malmö Högskola fick vi i uppgift att göra en förundersökning inför EU-projektet CitiSpyce. CitiSpyce är en akronym för ”Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe”.

I vårt styrdokument (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012) sammanfattas CitiSpyce-projektet på följande sätt . Det ska:

Malmö högskola kommer under 2013-2015 medverka i EU-projektet CitiSpyce, där städer från tio länder runt om i Europa kommer att arbeta tillsammans för att kartlägga sociala ojämlikheter och undersöka hur så kallade sociala innovationer kan användas för att motverka ojämlikheterna. Projektet finansieras av EU:s sjunde ramprogram och leds av Aston University i Birmingham. Medverkande länder är Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Bulgarien, Tjeckien, Polen samt Spanien, Grekland och Italien.

Projektet tar avstamp i problematiken i de segregerade städerna i Europa och kommer att handla om hur politiker på lokal, nationell och EU-nivå kan få stöd i sitt arbete med att bekämpa sociala ojämlikheter genom att lära från sociala innovationer som utvecklas för och av ungdomar i så kallat utsatta stadsdelar och bostadsområden. De sociala innovationerna ska kunna förbättra ungas möjligheter att integreras i ekonomiska system och att engagera sig i det civila samhället..

Kort sammanfattat var vårt uppdrag att undersöka och söka efter sociala innovationer som förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Det projekt vi fick i uppdrag att undersöka begränsades till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet i Malmö som är en del i Malmös områdesprogram för stadsutvecklingen av området Seved/Sofielund.

För fördjupa oss i medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet valde vi dels att använda oss av intervjuer, dels av enkäter.

I arbetet kommer jag att använda mig av IP1, IP2 och IP3 när jag refererar till de tre olika intervjupersonerna.

Frågeställning

I förundersökningen hade vi som initial uppgift att söka svar på följande huvudfrågor:

1. Gör verksamheten någon skillnad?

2. Är verksamheten innovativ?

Efter att ha gjort utfört en inledande intervju med de projektansvariga, för att få grepp om vad medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om, samt fördjupat oss i ämnet urban integration utvecklade vi frågeställningen till att fokusera kring underfrågorna:

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Fråga 3 begränsas till ungdomar då detta blir viktiga utifrån den uppgift vi fått gällande frågan om huruvida ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället förbättras.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Fråga 4 begränsas till föreningar då det under det pågående utvärderingsarbetet framkommit att föreningarna i området anses ha en viktig roll för områdets framtid och den sociala integrationen, känslan och möjligheten att delta i och påverka området och samhället.

Metod

Som tidigare nämnt använda oss av intervjuer där vi totalt intervjuade tre personer med anknytning till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet. Samt använde vi oss av enkäter för att söka svar på om planerna på ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet nått ut till föreningar och ungdomar i närområdet.

Del 1: Faktaintervju – inledande samtal

Inledningsvis utförde vi en semistrukturerad faktaintervju för att få en förståelse och faktisk information (Kvale & Brinkman 2009:167) om vad projektet Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om. Intervjun utfördes i grupp där vi var flera intervjuare och två intervjupersoner (IP1 och IP2) där intervjupersonerna svarade och diskuterade våra frågorna gemensamt. För att minimera risken att en sådan gruppintervju inte skulle kännas ansträngd för intervjupersonerna hade vi tidigare mejlat intervjupersonerna och förklarat vad våra intervjuer gick ut på samt att vi enbart skulle ha ett förutsättningslöst samtal för sätta oss in i intervjupersonernas projekt.

Den inledande intervjun gav oss en god insikt i hur arbetet kring medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet så ut och hur vi skulle gå vidare och utveckla vår frågeställning.

Något som skulle kunna uppfattas som ett problem under den inledande intervju var vårt eget intresse för stadsplaneringsfrågor. Istället för att vara sakliga i våra frågeställningar kom vi även med tankar och förslag om hur man skulle kunna tänka i planeringen. Detta är något som i sin tur kan ha påverkat de svar vi fått på våra frågor (Kvale & Brinkman 2009:187-188).

Del 2: Datorstödda intervjuer – E-post

På grund av tidsbrist använde vi oss även av datorstödda intervjuer i form av e-post. Frågorna i de datorstödda hade sin grund i frågor som uppstått efter den inledande intervjun samt i våra huvud- och underfrågor. E-postintervjun skickades ut till de två tidigare intervjupersonerna (IP1 och IP2) som svarade på frågorna var för sig.

Kvale & Brinkman påpekar att några problem med datorstödda intervjuer är att det bl a kan vara svårt att ”få fram rika och detaljerade beskrivningar” (Elmholdt 2006 i Kvale & Brinkman 2009:165).

Genom att kombinera vår inledande intervju med de datorstödda intervjuerna ökade dock möjligheten till att nyansera de insamlade svaren.

Del 3: Intervju med områdeskoordinator

Vår tredje intervju riktades till områdeskoordinatorn i det område, Seved/Sofielund, som medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet var en del i.

Intervjupersonen gav ett intryck av ha stor erfarenhet av att både själv intervjua och att bli intervjuad. Intervjun påminde om det som Kvale & Brinkman kallar elitintervju (2009:163) där intervjupersonen styr samtalsspåret. Intervjupersonen fick i detta fall intervjufrågorna på papper blickade snabbt över och svarade på samtliga frågor. Vi som intervjuare lämnades som åhörare och ställde följdfrågor vid oklarheter. Intervjupersonen verkade även vara i brådska vilket kan ha påverkat kvalitén på intervjun som avslutade på ca 30 minuter.

Del 4: Enkäter

Huruvida vi skulle utföra en enkätstudie rådde det delade meningar om. Diskussionen kretsade kring om vi verkligen skulle ha möjlighet att, inom de tidsramar i hade, kunna få in och analysera ett tillräckligt stort antal enkätsvar. Vi valde dock att begränsa vårt urval till föreningar och ungdomar med koppling till kvarteret Bryggeriet.

Enkäterna delades ut bland föreningar i Föreningarnas Hus samt bland ungdomar på Bryggeriets gymnasium som båda ligger i kvarteret Bryggeriet.

Anledningen till att vi valde att begränsa vårt urval till dessa grupper var att det under våra intervjuer framkommit att föreningar ansågs vara en viktig del för den urbana integrationen i området, samt att vårt arbete kretsade kring ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Föreningar är även enligt Stigendal ”viktiga för att erbjuda sociala kontakter, ge information, skapa identitet, skapa samhörighet” (Stigendal 2007:156).

”Föreningar ger en grund för social hållbarhet”, säger IP3.

Även Ove Sernhede pekar på, i sin bok AlieNation is my Nation att ”[d]en typ av självstyrande ungdomsverksamhet som ett hiphopkollektiv eller rockband utgör kan ses som ett forum för läroprocesser där det utvecklas en rad kompetenser som är av vikt för de ungas medverkan och delaktighet som medborgare i samhället” (Sernhede 2007:241). Detta beskriver hur viktigt det kan vara att ungdomar har möjlighet att mötas och integreras socialt. Föreningar kan många gånger lägga grund för sådana mötesplatser och social integration.

Validitet, huruvida vi skulle lyckas att mäta det vi avsåg att mäta, och reliabilitet, huruvida vi lyckades få en tillräcklig noggrannhet i det vi ville mäta för att kunna använda resultaten, var två frågor vi diskuterade (Byström 1998:53). Vi ansåg att vi med vår begränsning av urvalet till föreningar och ungdomar ökade reliabiliteten och validiteten.

Totalt var planen att dela ut 100 enkäter. Det resulterade i slutändan att vi fick svar på 37 pappersenkäter samt 3 e-postenkäter.

Resultat

Resultat: Enkäter

Enkäterna vi delade ut för att få svar på om medborgardialogen nått ut till föreningar och ungdomar i området hade en väldigt låg svarsfrekvens. Det vi fick ut av enkäten stödde intervjupersonernas (IP1, IP2 och IP3) åsikter om att man inte nått ut till föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret.

De låga antalet inkomna enkätsvar gjorde dock att vi ansåg att vår insamlade data inte hade en tillräckligt hög noggrannhet för att kunna generaliseras till en allmän uppfattning. Vi valde därför att inte lägga någon större vikt på att tolka ut svar från enkätsvaren.

Resultat :Intervjuer

Tidigt i vår förundersökning framkom det under den inledande intervjun med IP1 och IP2 att sätten man jobbat på med att nå ut till medborgarna inte kunde betraktas som socialt innovativa. Samtliga arbetssätt utgick från arbetssätt som vi sett i tidigare medborgardialoger. De konstaterade snabb också att de hade haft problem med att nå ut till föreningar och ungdomar i kvarteret Bryggeriet, vilket både vi och de intervjuade ansåg vara en viktig grupp att nå om man fokuserar på ungdomars urbana integration.

Intervjuerna pekar alltså på att man missat att rikta sig till de föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret Bryggeriet.

Vi har tyvärr inte nått ut till föreningar i området, det är något vi tänkt på och upptäckt i efterhand, säger IP2.

Dels berodde det på att man såg ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet som något som påverkade stora delar av Malmö. Man hade därför jobbat med att samla in åsikter från ett större område.

Vi resonerade att ombyggnationen här är ett projekt som berör mer än bara Seved, och att det därför var viktigt att försöka nå ut till fler än bara de boende i området, säger IP2.

Eftersom vi anser att ombyggnationen här berör en bred grupp av befolkningen så har vi vänt oss till en bred grupp av befolkningen, säger även IP2.

Intervjupersonerna visade dock att de gärna hade lagt mer tid på att nå ut till föreningar och ungdomar i området då man även känner en viss oro för föreningslivets framtid i området.

Det finns en risk för att en exploatering av området påverkar möjligheterna för föreningslivet, ideell verksamhet på lång sikt. En exploatering höjer fastighetsvärdet och det kan resultera i att billiga lokaler försvinner, säger IP2.

Det stora problemet och anledningen till att man tidigare inte kontaktar föreningar och ungdomar i området är tidsbrist och pengar. Man har inte haft tiden att ta fram och tänka igenom en handlingsplan, vilket resulterat i att man missat grupper som man i efterhand anser vara viktiga i medborgardialogen.

Vi hade kunnat t.ex. vända oss specifikt till gymnasieungdommar som bor i området genom att besöka gymnasiet eller vända oss till föreningar i området för att få mer fokus på de som bor där och ytterligare undvika en gentrifiering. Hade vi haft mer tid och pengar att lägga på detta så hade vi kanske gjort det, säger IP1.

Metoden har mycket att göra med den tid vi kan lägga ner på projektet och att vi ville nå ut till så många som möjligt, säger IP2.

Något som intervjupersonerna tar upp som en lösning på problemet i projekt med tidsbrist är att det hade hjälpt om det funnits riktlinjer för hur man skulle lägga upp en arbetet för att tillgodo se viktiga aspekter i den urbana integrationen.

Slutsatser

Då knyter vi ihop påsen och ser om vi hittat svar på våra frågeställningar.

1. Gör verksamheten någon skillnad?

För den urbana integrationen för ungdomar i området finns det möjlighet att de påverkas negativt i kvarteret Bryggeriet då det finns risker att lokalhyrorna blir högre, vilket kan påverkar möjligheterna för föreningarnas fortlevnad. Projektet ingår dock i ett större områdesprogram som antas ta tillvara behovet att ökad urban integration.

2. Är verksamheten innovativ?

Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet anser vi inte vara innovativ, dock har intervjupersonerna presenterat lösningar som kan anses vara en social innovation när man vill säkerställa att den urbana integrationen får utrymme i tidspressade projekt.

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Det har varit stora brister i hur man nått ut till ungdomar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Det har även varit stora brister i hur man nått ut till föreningar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

Samtliga intervjupersoner pekar på brister i att nå ut till ungdomar och föreningar. De visade sig dock ha ambition att vilja nå ut till dessa, men tidsbristen har medfört att man inte hunnit få med den aspekten i medborgardialogen.

En viktig aspekt som vi fått ut av förundersökningen är tankarna kring att ta fram en handlingsplan som förenklar arbetet under tidspressade projekt. En handlingsplan som kan säkerställa möjligheterna för att ”förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället” (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Vårt förlag är att man går vidare och undersöker möjligheterna att ta fram en sådan handlingsplan.

Referenslista

Byström, Jan (1998). Grundkurs i statistik. 6., omarb. utg. Stockholm: Natur och kultur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Sernhede, Ove (2007). Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya Sverige. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stigendal, Mikael (2007). Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem. Malmö: Urbana studier, Malmö högskola
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/11974

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Utvärderingsarbetet – ett styrdokument, 2012.

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment


Previous post:

Next post: