Jämförelse och diskussion av Jane Jacobs och Ebenezer Howard

by Ulf Liljankoski on 6 oktober, 2011 · 0 comments

in Studieuppgifter

En jämförelse mellan och diskussion av Inledning i Den amerikanska storstadens liv och förfall av Jane Jacobs och Author’s Introduction och The Town-Country Magnet av Ebenezer Howard

Inledning
Vi kommer att börja med att titta på Ebenezer Howards inledning ”Author’s Introduction” samt kapitlet ”The Town-Country Magnet” i boken Garden Cities of To-morrow (1898/1902). Howard vänder sig i denna bok mot den samtida staden som han anser vara trångbodda och överbefolkad, och vill istället visa hur vi kan kombinera stadens fördelar med landsbygdens fördelar och skapa ett i hans tycke bättre samhälle, en stadsplan som skulle komma att kallas trädgårdsstaden.

Ebenezer Howard

Ebenezer Howard

Howard blev politiskt aktiv och intresserad av sociala frågor i sitt hemland England och hade innan dess tillbringat ett år i USA där han engagerats sig själsförsörjning som ett levnadssätt (LeGates, Richard T. & Stout, Frederic 2011:328).
Boken Garden Cities of To-morrow skrev han 1898, men den publicerades först under namnet To-morrow: A Peaceful Path to Real Reform. Hans idéer har sedan dess påverkat, och påverkar än idag stadsplaneringen.
I den andra delen av denna artikel tittar vi närmare på Jane Jacobs kapitel Inledning i Den amerikanska storstadens liv och förfall (2005). Här beskriver Jacobs vilka samhällsfenomen i staden hon tittat närmare på för att försöka förstå hur en stad fungerar och hur man ska göra för att förbättra livet i staden, samt lyfter fram de idéer inom den rådande stadsplaneringen som hon anser vara felaktiga och skapa mer problem än de löser.

Jane Jacobs

Jane Jacobs

Jacobs var ingen utbildad stadsplanerare utan en journalist och engagerad aktivist i stadsplaneringsfrågor. Hon blev dock en erkänd urbanteoretiker med bl a böckerna Den amerikanska storstadens liv och förfall och The Economy of Cities (1969) som avhandlar stadens sociala och ekonomiska liv .
Den amerikanska storstadens liv och förfall som jag kommer att referera till i denna artikel skrevs 1961 och många av de idéer Jacobs presenterar aktualiseras fortfarande av dagens stadsplanerare.

Jacobs texter skrevs ca 63 år efter Howards och detta kan givetvis påverka en jämförelse mellan dessa texter då mycket vatten hunnit flyta under stadens broar, kanske hade Howards idéer om staden sett annorlunda ut om de tagit form år 1961 och kanske hade Jacobs idéer om staden sett annorlunda ut om de skrivits år 1898. Dock kommer jag att försöka hålla diskussionen på en saklig nivå där teoriernas sakfrågor diskuteras och jämförs.

Referat av Ebenezer Howards kapitel Author’s Introduction och The Town-Country Magnet

Howards tre magneter: Town: Closing out of nature. Social opportunity. Isolation of crowds. Places of amusement. Distance from work. High money wages. High rents & prices. Chances of employment. Excessive hours. Army of unemployed. Fogs and droughts. Costly drainage. Foul air. Murky sky. Well-lit streets. Slums & gin palaces. Palatial edifices.  Country: Lack of society. Beauty of nature. Hands out of work. Land lying idle. Trespassers beware. Wood, meadow, forest. Long hours, low wages. Fresh air. Low rents. Lack of drainage. Abundance of water. Lack of amusement. Bright sunshine. No public spirit. Need for reform. Crowded dwellings. Deserted villages.  Town-Country: Beauty of nature. Social opportunity. Fields and parks of easy access. Low rents, high wages. Low rates, plenty to do. Low prices, no sweating. Field for enterprise, flow of capital. Pure air and water, good drainage. Bright homes & gardens, no smoke, no slums. Freedom. Co-operation.

Howards tre magneter: Stad, Landsbygd och Stads-Landsbygd

Howard tar i sin text upp och utgår ifrån att städerna är överbefolkade samtidigt som landsbygden töms på befolkning och att det är ett problem som måste lösas. För att lösa problemet börja han med att titta på vad det är som fått människorna att flytta till staden och sammanställde en lista där bl a följande positiva lockelser hos staden ingick men inte i fanns på landsbygden: social möjligheter, underhållning, höga löner, anställningstillfällen och upplysta gator mm. Likadant gjorde han med landsbygden och exemplifierade de positiva dragningskrafter landsbygden besatt men inte staden med bl a dessa: naturens skönhet, oanvänd mark, frisk luft och solsken mm. De olika positiva aspekterna var unika för staden respektive för landsbygden, och båda platser hade även nackdelar.

Howards tänkte sig flera trädgårdsstäder i samspel som kopplades ihop.

Howard tänkte sig flera trädgårdsstäder i samspel som kopplades ihop.

I den stad Howard ville skapa tänkte han sig att samtliga fördelar från staden och landsbygden skulle kombineras och ur detta skulle en vacker stad födas där människan kunde bejaka alla sin sidor; få både arbetstillfällen och ökade sociala möjligheter samtidigt som man fick frisk luft och tillgång till naturens skönhet. Han illustrerade de två första samlingarna av dragningskraft i form av magneter, stadsmagneten och landsbygdsmagneten. Det nya tredje alternativet där fördelarna från staden och landsbygden sammanfogades kallade han stads-landsbygdsmagneten. ”Town and country must be married”, sa han, och ur detta ska ett nytt hopp, ett nytt liv och en ny civilisation födas (LeGates, Richard T. & Stout, Frederic 2011:331). Howard presenterar även ett exempel på en stadsplan för den nya staden, hur staden ska byggas och hur ekonomin i och kring staden ska vara beskaffad för att det ska fungera, samt hur infrastrukturen ska lösas.

Referat av Jane Jacobs kapitel Inledning i Den amerikanska storstadens liv och förfall
I Jane Jacobs Inledning i boken Den amerikanska storstadens liv och förfall beskriver Jacobs hur man enligt henne fokuserar på fel frågor när man försöker lösa problem och skapa trivsamma miljöer för invånarna i staden. Hon anser att den aktuella stadsplaneringen är ortodox och i behov av en förändring. Jacobs inleder kapitlet med att säga ”den här boken är en attack mot dagens stadsplanering och stadsbyggnad” (Jacobs, J., 2005:25).
Den stadsplaneringen hon angriper anser hon fokusera mer på statisk bebyggelse, att bygga nytt och modernt, som en lösning på problem och man missar att jobba med sociala och socioekonomisk aspekter. Man tittar enligt henne enbart på hur ett bostadsområde ser ut rent fysiskt, på byggnaderna, för att avgöra om det är ett slumområde och missar hur området fungerar socialt och hur hög trivselfaktorn är.

Jane Jacobs vill att vi löser problemen i staden genom att lära oss om hur staden fungerar. (Bild: Josh Jackson)

Jane Jacobs vill att vi löser problemen i staden genom att lära oss om hur staden fungerar. (Bild: Josh Jackson)

Jacobs menar också att vi måste titta på hur en riktig stad fungerar för att kunna planera och utveckla staden och inte titta på hur småstaden eller landsbygden fungerar då dessa samhällsformer existerar under olika förutsättningar, har olika utvecklingsbehov och fyller olika funktioner. Hon lyfter fram och fördjupar sig i principen om ”städernas behov av en ytterst invecklad och tät mångfald av verksamheter som ger varandra ett konstant ömsesidigt stöd, både ekonomiskt och socialt” (Jacobs, J., 2005:36).
I kapitlet Inledning presenterar hon även några av de viktiga personer som haft inverka på den rådande stadsplaneringen och pekar på de svagheter deras stadsplaneringsteorier har, bl a nämner hon Ebenezer Howard, Patrick Geddes och Le Corbusier.
Jacobs menar också att det hon kallar sorteringspricipen (Jacobs, J., 2005:47), där man redan i planeringen och lagen bestämt var bostadshusen ska ligga, var affärerna ska ligga och var fabrikerna ska ligga etc, hindrar en tillkomst av denna bebyggelse där befolkningen själv annars valt att lägga det utifrån naturliga behov.

Reflektion
Howard har i sin text jobbat med att ta fram en ny stadsform med på förhand givna delar av
samhället som fyller planerade och viktiga funktioner. Jacobs däremot har accepterat storstadens
existens och pratar istället om att jobba med den redan befintliga staden. De angriper
storstadsproblem på olika sätt Howard vill hjälpa människan att fly från problemen och tror på
skapandet av en problemfri stad. Han sätter sin tilltro till sin nya stad i idéer om kontroll av
invånarantal och fysisk bebyggelse som gör invånarna lyckliga. I hans vision verkar alla människor
ha samma behov och livskvalité är en given form av levnadssätt. Hans stad passar alla.
Jacobs däremot ser mångfald som en viktig del i staden samt vikten av det stora utbudet av sociala
kontakter, affärer, kultur mm. Givetvis ser även Howard behovet av affärer och kulturinrättningar
etc men verkar inte anse att mångfald inom detta utbud är viktigt, han riktar sig mer åt att skapa ett
basutbud som ska tillgodose invånarnas viktigaste behov. Att leva i staden blir utifrån Jacobs sett att
se det en annorlunda livsstil som passar storstadsmänniskan, den som väljer att bo i och trivs i
staden. Här bör man inte bo om man föredrar landsbygden, här lever man storstadslivet. Hon har accepterat storstadens existens och pratar om att jobba med den redan befintliga staden, hon tror på staden som samhällsform och säger sig själv föredrar tätbebyggda städer (Jacobs, J., 2005:38).
Hennes idé är att titta på hur staden fungerar och med hjälp av den kunskap kunna renodla och bygga en fungerande storstad. Hon tycker att det är viktigare att släppa loss människornas skapande kraft och menar att ett naturligare samhälle kommer att uppstå ur detta istället för att kväva den naturliga stadslivet med strama stadsplaner som enbart ser bra ut på papper
Howard sätter fysisk och ekonomisk planeringen i fokus. Han vill skapa ett fungerade samhälle där människan är lycklig, och lycka springer ur ett välordnat samhälle med goda ekonomiska möjligheter i samspel och i harmoni med naturen. Jacobs däremot tittar istället på hur de sociala aspekterna och mötena mellan människor skapar såväl sociala som ekonomiska möjligheter. Hon menar på att man bygger bort gemenskaper i staden när man glömmer bort människan och istället riktar in sig på att bygga nytt och förändra bostadsområden fysiskt.
Egentligen vill både Howard och Jacobs människan väl, men har valt att angripa problemen i
storstäderna på olika sätt. Howard vill avskaffa den tätbebyggda storstaden och Jacobs vill alltså förbättra den.
Man måste dock se dessa två teorier om samhällsbyggande för vad de är
— idealtyper. Vi kan använde dem som redskap för att försöka förstå hur vi ska arbeta för att
komma närmare någon av Howards eller Jacobs samhällsform, men vi måste förbli kritiska till om
det verkligen finns ett samhälle som kan fungera precis som Howard säger eller som Jacobs säger.
Samtidigt finns det mycket i de båda teorierna som tilltalar såväl arkitekter, stadsplanerare och
politiker som landsbygds-, småstads- och storstadsinvånare. Detta visar på hur det faktiskt finns
många olika former av intressen att bo i olika former av samhällen och vi måste lära oss förstå olika
människors behov. Det kan finnas olika storstäder som fungerar på olika sätt, det kan finnas olika
sorters landsbyggd, olika sorters småstäder; alla har olika behov när det kommer till utveckling.
Samtidigt ska vi inte vara rädda för att som Howard gjorde, tänkta stort och utanför ramen, skapa en
utopisk idé, för vem vet, kanske finns en framtida samhällsform som väntar på att förlösas. Det är
dock också viktiga att göra som Jacobs gjorde; titta på de problem vi har just nu och lösa dem
i det samhälle vi har valt att leva i.

Läs mer
Howard, Ebenezer. (1898/1902). Garden Cities of To-Morrow. Cambridge: MIT Press.
Jacobs, Jane. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos.
LeGates, Richard T. & Stout, Frederic. (2011). The City Reader. Fifth Edition. London and New York: Routledge.

(Bild: Josh Jackson)

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment


Previous post:

Next post: