Turism och det ekonomiska läckaget – Gynnas turistdestinationen ekonomiskt av turismen?

Inledning

Denna artikel tar form av en introduktion till begrepp som jag funnit intressanta och värda att fördjupa sig i inför framtida studier gällande turismens ekonomiska inverkan på samhället och turistdestinationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag har framförallt valt att titta på det som kallas linkage (kopplingar) och leakage (läckage), alltså hur turistdestinationen påverkas av de pengar som sätts i rörelse på turistdestinationen. Begreppen kommer att förklaras i senare kapitel. Först kommer jag dock att ge en bakgrund till vad som menas med hållbarhetsperspektiv/hållbar utveckling – tanken om hur man arbetar med samhällsutveckling på ett sätt som gynnar både dagens samhälle och samhället för framtida generationer. Sedan följer en teoretisk del där de ekonomiska begrepp linkage och leakage förklaras. De teoretiska begreppen fördjupas sedan med hjälp av dokumentstudier, alltså en genomgång av olika studier som gjorts i ämnet. Artikeln avslutas med en diskussion och reflektioner av det som framkommit ur under rapportskrivandet och dokumentstudierna.

Syftet med artikeln är att fördjupa mig i turismens ekonomiska påverkan på turistdestinationen, då turism ofta får spela rollen som en viktig inkomstkälla som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar i såväl utvecklingsländer som i städer och landsbygd i rikare länder.

Frågeställning

För att fördjupa min förståelse för hur turismen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för en destination har jag utgått från tre frågeställningar:

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?
  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?
  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling - Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia
Hållbar utveckling – Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia

Jag har valt att kort förklara begreppet hållbart/hållbar utveckling, dels för att jag tidigare inte skrivit mycket om ämnet här på bloggen, dels för att det är ett begrepp som det inte finns någon entydig definition. Viktig är också att förstå att hållbarhetsbegreppet inte är helt oproblematiskt och inte heller fritt från normer och värden (detta är något jag dock inte kommer att diskutera djupare i denna artikel).

Hållbarhet är idag ett vanligt begrepp som kopplas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. När man talar om att skapa ett hållbart samhälle vill man planera ett samhälle, och påverka samhället, i en riktning som ökar kvalitén samt behåller det man bedömer vara viktiga kvalitéer idag. Man vill skapa ett samhälle som bejakar både nuvarande generationers och kommande generationers behov av ett välfungerande och demokratisk samhälle (Hall & Lew 2009:81). Hållbarhetsbegreppet styrs givetvis av tidens ideal om vad som är viktigt aspekter att bejaka. Hur man definierar hållbarhet och vilka perspektiv som ska beaktas är är alltså en subjektiv föreställning som hela tiden diskuteras och förändras, samt kan skilja sig från olika kulturer och samhällen. Kärnan i begreppet är dock att skapa en värld där människa och natur kan leva i samspel utan att förstöra människans eller naturens framtid.

Hållbarhetsperspektivet inom turism

Hållbar turism kretsar kring flera aspekter. I sin förenklade form brukar man, som tidigare nämnts, dela in hållbarhet i tre större kategorier, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Dessa aspekter överlappar normalt varandra och i ett långsiktigt hållbarhets arbete jobbar man normalt med samtliga aspekter (Hall & Lew 2009:2, 55). Inom turism innefattar den ekonomiska hållbarheten ofta tankar kring hur man skapar bättre ekonomiska förutsättningar för olika destinationer genom att etablera turism. Den sociala hållbarheten inom turism innefattar tankar kring hur man kan få olika kulturer att mötas utan att någon kultur kväver den andra. Den ekologiska hållbarheten innefattar tankar kring hur man skyddar naturen både globalt och lokalt.

I denna artikel kommer jag att fokusera på den ekonomiska hållbarheten.

Turismens ekonomiska aspekter

I dagens samhälle är det inte så konstigt att man diskuterar turismens ekonomiska aspekter då turistindustrin har blivit en av världens största exportekonomier (Hall & Lew 2009:88) och den största serviceindustrin (Hall & Lew 2009:97).

Ett vanligt argument för att etablera och utveckla turism på en plats är de ekonomiska aspekterna. Bland annat får turism många gånger spela rollen som ersättare när och om andra näringsverksamheter från en plats försvinner, men satsningar på kan även få tjäna som ett tillskott i sämre ekonomiska tider (t ex om viktiga industrier som erbjuder arbetstillfällen läggs ner). Man pekar på att turism skapar arbetstillfällen och därmed ekonomiska fördelar för både samhället och individen. Man argumenterar för att skatteintäkterna ökar (Hall & Lew 2009:109), samt påpekar man att intäkterna från turismindustrin kan användas för att bevara och skydda viktiga naturområden, världsarv och andra tillgångar som anses vara värda att bevara (Tesfahuney & Schough 2010:37).

Undersökningar visar dock på att de pengar som turisterna spenderar på en plats inte helt och hållet gynnar platsen, utan stora delar av pengarna läcker ut. Med läckage menas att pengarna lämnar platsen ganska omedelbart och därmed inte tillför några större ekonomiska fördelar till platsen (Hall & Lew 2009:103). Läckaget går bland annat till internationella bolag som t ex äger hotellen där turisterna bor, eller till ickelokala bolag som levererar varor och tjänster som turisten använder sig av.

Ytterligare en viktig aspekt är att förstå att turismens intåg på en ort kan medföra att invånarna väljer att sluta med sina tidigare traditionella verksamheter såsom t ex lantbruk och istället ägna sig åt mer turistorienterade försäljning, t ex souvenirer (Hall & Lew 2009:127). Problemet med detta kan vara att en framtida nedgång i turism lämnar invånarna arbetslösa. Det finns därför en diskussion och forskning kring hur man kopplar turismen till de traditionella yrkena och levnadssätten för att på så sätt skapa långsiktiga förutsättningar för lokalbefolkningen.

Vad genererar inkomster inom turism

De fyra största handelsvarorna som är inkomstbringande inom turism är enligt Hall & Lew (2009:92):

  • Passagerartransporter
  • Logi/Boende
  • Mat och dryck
  • Attraktioner

Den största ekonomiska fördelen med turism är dock de arbetstillfällen som genereras (Hall & Lew 2009:109):

  • Arbetstillfällen

Som vi kommer att se är det dock inte alltid som destinationsorten får större inkomster från dessa handelsvaror då transporter, hotell, restauranger och attraktioner många gånger ägs av företag som inte har sitt säte varken på destinationsorten eller i destinationslandet. Samt kan de arbetstillfällen som skapas utarma de traditionella verksamheterna och yrkena om allt fler väljer att jobba inom turistbranschen.

Teoretiska begrepp

Två begrepp som är viktiga när de ekonomiska aspekterna diskuteras är linkage (koppling) och leakage (läckage). Dessa kommer att förklaras närmare i detta kapitel. Jag har valt att använda svenska benämningar och översatt linkage till ekonomiska kopplingar och leakage till ekonomiskt läckage.

Turistiska ekonomiska kopplingar (linkage)

Turism framställs, som tidigare nämnt, ofta som ett sätt att öka de ekonomiska förutsättningarna för en destination. Man menar på att turisterna kommer till en plats, spenderar pengar, och att dessa pengar i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för platsen. De positiva aspekterna anses vara dels att det blir mer pengar i omlopp på destinationen, samt att det skapar arbetstillfällen och därmed inkomster till såväl invånare och stat. Detta kallas en ekonomisk koppling.

Hall & Lew skiljer på bakåtkoppling (backward linkage) och framåtkoppling (forward linkage). Med bakåtkoppling menas den koppling mellan turism och de verksamheter som redan finns på plats och kan tjäna extra pengar på turism, t ex matproducenter och byggföretag som levererar material till hotell och restauranger. Med framåtkoppling menas de verksamheter som har möjlighet att etablera sig tack vare turismen, t ex guidade turer (Hall & Lew 2009:120).

För att turismen ska leda till positiva ekonomiska konsekvenser för turistorten är det viktigt att man etablerar en ekonomisk koppling mellan turismen och destinationen. Denna koppling har visat sig vara svår att åstadkomma samt är de positiva effekterna av kopplingen svåra att mäta.

Ett stort problem har även visat sig vara att få de pengar som turisterna spenderar på en destination att verkligen komma destinationen tillgodo. Dessa problem är framförallt stora på destinationer där de en större del av de aktiva turistbolagen ägs av större internationella företag och många varor som köps in importeras istället för att köpas lokalt (Hall & Lew 2009:120). Samt hindrar all-inclusive-turismen, där turisten inte ens behöver ta sig utanför hotellets områden, att en koppling mellan lokalsamhället och turismen upprättas (Dielemans 2008:119, Hall & Lew 2009:126; Tesfahuney & Schough 2010:57). Det har visat sig finns flera orsaker till att det inte uppstår någon stark ekonomisk koppling mellan turismen och turistdestinationen. Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i artikeln.

Turistiska ekonomiska läckage (leakage)

De pengar som inte gynnar turistdestinationen fångas upp med begreppet ekonomiskt läckage (leakage). Med läckage menas de pengar som lämnar destinationen nästan direkt utan att tillföra något till den lokala ekonomin (Dielemans 2008:58; Hall & Lew 2009:103). Läckage på turistorten, på lokal nivå, kan bland annat ske genom att det är internationella företag som driver hotellen, äger attraktionerna, äger de lokala turistbyråerna och anordnar guidade turer mm. Läckage från turistorten kan även ske till staten i form av skatter som inte går direkt till turistorten. Även import av varor, då t ex hotell köper produkter från andra platser och länder istället för att köpa lokalt kallas läckage. Läckaget från turistorten sker alltså både till utlandet, men även till andra regioner inom landet (Hall & Lew 2009:104). Att kunna räkna ut hur mycket pengar som läcker ut och hur mycket som går till den lokala turistorten är komplext och innehåller många aspekter som måste tas med i beräkningarna. Hur olika studier räknat ut läckaget kommer jag inte att gräva djupare i, men i flera av de artiklar jag referera till kan man läsa om hur man valt att räkna ut läckaget.

Enligt Dielemans (2008:119) har olika studier pekat på att 80 procent av inkomsterna från turismen läcker ut i Karibien, 70 procent i Thailand och 40 procent i Indien. Även en studie i Zanzibar att läckaget där många gånger når och överskrider 80 procent p g a att stora delar av turistindustrin styrs av bolag med sitt säte utanför landet (Anderson 2013:72). Stora delar av inkomsterna gynnar med andra ord inte den lokala turistorten.

Ytterligare ett problem är turismen som riktar sig till turister som söker efter billiga solsemestrar med billig mat och så låga kostnader som möjligt. Dessa turistorter lockar turister som inte spenderar mycket pengar på turistorter, till skillnad mot exklusivare orter där turisterna har mer pengar på fickan och är beredda att köpa dyrare produkter och tjänster (Dielemans 2008:138; Torres 2003:561).

Tidigare forskning

Jag har valt att titta på forskning kring läckage i Costa Rica och Mexiko, Thailand, Skottland och Danmark. Mycket av den forskning som jag hittade gällande hur turism påverkar de ekonomiska förutsättningarna på turistdestinationen kretsar kring fattiga områden och utvecklingsländer. Jag tog dock även med studier från Skottland och Danmark då jag även var intresserad av att fördjupa mig i hur turismen påverkade länder som inte definieras som fattiga eller som utvecklingsländer.

Trejos & Chang (2009) har tittat på att landsbygdsturism i Costa Rica där man använt sig av community-based tourism (CBT). CBT är ett sätt att koppla den lokal landsbygden och lantbruket till turismsektorn, samtidigt som det lokala samhället har stor kontroll över sig själv och sina inkomster. Definitionen på CBT kan dock variera bland forskarna (Trejos & Chang 2009:374), men en viktig aspekt är att turismen ska vara ett komplement till den normala verksamheten inom lantbruk och hantverk, och inte ersätta dessa arbetstillfällen eller inkomster med arbeten som enbart är kopplade till serviceyrken inom turistindustrin (Trejos & Chang 2009:379-380). Ett stort problem för dessa CBT-samhällen har dock visat sig vara en brist på kunskap gällande hur man ska gå tillväga för på bästa möjliga vis bli en naturlig producent dit turistindustrin vänder sig för att bl a köpa råvaror.

Lacher & Sanjay (2010) som studerat strategier för att skapa en en koppling mellan lokala landsbygden och turistindustrin finns, pekar på att möjligheten att skapa en koppling mellan turism och landsbygd finns, men att det finns ekonomiska, sociala och politiska trösklar som gör det svårt för traditionella verksamheter på landsbygden att skapa fungerande kopplingar till turistindustrin (Lacher & Sanjay 2010:94).

Anderson (2013) studerade läckage i Zanzibar och pekade som tidigare nämnts att läckaget kunde vara upp i och överskrida 80 procent. Anledningen till att det var svårt att skapa en starkare koppling mellan de lokala verksamheterna och lantbruket verkade vara att de lokala producenterna inte hade möjlighet att leverera de kvantiteter, den kvalité, höga priser på lokala produkter och svårigheter att få leveranser i tid (Anderson 2013:72-73). Turistindustrin valde därför bort att köpa lokalt för att kunna möta sina kunders krav.

Torres (2003) påpekar att det finns väldigt lite forskning som visar på att internationell turism skapar en koppling till lokalt lantbruk på turistorten. Samt finns det mer forskning som tyder på att utvecklingen av en turistort istället skadar det lokala lantbruket då många av lokalinvånarna väljer att överge sina traditionella verksamheter och lantbruk för att istället ägna sig åt turistnäringen (Torres 2003:546-547), t ex som anställda på ett hotell.

Studien visar även på att större internationella hotellkedjor många gånger ägnar sig åt mer import av råvaror istället för att köpa dessa lokalt (Torres 2003:547). De visar sig även att det kan vara svårt att skapa en efterfrågan för lokalt odlad mat bland massturismen (hård turism). Likt i Andersons studie i Zanzibar (2013) är även ett stort problem hur de lokala lantbruket ska kunna leverera varor av den kvalité som bl a hotellen efterfrågar. Även kommunikationen mellan de lokala verksamheterna och turistföretagen, de olika affärskulturerna man har och de olika ekonomiska förutsättningarna är något som skapar problem (Torres 2003:548, 561)

Slee, Farr & Snowdon (1997) studerade landsbygdsturismen i Skottland. Man valde att skilja på småskalig turism, mjuk (soft) turism och storskalig turism, hård (hard) turism. Den mjuka turismen karaktäriseras av småskaliga verksamheter såsom bed-and-breakfast, camping och boende på lantgårdar, medan den hårda turismen karaktäriseras av storskaliga hotell och turistanläggningar (Slee, Farr & Snowdon 1997:186). Det man kommer fram till är att en större del av de pengar som spenderas på mjuk turism kommer lokalsamhället till godo än de pengar som spenderas på hård turism, samt skapas fler jobb per turist inom den mjuka turismen (Slee, Farr & Snowdon 1997:188). Mjuk turism visar sig ha större möjligheter att påverka lokalsamhället positivt på flera sätt än hård turism.

Zhang, Madsen & Jensen-Butler (2007) har studerat turismens ekonomiska påverkan i urbana områden respektive landsbygd i Danmark. Förutsättningarna för landsbygden i Danmark är i detsamma som i utvecklingsländer och den kulturella påverkan av turism är inte lika stor som i länder där kulturskillnaderna är större (Hall & Lew 2009:143). Man får även fram att turismen i urbana områden i sin helhet genererar mer pengar (kvantitet), vilket beror på att fler turister väljer att åka till urbana områden. Dock visar det sig att landsbygden har större behållning av de pengar som landsbygdsturismen genererar (kvalitet) (Zhang, Madsen & Jensen-Butler 2007:852-853).

Sammanfattning

I detta kapitel kommer jag att sammanfatta diskussionen i denna artikel genom att svara på de inledande frågeställningarna.

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?

Flera studier har visat på att stora delar av de pengar som turismindustrin genererar läcker ut ur samhället. I vissa fall är det enbart 20 procent av de pengar som omsätts som kommer det lokala samhället till godo, dock finns det exempel på att upp till 60 procent av omsättningen kommer det lokala samhället till godo. Det variera dock beroende på hur väl den den lokala kulturen och deras produktionssätt och affärskultur stämmer överens med turistindustrins affärskultur.

  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?

Mycket av de pengar som omsätts inom turismen hamnar hos internationella turistindustriföretag, vilka har sitt säte i andra länder eller regioner. En del av pengarna hamnar även hos staten.

  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Flera studier pekar på att ett problem är att turistindustriföretagen inte alltid har en lokal koppling och leder till ett stort läckage. Ett annat problem är att turistindustrin och de lokala verksamheterna kan ha olika affärskulturer vilket försvårar möjligheten till samarbete.

Ett stort problem verkar vara de olika affärskulturerna som de olika samhällena består av. Det kapitalistiska västerländska sättet att bedriva och kräva en viss kvalité och servicenivå på, står i kontrast till det levnadssätt som mindre moderniserade platser har. Kvalité, service och produktion i mindre moderniserade samhällen verkar vara mer inriktad på egenförsörjning och inte vidareförsäljning i så stora mängder som turistindustrin behöver. En av lösningar som föreslås är att de mindre moderniserade samhällena ska få hjälp att anpassa sig till turismens ekonomiska krav. Detta innebär dock att konsekvensen blir att värdsamhället och dess kultur förändras. Huruvida detta är positivt eller negativt är svårt att säga, men idag skulle nog många svara att bevarandet att kultur är viktigare att bevara än att anpassa dem efter det turistiska ekonomiska systemet. Frågan är alltså hur hittar man ett sunt förhållande mellan turism och lokala verksamheter?

Referenslista

Anderson, Wineaster. (2013). Leakages in the tourism systems: case of Zanzibar. Tourism Review Vol. 68 no. 1, 62-75

Dielemans, Jennie (2008). Välkommen till Paradiset: reportage om turistindustrin [Elektronisk resurs]. Stockholm: Atlas
Köp hos Bokia

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Lacher, R. Geoffrey & Nepal, Sanjay K.. (2010). From Leakages to Linkages: Local-Level Strategies for Capturing Tourism Revenue in Northern Thailand. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment, 12:1, 77-99

Slee, Bill; Farr, Helen & Snowdon, Patrick. (1997). The economic impact of alternative types of rural tourism. Journal of Agricultural Economics 48 (2), 179-192

Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund:Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Torres, Rebecca. (2003). Linkages between tourism and agriculture in Mexico. Annals of Tourism Research, Vol. 30, No. 3, 546–566

Trejos, Bernardo & Chiang, Lan-Hung Nora. (2009). Local economic linkages to community-based tourism in rural Costa Rica. Singapore Journal of Tropical Geography 30, 373–387

Zhang, Jie; Madsen, Bjarne & Jensen-Butler, Chris. (2007). Regional Economic Impacts of Tourism: The Case of Denmark. Regional Studies, Vol. 41.6, 839–853

Stadskärneutveckling och socialt kapital

Stadskärneutveckling och socialt kapital

Stadskärneutveckling i småstaden ur ett sociologiskt perspektiv med fokus på det sociala kapitalet

Denna artikel kan även laddas ner som PDF här: Stadskärneutveckling och socialt kapital.

Kort sammanfattning

Problem/Bakgrund: Stadskärnornas handel slås ut av externhandel och e-handel. Stadskärnorna i småstäderna töms på folk och butikslokalerna gapar tomma. Kommunerna kämpar för att rädda stadskärnorna. Frågan är vad de vill rädda? Handel, miljö eller det sociala livet? I uppsatsen studeras kommunernas sociala resonemang kring stadskärnan.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka sociala perspektiv som kommunen diskuterar i stadskärneutvecklingen i mindre orter/småstaden. Som ram används det teoretiska begreppet socialt kapital och en utvärdering görs ur ett socialkapitalistiskt perspektiv. Som forskningsmetod används kvalitativa intervjuer riktade till de tjänstemän som ansvarar för stadskärneutvecklingen, samt en dokumentanalys av utredningar och offentliga dokument.

Slutsatser/Resultat: Slutsatsen är att stadskärneutvecklingen i småstaden möter relativt nya utmaningar och kommunerna har inget tydligt arbetssätt för att möta dessa. Det finns även en brist på kunskap om huruvida stadskärnan är viktig och tillför något till de sociala kapitalet på orterna.

Enligt statsvetaren professor Robert D. Putnam kan ett högre socialt kapital leda till ekonomisk tillväxt. I den här artikeln undersöks hur kommunen jobbar med olika värden som kan öka socialt kapital på orten genom stadskärneutveckling.
Enligt statsvetaren professor Robert D. Putnam kan ett högre socialt kapital leda till ekonomisk tillväxt. I den här artikeln undersöks hur kommunen jobbar med olika värden som kan öka socialt kapital på orten genom stadskärneutveckling.

1.Inledning

Mindre centralort är en ort med 4 000 till 10 000 invånare, samt är orten huvudort i kommunen (min definition).

I media kan vi allt oftare läsa om hur stadskärnorna utarmas. Handeln flyttar antingen ut från stadskärnan eller slås ut av konkurrensen från de externa köpcentrumen och handelsområdena samt postordern/e-handeln. De ekonomiska förutsättningarna för handeln i stadskärnan har förändrats och följderna av detta har lett till en folktom stadskärna. Detta är ett något som påverkar både större och mindre orter. Fokus i den här undersökningen kommer att ligga på stadskärnan i mindre bruks- och industriorter. Jag har valt att kalla orterna för mindre centralort då deras gemensamma nämnare är att de är centralorter i en kommun, samt att de har 4 000 till 10 000 invånare i tätorten.

Definition av dessa orter har dock varit något problemfylld då begreppen centralort, bruksort, industriort, landsbygdsstad och småstad som jag valt mellan innefattar ett brett urval av orter i olika storlekar samt med olika geografiska och administrativa förutsättningar.

1.1.Mitt intresse för stadskärnan

Jag är själv uppväxt i mindre ort där den lokala handeln i stadskärnan försvunnit och jag har även erfarenhet av att driva en butik i ortens stadskärna. I stadskärnan gapar allt fler butikslokaler tomma och gatorna har tömts på folk. Samtidigt har tillgängligheten till de omkringliggande större städerna och externa köpcentrumen med både sitt bredare tjänste- och varuutbud samt sociala utbud ökat med hjälp av bättre kollektivtrafikförbindelser.

För mig med ett sociologiskt intresse har det, kanske inte helt oväntat, visat sig vara lättare att möta personer som delar mitt sociologiska intresse om jag tar mig till Lund eller Malmö. Det som kanske förvånar mer är att det är lättare för mig att träffa personer från min egen hemort med samma intresse för sociologi om jag åker till de större städerna än på min hemort. Detta förklarar kort hur både jag och andra upplever hemorten. Det finns inga naturliga mötesplatser som skapar möjligheter för oss att träffa eller lära känna nya personer från vår egen ort, utan vi måste ta oss någon annanstans för att göra detta. Vi måste pendla i en till tre timmar för kunna möta personer som delar vårt intresse. Lokala mötesplatser för att utveckla våra talanger eller utbyta kunskap är sällsynta.

Detta är givetvis ett problem som inte uteslutande handlar om stadskärnan. Jag har dock valt att titta på hur man jobbar med att skapa mötesplatser och resonerar kring de sociala värdena i planeringsskedet av stadskärnan på dessa orter.

1.2.Ett reellt problem?

Levande stadskärna = En gemensam nämnare i det som brukar benämnas en ”levande stadskärna” är att det är många personer i rörelse i stadskärnan. Ofta kopplas ett rikt utbud av butiker, kaféer och serviceverksamheter samt promenadvänliga stråk i stadskärnan till något som bidrar till att levandegöra platsen.

Döende stadskärna = En gemensam nämnare i det som brukar definieras som en döende stadskärna är folktomma gator och tomma butikslokaler.

Man kan givetvis fråga sig om detta är ett reellt problem? Vad tillför en levande stadskärna? Vilken form av mötesplats är stadskärnan, vilka former av möten uppmuntrar den till? Behövs en levande stadskärna? Kanske är det bara en vanesak. Kanske har de som bor på orten vant sig vid att det ska vara människor i rörelse i staden och saknar det. Det finns orter som helt saknar ”levande stadskärnor”. Bl a mindre orter där den lokala handeln, lanthandeln, sedan länge försvunnit. Orter där invånarna under lång tid varit tvungna att ta sig någon annanstans för att möta andra personer eller utföra sina inköp. Hypotetiskt sett kan de umgängesformer som stadskärnan en gång erbjudit invånarna, i egenskap av att vara en mötesplats, ha flyttat till andra platser innanför och utanför orten. Likt handeln som flyttat ut till externa köpcentrum, kan även de sociala mötesplatserna, till exempel, ha flyttat till närliggande städer, utan att de sociala relationerna på orten blivit lidande.

1.3.Ekonomiska, ekologiska och sociala problem

Förutsättningarna för den handel som ligger kvar i stadskärnan har förändrats (Öberg 2008) och den traditionella butiken har svårt att konkurrera med externhandel och e-handel. Den traditionella butiksformen i de studerade kommunerna möter en ekonomiskt utmaning när kunderna väljer att handla på externa köpcentrum, i konkurrerande stadskärnor eller via postorder/e-handel. Att invånarna måste ta sig från orten med bil eller kollektivtrafik för att utföra sina inköp och ta del av nöje och service ses som ett miljömässigt, ekologiskt problem. Men, är den folktomma stadskärnan ett socialt problem? Frågan kommer att förbli obesvarad i denna undersökning då jag anser att frågan är för komplex för att kunna besvaras i en sådan här liten undersökning. Jag har däremot valt att titta på hur kommunerna angriper denna fråga. Detta kommer att lägga en grund för kunskapen om hur man kan gå vidare med att utvärdera huruvida stadskärnans har en viktig roll för gynna medborgaranda och gynna socialt kapital på orten, samt hur arbetet med de sociala frågorna och socialt kapital kan införlivas i stadskärneutvecklingen.

Socialt kapital = Förtroende, normer och sociala nätverk

Begreppet socialt kapital kommer vi att bekanta oss närmare med i teorikapitlet (kapitel 5). Inledningsvis kan det kort beskrivas som ett mått på de sociala nätverk som en person har tillgång till samt förtroende och gemensamma normer som skapar möjligheter för såväl gruppen (samhället) och individen – möjligheter i form av ökad integration, ökade ekonomiska förutsättningar, bättre folkhälsa och ett mer demokratiskt samhälle.

1.4.Syfte & vetenskaplig ansats

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka sociala perspektiv som kommunen diskuterar i stadskärneutvecklingen i mindre centralorter. Som ram används det teoretiska begreppet socialt kapital och en utvärdering görs ur ett socialkapitalistiskt perspektiv.

Problemformulering jag väljer att arbeta med lyder ”bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten”, som vi söker ett svar på. Samtidigt har jag två hypoteser, baserad på diskussioner och nyhetsläsande, som lyder ”stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll” men ”problemet med stadskärnan har en historisk förankring”.

För att förtydliga problemformuleringen, kan man uttrycka det som att arbetets fokus ligger på huruvida kommunen skapar möjligheter som gynnar uppkomsten av socialt kapital när man planerar stadskärnan.

Man bör begrunda att de sociala aspekterna inte är det enda man diskuterar vid planeringen av stadskärnan. Det är dock de sociala värdena jag har valt att fokusera på. Jag har valt att begränsa undersökningen till att se på stadskärneutvecklingen ur ett socialt, socialtkapitalistiskt perspektiv, inte ur ett ekologiskt eller marknadsperspektiv, samt belysa det ur historiesociologiskt perspektiv.

1.5.Frågeställning

Frågeställningen har både ett explorativt och utvärderande syfte samt ett hypotesprövande syfte. Explorativt då det handlar om att hitta ny information i ett ämne (stadskärneutveckling ur ett socialkapitalistiskt perspektiv) som det inte funnits mycket information om i tidigare studier (tidigare studier har framförallt haft ett marknadsperspektiv). Utvärderande då jag analyserar resultaten ur ett socialkapitalistiskt perspektiv, och hypotesprövande då en hypotes ligger som grund för frågeställningen.

1.5.1. Frågeställningen är:

Huvudfråga:

    • Bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten?

Underfrågor:

  • Arbetar kommunerna med sociala värden under planeringsskedet av stadskärnan?
  • Vilka former av möten vill kommunen stimulera med hjälp av stadskärneutvecklingen?
  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas sociala nätverk?
  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas medborgarengagemang?

1.5.2. Hypoteserna är:

  • Stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll.

  • Stadskärnans ses som ett problem i förhållande till sin historiska roll som mötesplats.

2.Tidigare forskning

Tidigare forskning som inriktat sig på stadskärnan och socialt kapital finns det inget överflöd av. Dock finns det en del forskning inriktad på stadskärnan och dess handelsutveckling.

Stora delar av den forskning kring socialt kapital har kretsat kring att mäta mängden socialt kapital i ett samhälle. Samt har man jobbat med att söka och utvärdera olika mätmetoder för att mäta socialt kapital, med hjälp av olika statistiska angreppssätt. Undersökningarna visar en oenighet och att det inte är helt oproblematiskt att mäta socialt kapital. Se bland annat Measuring social capital: Towards a theoretically informed measurement framework for researching social capital in family and community life (Stone 2001), How to define and measure social capital: the power of the network approach (Tronca 2011), Measuring the immeasurable? Operationalising social capital in health research (Vyncke, Peersman, Maeseneer & Willems 2012) för undersökningar som arbetet med att söka att förstå socialt kapital som ett mätbart värde.

Forskning har även visat på att socialt kapital och sociala nätverk har en koppling såväl självuppskattad fysisk som psykisk hälsa. Se bland annat Det finlandssvenska sociala kapitalet: fakta och fiktion (Sundback & Nyqvist 2010), Socialt kapital och psykisk hälsa (FHI A2007:5) och Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar. Ekologiska samband med levnadsvillkor, hälsorisker och ohälsa (Engström, Järleborg & Hallqvist 2005) för undersökningar som kopplar socialt kapital till folkhälsa.

Att den lokala utvecklingen kan påverkas av socialt kapital och aktiva lokala föreningar pekar utredningar från Arbetslivsinstitutet. Bland annat rapporterna Socialt kapital och lokal utveckling – en fallstudie av två landsbygdskommuner (Forsberg, Höckertin & Westlund 2001) och Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete (Forsberg, Höckertin & Westlund 2002). I Arbetslivsinstitutets rapporter visar man dock även att negativt socialt kapital, kallat sammanbindande socialt kapital, som innefattar ett ”vi och dem”-tänk motverkar en positiv utveckling då ett bra samarbete är svårt att uppnå under dessa förutsättningar (Forsberg, Höckertin & Westlund 2002:22).

Sammanbindande socialt kapital består starka sociala band. Det är exkluderande och skapar ett ”vi och dem”-tänk.

Studien Social Capital and the Built Environment: The Importance of Walkable Neighborhoods (Leyden 2003) och Testing the claims of new urbanism: Local access, pedestrian travel, and neighboring behaviors (Lund 2003) visar att utformningen av den fysiska miljön kan påverka det de lokala sociala nätverken och det sociala kapitalet – att socialt kapital främjas på platser som är promenadvänliga då detta i sin tur påverkar invånarnas möjlighet att träffa på varandra. Studien är dock begränsad till promenadvänliga miljöer där promenadvänlighet kopplas till tillgänglighet och närhet till handel, service och aktiviteter.

3.Stadskärnan historiska roll i samhället

Det är lätt att stirra sig blind på den roll stadskärnan spelat i samhället de senaste åren och de senaste decennierna. En roll som kan tänkas bli föremål för dagens föreställning om vad stadskärnan ska innehålla och vad den spelar för roll för invånarna. Den finns alltså en risk att de problem vi formulera är bundna till ett traditionellt och förhärskande tankesätt. I detta kapitel redogör jag i huvuddrag hur stadskärnan förändrats från 1800-talet och framåt. De böcker som spelat en central roll är Handelsplats, shopping, stadsliv av Bosse Bergman (2003) och Svensk Stad av Gregor Paulsson (1950). Givetvis hade jag kunnat gå längre bak i historien, men det hade inte tillfört mer till förståelsen gällande att föreställningen om stadskärnans funktion är historiskt förankrad.

3.1.Stadskärnan som handels- och mötesplats

Asketisk konsumtion = Konsumtion som tillgodoser våra basbehov. T ex mat och baskläder. Den är nyttoinriktad.

Hedonistisk konsumtion = Konsumtion utöver våra bas-behov. T ex en guldklocka eller en ny iPhone enbart för att den är röd. Det är shopping för njutning och nöjes skull.

Enligt stadshistorikern Bosse Bergman har försäljningsformernas historiska förändring (t ex från kringdrivande handel och torgmarknader till butiksetableringar) varit en faktor som påverkat stadskärnans förändring och stadslivet (Bergman 2003:8, 49). Idag ser vi fortsättningen på denna förändring där handeln flyttar ut till externa köpcentrum, externa handelsområden samt bedrivs handel via den växande postordern/e-handeln. Handel har inte längre ett behov av att ligga lokalt placerat i ortens centrum när invånarna med hjälp av bilar, goda kollektivtrafikförbindelser samt en allt snabbare och mer välsorterad postorder och e-handel fyller såväl vår behovskonsumtion (även kallat asketisk konsumtion – konsumtion som tillgodoser våra behov) som lyx- och skräpkonsumtion (även kallat hedonistisk konsumtion – konsumtion utöver våra behov).

Tittar vi tillbaka på de svenska städerna på mitten av 1800-talet hade handeln ännu inte blivit en del av upplevelsen av gatumiljön. Staden var enligt Bergman, ”till sitt yttre och beträffande gatumiljön ännu inte /…/ märkt av handeln” (2003:14), detta är något man ser på fotografier från 1870- och 1880-talet (Bergman 2003:29). Den handel som lockade folk till orten var framförallt tillfälliga marknader (Bergman 2003:8). En viss form av mötesplats för att manifestera en borgerlig agenda etablerade sig dock i slutet på 1800-talet (Bergman 2003:22-23). Samtidigt sågs handeln mer ”som en snyltgäst att hålla i schack”, något som störde det promenadliv som borgerligheten ägnade sig åt (Bergman 2003:33).

Historiskt sett har stadens fysiska utformning inte heller axlat något större ansvar för att tillföra staden levande gator och mötesplatser. Istället samlades man i naturnära områden t ex parker, ängar eller strandområden (Bergman 2003:15, 47).

Handelns betydelse för stadslivet under förindustriella epoken var för många stadsbor nästan uteslutande förknippad med /…/ köp- och folkfester. Det var de, inte stadens vardag, som gav människorna en upplevelse av samhällets mångfald… (Bergman 2003:19)

Först runt 1890-talet började skyltfönsterna göra intåg i staden och bli en del av stadsupplevelsen (Bergman 2003:41) Runt 1920-talet började man tala om och definiera stadscentrum och citybildning (Bergman 2003:66-72). Under 1950-talet då välfärden, inkomsterna och den privata fritiden i Sverige ökade blev stadskärnan med sin handel en plats dit allt fler människor sökte sig (Bergman 2003:170-171). Bergman pekar alltså på att handeln spelat en viktig roll för att göra stadskärnan folkligare (2003:75).

4.Metod

I detta kapitel kommer jag att berätta om metoderna jag använt mig av för att samla in data till undersökningen, vilket dels har bestått av intervjuer, dels av utredningar och offentliga dokument.

4.1.Intervjuer: Tjänstemän i kommunen

Då det varit svårt att hitta tidigare undersökningar som inriktat sig på analyser av stadskärnan i mindre centralorter, samt att de offentliga dokumentet (kommunala översiktsplaner och visionsdokument) knappt talade om utvecklingen av stadskärnan, valde jag att intervjua de tjänstemän som har ansvar för stadskärneutvecklingen på de olika orterna. Intervjuer lämpar sig väl till att skapa en grundförståelse för nya forskningsfält (Alasuutari 1995:144). Intervjuerna har haft ett explorativt och hypotesprövande syfte.

Intervjuerna kan beskrivas som halvstrukturerad tema-/faktaintervju. En halvstrukturerad intervjuer innebär att man har frågor som styr och skapar en röd tråd genom intervjuprocessen men med stora möjligheter att ställa andra frågor än de som finns med i intervjuguiden för att på så sätt följa upp nya aspekter som framkommer under intervjun (Kvale & Brinkman 2009:146). En temaintervju innehåller frågor som utgår från ett visst ämne – i detta fall de sociala värden som diskuteras vid planeringen av stadskärnan (Kvale & Brinkman 2009:46). Faktaintervju innebär att det handlar om en intervju som inte fokuserar på intervjupersonernas egna åsikter, utan på att samla in fakta (Kvale & Brinkman 2009:167). Fakta i detta fall innebär med andra ord hur kommunen på tjänstemannanivå jobbar och resonerar kring planeringen av stadskärnan med fokus på de sociala värdena.

Även om man undersöker offentliga frågor och intervjuar tjänstemän måste man vara medveten om att det under intervjun även kan komma svar som är knutna till individen/intervjupersonen. Svaren kan därför inte helt tas som given offentlig fakta.

Inför intervjuerna användes en intervjuguide (se bilaga 1) för att hålla den röda tråden i intervjun och ha något att falla tillbaka på de gånger som intervjun resulterat i en diskussion om angränsande ämnen.

Inledningsvis pratade jag inte mycket om vilket tema undersökningen hade, utan lät intervjufrågorna arbeta åt mig. Anledningen till att jag valde att inte direkt berätta om mitt fokus på sociala frågor var en rädsla för att svaren skulle kunna påverkas och dölja eventuell frånvaron (Alasuutari 1995:54) i kommunens arbete kring sociala frågor under planeringen av stadskärnan. De visade sig dock jag fick rikare svar så fort jag förtydliga att det var de sociala frågorna som jag var intresserad av och inte enbart den fysiska planeringen.

Något som kan uppkomma under intervjuer, vilket de jag intervjuade uttryckte, var en förändring i hur man kunde förhålla sig till de sociala aspekterna kring utvecklingen av stadskärnan (Kvale & Brinkman 2009:47). Det blev inte bara en kunskapsinhämtande och reflektionsprocess för mig, utan även de intervjuade uttryckte att jag tog upp intressante aspekter under intervjuerna.

4.2.Offentliga dokument

Som en del av undersökningen studerades även de offentliga dokument som behandlar stadskärneutveckling. Dels bestod dessa dokument av styr- och visionsdokument som var kopplade till stadskärnan, dels av detalj- och översiktsplaner för kommunerna. Samt studerades offentliga utredningar och dokument från bl a Boverket och Trafikverket (tidigare Vägverket) som används som vägledning vid stadskärneutveckling.

4.3.Etik

Vid intervjuer bör man även begrunda de etiska aspekterna huruvida man ska ange namn och erbjuda anonymitet. I denna undersökning har jag enbart intervjuat tjänstemän inom den kommunala offentliga förvaltningen. Frågorna som ställts har ej av varit av privat art, men under intervjuerna har ändå diskussioner om privata ställningstaganden och planer kommit fram. De privata aspekterna har jag valt att utelämna ur analysen. Jag har fokusera arbetet och analysen kring den data som pekar på hur kommunerna arbetar med stadskärneutveckling, då det är denna fakta som jag varit intresserad av att samla in.

Innan intervjuerna utfördes informerades de inblandade, dels per telefon, dels per e-post om intervjuns huvuddrag (stadskärneutveckling på mindre orter ur ett sociologiskt perspektiv). Intervjupersonerna uttryckte både före och efter intervjun ett positivt intresse för undersökningen.

Studiet av offentliga dokument är något som inte innebär några större etiska frågor då detta är dokument som kommunerna tillhandahåller till allmänheten. Dock har jag arbetet med att inte direkt återge vilka kommuners dokument jag använt mig av då dessa kommuner är så pass små och enbart har ett par få anställda på stadsplaneringskontoret, vilket skulle kunna påverka den anonymiteten som intervjupersonerna erbjudits.

Offentliga dokument kan vara av stort värde när man studerar samhället, dock bör man alltid beakta att även dessa är formade utifrån samhällsnormer och politiska mål. Därför är det också av vikt att studera dessa kritiskt när man söker efter vilka värden som styr samhällsutvecklingen (Cloke 2004:61).

4.4.Tolkning av data

Den insamlade datan kommer att tolkas ur ett teoretiskt perspektiv, ett socialkapitalistiskt perspektiv. I teorikapitlet (kapitel 5) kommer jag att förklara den socialkapitalistiska teorin och dess tillämpning på området mer ingående.

4.5.Val av orter

Begränsningen gjordes framförallt utifrån min tidigare kunskap om de utvalda orterna. Orterna hade tidigare fört diskussioner och uttryckt, eller visat på problem, med livet och handeln i stadskärnan, bl a i offentliga dokument, men även i nyhetsmedia. Som grund för urvalet låg även information som jag fått från boende på orterna, vilka uttryckt att deras stadskärna var ”död” eller var döende, samt att det ”inte längre fanns något att göra” på orten.

Vi behöver även en definition på vilka orter jag valt att titta på. Själv har väljer jag ofta att kalla dessa orter småstäder eller landsortsstäder, men efter en del efterforskning är dessa begrepp att för diffusa. För enkelhetens skull kommer jag istället att använda mig av begreppetmindre centralort då deras gemensamma nämnare är att de är centralorter i en kommun samt att invånare i tätorten ligger mellan 4 000 och 10 000 invånare.

De gemensamma nämnare är:

  • Centralort – Samtliga orter är centralorter i sin kommun. Det är ofta i centralorten som man anser att det finns ett problem med stadskärnan.

  • Antal kommuninvånare – Samtliga orter är kommuner med mindre än 20 000 invånare.

  • Antalet tätortsinvånare – Samtliga orter är en tätort med färre än 10 000 invånare, men fler än 4000 invånare (något som definieras som ”mindre centra” [Region Skåne 2011:30]).

  • Järnvägsförbindelse – Samtliga orter har en aktiv järnvägsstation. Detta påverkar möjligheten för invånarna att enkelt ta sig till och från orten.

  • Bruks-/Industriorter – Samtliga orter har haft en tydlig prägel av bruks- och industriort. Den huvudsakliga näringen har under lång tid utgjorts av en eller flera större industrier på orten.

4.6.Val av intervjupersoner

För att hitta intervjupersoner ringde jag upp kommunerna och sökte kontakt med den som var mest insatt och ansvarade för stadskärneutvecklingen i kommunen.

5.Teori

I det här kapitlet kommer jag att diskutera arbetets teoretiska ramar. Jag kommer att förklara vad socialt kapital är och hur detta i sin tur påverkar individen och samhället, samt hur detta kan användas i planeringen av stadskärnan.

5.1.Vad är socialt kapital

Illustration 1: Socialt kapital karaktäriseras av ömsesidigt förtroende, gemensamma normer och sociala nätverk. Ett högt socialt kapital återspeglas i hur stor tillit/förtroende medborgare har för varandra, att man har gemensamma normer och värderingar, samt ett rikt socialt nätverk.
Illustration 1: Socialt kapital karaktäriseras av ömsesidigt förtroende, gemensamma normer och sociala nätverk. Ett högt socialt kapital återspeglas i hur stor tillit/förtroende medborgare har för varandra, att man har gemensamma normer och värderingar, samt ett rikt socialt nätverk.

Socialt kapital är ett begrepp som flera teoretiker befattat sig med. De tre teoretiker som haft en stark roll i att befästa begreppet inom dagens samhällsforskning är sociologen Pierre Bourdieu, sociologen James Coleman och statsvetaren Robert D. Putnam. Hos de olika teoretikerna innefattar begreppet de sociala nätverk som en person har tillgång till (Stone 2011). I Putnams begrepp socialt kapital, vilket kommer att vara den centrala teorin i detta arbete, ingår även förtroende och normer.

Efter flera år, från 1970-talet till 1990-talet, av studier av den demokratiska utvecklingen i Italien visade Putnam och hans medarbetare i sin bok Making democracy work : civic traditions in modern Italy (1993) (i svensk översättning Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien [2011]) hur det sociala kapitalet och medborgarengagemang bidrog till ekonomiskt tillväxt. Vidare forskning har sedan visat på att ett högre socialt kapital bidrar till samhället på många andra sätt, t ex ökad integration, välfungerande demokrati, ekonomisk tillväxt, lägre brottslighet, bättre folkhälsa mm (se tabell A på sidan 17 för ytterligare information om vad socialt kapital kan bidra till).

Humankapital består av den utbildning, kunskaper, färdigheter, talanger och erfarenheter som en individ besitter.

Sociologen Wendy Stone (2001) påpekar att många forskare använder socialt kapital som ett begrepp som omfattar de resurser av kollektivt handlande som resulterar i ekonomisk välbefinnande, demokrati och möjligheter för individen att förvärva humankapital (Stone 2001). Med humankapital menas de ickefysiska kunskaper som en individ besitter (Putnam 2006:18). Humankapital kan bestå av utbildning, kunskaper, färdigheter, talanger och erfarenheter. Det sociala kapitalet möjliggör förvärv av ytterligare humankapital genom de nätverk man har tillgång till (t ex skola eller intresseföreningar). Socialt kapital och tillgång till nätverk kan även öka värdet på humankapitalet (t ex kan skådespelartalang vara mer värt i mötet med andra individer och grupper som uppskattar skådespeleri än bland individer som intresserar sig för matematik).

Vi ska nu fördjupa oss i några av de begrepp som Putnam använder sig av i teorin om social kapital.

5.1.1.Sammanbindande socialt kapital

Putnam skiljer även på sammanbindande socialt kapital och överbryggande socialt kapital (Putnam 2006:22-23).

Det sammanbindande sociala kapitalet har sin plats i homogena grupper och är en form av exkluderande socialt kapital, andra grupper och individer exkluderas. Ett ”vi och dem”-förhållande upprätthålls men inom gruppen finns det en stark sammanhållning tack vare det sammanbindande sociala kapitalet. Exempel på detta är grupper som är slutna och riktar sig till personer med t ex en viss religiös uppfattning, en viss inkomstnivå. Grupper som enbart välkomnar sina gelikar.

Individerna inom dessa grupper hyser ofta en högre grad av förtroende för varandra..

Sammanbindande socialt kapital består av starka band mellan individerna. Denna form av socialt kapital löper risken att gå över till att bli ett negativt socialt kapital då det är exkluderande och med andra ord kan leda till att individer och grupper stängs ute och därmed försvårar samarbeten mellan olika grupper och individer. Detta bidrar alltså inte till ökad integration, tillit, förtroende, medborgaranda eller demokrati (Sundback & Nyqvist 2010:20). Det är dock viktigt att förstå att sammanbindande kapital inte enbart är skadligt. Putnam förtydligar genom att säga att:

”Starka band med förtrogna vänner garanterar kanske besök när man är sjuk, men svaga band med ytligt bekanta är bättre när man söker jobb.” (Putnam 2006:383)

5.1.2.Överbryggande socialt kapital

Överbryggande socialt kapital består svaga sociala band. Det är inkluderande och skapar möjligheter för individen att lära känna andra personer med annan bakgrund och andra kunskaper.

Det överbryggande sociala kapitalet har sin plats i heterogena grupper och är en form av inkluderande socialt kapital. Banden mellan individerna är svaga, men å andra sidan öppnar dessa band möjligheter för individen att lära känna andra individer med annan bakgrund och andra kunskaper. Sundback & Nyqvist (2010:19) påpekar att detta ”främjar uppkomsten av gemensamma normer och värderingar och underlättar möten mellan personer med olika social och etnisk bakgrund”.

Överbryggande sociala kapitalet består av svaga band mellan individerna.

I arbetet kommer jag att fokusera på det som kallas överbryggande socialt kapital. Alltså de svaga banden, de som påverkar individens möjlighet att skapa ett bredare och mer heterogent socialt nätverk och därmed bidar till ökad integration och demokrati (Putnam 2006:377)

5.1.3.Generaliserad reciprocitet

Generaliserad reciprocitet uppstår i nätverk med gemensamma normer och där det finns ett positivt socialt kapital (inkluderande sociala nätverk). Generaliserad reciprocitet innebär att när man hjälper en annan individ kan man utgå ifrån att denna individen eller någon annan kommer att återgälda detta genom att själv hjälpa till vid ett annat tillfälle (Putnam 2006:141). Man känner tillit till att individen kommer att återgälda tjänsten.

Enligt Putnam skapar generaliserad reciprocitet stort socialt kapital och skapar ett samhälle där allt fler individer vågar samarbeta med varandra (Putnam 2011:193-194,205). Detta påverkar i sin tur möjligheter för ekonomisk tillväxt då såväl kommun som företag och invånare litar på varandra, vilket skapar en god grund för samarbeten och möjligheten att lösa gemensamma problem tillsammans.

5.1.4.Horisontella nätverk

Putnam delar upp våra sociala nätverk i horisontella nätverk och vertikala nätverk.

Illustration 2: Exempel på horisontella nätverk. Individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Socialt kapital frodas när individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Inom socialkapitalistisk teori bygger denna form kommunikation upp ett tillit och förtroende mellan individerna, vilket skapar förutsättningar för att kunna lösa kollektiva problem gemensamt.
Illustration 2: Exempel på horisontella nätverk. Individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Socialt kapital frodas när individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Inom socialkapitalistisk teori bygger denna form kommunikation upp ett tillit och förtroende mellan individerna, vilket skapar förutsättningar för att kunna lösa kollektiva problem gemensamt.

De horisontella nätverken består av relationer mellan individer och grupper som hyser ömsesidigt förtroende för varandra och där alla är jämlikar. Denna form av nätverkande uppmuntrar till medborgarengagemang och samarbete mellan olika grupper och individer. Detta är den form av nätverk som är en av grundförutsättningarna för att bygga positivt socialt kapital (Putnam 2011:195).

5.1.5.Vertikala nätverk

De vertikala nätverken består av en hierarkisk ordning. Systemet är ojämlikt då man förlitar sig på auktoriteter. Man följer auktoriteternas anvisningar och vänder sig till dem för att lösa sina problem. Denna form av nätverk uppmuntrar inte till samarbete mellan olika grupper och individer, då det förtroendet och tilliten individer emellan är svagt (Putnam 2011:160-161).

Illustration 3: Exempel på vertikala nätverk. Individer och grupper kommunicerar inte med varandra utan förlitar sig på att någon överordnad ska lösa samhällsproblem.
Illustration 3: Exempel på vertikala nätverk. Individer och grupper kommunicerar inte med varandra utan förlitar sig på att någon överordnad ska lösa samhällsproblem.

 5.1.6.Medborgarengagemang och medborgaranda

Medborgarengagemang/Medborgerligt engagemang innebär ”ett aktivt deltagande i offentliga angelägenheter” (Putnam 2011:102). Detta innefattar valdeltagande, deltagande i föreningslivet och nyhetsbevakning (2011:106-109). Putnam talar till början om tidningsläsare, inte nyhetsbevakning. Detta bör även innefatta nyhetsbevakning på bl a TV och Internet mm. Han nyanserar begreppet med att säga att det handlar om att ”medborgarna intresserar sig för samhällets angelägenheter” (2011:119).

Medborgaranda innefattar jämlikhet och engagemang (Putnam 2011:120). Medborgarandan kan därför sägas var det som skapas av medborgarengagemang och horisontella nätverk. Den data som Putnam samlat in pekar på att det i samhällen med medborgaranda hela tiden skapas nya föreningar och att medborgarengagemanget sprider sig (2011:205). Enligt Putnam är föreningslivets utbredning ”[e]n viktig indikator på medborgarnas samhällsengagemang” (2011:106).

Föreningslivet och dess möjlighet att nå ut till invånarna kan därför vara en viktig aspekt att diskutera i samhällsplaneringen och i denna undersökning kommer det att kopplas till hur man diskuterar föreningarnas roll i stadskärneutvecklingen.

5.1.7.Förtroende/Tillit

Förtroende är enligt Putnam ”en avgörande komponent i det sociala kapitalet” (2011:191). Förtroende och tillit utvecklas i de horisontella nätverken, mötena, mellan olika individer och grupper. De horisontella nätverken spelar därför en viktig roll för att förtroende och tillit ska uppstå i ett samhälle. Det är därför av intresse att titta på hur kommunerna resonerar kring att skapa mötesplaster som möjliggör möten i stadskärneutvecklingen. Möten som i sin tur kan bidra till större horisontella nätverk och därmed ett ökat socialt kapital.

5.2.Vad kan socialt kapital bidra till?

Teoretiskt sett, ur det socialkapitalistiska perspektivet, innebär en hög grad av socialt kapital att olika individer/grupper känner ett ömsesidigt förtroende/tillit för varandra. För att detta förtroendet ska kunna etableras krävs det att man följer gemensamma normer. Följer de flesta individerna/grupperna i ett samhälle de gemensamma normerna bidrar detta till ett ökat förtroende mellan individer/grupperna. Detta bidrar i sin tur till möjligheten att bygga upp ett positivt socialt nätverk och band mellan olika individer och grupper (Putnam 2006; 2011).

Socialt kapital påverkar både individen och samhället. Det individen kan få ut av tillgången till ett högt socialt kapital är möjligheten att hitta eller skapa arbetstillfällen, bättre hälsa, ökad kunskap och tillgång till utbildning (Putnam 2006:303-305; Sundback & Nyqvist 2010:14). Detta påverkar i sin tur individens ekonomiska förutsättningar (Putnam 2011:190). Uttryckt i Bourdieus ordalag kan man säga att det socialt kapitalet kan växlas in mot andra former av kapital, t ex ekonomiskt kapital, utbildningskapital, kulturellt kapital mm (Bourdieu 1999:90-92,136). Putnam säger själv att kärnan i det sociala kapitalet är de sociala nätverken. De sociala nätverken har visat sig öka både gruppers och individens produktivitet (Putnam 2006:18).

Utbredd medborgaranda, vilket innefattar jämlikhet och engagemang, är också ett typiskt tecken på att ett samhälle har ett högt socialt kapital (Putnam 2011:120). På lokal nivå skapar dessa sociala nätverk möten mellan dem som påverkas av den lokala politiken, vilket i sin tur skapar större utrymme och möjligheter för invånarna att förstå varandra och hitta gemensamma lösningar och mål på gemensamma problem. Förtroendet och tilliten som uppstår i de sociala nätverken har visat sig ha en positivt påverkan på det den ekonomiska tillväxten i samhället (Putnam 2011).

Studier i Finland har pekat på att ökad självskattad hälsa och högre socialt kapital har ett positivt samband där den självskattade hälsan ökar då det sociala kapitalet ökar (Sundback & Nyqvist 2010:95). Dock är det otydligt om det är högt socialt kapital som påverkar hälsan, eller om det är en god hälsa som påverkar det sociala kapitalet.

Socialt kapital skapar även en känsla av tillhörighet (Kitchen , Williams & Simone 2012:216).

Illustration 4: Exempel på vad socialt kapital kan leda till enligt Putnam: Ökade demokrati, ökad möjlighet att utveckla sina talanger och kunskaper, ekonomiskt välbefinnande och möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket. Förklarat i teoretiska termer kan man säga att man växlar in socialt kapital till andra kapitalarter, t ex ekonomiskt kapital, human kapital mm.
Illustration 4: Exempel på vad socialt kapital kan leda till enligt Putnam: Ökade demokrati, ökad möjlighet att utveckla sina talanger och kunskaper, ekonomiskt välbefinnande och möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket. Förklarat i teoretiska termer kan man säga att man växlar in socialt kapital till andra kapitalarter, t ex ekonomiskt kapital, human kapital mm.

5.3.Hur främjar man socialt kapital?

För att förstå hur frågeställningen gällande hur man jobbar med utvecklingen av stadskärnor och kunna se huruvida detta arbetet kan främja socialt kapital, måste vi även ha ett ramverk för vilka satsningar som kan leda till ökat socialt kapital.

Putnam påpekar att ett aktivt föreningsliv samt ett deltagande i medborgerliga aktiviteter och organisationer skapar social sammanhållning (Sundback & Nyqvist 2010:16). Även sociologen Mikael Stigendal påpekar att föreningar är ”viktiga för att erbjuda sociala kontakter, ge information, skapa identitet, skapa samhörighet” (Stigendal 2007:156).

I sin bok Den ensamme bowlaren tar Putnam (2006) upp fem olika nätverk som påverkar det medborgerligt engagemanget och därmed påverkar det sociala kapitalet. De olika kategorierna är: Deltagande i politik, deltagande i föreningar, deltagande i religiösa sammanhang, arbetsplatsen samt vardagens informella mötesplatser, som ger upphov till informella sociala band.

Det sistnämnda, informella sociala band kan kräva en ytterligare förtydligande:

”De informella kontakterna som vi tar upp är vida mer frekvent – man tar en drink tillsammans efter arbetet eller en kopp kaffe med stamgästerna på matstället, spelar poker på tisdagskvällarna, skvallrar med närmsta grannen, tittar på TV med några vänner, grillar korv en varm sommarkväll, går med i en läsecirkel i bokhandeln, nickar åt en annan joggare som avverkar samma runda varje dag.” (Putnam 2006:97)

Här ser vi att det lokala sociala kapitalet på orten kan främjas genom att skapa mötesplatser där man kan befinna sig en längre stund. Samt kan socialt kapital gynnas av platser där invånarna träffar på varandra om än bara hastigt. Att minimera social isolering genom att skapa mötesplatser lokalt kan alltså tänkas bidra till att öka det sociala kapitalet på orten.

5.4.Svagheter gällande teorin om socialt kapital

Illustration 5: Ett cirkelresonemang – Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv. Vad som kommer först kan vara svårt att avgöra.
Illustration 5: Ett cirkelresonemang – Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv. Vad som kommer först kan vara svårt att avgöra.

En av de största svagheterna med socialt kapital är att veta vad som kommer först. Vi får ett ”hönan eller ägget”-resonemang. Stone (2001) pekar på att många av de mätinstrument som används idag faktiskt mäter sociala kapitalet, men att det kan vara svårt att skilja på prediktorer för socialt kapital och resultaten av socialt kapital. Ofta hamnar man i en cirkelresonemang där till ex ett rikt föreningsliv skapar socialt kapital och att socialt kapital i sin tur skapar ett rikare föreningsliv.

Vill man bidra till att skapa förutsättningar för integration och demokrati är det också viktigt att titta på vilken form av socialt kapital man främjar. Som tidigare nämnt talar Putnam om sammanbindande socialt kapital och överbryggande socialt kapital. Där det förstnämnda består av homogena och exkluderande grupper och det senare består av heterogena och inkluderande grupper. En hög andel sammanbindande socialt kapital som exkluderar andra grupper och individer kan alltså skada demokrati och integration och gynnar enbart de som är accepterade inom gruppen (Putnam 2006:382-383). För att socialt kapital ska gynna samhället och öka förtroendet och tilliten mellan individer och grupper är det alltså viktigt att reflektera över vilken form av socialt kapital som gynnas av olika utvecklingsprojekt.

5.5.Vad kan kommunen göra?

Informella mötesplatser är platser som skapar möjligheter att möta andra personer i vardagen. Informella mötesplatser kan vara bänkar, promenadslingor, parker etc, men även en krog, butik eller kollektivtrafiksbussen.

Utifrån dessa teoretiska ramar har jag valt att fokusera på är hur kommunen jobbar med att skapa informella mötesplatser och skapa möjligheter för föreningar där de sociala nätverken har möjlighet att växa. De informella platserna är de platser där vi möter andra personer, antingen nära vänner och bekanta, men även andra invånare som vi möter när vi är ute och promenerar eller är ute på en inköpsrunda. Föreningar är några av de aktiva nätverk som finns på en ort och kan påverka det sociala kapitalet. Frågan är alltså om och hur kommunen jobbar med att etablera dessa mötesplatser som kan ge upphov till sociala nätverk och därmed bidra till att öka det sociala kapitalet.

5.6.Teoretisk begränsning i förhållande till stadskärneutveckling

Jag kommer att begränsa min teoretiska ansats att titta på hur kommunen resonerar kring att skapa möjligheter för föreningar och informella mötesplatser. Frågor om sociala värden, mötesplatser och föreningsliv i stadskärneutvecklingen har legat till grund för intervjuerna och analysen av den insamlade datan. Jag har även fokuserat på hur kommunerna kopplar stadskärneutvecklingen till det främjandet av sociala nätverk och socialt kapital.

 

Illustration 6: Socialt kapital består av förtroende/tillit, gemensamma normer och sociala nätverk. Bilden illustrerar den begränsning jag valt för detta arbete. Det jag valt att fokusera på är de sociala nätverken. Denna avgränsning har i sin tur legat till grund för mina inledande frågeställningar.
Illustration 6: Socialt kapital består av förtroende/tillit, gemensamma normer och sociala nätverk. Bilden illustrerar den begränsning jag valt för detta arbete. Det jag valt att fokusera på är de sociala nätverken. Denna avgränsning har i sin tur legat till grund för mina inledande frågeställningar.
Illustration 7: Sociala nätverk delas utifrån Putnams (2006) teori upp i politiska nätverk, medborgerligt deltagande utanför politiska nätverk (t ex föreningar), religiösa organisationer, arbetsplatsen och informella sociala band (t ex vänner och bekanta, men även övriga personer som vi möter när vår vardag). Jag har valt att fokusera på hur kommunen arbetar med föreningar som kan gynna medborgerligt deltagande och mötesplatser som kan gynna informella sociala band i sin stadskärneutveckling – två faktorer teoretiskt sätt kan påverka det sociala kapitalet på orten.
Illustration 7: Sociala nätverk delas utifrån Putnams (2006) teori upp i politiska nätverk, medborgerligt deltagande utanför politiska nätverk (t ex föreningar), religiösa organisationer, arbetsplatsen och informella sociala band (t ex vänner och bekanta, men även övriga personer som vi möter när vår vardag). Jag har valt att fokusera på hur kommunen arbetar med föreningar som kan gynna medborgerligt deltagande och mötesplatser som kan gynna informella sociala band i sin stadskärneutveckling – två faktorer teoretiskt sätt kan påverka det sociala kapitalet på orten.

 

 

Illustration 8: Kommunen kan tänkas ha möjligheter att påverka det sociala kapitalet genom att främja föreningsliv och informella mötesplatser. Jag frågar mig hur kommunen jobbar med att främja informella mötesplatser och föreningar i stadskärnan. Arbetar de med att utveckla föreningsliv och informella mötesplatser i stadskärnan? Arbetar de på något sätt som kan gynna det sociala kapitalet?
Illustration 8: Kommunen kan tänkas ha möjligheter att påverka det sociala kapitalet genom att främja föreningsliv och informella mötesplatser. Jag frågar mig hur kommunen jobbar med att främja informella mötesplatser och föreningar i stadskärnan. Arbetar de med att utveckla föreningsliv och informella mötesplatser i stadskärnan? Arbetar de på något sätt som kan gynna det sociala kapitalet?

 

5.7.Teoretisk sammanfattning av socialt kapital

Det här handlar socialt kapital omSocialt kapital innefattarSocialt kapital leder till
Att koppla ihop individer och grupper i sociala nätverk där man känner tillit och förtroende för varandra och samhällets institutioner.- Sociala nätverk
- Förtroende/Tillit
- Gemensamma normer
- Ökat förtroende/tillit
- Främjar gemensamma normer och värderingar
- Ökar integration
- Känsla av tillhörighet
- Främjar en välfungerande demokrati
- Bättre förutsättningar för att lösa gemensamma problem
- Bättre förutsättningar att lyckas med skolan
- Plattformar för tillgång till kunskap och utveckla talanger
- Trygga och trivsamma områden
- Lägre brottslighet
- Ökad ekonomiskt välbefinnande
- Bättre ekonomiska förutsättningar både för individ och företag
- Ekonomisk tillväxt
- Möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket.
- Bättre folkhälsa
- Bättre fysisk hälsa
- Bättre psykisk hälsa
Tabell A: Sammanfattning av begreppet socialt kapital.

6.Analys

Analysen är uppdelad i två delar. I den första delen analyserar jag utredningen Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor (Öberg 2008) samt de visionsdokument och översiktsplaner som kommunerna använder sig av i stadskärneutvecklingen.

I den andra delen analyserar jag de intervjuer som varit riktade till tjänstemännen som haft ansvaret för stadskärneutvecklingen i de tre kommunerna.

Den insamlade datan analyseras ur ett socialkapitalistiskt perspektiv. I fokus ligger de ämnen som frågeställningen och teorin ligger till grund för: social värden, sociala nätverk, socialt kapital, föreningsliv och informella mötesplatser.

6.1.Dokumentanalys av tidigare utredningar

I boken Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor (Öberg 2008) som tagits fram i samarbete mellan intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, intresseorganisationerna Fastighetsägarna och Fastighetsbranschens utvecklingsforum, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och konsultföretaget Centrumutveckling, får vi redan i förorden förklarat för oss att stadskärnan idag har ”förlorat marknadsandelar och besökare till detaljhandeln i olika typer av köpcentrum och externa handelsområden utanför city”. Vi får även veta att fastighetsvärdet sjunker och att ”avkastningen från fastigheterna i city blir sämre”. Det minskade antalet besökare i city sägs även påverka ”andra tjänster och serviceverksamheter i centrum” (Öberg 2008:1).

”Man får inte glömma bort att stadskärnan spelar många roller, där handeln är den viktigaste men inte enda framgångsfaktorn.” (Öberg 2008:31)

Detta ger oss en fingervisning gällande hur den förhärskande problemformuleringen kring stadskärnan idag ser ut. Samtidigt diskuterar man ofta den fysiska gestaltningen av stadskärnan som en viktig del i att skapa ett fysiskt attraktivt område:

”Stadskärnans ges en roll på grund av sin storlek och placering i handelsstrukturen. Utifrån denna roll gäller det att utveckla stadskärnan.” (Öberg 2008:34)

”Alla stadskärnor behöver starka destinationer – ankare – som kan attrahera kunder av egen kraft. Ankare ska därför användas och placeras på ett sådant sätt att de styr kundflöden och därigenom får hela centrum att leva. Torg och parker är exempel på viktiga ankare i många städer.” (Öberg 2008:42)

Vi får en vink om att handeln anses vara en viktig del för stadskärnan och en vag antydan om att det i sin tur påverkar andra verksamheter. Samtidigt diskuteras den fysiska utformningen som en viktig aspekt för att skapa dragplåster. Argumenten ovan sammanfattar stora delar av den diskussionen som idag förs kring stadskärneutveckling.

Följande citat från Stadskärnehandbok för morgondagen (Öberg: 2008) visar även på en föreställning om att stadskärnan som mötesplats kan vara historiskt förankrat:

”Stadskärnans möjligheter att tillhandahålla mötesplatser för dem som verkar i, bor i och besöker den är fast rotad i vårt kulturarv, och på grund av det finns också en stark vilja att delta i olika utvecklingsprojekt för stadskärnan.” (Öberg: 2008:11)

Går vi vidare och tittar på de utredningar i Sverige som gjorts om stadskärnan upptäcker vi att dokumenten nästan uteslutande kretsar kring stadskärnan i större svenska städer såsom Malmö, Helsingborg, Norrköping, Uppsala, Skellefteå etc. Se bland annat Vägverkets utredning Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt (2007:6). Man inser även snabbt att stadskärnans funktion mäts i hur väl detaljhandeln fungerar och hur fysiskt och visuellt attraktiv invånarna anser att stadskärnan är (Vägverket 2007).

Diskussioner kring huruvida stadskärnan verkligen är en viktig mötesplats utifrån ett socialt perspektiv diskuteras sällan, utan detaljhandel, fysisk attraktivitet och regional konkurrenskraft står i centrum – en syn där stadskärnan presenteras i form av att vara ett ekonomiskt nav (Vägverket 2007:79-80), inte ett socialt nav.

Det tycks finnas en brist i forskning och utredningar som tittar på viken roll stadskärnan i mindre samhällen spelar för invånarna.

6.2.Dokumentanalys av visions- & översiktsplaner

Inledningsvis valde jag att studera de visions- och översiktsplaner som kommunerna arbetat fram. Samtliga kommuner hade en aktuell översiktsplan, då lagen kräver det. Översiktsplanen ”ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras” (5 kap 2 § Plan- och bygglagen 2010:900). Dock finns det inget som kräver att ett område diskuteras i detalj. Två av kommunerna hade översiktsplaner från 2006 (vilket räknas som en aktuell översiktsplan så länge den har återaktualiserats). Den tredje kommunen hade en översiktsplan från 2012. I samtliga tre översiktsplaner nämndes stadskärneutvecklingen väldigt kortfattat. Enbart en av kommunerna (Kommun 3) hade en genomarbetad visionsplan där man gjort en utredning och tagit fram mål för att skapa en levande och attraktiv stadskärna.

6.2.1.Dokumentanalys: Kommun 1

I översiktsplanen för Kommun 1 diskuteras olika typer av handel och affärsverksamheter som en förutsättning för ett ”levande centrum”, men även att utrymmen för allmänna ändamål, offentlig service och bostäder anses behövas. Småskalighet och förtätning samt promenadstråk nämns.

6.2.2.Dokumentanalys: Kommun 2

I Kommun 2 nämns inte några planer eller mål för stadskärneutvecklingen i översiktsplanen. Detta är i linje med den information som intervjuperson 2 (IP 2) sagt. Man har dock börjat arbeta på att ta fram en visionsplan för stadskärnan.

6.2.3.Dokumentanalys: Kommun 3

Kommun 3 nämner i sin översiktsplan intresse för förtätning, ”stadsmässighet” och gröna promenadstråk. Parkområden i centrum anses viktiga att bevara.

I sitt visionsdokument nämner man att ”liv och rörelse” är viktigt för att skapa en attraktiv och trygg plats. Torg, station, grönområden och promenadstråk är något man, likt i översiktsplanen, återkommer till. Anledningen till att man väljer utveckla stadskärnan är att locka till sig boende och företag. På grund av att ”stadsmiljö” är en trend i vad som anses vara attraktivt väljer man att satsa på utvecklingen av av stadskärnan.

Visionsdokumentet nämner även att den fysiska utformningen kan leda till mötesplatser och att skapa sociala relationer. Grönstrukturen benämns som viktig för folkhälsan.

Man tar även upp att aktiva föreningar är viktigt för att invånarna ska komma in i det sociala livet och att lokaler skulle kunna användas av dessa. Samtidigt kan aktiva föreningarna i stadskärnan bidra till att visa upp ett levande samhälle.

6.2.4.Sammanfattning av värdeord och mål utifrån de olika dokumenten

För att för en tydligare bild över de värden och mål som diskuterades i utredningarna samt översikts- och visionsplanerna har jag sammanställt dess i en tabell.

VärdeordKommunens mål
Levande centrum
Handel
Torg
Utrymme för allmänna ändamål
Offentlig service
Förtätning
Bostäder
Blandad bebyggelse
Stadsmässighet
Promenadstråk
Grönområden
Attraktivitet
Locka företag
Locka boende
Skapa mötesplatser/sociala relationer
Ökad folkhälsa
Trygghet
Tabell B: En sammanfattning av de värdeord som används i dokumenten och utredningarna samt vad kommunens mål med stadskärneutveckling framstår att vara.

6.3.Intervjuanalys

Då de kommunala dokumentet inte är allt för uttömmande gällande stadskärneutvecklingen kompletterades dokumenten med intervjuer av de tjänstemän som hade ansvar för stadskärneutvecklingen i de olika kommunerna. Totalt intervjuade jag fyra personer. I intervjuanalysen har jag dock valt bort den fjärde intervjupersonen (IP 4) då det enbart var en kompletterande intervju till intervjun med intervjuperson 1 (IP 1) och ingen ny data som var relevant för frågeställningen tillkom. Jag kommer att benämna de olika intervjupersonerna som IP 1 (intervjuperson 1), IP 2 (intervjuperson 2), IP 3 (intervjuperson 3) & IP 4 (intervjuperson 4).

Under intervjuerna växte ett par tydliga diskussionsspår fram kring kommunernas egna resonemang och problemformuleringar kring stadskärneutveckling. Jag har för tydlighetens skull valt att dela in dessa diskussionsspår i mindre kapitel.

6.3.1.En ny problemformulering för kommunerna

En viktig insikt som växte fram tidigt i projektet var att stadskärneutvecklingen i dessa mindre centralorter var ett relativt nytt problem. Nytt i den bemärkelsen att man precis börjat arbeta med att försöka förstå vilken roll stadskärnan har och vilken roll den kommer att ha i framtiden.

Det är spännande att vi har fått i uppdrag att se över centrum. Och där kan det handla om att vi behöver ta fram en fördjupad översiktsplan. Så vi är inte där än att vi har diskuterat alla värden. (IP 1)

Vi har sagt att vi måste börja jobba med detta, med det ju en lång process /…/ Men hur gör man det och vad är det vi ska göra? (IP 2)

När vi diskuterade stadskärneutvecklingen i de olika kommunerna uttryckte IP 2 att problemet med en ickelevande stadskärna inte var nytt, men att man numera hade en ny problemformulering. Man hade nu kommit till en punkt där man börjat ifrågasätta om handeln skulle kunna återetablera sig i stadskärnan. Man hade därför börjat titta på andra lösningar och fundera på vilken roll stadskärnan skulle spela i framtiden. Handeln hade enligt tradition setts som den funktion som skapade en levande stadskärna, men denna syn har nu börjat ifrågasättas av de kommunal tjänstemännen på kommunen.

Jag tror man får se det ur en annan synvinkel. Och då tänker vi att /…/ man mer ska se det som centrum, mötesplats, rekreation /…/ en annan typ av mötesplats. /…/ då kanske det uppstår möjligheter för nischad handel. (IP 2)

6.3.2.Kommunernas problemformulering kring stadskärnan

När vi började diskutera de tankar som fanns gällande stadskärneutvecklingen blir diskussionerna väldigt generella. Man uttrycker ytligt att man jobbar för att skapa en levande stadskärna, men något tydligt djup utifrån socialkapitalistisk teori framgår inte.

Centrum står på spel. (IP 2)

Vi brottas med hur vi ska få ett levande centrum, att få folk att stanna. (IP 1)

Kopplar vi dessa uttalanden till stadskärnas historia framstår detta som resonemang som något som kopplas till en traditionell syn på den roll som stadskärnan haft tidigare. Stadskärnan kopplas av tradition till en levande plats.

Enligt IP 1 finns det dock tankar om att man vill koppla stadskärneutvecklingen till kommunens övergripande mål gällande ökadfolkhälsa.

6.3.3.Handel i stadskärnan

Under intervjuerna är ett återkommande ämne handeln. Handeln är, som vi tidigare sett, något som i ett närmare historiskt perspektiv kopplats starkt till stadskärnan. Intervjupersonerna visade dock på att man reflekterat över handelns vara eller ickevara i stadskärnan. Man resonerade kring huruvida handeln verkligen var den huvudsakliga funktionen, men man såg den som en viktig del i stadskärneutvecklingen.

Handeln är viktig, men den behöver inte vara så pass stor, det är inget nytt köpcentra vi vill ha eller massor av butiker, utan det ska vara att kunna tillgodose de behov som finns. (IP 1)

Är handel verkligen det vi kommer att se om tio år?, frågar sig IP 2.

Om vi nu har en viss grad av handel så hade det varit trevligt att den handeln är någorlunda centrerad. /…/ Det tror jag också ger ganska mycket för själva mötesplatsen. (IP 2)

Jag tror att handel är viktig. /…/ Med mindre handel blir det tomt och trist. (IP 3)

Handel får en delroll i förhoppningarna om att skapa mötesplatser i stadskärnan.

6.3.4.Fysisk utformning

Ett fjärde ämne som tog stort utrymme i intervjuerna var stadskärnans fysiska utformning. Både gällande på vilket sätt den fysiska utformningen förenklade och uppmuntrade till rörelse och möten.

En folkhälsoplanerare och en planarkitekt har jobbat med kommunalslingor, promenadslingor i tätorten. (IP 1)

På frågan om promenadslingor berikar mer än folkhälsan, om det påverkar det sociala livet blir svaret otydligare:

Det hoppas jag att det blir /…/ Jag antar att människor som mår bra är mer benägna att ta kontakt med varandra. (IP 1)

Även IP 3 talar om stråk och fysik utformning som ska underlätta rörelsen i stadskärnan, om att skapa fysiska och visuella strukturer som signalera och inbjuder till promenader i stadskärnan.

Ett ord som ofta återkommer är förtätning. Att samla fler människor på samma ställe genom att bland annat bygga bostäder påtalas som ett sätt att återskapa stadskärnan som en mötesplats.

Att möjliggöra att ett större antal invånare bor inom ett begränsat geografiskt område, genom förtätning, och en attraktiv miljö är två fysiska utformningar som anses kunna skapa en levande mötesplats i stadskärnan.

6.3.5.Aktörer i den framtida stadskärnan

De aktörer kommunen såg sig ha med i den framtida bilden av stadskärnan var framförallt privata aktörer såsom handel och bostadsbolag samt offentlig service såsom kommunhus och bibliotek.

På frågan gällande hur man arbetar med föreningsliv ansåg IP 3 att föreningar kunde fungera som ett komplement, men några tydliga funderingar på hur eller vilken form av föreningar fanns ej. Vid en närmare granskning av kommunens visionsdokument presenterades dock tankar om föreningsliv i stadskärnan. Övriga kommuner hade inte reflekterat mycket över föreningar i stadskärnan.

Samtliga intervjupersoner talar om att det är många privata aktörer som äger lokalerna i centrum. Detta gör att lokalernas användningsområden begränsas till dem som är beredda att betala marknadsmässiga hyror. Detta utesluter många lokala föreningar, dock fanns det planer i Kommun 3 att hyra in sig i tomma lokaler för att göra dessa tillgängliga för lokala föreningar.

I Kommun 2 fanns det föreningar som brukade arrangera evenemang i stadskärnan, men enligt IP 2 hade kommunen ingen större delaktighet i dessa aktiviteter.

6.3.6.Stadskärnan som mötesplats

Stadskärnan som mötesplats diskuteras också. Att man ser stadskärnan som en central mötesplats är något som genomsyrar hela resonemanget kring vad stadskärnan bör vara, och problemet är att det inte längre är det, eller att dess betydelse som mötesplats minskar.

Tidigare har jag ställt frågan om det är viktigt med en levande stadskärna? De svaren jag får på detta under intervjun är vaga.

Ortskärnan är ju viktig såklart för folks igenkännande. /…/ Det tror jag absolut har betydelse. (IP 1)

När vi talar om konsekvenserna av att inte ha en levande stadskärna svarar man:

Jag tror inte att man har någon /…/samhörighetskänsla /…/ Jag tror att det skapar otrygghet och att man inte mår bra [om man har en] stadskärna som är döende. (IP 1)

Jag tror att det finns ett mänskligt behov” säger IP 2 när vi diskuterar behovet av en levande stadskärna. Stadskärnan är en ”centralpunkt” och den levande stadskärnan skapar möjlighet för ”sociala möten” och är en plats där ”invånarna ska kunna få hjälp eller service” säger IP 2.

Centrum betyder väldigt mycket, för det är dit alla ska” säger IP 3 när vi pratar om stadskärnans sociala funktioner. Någon tydlig förklaring till varför det är viktigt når vi inte fram till utan en vag antydan om att människor söker sig dit där andra människor blir den otydlig förklaring. Det tillskrivs ett ”allmänt behov av att inte stänga in oss, utan se andra människor” (IP 3).

På frågan gällande varför man väljer att arbeta med stadskärnan som en plats som ska vara en levande mötesplats svarar IP 2 ”Här är det ganska så historiskt givet”.

Det finns alltså svaga tankar kring att mötesplatsen påverkar samhörigheten, men på vilket sätt finns det inga tydliga resonemang runt. Samtidigt anses stadskärnan som mötesplats vara ”historiskt given”.

6.3.7.Sammanfattning av värdeord och mål utifrån intervjuerna

För att för en tydligare bild över de värden och mål som diskuterades i intervjuerna har jag sammanställt dess i en tabell.

VärdeordKommunens mål
Levande stadskärna som huvudmål
Handel som delroll
Fysisk utformning
Offentlig service
Förtätning
Bostäder
Blandad bebyggelse
Stadsmässighet
Promenadstråk
Grönområden
Attraktivitet
Skapa mötesplatser/sociala relationer
Ökad folkhälsa
Trygghet
Tabell C: En sammanfattning av de värdeord som används av intervjupersonerna.

7.Sammanfattning

Analysen har gjorts utifrån ett socialkapitalistiskt och historiesociologiskt perspektiv och visar på begränsningar i diskussion kring den stadskärneutveckling som idag bedrivs i de tre mindre centralorterna. Det som skulle ha karaktäriserat en diskussion kring socialt kapital hade varit en starkare betoning och förståelse för hur mötesplatser skapas och hur föreningsliv kan tillföra sociala nätverk. Både i dokument och intervjuer framgår istället en historiskt förankrad syn på stadskärnan som en mötesplats där handel är en viktig del i att skapa en mötesplats med liv och rörelse.

Under intervjuerna framkommer dock att man på tjänstemannanivå börjat angripa stadskärneutvecklingen på ett nytt sätt där man inte längre ser handeln som den drivande motorn i en levande stadskärna. Det framgår även att det finns en otydlighet i vad stadskärnan verkligen tillför till det sociala livet på orten. Mötesplatser nämns, men det finns inga tydliga svar på vad mötesplatserna skulle resultera i för sociala konsekvenser. Det finns dock en antydan om att folkhälsa och sociala relationer kunde påverkas av stadskärneutvecklingen. Föreningarna ansågs i en kommun kunna bidra till att skapa ett levande centrum, detta var framförallt ur ett attraktivitetsresonemang, då man ansåg tomma lokaler vara oattraktivt.

I efterhand kan man säga att intervjuerna och dokumentstudierna inte lyckades hitta några tydliga resonemang kring hur stadskärneutvecklingen kan bidra till att skapa sociala relationer/sociala nätverk, och därmed bidra till ett ökat socialt kapital på orten. En av anledningarna till otydligheten i hur man kopplar de sociala värdena till stadskärneutvecklingen kan vara att det, som det framgick under intervjuerna, att det är ett relativt nytt problem som man precis börjat sätta sig in i. Förhärskande tankar kring stadskärnans historia som en mötesplats till följd av handel och service tycks dröja sig kvar och påverka den syn man har på stadskärnans roll. Detta har dock blivit ett problem när handeln och servicen flyttar ut från orten och man söker nu en lösning. Om det leder till några sociala problem vet man ej.

7.1.Svar på de inledande hypoteserna

I det inledande kapitlet hade jag dels två hypoteser och en frågeställning som jag sökte svar på. Jag börjar med att ställa analysen i förhållande till hypotesen som löd:

  • Stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll.

Sammanfattningsvis kan man säga att hypotesen både kan förkastas och behållas. Det ekologiska perspektivet diskuterades ej, men de ekonomiska och sociala perspektiven diskuterades. Tittar vi på de utredningar som gjorts (Vägverket 2007; Öberg 2008) var handeln betonad. Detta behöver inte betyda att regionala och statliga utredningar av stadskärnan enbart intresserar sig för handeln, utan kan även betyda att man medvetet undersökt handelns villkor. Det pekar även på att stadskärnans sociala värden borde undersökas närmare.

Intervjuerna visade dock på att det fanns tankar hos kommunen om att handeln inte var det viktigaste, utan även sociala aspekter diskuterades. Dock hade de sociala aspekterna ingen tydlig roll i diskussionen. Man visade inga tydliga planer eller tankar kring hur man arbetade med sociala värden i stadskärneutvecklingen. Vad stadskärnan tillförde orten var diffust. De sociala perspektiven kan därför antas ha en underordna roll i stadskärneutvecklingen (detta ska dock ej misstas för att sociala perspektiv har en underordnad roll i övrig samhällsplanering i kommunerna).

  • Stadskärnans ses som ett problem i förhållande till sin historiska roll som mötesplats

Intervjuerna och dokumentanalysen pekade på att det fanns en syn på stadskärnan som mötesplats där handeln var en drivande motor i det sociala livet. Intervjuerna visade dock att denna syn på handel som en drivande kraft förändrats och tjänstemännen frågade sig om handel verkligen det vi skulle se i den framtida stadskärnan. Att stadskärnan bör vara en mötesplats är dock något man håller fast vid. Detta kan tolkas som att tanken om stadskärnan som mötesplats är en historisk förankring som påverkar dagens stadskärneutveckling.

7.2.Svar på inledande frågeställningen

Nedan kommer svar på de inledande frågeställningarna.

  • Arbetar kommunerna med sociala värden under planeringsskedet av stadskärnan?

Kommunerna hade ingen tydlig problemformulering som tog upp de sociala värdena när vi diskuterade stadskärneutvecklingen. Svar var otydliga gällande huruvida stadskärnan var en viktig mötesplats. Stadskärnan som mötesplats kopplades till ett generellt mänskligt behov av att möta andra personer.

  • Vilka former av möten vill kommunen stimulera med hjälp av stadskärneutvecklingen?

Kommunerna hade inte heller någon tydlig vision gällande vad mötesplatsen och de mötena som skulle uppstå i stadskärnan kunde leda till. Det möten som man tydligast talade om var informella möten (de möten som uppstår när man springer på vänner, bekanta och samt övriga personer när man är ute och går, handlar eller ha andra ärenden på en plats).

  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas sociala nätverk?

Det fanns inga tydliga resonemang på hur kommunen knöt stadskärnan som mötesplats till möjligheter att utveckla och främja lokal sociala nätverk bland invånarna.

  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas medborgarengagemang?

Likt i svaren på förgående fråga fanns det inte tydliga resonemang gällande hur man knöt stadskärnan som mötesplats till en plats som kunde bidra till att att öka medborgarengagemanget. Medborgarengagemang i form av föreningar i stadskärnan nämndes bara i ett visionsdokument och var inget ämne man tydligt diskuterat.

  • Bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten?

Huvudfrågan var om kommunernas stadskärneutvecklingen kunde bidra till att öka det sociala kapitalet på orten? Sammanfattningsvis tolkar jag de svar och den analys jag gjort på ett sätt som tyder på att stadskärneutvecklingen, som den ser ut idag, på dessa mindre centralorter inte har någon tydlig riktning som tillvaratar sociala aspekter. Dels beror det på att det är ett nytt problem, dels på att det inte finns mycket forskning på området gällande vilken roll stadskärnan spelar för det sociala kapitalet på orten. De planer man diskuterat har visat på att man har en viss tanke om att stadskärnan är en viktig mötesplats, men inte hur den påverkar de sociala nätverken på orten. Utgår vi från undersökningens begränsningen gällande hur informella mötesplatser och föreningar kan påverka det sociala kapitalet pekar det på att de informella mötesplatserna har en central roll i stadskärneutvecklingen, dock är lokala föreningars roll i stadskärneutvecklingen inte något som diskuteras mycket i planeringen.

Sammanfattat kan man säga att:

  • De sociala aspekterna har idag enbart en svag förankring i stadskärneutveckling.
  • De utmaningar som stadskärneutveckling i mindre centralorter möter idag är ett relativt nytt problem.

  • Stadskärnan kan ses som en historiskt förankrad mötesplats men med en oviss framtid.

  • Stadskärnans social funktion för invånarna på orten är otydlig.
  • Stadskärneutvecklingen diskuterats till stora delar inte ur ett socialkapitalistiskt perspektiv.

  • Stadskärnan som mötesplats är en historiskt förankrad föreställning.

7.3.Reflektioner & begränsningar

Under intervjuerna försökte jag att undvika att tala om social kapital och undvika att ställa frågor som var direkt kopplade till hur man arbetade med de sociala värdena när man planerade stadskärnan. Detta för att inte påverka svaren allt för mycket, då det finns risker med att svaren manipuleras till intervjupersonens egen fördel och man därför missar att fånga in negativa aspekter i de svar man får (Alasuutari 1995:54). Det visade sig dock att jag ofta fick leda intervjupersonerna från diskussionen kring fysisk planering till de sociala frågorna. Något som i efterhand inte upplevs så konstigt då mycket av planeringen visade sig fokusera just på den fysiska utformningen. Svaren på frågorna visade dock ingen tecken på manipulation trots att jag förtydligat vilka aspekter jag var intresserad av, utan gav istället rikare svar. Detta pekade även på hur de sociala aspekterna hade en svag förankring i planeringen av stadskärnan.

De som intervjuades var personer med det övergripande ansvaret för utvecklingen av stadskärnan. Mycket av diskussionen kring stadskärneutvecklingen koncentrerades på den fysiska planeringen. Något som kan påverka detta är intervjupersonens tidigare utbildning och hur denna utbildning utformats. Personer som jobbat eller gått en utbildning som fokuserat mer på den fysiska planeringen kan tänkas fokusera mer på de fysiska aspekterna. Personer som jobbat eller gått en utbildning som fokuserat mer på de sociala aspekterna kan tänkas resonera mer kring det.

7.4.Framtida studier om stadskärnans sociala roll

Det finns en brist på forskning kring stadskärnans roll och hur det påverkar det sociala livet trots att det är ett ämne som ofta diskuteras i nyhetsmedia och bland invånare. Att göra jämförande studier på olika orter och hur en levande stadskärna påverkar det sociala kapitalet kan lägga en bra grund för vilken social roll stadskärnan spelar för invånarna. Alltså en undersökning gällande om geografisk närheten till mötesplatser påverkar det sociala kapitalet och i sin tur hur stor inverkan en levande stadskärna har på detta.

I denna undersökning framgår också att man på stadsbyggnadskontoren resonerar kring hur den fysiska planeringen kan påverka invånarnas rörelsemönster och skapandet av informella mötesplatser. Några få undersökningar visar hur promenadvänliga områden med närhet till butiker och service påverkar det sociala kapitalet, dock borde fler studier gällande hur den fysiska planeringen påverkar det sociala kapitalet utföras. Detta hade kunnat skapa bättre förståelse huruvida fysisk planering kan påverka det sociala kapitalet både ur ett folkhälsoperspektiv och ett ”sociala nätverks”-perspektiv. En viktig aspekt är dock att man skiljer på större städer och mindre orter, då forskning från en storstad kan vara svår att applicera på en mindre ort.

Även en bredare fallstudie i ämnet där både tjänstemän, politiker, konsulter och invånare i samma kommun skulle kunna ge bättre insikt i de frågor och problem som kommunen möter när de planerar stadskärnan i mindre orter.

Förslag på tre framtida studier:

  • Undersöka huruvida en levande stadskärnan kan påverkar det sociala kapitalet på en ort.
  • Undersökning huruvida fysisk planering och fysisk gestaltning kan bidra till socialt kapital och gynna sociala nätverk.
  • En fördjupad fallstudier i en eller flera mindre orter för att få en tydligare förståelse för hur de arbetar med olika aspekter kring stadskärneutvecklingen. Bland annat bör fler politiker och tjänstemän med olika befattningar involveras i undersökningen.

8.Referenslista

Alasuutari, Pertti (1995). Researching culture: qualitative method and cultural studies. London: Sage
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Bergman, Bosse (2003). Handelsplats, shopping, stadsliv: en historik om butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering. Stockholm: Symposion
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Brante, Thomas; Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red.) (2001[1998]). Sociologiskt lexikon. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. 2., korr. uppl. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)
Finns tillgänglig som e-resurs: Sociologi och epistemologi (2013-05-14)

Cloke, Paul J (red.) (2004). Practising human geography. London: SAGE
Köp hos AdlibrisBokia | Bokus

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Elias, Norbert (1978). What is sociology?. New York: Columbia Univ. Press
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Emmelin, Maria & Eriksson, Malin (2012). Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?. Malmö: Malmö stad
Finns även tillgänglig som e-resurs Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden? (2013-05-24)

Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. 1. uppl. Stockholm: Ordfront
FHI A2007:5. Socialt kapital och psykisk hälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Forsberg, Anette; Höckertin, Chatrine & Westlund, Hans (2001). Socialt kapital och lokal utveckling – en fallstudie av två landsbygdskommuner. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital och lokal utveckling (2013-05-24)

Forsberg, Anette; Höckertin, Chatrine & Westlund, Hans (2002). Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete (2013-05-24)

Engström, Karin; Järleborg, Anders & Hallqvist Johan (2005). Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar. Ekologiska samband med levnadsvillkor, hälsorisker och ohälsa. Stockholm: Centrum för folkhälsa. Stockholms läns landsting.
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar (2013-05-24)

Kitchen, Peter; Williams, Allison & Simone, Dylan. (2012). Measuring Social Capital in Hamilton, Ontario. Social Indicators Research, v108 n2 p 215-238 Sep 2012.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Leyden, K. M. (2003). Social capital and the built environment: The importance of walkable neighborhoods. American Journal of Public Health. 93(9), 1546-1551.

Lund, H. (2003). Testing the claims of new urbanism: Local access, pedestrian travel, and neighboring behaviors. Journal of the American Planning Association. 69(4), 414-429.

Paulsson, Gregor (1950). Svensk stad. D. 1, Liv och stil i svenska städer under 1800-talet, Bd 1. Stockholm: Bonnier
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Putnam, Robert D.; Leonardi, Robert & Nanetti, Raffaella Y. (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D.; Feldstein, Lewis M. & Cohen, Don (2003). Better together: restoring the American community. New York: Simon & Schuster
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Region Skåne (2011). Flerkärnighet i Skåne. Finns tillgänglig som e-resurs: Flerkärnighet i Skåne (2013-05-14)

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5., [omarb. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stigendal, Mikael (2002). Den gode socialvetenskaparen: vetenskapsteori i vardande. Lund: Studentlitteratur
Finns tillgänglig som e-resurs: Den gode socialvetenskaparen (2013-05-24)

Stigendal, Mikael (2007). Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem. Malmö: Urbana studier, Malmö högskolla
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/11974

Stone, Wendy. (2001). Measuring social capital: Towards a theoretically informed measurement framework for researching social capital in family and community life. Australian Institute of Family Studies.
Finns även tillgänglig som e-resurs http://www.aifs.gov.au/institute/pubs/RP24.html (2013-02-14)

Sundback, Susan & Nyqvist, Fredrica (red.) (2010). Det finlandssvenska sociala kapitalet: fakta och fiktion. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
Köp hos Adlibris

Tronca, Luigi. (2011). How to Define and Measure Social Capital the Power of the Network Approach. Revista de Cercetare si Interventie Sociala, 35, 128-148.

Vyncke, Veerle; Peersman, Wim; Maeseneer, Jan De &Willems, Sara. (2012). Measuring the immeasurable? Operationalising social capital in health research. Health (1949-4998). Sep2012, Vol. 4 Issue 9, p555-566.

Vägverket (2007). Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt. Vägverket.
Finns tillgänglig som e resurs: Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt (2013-05-14)

Trafikverket (2011). Hållbarhet och trender i handel och service, en litteraturstudie. Trafikverket.
Tillgänglig på Internet: Hållbarhet och trender i handel och service, en litteraturstudie

Öberg, Martin (2008). Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor. 1. uppl. Stockholm: Fastighetsägarna
Köp hos Sveriges Kommuner och Landsting: Stadskärnehandbok för morgondagen

Förtätning – Ett hotet mot den sociala gemenskapen?

En förhärskande tanke som genomsyrar såväl utbildning som stadsbyggnadskontor idag är idén om förtätning. Förtätning ”syftar på nybyggnation mellan tidigare bebyggelse” (Henrikson & Weibull 2008:10).

En illusion av sanning

Det farligaste med förhärskande idéer är att grundtanken i dem väldigt sällan ifrågasätts. De blir enkla begrepp att använda sig av när man kommer med ”förbättringsförslag”. Oftast tas de positiva effekterna som självklara och väldigt sällan ifrågasätts konsekvenserna. Man utgår helt enkelt från att idéerna leder till något gott. Idag har vi bland annat förslag om förtätning samt förslag om att bygga ut spårvagnsnät i våra städer, vilket är idéer som genomsyrar många stadsbyggnadsdiskussioner. Förtätning och spårvagnar får de flesta att tänka på positiva konsekvenser – nära kopplade till diffusa hållbarhetsbegrepp såsom social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Förhärskande idéer ger oss en illusion av sanning.
Som tur är finns det oftast en motpol som påstår motsatsen och tvingar de förhärskande idealen att ransaka sig själv.

För- och nackdelar med förtätning

De påstådda positiva effekterna med förtätning är bland annat att man får en mer sammanhållen stadsbyggnad, fler bostäder där det finns en efterfrågan (oftast centralt), folktätheten leder till bättre förutsättningar för handel och kollektivtrafik och miljön mår bättre då man slipper att använda bilen (om förtätningen leder nu leder till att det finns mer butiker, service och arbetsplatser i närområdet).

Huruvida förtätning leder till de positiva effekterna är diskutabelt och ger antagligen olika resultat beroenden på ortstyp. Tyvärr har stadsbyggnadsbegrepp som används i storstaden en tendens att spilla över på småstaden oavsett om det passar eller ej.

Johan Rådberg påpekar bl a att:

”En huvudfråga är om systematisk bebyggelseförtätning verkligen är ett verksamt medel att minska biltrafiken och därmed miljöproblemen. Mycket tyder på att andra faktorer (bensinpriser, kollektivtrafikens utbyggnad och prissättning, livsstilar och värderingar med mera) har större betydelse när det gäller bilanvändning.”
(Johan Rådberg i Tankar om förstadens framtid [Larsson & Laurell 2006:11])

De påstådda negativa effekterna är att miljön blir lidande (något man som förtätningsförespråkarna löser genom att skydda och utveckla andra grönområden), dagvattenhanteringen (regn mm) måste lösas tekniskt när vatnet inte längre tas upp av träd, gräs och mark, samt försvinner möjligheter till rekreation, sport och lek.

Förtätningens sociala konsekvenser

Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där "förtätning" är planerad.
Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där ”förtätning” är planerad.

Jag befarar att de stora grönytorna som tillåter oss att spela brännboll, fotboll, frisbee etc i vår närområde håller på att försvinna på  grund av den förhärskande tanken om förtätning påverkar stadsbyggnaden alltför mycket. Vi måste förstå grönområdenas vikt av att ligga centralt i närheten av bostadsområden och därmed vara lättillgängliga. Vi måste beakta grönområdenas sociala värde.

Även om jag bara spelar brännboll 1-2 gånger per år, betyder det inte att området inte gör någon nytta. Det finns andra personer som samlas på dessa områden för att spela, leka, sporta och sola mm. Att de inte används på vinter är något man får acceptera i ett kallt land som Sveriges. Frågan är var man ska få plats att spela brännboll när de tillräckligt stora grönområdena är helt eller delvis bebyggda. Ska man behöva ta sig med bil eller kollektivtrafik till närmsta plats? Vem orkar gör det? Vem kommer att göra det? Hellre väljer nog många bort alla spontana tillfällen för denna form av socialt umgänge.

  • Hur många grönområden, där det finns utrymme att spela brännboll, hittar du på din ort?
  • Hur många av dessa grönområden har din kommun planer på att bebygga när de förtätar orten?

Jag uppmanar till eftertänksamhet innan man använder sig av förtätningsbegreppet i kommunernas detalj- och översiktsplaner! Förstå grönområdenas sociala funktion.

Referenslista

Henrikson, Ann and Weibull, Eva (2008) ’Förtätning’ inom stadsplanering. Dept. of Urban and Rural Development, SLU.
Finns även tillgänglig som e-resurs: ’Förtätning’ inom stadsplanering – en studie av syftning och framställning i svensk dagspress (2013-05-26)

Larsson, Bo & Laurell, My (red.) (2006). Tankar om förstadens framtid. Stockholm: Formas
Köp hos Adlibris | Bokus

En uppdatering kring vårens projekt gällande småstadens stadskärna

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Förklaringen till detta är att jag under ett antal veckor ägnat mig åt att fördjupa mig i de urbansociologiska aspekterna kring småstaden. Dels har jag jobbat med att fördjupa mig i teori och ta fram teoretiska instrument som ska hjälpa till att utvärdera kommunernas satsningar på socialt kapital (sociala nätverk), dels har jag varit ute och intervjuat olika kommuner inför min artikel om socialt kapital och stadskärnan.

Arbetet beräknas vara klart i slutet av maj i år, men ytterligare teoretisk förankring och datainsamling krävs innan det kan bli klart.

Jag tänkte presentera några tankar kring hur jag lagt upp projektet. Undersökningen är en förstudie till ett större projekt som bland annat undersöker vilka sociala konsekvenser butiksdöden i småstaden har för orten och det sociala livets kvalitéer i småstadens stadskärna.

Kort presentation av projektet

Artikeln kommer att kretsa kring socialt kapital och har en sociologisk ansats. Centrala teoretiker är Pierre Bourdieus definition för socialt kapital – och hur detta bl a kan omvandlas till humankapital och ekonomiskt kapital. Detta kopplas vidare till bl a Robert D. Putnam samt andra forskare och artiklar som gör socialt kapital till ett mätbart värde. De mätbara värdena ligger sedan till grund för intervjufrågorna och analysen av den insamlade datan enligt följande modell:

Teoretisk ram → Mätbart värde → Intervjuer som kretsar kring dessa värden → Analys som kretsar kring dessa värden

De värden som tas upp i intervjuerna och styrdokumenten kategoriseras sedan och jämförs med definitionen på socialt kapital, men kan även resultera i att andra kapital aspekter kartläggs (t ex ekonomiskt kapital).

Vad är socialt kapital?

Socialt kapital =  Förtroende, normer och nätverk.

Vad leder socialt kapital till?

Socialt kapital leder till bl a till ökade möjligheter för individen att utvecklas, få jobb/starta eget, trivsel etc.

Teori

Tanken är att först avgränsa vilken aspekt av socialt kapital jag tittar på. Socialt kapital består av förtroende, normer och nätverk (Bourdieu, Putnam m fl), och jag begränsar det till att titta på sociala nätverk (se bild 1).

Bild 1: Socialt kapital uppdelat i beståndsdelarna förtroende, normer och nätverk.
Bild 1: Socialt kapital uppdelat i beståndsdelarna förtroende, normer och nätverk.

Planerad datainsamling

Datainsamlingen kommer alltså att kretsar kring sociala nätverk (formella och informella).

Utifrån de teoretiska ramarna (Putnam m fl) delas nätverk in i flera kategorier och de jag väljer att titta på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser (se bild 2) då detta är två frågor som har störst möjligheter att påverka genom stadsplaneringen av stadskärnan.

Bild 2: I artikeln kommer jag att fokusera på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser.
Bild 2: I artikeln kommer jag att fokusera på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser.

Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor bland de som ansvarar för centrumutvecklingen/stadskärnan, samt studera kommunala styr- och utvärderingsdokument.

Avslutning

Detta är en första skiss på hur arbetet arbetet med artikeln kring socialt kapital och småstaden ser ut. En del information återstår dock att definiera och förklara innan kunskapen kan användas för att utveckla stadskärnans och småstadens sociala kapital.

Socialt kapital – Ett mätbart värde?

Inledning

Denna artikel har sin utgångspunkt i begreppet socialt kapital. I fokus står frågan, som jag kopplar till min forskning kring hur man mäter socialt kapital och hur man kan främja socialt kapital i ett samhälle.

För att kunna undersöka hur och vad som ska mätas och samlas in i min forskning måste begreppet socialt kapital utredas.

De frågor jag kommer att fokusera på gäller hur kommunen och de som ansvarar för utvecklingen av stadskärnan ser på stadskärnans sociala funktion och vilka eventuella metoder man använder sig av för att öppna möjligheter och bidra till ett ökat socialt kapital på orten.

Socialt kapital är ett begrepp som använts av flera forskare. Sociologen Wendy Stone (2001) säger bl a att de mest framträdande inom ämnet är sociologen Pierre Bourdieu, sociologen James Coleman, statsvetaren Robert D. Putnam. Samtliga dessa forskare använder socialt kapital som ett begrepp som omfattar de resurser av kollektivt handlande som resulterar i ekonomisk välbefinnande, demokrati och möjligheter för individen att förvärva humankapital (Stone 2001). Socialt kapital anses även skapa en känsla av tillhörighet (Kitchen, Williams & Simone 2012:216)

Jag har valt att börja med att fördjupa i Robert D. Putnams forskning vars teori och tillvägagångssätt är applicerbara på min frågeställning. I denna artikel diskuteras därför olika artiklar om socialt kapital samt Putnams böcker Den fungerande demokratin (2011) och Den ensamme bowlaren (2006).

Den här artikel är på intet sätt uttömmande i ämnet och fullständig i varje detalj. Mitt kunskapssökande och förståelse för begreppet har precis börjat ta form och en hel de läsning och förtydligande väntar runt hörnet.

Begrepp

Här presenterar jag de olika begreppen som kommer att användas i artikeln. En del av begreppen flyter in i varandra och bör ibland förstås i förhållande till varandra.

Socialt kapital

Socialt kapital är ett begrepp som flera teoretiker befattar sig med. Putnams begrepp innefattar förtroende, normer och nätverk.

En hög grad av socialt kapital innebär att olika individer känner ett ömsesidigt förtroende/tillit för varandra.

För att detta förtroendet ska kunna etableras krävs det att man följer gemensamma normer. Följer de flesta individerna i ett samhälle de gemensamma normerna leder detta till förtroende mellan individer. Detta leder i sin tur till möjligheten att bygga upp ett socialt nätverk och band mellan olika individer och grupper som känner förtroende för varandra.

Det handlar, förenklat sagt, om de personer vi möter, t ex vänner, bekanta och främlingar (Putnam 2006:26) och de möjligheter dessa möten öppnar för oss.

Stone (2001) sammanfattar det med att säga att socialt kapital består av ett nätverk sociala relationer som baseras på normer om ömsesidigt förtroende.

En ytterligare tillägga är att socialt kapital skapar en känsla av tillhörighet (Kitchen, Williams & Simone 2012:216)

Sammanbindande socialt kapital

Putnam skiljer även på sammanbindande socialt kapital och överbryggande socialt kapital (Putnam 2006:22-23).

Det sammanbindande sociala kapitalet har sin plats i homogena grupper och är en form av exkluderande socialt kapital, andra grupper och individer exkluderas. Ett vi och dem förhållande upprätthålls, men inom gruppen finns det en stark sammanhållning tack vare det sammanbindande sociala kapitalet.

Exempel på detta är slutna grupper som riktar sig till personer med t ex en viss religiös uppfattning, en viss inkomstnivå, alltså grupper som enbart välkomnar sina gelikar.

Individerna inom dessa grupper hyser ofta en högre grad av förtroende för varandra.

Sammanbindande socialt kapital består av starka band mellan individerna.

Överbryggande sociala kapital

Det överbryggande sociala kapitalet har sin plats i heterogena grupper och är en form av inkluderande socialt kapital. Banden mellan individerna är svagare än de band som finns inom sammanbindande soicalt kapital. Å andra sidan öppnar dessa band möjligheter för individen att lära känna andra individer med annan bakgrund och andra kunskaper.

Överbryggande sociala kapitalet består av svaga band mellan individerna.

Fysiskt kapital

Fysiskt kapital är de fysiska ”verktyg” vi har till vårt förfogande (Putnam 2006:18). Fysiskt kapital kan bestå av maskiner, verktyg och byggnader etc.

Humankapital

Humankapital består av ickefysiska kunskaper som en individ besitter (Putnam 2006:18). Humankapital kan bestå av utbildning, färdigheter och talanger etc. Det sociala kapitalet möjliggör förvärv av ytterligare humankapital genom de nätverk man har tillgång till (t ex skola eller intresseföreningar). Socialt kapital och tillgång till nätverk kan även öka värdet på humankapitalet (t ex kan skådespelartalang vara mer värt i mötet med andra individer och grupper som uppskattar skådespeleri än bland individer som intresserar sig för fysik).

Generaliserad reciprocitet

Generaliserad reciprocitet uppstår i nätverk med gemensamma normer och där det finns ett positivt socialt kapital. Generaliserad reciprocitet innebär att när man hjälper en annan individ kan man utgå ifrån att denna individen kommer att återgälda detta genom att själv hjälpa till vid ett annat tillfälle. Man känner tillit till att individen kommer att återgälda tjänsten.

Enligt Putnam skapar generaliserad reciprocitet stort socialt kapital och skapar ett samhälle där allt fler individer vågar samarbeta med varandra (2011:193-194,205).

Horisontella nätverk

Putnam delar upp våra sociala nätverk i horisontella nätverk och vertikala nätverk.

De horisontella nätverken består av relationer mellan individer och grupper som hyser ömsesidigt förtroende för varandra och där alla är jämlikar. Denna form av nätverkande uppmuntrar till medborgarengagemang och samarbete mellan olika grupper och individer. Detta är den form av nätverk som är en av grundförutsättningarna för att bygga socialt kapital (Putnam 2011:195).

Horisontella nätverk
Horisontella nätverk

Vertikala nätverk

De vertikala nätverken består av en hierarkisk ordning. Systemet är ojämlikt då man förlitar sig på auktoriteter, man följer auktoriteternas anvisningar och vänder sig till dem för att lösa sina problem. Denna form av nätverk uppmuntrar inte till samarbete mellan olika grupper och individer.

Vertikala nätverk
Vertikala nätverk

Informella nätverk

Nätverken kan även delas i informella nätverk och formella nätverk (Stone 2001).

Till de informella nätverken räknas bl a nära relationer, familj, släkt, vänner, och grannar.

Formella nätverk

Till de formella nätverken där sociala relationer blir en del av handlingen räknas bl a samhällsengagerande handlingar, skola, föreningar, religiösa grupper, volontärarbete mm.

Medborgarengagemang

Medborgarengagemang/Medborgerligt engagemang innebär ”ett aktivt deltagande i offentliga angelägenheter” (Putnam 2011:102). Detta innefattar valdeltagande, deltagande i föreningslivet och nyhetsbevakning (2011:106-109). Putnam talar till början om tidningsläsare, inte nyhetsbevakning, dock bör detta även innefatta nyhetsbevakning på bl a TV och Internet mm. Han nyanserar begreppet med att säga att det handlar om att ”medborgarna intresserar sig för samhällets angelägenheter” (2011:119).

Enligt Putnam är föreningslivets utbredning ”[e]n viktig indikator på medborgarnas samhällsengagemang” (2011:106).

Medborgaranda

Medborgaranda innefattar jämlikhet och engagemang (Putnam 2011:120). Medborgarandan kan därför sägas var det som skapas av medborgarengagemang och horisontella nätverk.

Den data som Putnam samlat in pekar på att det i samhällen med medborgaranda hela tiden skapas nya föreningar och att medborgarengagemanget sprider sig (2011:205)

Detta är de centrala begreppen i Putnams definition av socialt kapital. Nu ska vi gå vidare med att titta på hur man kan mäta socialt kapital med användning av dessa begrepp.

Hur mäter man socialt kapital?

När Putnam mätt socialt kapital har han utgått från nätverk (t ex antalet förening) och medborgarengagemang (t ex tidningsläsandets utbredning och valdeltagande).

Både Putnam och andra forskare har efter Putnams inledande forskning, som utfördes under 1970-talet till 1990-talet, jobbat med att hitta och förfina de instrument som används för att mäta socialt kapital. Sammanfattat finns det inte något exakt mätinstrument för detta ändamål och forskare har haft olika tillvägagångssätt och frågeformuleringar för att mäta de olika variablerna nätverk, medborgarengagemang, förtroende och normer.

Olika sätt som använts för att mäta socialt kapital

Nedan listas några av de sätt som använts för att mäta socialt kapital (Stone 2011). De olika punkterna kan dock nyanseras ytterligare.

  • Antalet föreningar (T ex antalet föreningar på en ort eller hur många föreningar en individ är engagerad i.)
  • Tidningsläsandets/nyhetsläsandets utbredning (medborgarnas intresserar för samhällets angelägenheter)
  • Valdeltagande (T ex hur många som röstat och aktivt engagerat sig i olika sakfrågor.)
  • Nätverk/Sociala band (T ex om någon har möjlighet att få hjälp från familj, släkt, vänner, bekanta och grannar. Man har också mätt om hur ofta man deltar i olika sociala sammankomster/sociala aktiviteter samt viken form av nätverk man har relationer till.)
  • Normer (T ex vilka personer man litar på i sin omgivning, hur mycket man litar på dem och om man litar på främlingar.)
  • Generaliserad reciprocitet (T ex hur mycket mycket man litar på att andra individer bryr sig om gemensamma angelägenheter i samhället, och hur mycket man litar på att man kan få hjälp av andra individer i sin omgivning,

Hur mäter man de faktorer som bidrar till ökat socialt kapital?

Stone (2001) pekar på att många av de mätinstrument som används idag mäter det sociala kapitalet, men att det kan vara svårt att skilja på prediktorer för socialt kapital och resultaten av socialt kapital. Ofta hamnar man i en rundresonemang där t ex ett rikt föreningsliv skapar socialt kapital och att socialt kapital i sin tur skapar ett rikare föreningsliv. Eller att en hög grad av förtroende i ett samhälle tyder på att det finns ett högt värde socialt kapital som i sin tur leder till ytterligare ökat förtroende för varandra. Det blir ett klassikt ”hönan-eller-ägget”-dilemma. Vad kommer först, det rika föreningslivet eller det sociala kapitalet? Det höga förtroendet för andra eller det social kapitalet?

Ett rundresonemang - Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv.
Ett rundresonemang – Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv.

Stone (2011) pekar på att man måste ha ett tydligt ramverk för vad som menas med socialt kapital och kopplat detta till empiriska studier om man vill studera socialt kapital. Man måste även se socialt kapital som ett multidimensionellt värde där flera aspekter ingår och påverkar varandra.

Referenslista

Kitchen, Peter; Williams, Allison; Simone, Dylan. (2012). Measuring Social Capital in Hamilton, Ontario. Social Indicators Research, v108 n2 p215-238 Sep 2012.

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stone, Wendy. (2001). Measuring social capital: Towards a theoretically informed measurement framework for researching social capital in family and community life. Research paper No. 24. Australian Institute of Family Studies. Finns även tillgänglig som e-resurs http://www.aifs.gov.au/institute/pubs/RP24.html (2013-02-14)

Tronca, Luigi. (2011). How to Define and Measure Social Capital the Power of the Network Approach. Revista de Cercetare si Interventie Sociala, 35, 128-148.

Vyncke, Veerle; Peersman, Wim; Maeseneer, Jan De; Willems, Sara. (2012). Measuring the immeasurable? Operationalising social capital in health research. Health (1949-4998). Sep2012, Vol. 4 Issue 9, p555-566.

Ladda ner artikeln i pdf-format:
Socialt kapital – Ett mätbart värde? (pdf)

Förundersökning: Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet

Projektansvariga:
Anja Piirainen
John Torebo Gregorius
Lina Jönsson
Nils Hedenmo
Rebecca Jolstrand
Sofia Wendel
Ulf Liljankoski
Vesna Stevic

Inledning

Under kursen Urban integration på Malmö Högskola fick vi i uppgift att göra en förundersökning inför EU-projektet CitiSpyce. CitiSpyce är en akronym för ”Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe”.

I vårt styrdokument (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012) sammanfattas CitiSpyce-projektet på följande sätt . Det ska:

Malmö högskola kommer under 2013-2015 medverka i EU-projektet CitiSpyce, där städer från tio länder runt om i Europa kommer att arbeta tillsammans för att kartlägga sociala ojämlikheter och undersöka hur så kallade sociala innovationer kan användas för att motverka ojämlikheterna. Projektet finansieras av EU:s sjunde ramprogram och leds av Aston University i Birmingham. Medverkande länder är Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Bulgarien, Tjeckien, Polen samt Spanien, Grekland och Italien.

Projektet tar avstamp i problematiken i de segregerade städerna i Europa och kommer att handla om hur politiker på lokal, nationell och EU-nivå kan få stöd i sitt arbete med att bekämpa sociala ojämlikheter genom att lära från sociala innovationer som utvecklas för och av ungdomar i så kallat utsatta stadsdelar och bostadsområden. De sociala innovationerna ska kunna förbättra ungas möjligheter att integreras i ekonomiska system och att engagera sig i det civila samhället..

Kort sammanfattat var vårt uppdrag att undersöka och söka efter sociala innovationer som förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Det projekt vi fick i uppdrag att undersöka begränsades till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet i Malmö som är en del i Malmös områdesprogram för stadsutvecklingen av området Seved/Sofielund.

För fördjupa oss i medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet valde vi dels att använda oss av intervjuer, dels av enkäter.

I arbetet kommer jag att använda mig av IP1, IP2 och IP3 när jag refererar till de tre olika intervjupersonerna.

Frågeställning

I förundersökningen hade vi som initial uppgift att söka svar på följande huvudfrågor:

1. Gör verksamheten någon skillnad?

2. Är verksamheten innovativ?

Efter att ha gjort utfört en inledande intervju med de projektansvariga, för att få grepp om vad medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om, samt fördjupat oss i ämnet urban integration utvecklade vi frågeställningen till att fokusera kring underfrågorna:

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Fråga 3 begränsas till ungdomar då detta blir viktiga utifrån den uppgift vi fått gällande frågan om huruvida ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället förbättras.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Fråga 4 begränsas till föreningar då det under det pågående utvärderingsarbetet framkommit att föreningarna i området anses ha en viktig roll för områdets framtid och den sociala integrationen, känslan och möjligheten att delta i och påverka området och samhället.

Metod

Som tidigare nämnt använda oss av intervjuer där vi totalt intervjuade tre personer med anknytning till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet. Samt använde vi oss av enkäter för att söka svar på om planerna på ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet nått ut till föreningar och ungdomar i närområdet.

Del 1: Faktaintervju – inledande samtal

Inledningsvis utförde vi en semistrukturerad faktaintervju för att få en förståelse och faktisk information (Kvale & Brinkman 2009:167) om vad projektet Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om. Intervjun utfördes i grupp där vi var flera intervjuare och två intervjupersoner (IP1 och IP2) där intervjupersonerna svarade och diskuterade våra frågorna gemensamt. För att minimera risken att en sådan gruppintervju inte skulle kännas ansträngd för intervjupersonerna hade vi tidigare mejlat intervjupersonerna och förklarat vad våra intervjuer gick ut på samt att vi enbart skulle ha ett förutsättningslöst samtal för sätta oss in i intervjupersonernas projekt.

Den inledande intervjun gav oss en god insikt i hur arbetet kring medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet så ut och hur vi skulle gå vidare och utveckla vår frågeställning.

Något som skulle kunna uppfattas som ett problem under den inledande intervju var vårt eget intresse för stadsplaneringsfrågor. Istället för att vara sakliga i våra frågeställningar kom vi även med tankar och förslag om hur man skulle kunna tänka i planeringen. Detta är något som i sin tur kan ha påverkat de svar vi fått på våra frågor (Kvale & Brinkman 2009:187-188).

Del 2: Datorstödda intervjuer – E-post

På grund av tidsbrist använde vi oss även av datorstödda intervjuer i form av e-post. Frågorna i de datorstödda hade sin grund i frågor som uppstått efter den inledande intervjun samt i våra huvud- och underfrågor. E-postintervjun skickades ut till de två tidigare intervjupersonerna (IP1 och IP2) som svarade på frågorna var för sig.

Kvale & Brinkman påpekar att några problem med datorstödda intervjuer är att det bl a kan vara svårt att ”få fram rika och detaljerade beskrivningar” (Elmholdt 2006 i Kvale & Brinkman 2009:165).

Genom att kombinera vår inledande intervju med de datorstödda intervjuerna ökade dock möjligheten till att nyansera de insamlade svaren.

Del 3: Intervju med områdeskoordinator

Vår tredje intervju riktades till områdeskoordinatorn i det område, Seved/Sofielund, som medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet var en del i.

Intervjupersonen gav ett intryck av ha stor erfarenhet av att både själv intervjua och att bli intervjuad. Intervjun påminde om det som Kvale & Brinkman kallar elitintervju (2009:163) där intervjupersonen styr samtalsspåret. Intervjupersonen fick i detta fall intervjufrågorna på papper blickade snabbt över och svarade på samtliga frågor. Vi som intervjuare lämnades som åhörare och ställde följdfrågor vid oklarheter. Intervjupersonen verkade även vara i brådska vilket kan ha påverkat kvalitén på intervjun som avslutade på ca 30 minuter.

Del 4: Enkäter

Huruvida vi skulle utföra en enkätstudie rådde det delade meningar om. Diskussionen kretsade kring om vi verkligen skulle ha möjlighet att, inom de tidsramar i hade, kunna få in och analysera ett tillräckligt stort antal enkätsvar. Vi valde dock att begränsa vårt urval till föreningar och ungdomar med koppling till kvarteret Bryggeriet.

Enkäterna delades ut bland föreningar i Föreningarnas Hus samt bland ungdomar på Bryggeriets gymnasium som båda ligger i kvarteret Bryggeriet.

Anledningen till att vi valde att begränsa vårt urval till dessa grupper var att det under våra intervjuer framkommit att föreningar ansågs vara en viktig del för den urbana integrationen i området, samt att vårt arbete kretsade kring ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Föreningar är även enligt Stigendal ”viktiga för att erbjuda sociala kontakter, ge information, skapa identitet, skapa samhörighet” (Stigendal 2007:156).

”Föreningar ger en grund för social hållbarhet”, säger IP3.

Även Ove Sernhede pekar på, i sin bok AlieNation is my Nation att ”[d]en typ av självstyrande ungdomsverksamhet som ett hiphopkollektiv eller rockband utgör kan ses som ett forum för läroprocesser där det utvecklas en rad kompetenser som är av vikt för de ungas medverkan och delaktighet som medborgare i samhället” (Sernhede 2007:241). Detta beskriver hur viktigt det kan vara att ungdomar har möjlighet att mötas och integreras socialt. Föreningar kan många gånger lägga grund för sådana mötesplatser och social integration.

Validitet, huruvida vi skulle lyckas att mäta det vi avsåg att mäta, och reliabilitet, huruvida vi lyckades få en tillräcklig noggrannhet i det vi ville mäta för att kunna använda resultaten, var två frågor vi diskuterade (Byström 1998:53). Vi ansåg att vi med vår begränsning av urvalet till föreningar och ungdomar ökade reliabiliteten och validiteten.

Totalt var planen att dela ut 100 enkäter. Det resulterade i slutändan att vi fick svar på 37 pappersenkäter samt 3 e-postenkäter.

Resultat

Resultat: Enkäter

Enkäterna vi delade ut för att få svar på om medborgardialogen nått ut till föreningar och ungdomar i området hade en väldigt låg svarsfrekvens. Det vi fick ut av enkäten stödde intervjupersonernas (IP1, IP2 och IP3) åsikter om att man inte nått ut till föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret.

De låga antalet inkomna enkätsvar gjorde dock att vi ansåg att vår insamlade data inte hade en tillräckligt hög noggrannhet för att kunna generaliseras till en allmän uppfattning. Vi valde därför att inte lägga någon större vikt på att tolka ut svar från enkätsvaren.

Resultat :Intervjuer

Tidigt i vår förundersökning framkom det under den inledande intervjun med IP1 och IP2 att sätten man jobbat på med att nå ut till medborgarna inte kunde betraktas som socialt innovativa. Samtliga arbetssätt utgick från arbetssätt som vi sett i tidigare medborgardialoger. De konstaterade snabb också att de hade haft problem med att nå ut till föreningar och ungdomar i kvarteret Bryggeriet, vilket både vi och de intervjuade ansåg vara en viktig grupp att nå om man fokuserar på ungdomars urbana integration.

Intervjuerna pekar alltså på att man missat att rikta sig till de föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret Bryggeriet.

Vi har tyvärr inte nått ut till föreningar i området, det är något vi tänkt på och upptäckt i efterhand, säger IP2.

Dels berodde det på att man såg ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet som något som påverkade stora delar av Malmö. Man hade därför jobbat med att samla in åsikter från ett större område.

Vi resonerade att ombyggnationen här är ett projekt som berör mer än bara Seved, och att det därför var viktigt att försöka nå ut till fler än bara de boende i området, säger IP2.

Eftersom vi anser att ombyggnationen här berör en bred grupp av befolkningen så har vi vänt oss till en bred grupp av befolkningen, säger även IP2.

Intervjupersonerna visade dock att de gärna hade lagt mer tid på att nå ut till föreningar och ungdomar i området då man även känner en viss oro för föreningslivets framtid i området.

Det finns en risk för att en exploatering av området påverkar möjligheterna för föreningslivet, ideell verksamhet på lång sikt. En exploatering höjer fastighetsvärdet och det kan resultera i att billiga lokaler försvinner, säger IP2.

Det stora problemet och anledningen till att man tidigare inte kontaktar föreningar och ungdomar i området är tidsbrist och pengar. Man har inte haft tiden att ta fram och tänka igenom en handlingsplan, vilket resulterat i att man missat grupper som man i efterhand anser vara viktiga i medborgardialogen.

Vi hade kunnat t.ex. vända oss specifikt till gymnasieungdommar som bor i området genom att besöka gymnasiet eller vända oss till föreningar i området för att få mer fokus på de som bor där och ytterligare undvika en gentrifiering. Hade vi haft mer tid och pengar att lägga på detta så hade vi kanske gjort det, säger IP1.

Metoden har mycket att göra med den tid vi kan lägga ner på projektet och att vi ville nå ut till så många som möjligt, säger IP2.

Något som intervjupersonerna tar upp som en lösning på problemet i projekt med tidsbrist är att det hade hjälpt om det funnits riktlinjer för hur man skulle lägga upp en arbetet för att tillgodo se viktiga aspekter i den urbana integrationen.

Slutsatser

Då knyter vi ihop påsen och ser om vi hittat svar på våra frågeställningar.

1. Gör verksamheten någon skillnad?

För den urbana integrationen för ungdomar i området finns det möjlighet att de påverkas negativt i kvarteret Bryggeriet då det finns risker att lokalhyrorna blir högre, vilket kan påverkar möjligheterna för föreningarnas fortlevnad. Projektet ingår dock i ett större områdesprogram som antas ta tillvara behovet att ökad urban integration.

2. Är verksamheten innovativ?

Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet anser vi inte vara innovativ, dock har intervjupersonerna presenterat lösningar som kan anses vara en social innovation när man vill säkerställa att den urbana integrationen får utrymme i tidspressade projekt.

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Det har varit stora brister i hur man nått ut till ungdomar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Det har även varit stora brister i hur man nått ut till föreningar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

Samtliga intervjupersoner pekar på brister i att nå ut till ungdomar och föreningar. De visade sig dock ha ambition att vilja nå ut till dessa, men tidsbristen har medfört att man inte hunnit få med den aspekten i medborgardialogen.

En viktig aspekt som vi fått ut av förundersökningen är tankarna kring att ta fram en handlingsplan som förenklar arbetet under tidspressade projekt. En handlingsplan som kan säkerställa möjligheterna för att ”förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället” (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Vårt förlag är att man går vidare och undersöker möjligheterna att ta fram en sådan handlingsplan.

Referenslista

Byström, Jan (1998). Grundkurs i statistik. 6., omarb. utg. Stockholm: Natur och kultur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Sernhede, Ove (2007). Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya Sverige. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stigendal, Mikael (2007). Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem. Malmö: Urbana studier, Malmö högskola
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/11974

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Utvärderingsarbetet – ett styrdokument, 2012.

Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

I många småstäder dör stadskärnan. Butiker stänger och affärerna som servar invånarna ligger allt oftare utanför staden i ett köpcentrum. Samtidigt tror många att räddningen är att få fler butiker att etablera sig i centrum, något som jag helt går emot.

Exempel Åstorp
Tittar vi t ex på Åstorp, en småstad med ca 14 000 invånare i kommunen och ca 8 500 invånare i centralorten Åstorp, utanför Helsingborg ser vi lokalerna i centrum tömmas på butiker och versksamheter samtidigt som de offentliga platserna  i centrum töms på folk och ligger numera ligger öde.

Med jämna mellanrum öppnas visserligen nya butiker, men ofta blir de inte särskilt långlivade (här kan vi också problematisera markvärdering, entreprenörsskap i Sverige, skatter, säkerhet och byråkrati kring företagande i Sverige, men i den här artikeln fokuserar vi på hur vi skulle kunna lösa problemet med en öde och tom stadskärna under rådande förhållanden).

Centrum som aktivitetscentrum
Vill vi återskapa ett levande centrum i dessa småstäder måste vi tänka om, vi kan inte se centrum som ett centrum för handel och butiker, utan vi måste se centrum som ett aktivitetscentrum. Ett ställe som lockar invånarna med de medel som finns i staden. Får vi dit människorna är chansen också stor att nya butiker, kaféer och andra verksamheter etablerar sig där.

Några som t ex insett att det blir viktigt att se till att en plats blir ett aktivitetscentrum är många köpcenter som bl a Väla köpcentrum utan för Helsingborg och flera Ica maxi-butiker, där man bygger ut och gör plats för barnpassning och lekland, något jag tror stadskärnorna borde lära sig av. Stadskärnorna har tidigare lärt köpcentrum hur man bygger attraktiva handelsplatser, men med sitt numera ekonomiska förspång har nu dessa köpcenrum kommit längre i utvecklingen och forskning om hur människor använder platserna.

Exempel – Skapa ett aktivitetscentrum i Åstorp
Fortsätter vi att titta på Åstorp för att se hur man skulle kunna skapa ett aktivitetscentrum börjar vi med att ta reda på vad det är i staden dom lockar ut invånarna från hemmet. Vilka fungerande funktioner finns redan?

I detta fallet är det en större lekplats dit  förskolor och vuxna går med barnen. Lekplatsen ligger i en i övrigt tom park avsides från centrum och regnar det tar man sig helst inte dit för det finns ingenstans att söka skydd. Dimmiga dagar har dock inte visat sig vara ett hinder.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.
I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Hade lekplatsen istället flyttats till Åstorp centrum och några vägar stängts (det finns goda möjligheter att planera om här) av för att göra området säkert gör barn då hade vuxna och barn istället samlats där. Detta hade i sin tur lett till att de som befinner sig på lekplatsen kommer att använda sig av de butiker och kaféer som fortfarande finns kvar i staden. Man hade inte heller varit rädd för att gå till lekplatsen en dag med risk för regn för man hade haft någonstans att söka skydd. i ett längre perspektiv hade fler butiker kunnat etablera sig när fler lockades till centrum. Fler hade lockats till centrum av både de människor som samlats och av det utbud butikerna och kaffeerna kunnat erbjuda tack vare det större kundunderlaget.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Sammanfattning
För att sammanfatta vad som borde göras för att skapa ett levande centrum i småstaden:

  •  Kartlägg fungerande funktioner som kan flyttas utan att det påverkar andra delar av staden negativt.
  • Tänk om, se inte centrum som en plats för handel, det är också en plats för socialt liv.
  • Är markvärdet rätt i förhållande till efterfrågan och vilka funktioner som skulle kunna ligga i centrum. En lekplats kan vara värd att lägga i centrum om den tillför övriga delar positiva värden.

 Läs mer
Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

Fixa gapen i fasaden som dödar gatan

För att skapa liv på stadens gator bör man göra plats för ett stort och rikt utbud av butiker, kaféer och andra verksamheter som lockar människor till gatan och vill man skapa en populär gågata måste man även få människorna att stanna. Människor lockar människor.
Något som, enligt bl a Jan Gehl och Jane Jacobs, dämpar och tar död på livet på en gata och ibland hela kvarter kan vara etableringar av banker och kontor som tar upp stora delar av gatan. De tillför inga attraktioner och tar upp stora delar av byggnaderna. Den del av husfasaden som enbart består av fönster och väggar till kontorslokalerna blir snart trista sträckor som de gående snabbt passerar, det finns inget lockande att stanna till att titta på. Gatan blir oattraktiv och människorna lockas till andra platser.
För att råda bot på stora oattraktiva gap diskuterar Jan Gehl, i boken Life Between Buildings – Using Public Spaces, att om man tvunget ska lägga kontor mitt i centrum och på attraktiva livfulla platser i staden bör man begränsa den yta på fasaden och gatan som kontorslokalerna tar upp. För att begränsa den oattraktiva ytan kan man välja att enbart ha ingången till kontoren längst fasaden men lägga kontoren i bakre delen av byggnaden, eller en våning upp. På detta sätt sparar man plats längst gatan som kan användas av t ex butiker, kaféer och restauranger.

”In many places it is possible to see how life in the streets has dwindled drastically as gas stations, car dealerships, and paring lots have created holes and voids in the city fabric, or when passive units such as offices and banks move in.
In contrast, examples exist of careful planning in which holes and voids are not accepted, where large units are situated behind or above the small units along the facade. Only the entrance to all functions and the most interesting activities take up space in facade.”
(Jan Gehl, Life Between Buildings – Using Public Spaces)

FEL: Gatan blir oattraktiv om den fylls av långa sjok med kontor.
FEL: Gatan blir oattraktiv om den fylls med långa sjok med kontor.
RÄTT: Lägg kontorslokalerna på baksidan av byggnaden och ha bara ingången ut mot gatan. Butiker och andra verksamheter kan nu ta plats längst gatan..
RÄTT: Lägg kontorslokalerna på baksidan av byggnaden och ha bara ingången ut mot gatan. Butiker och andra verksamheter kan nu ta plats längst gatan.
RÄTT: Lägg kontorslokalerna en våning upp i byggnaden och ha bara ingången ut mot gatan. Butiker och andra verksamheter kan nu ta plats längst gatan. (Bild: Ulf Liljankoski)
RÄTT: Lägg kontorslokalerna en trappa upp i byggnaden och ha bara ingången till trappan ut mot gatan. Butiker och andra verksamheter kan nu ta plats längst gatan.

Läs mer
Life Between Buildings – Using Public Spaces av Jan Gehl
Den amerikanska storstadens liv och förfall av Jane Jacobs

(Bilder: Ulf Liljankoski)

Teorier om stadens framväxt och funktion

Inom all vetenskap möter man olika teorier som försöker förklara ett fenomen. Inom stadspanering finns t ex olika sätt att se på staden , hur den fungerar och hur den växer. Med teorierna försöker man förstå staden för sedan kunna planera den på för att det ska bli en välfungerande stad, eller för att lösa problem som uppstått i en stad.
För att lite kort förklara vad en teori kan vara kan vi som exempel titta på teorierna om hur man ser staden antingen som en ”kosmisk stad” som byggts efter religiösa mönster – byggnader och vägar har byggts efter linjer och mönster som har religiös förankring, vi har också den praktiska staden som byggt efter ett funktionellt tankesätt där varje byggnad, kvarter och väg etc anses vara delar i ett stor välfungerande maskineri, sedan har vi också den organiska staden där man ser staden som en organism med viktiga delar som för symboliseras av hjärta, blodkärl, njure mm där varje del har en viktig funktion för att staden ska fungera.

1. Den kosmiska staden: Följer ett religiöst mönster. 2. Den praktiska staden: Varje del har byggts för att ha en given funktion. 3. Den organiska modellen: Staden växer naturligt fram som en organism och de olika delarna utvecklas automatiskt efterhand.
1. Den kosmiska staden: Följer ett religiöst mönster. 2. Den praktiska staden: Varje del har byggts för att ha en given funktion. 3. Den organiska modellen: Staden växer naturligt fram som en organism och de olika delarna utvecklas automatiskt efterhand.

Sådana teorier och tankemönster har givetvis påverkat hur tidiga stadsplanerare tänkt när de byggt städer efter rådande ideologier i deras samtid och det kan vara kul att se sådana mönster i stadsplanen.
Teorier används också för att tolka städer och samhällen, de är grova förenklingar presenterade i en form som vi har lättare att relatera till när vi försöker förstå stadens komplexitet och varför den byggts på ett visst sätt. Du löser dock inga problem genom att använda dessa teorier och mallar, du skapar inte heller några fungerande städer genom att följa dem. För att lösa riktiga problem i staden och planera städer måste man titta på varje enskilt fall och en enkel mall eller teori kan inte användas för att hitta lösningen.

Kvalitativ kunskap är viktigt vid ombyggnad av stadsdelar

När man planerar att bygga om en stadsdel, t ex om man ska rusta upp och göra de gamla miljonprogramsområdena mer attraktiva, är det viktigt att man har en dialog med de som bor i området. Man kan inte bara utgå ifrån studier från andra liknande  platser som byggts om eller enbart utgå ifrån goda idéer som ser bra ut på papper, utan man måste förstå hur ett område fungerar. Var finns de naturliga plasterna där invånarna träffas, vad trivs man med och vad anser de vara ett problem. Invånarnas idéer om vad som är ett problem och vad som är av godo kan skilja sig mycket från vad politikerna och stadsplaneraren ser som ett problem och anser var till gagn för invånarna.

Kvalitativ kunskap inhämtar du genom att prata med invånarna, följa med dem, låta dem visa hur deras samhälle fungerar. Lika viktig är det också att försöka nå alla de personer som inte dyker upp på eventuella stadsplaneringsmöten och de som kanske inte alltid lyckas föra fram  sin talan längre än till vänner och bekanta. Barn och ungdomar är också en grupp som är lätta att förbise och vars tankar bör föras fram.