Solstudier och skuggstudier i SketchUp

Inledning

I den här artikeln ska jag visa hur man utför skugg- och solstudier i SketchUp, och hur man sammanställer en enkel solstudierapport. Artikeln är dock inte en ”steg för steg”-guide som visar hur du klickar dig fram i programmet, utan visar framförallt på möjligheterna med SketchUp, och vad du kan tänkas vilja ha med i en solstudierapport.

Solstudier kan göras mer eller mindre detaljerade, och i det här exemplet kommer jag att utföra en relativt enkel solstudie som inte inte tar hänsyn till höjdnivåer eller vegetation, samt kommer jag enbart att studera solljus utanför byggnader. Solljustudier kan dock även utföras för inomhusmiljöer med redskapen som användes nedan.

Förkunskaper

Artikeln förutsätter att du har en del grundkunskaper i 3D-modelleringsprogramvaran SketchUp.

Har du inte grundkunskaper i SketchUp rekommendera jag boken SketchUp for Dummies och Sketchup for Site Design.

Mjukvara och underlag

I det här exemplet använder jag följande programvaror och underlag:

Det finns även gratisalternativ för SketchUp samt plugin för solstudier. Jag har dock inte hårdtestat om dessa är välfungerande för ändamålet. Extensionen SunHours tyckte jag var svåranvänd i jämförelse med DL-Light. Du kan testa gratisalternativen här:

Varför solstudier och skuggstudier?

Kort sammanfattat utförs sol- och skuggstudier för att bland annat belysa hur ny och äldre bebyggelse påverkas av till exempel nybyggnation, hur utemiljöer såsom parker och gaturum med mera påverkas av nybyggnation samt för att klargöra lämplig placering av solceller. En solstudie kan därmed ligga till grund för att byggnader placeras på lämpliga platser för att säkerställa en god tillgång till solljus både inne i och utanför byggnader, gaturum och övriga urbana miljöer med mera.

Vad säger lagar och regler?

Boverket om solljus

I skriften Solklart (Boverket 1991) anges ett önskat värde på solighet i boendemiljön om minst 5 timmars sol mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vår- och höstdagjämning, för bostaden och på närmiljöns lekytor och sittplatser.

Kommentar: Ovan information kan tyckas något omodern men är det närmsta vi idag kommer en rekommendation. Är man lite djärv rekommenderar jag att man även tittar på genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag uppdelat på årstiderna vinter (t ex 22 december 2018 – 21 mars 2019), vår (t ex 21 mars 2018 – 21 juni 2018), sommar (t ex 21 juni 2018 – 23 september 2018) och höst (t ex 23 september 2018 – 22 december 2018).

Solljus vid ny- och ombyggnation enligt Boverkets byggregler

I Boverkets byggregler (BBR) ställs krav på vad som gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus

6:31 Allmänt

Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger.
/…/

6:311 Definitioner

Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.

6:322 Dagsljus

Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras
så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
/…/

6:323 Solljus

I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m² behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).

6:33 Utblick

Allmänt råd
Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Solstudier i SketchUp med SunExposure/DL-Light från De Luminae

Datum för solstudier i rapporten

För analysen ställer väljer jag att utföra följande analys:

  1. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vårdagjämning (år 2018 infaller vårdagjämning 20 mars)
  2. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00 höstdagjämning (år 2018 infaller höstdagjämning 23 september)
  3. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vinter (22 december 2018 – 21 mars 2019)
  4. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vår (21 mars 2018 – 21 juni 2018)
  5. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under sommar (21 juni 2018 – 23 september 2018)
  6. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under höst (23 september 2018 – 22 december 2018)

Analysen kan utföras på SketchUp-modeller både före och efter en eventuell exploatering för att kunna jämföra och se förändringar i solljusförhållanden.

Analysen i SketchUp

1. För att utföra en analys av direkt solljus enligt följande exempel behöver du SketchUp med extensionen SunExposure/DL-Light från De Luminae installerad, samt en georefererad SketchUp-modell.

I min modell har jag, förutom byggnader, även valt att ha en yta för marken för att kunna analysera solljustimmar på innergårdar.

Georefererad Sketch Up-modell
1. Georefererad Sketch Up-modell.

2. Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera, samt färgpaletten.

2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.

3. Markera de ytor du ska analysera och starta analysen.

4. Välj ut ett par vyer som visar upp solljusförhållandena ur lämpliga perspektiv och ta en skärmavbild med hjälp av funktionen i SunExposure/DL-Light.
Ska du göra jämförelsestudier mellan olika exploateringsalternativ kan du skapa olika ”scener” (scenes) från olika vyer med standardredskapet i SketchUp och sedan återanvända vyerna.

4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.

5. Vid behov kan du även göra enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp ur olika perspektiv.

6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.
6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.

6. Gör sedan om steg 2-5 för de datum och tider du valt att analysera, samt för eventuella olika exploateringsalternativ.

7. Sammanställ allt i en rapport.

Sammanställa en solstudierapport

Detta bör du ha med i en solstudierapport för att det ska bli enkelt för läsaren att förstå varför studien utförs, hur den kan användas och hur den eventuellt kan ifrågasättas och förbättras:

  • Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus, för att tydliggöra varför solstudierna utförs.
  • Eventuella kommunala riktlinjer gällande ljus, för att tydliggöra hur kommunen förhåller sig till solljus i olika urbana miljöer.
  • Vilka förutsättningar/variabler som analys tagit hänsyn till i den aktuella solstudien (t ex om markhöjd, vegetation, och klimatdata, om det gäller direkt solljus, direkt dagsljus eller indirekt dagsljus).
  • Hur många mätpunkter per kvadratmeter som använts, för att kunna avgöra detaljeringsgrad.
  • Vilket redskap som använts för studien (i detta fallet SunExposure/DL-Light  från De Luminae.
  • Analys av solljusförhållanden vid utvalda datum.
  • Eventuellt analys olika exploateringsalternativ/jämförelsealternativ.
  • Eventuellt enkla skuggstudier.
  • Sammanfattning som beskriver eventuella problemområden som bör ses över eller diskuteras ytterligare. T ex kan man diskutera lämplighet av bostäder, lämplig placering av uteservering mm.
  • Bilagor med större bilder.

Exempel på solstudierapport

Exempelrapporten är inte fullständig med bilder eller sammanfattande analys. Bilder har bytts ut mot texter såsom ”Perspektiv 4: Vårdagjämning” och bör ersättas med bilder från lämpliga perspektiv.

Exempelrapport - Solstudier
Exempelrapport – Solstudier

Ladda ner exempelrapporten:
Solstudier – Exempel

Litteraturlista

Boverkets byggregler (BBR)
Ladda ner: Boverkets byggregler

Solklart (Boverket 1991)
Ladda ner: Solklart

SketchUp for Dummies av Aidan Chopra och Rebecca Huehls
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Sketchup for Site Design av Daniel Tal
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Högst servicebredd & Högst servicegrad i Sveriges kommuner (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)
Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)
Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

Handelsområden och externa handelsområden i förhållande till befolkningstäthet (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Befolkningstäthet i invånare/km2.
  2. Förhållandet mellan befolkningstäthet och handelsområden med minst 100 anställda.
  3. Förhållandet mellan befolkningstäthet och externa handelsområden med minst 100 anställda.

Lite kort kan man nämna att befolkningstäthet och antalet handelsområden/externa handelsområden följer varandra – ökar befolkningstätheten, ökar antalet handelsområden. Det är givetvis inga nyheter eller konstigheter i det, utan speglar grundläggande marknadsekonomiska förhållanden. Handel och människor har alltid följts åt, och nya handelsområden placeras normalt där den ekonomiska upptagningsförmågan/antalet kunder är tillräcklig stort för att någon ska vara intresserad av att etablera ett handelsområde.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.
Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 & Befolkningsstatistik 2010
Grafik: Ulf Liljankoski

Handelsområden i Sverige

År 2010 fanns det 395 handelsområden, med minst 100 anställda, i Sverige. I dessa handelsområden räknas även centrum i tätorter in (t ex stadskärnor) samt handelsområden belägna utanför centrum.
Statistiska centralbyrån definierar handelsområde, i detta fall, som ”sammanhängande bebyggelse där detaljhandel och personbilhandel sker” med minst 100 anställda.

Sedan 2010 har några handelsområden tillkommit. Dessa är ej medräknade i antalet eller en del av illustrationen.
Bland annat har Emporia i Hyllie, utanför Malmö tillkommit. Har du förslag på ytterligare handelsområden som bör läggas till på listan är du välkommen att skriva en kommentar eller mejla mig!

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015.
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 (www.scb.se/mi0804).

Kartograf: Ulf Liljankoski.

Stadens triumf av Edward Glaeser och bokens aktualitet för den svenska stadsbyggnadsdebatten

”Om framtiden ska bli grönare måste den bli mer urban. Täta städer erbjuder en livsstil som medför mindre bilkörning och mindre bostäder att värma upp och kyla ner. Någon dag kommer vi kanske att kunna köra bil och temperera våra bostäder med nästan inga koldioxidutsläpp, men fram till dessa finns det inget grönare än asfalt.”
(Glaeser 2012:216)

Citatet ovan får tjäna som ett smakprov på vad vi har att vänta oss när vi fördjupar oss i Edward Glaesers bok Stadens triumf (2012). Innan vi gräver djupare i Glaesers resonemang kring staden, och dess aktualitet för den svenska stadsbyggnadsdebatten, ska vi börja med att bekanta oss med författaren Glaeser.

Edward Glaeser & Stadens triumf

Edward Glaeser är professor i nationalekonomi vid Harvards universitet. Han doktorerade i nationalekonomi år 1992 vid University of Chicago. Mycket av hans forskning, och de vetenskapliga artiklar han skrivit, kretsar kring ekonomi, bostadsfrågor, entreprenörskap, segregation och kriminalitet i det urbaniserade samhället1)För ett mer uttömmande översikt gällande Edward Glaesers CV och publikationer kan man besöka http://scholar.harvard.edu/glaeser/home..

Stadens triumf av Edward Glaeser
Stadens triumf av Edward Glaeser

För att belysa staden i sin bok Stadens triumf (2012) använder han sig framförallt av ekonomiska teorier och data, men även personliga observationer av livet i staden ligger till grund för hans intresse av att ge sig på att förstå staden (Glaeser 2012:19), samt använder han sig av historia för att jämföra städers utvecklingsförutsättningar (se bl a Glaeser 2012:35-36). I den akademiska världen skulle många benämna det som en kombination av kvantitativa och kvalitativ studier av staden.

Stadens triumf (Glaeser 2012) publicerades i USA på originalspråk år 2011 och publicerades på svenska 2012. Vilket kan jämföras med Jane Jacobs Den amerikanska storstadens liv och förfall (2005) som publicerades i USA 1961 och på svenska 2005. Att Stadens triumf (Glaeser 2012) översattes och publicerades så pass snabb på svenska kan tolkas som ett visst mått på innehållets aktualiteten för den svenska stadsbyggnadsdebatten. Anledningen till varför innehållet kan tänkas vara aktuellt i den svenska stadsbyggnadsdebatten kommer vi till längre fram i artikeln.

Staden gör oss rikare, smartare, grönare, friskare & lyckligare

Edward Glaeser älskar staden. Och Edward Glaeser fascineras av staden. Detta är inget han hymlar med, och det präglar genomgående hans resonemang i boken Stadens triumf (2012). Med Glaesers egna ord är det centrala temat för boken ”att städer förhöjer mänsklighetens styrkor.” (Glaeser 2012:241). Jag väljer att sammanfatta min tolkning av honom, utifrån den bild jag får av boken boken, att han är en stadsromantiker. En storstadsromantiker i all välmening, en storstadsromantiker i stil med Jane Jacobs (2005).

Glaesers resonemang och argument för hur staden gör människan rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare kan sammanfattas på följande sätt (Glaeser 2012):

  1. Rikare. Staden skapar möjligheter för personer som har det dåligt ställt att påverka sin livssituation, såväl de ekonomiska som de sociala möjligheterna ökar. Att flytta till staden kan leda till ekonomisk karriär och ”en språngbräda in i medelklassens välstånd” (Glaeser 2012:81, 85). Staden är är också ett plats som förbinder arbetstagare med arbetsgivare, samt ett större utbud av olika sorters arbetsmöjligheter som kan tänkas möta arbetstagarens kunskaps- och utvecklingsmöjligheter (Glaeser 2012:89, 99).Något som är viktigt att notera när Glaeser talar om hur staden skapar möjligheter för att bli rikare, är att han framförallt talar om skillnaden mellan livsmöjligheter på landsbygden jämfört med livsmöjligheterna i städerna i fattiga länder (Glaeser 2012:85). Dock diskutera han även hur städer i rikare länder lockar fattiga till sig (Glaeser 2012:26).
  2. Smartare. Staden skapar möjligheter för innovationer och idéproduktion. Staden är en plats där människan möter varandra och etablerar större sociala nätverk, vilket leder till ökad kreativitet och möjligheter att utveckla idéer och innovationer (Glaeser 2012:124). Glaeser pekar på att människan, samt våra idéer och innovationer utvecklas i mötet med andra personer, och staden är den plats som framförallt skapar dessa möjligheter (Glaeser 2012:22, 35, 124-125). Han menar på att ”den mänsklig kreativiteten är stark, framförallt när den förstärks av urban täthet” (Glaeser 2012:79) och att ”[m]änniskan är en ytterst social art som är bäst när hon producerar saker tillsammans med andra” (Glaeser 2012:239). Samt att hävdar han att vi lär oss mer om vi har fler människor omkring oss, då mycket av det vi lär oss kommer från mötet med andra personer (Glaeser 2012:239).Samtidigt anser Glaeser att det är viktigt att samhället tillhandahåller goda utbildningsmöjligheter, genom såväl privat som statligt engagemang, åt medborgarna (Glaeser 2012:245).
  3. Grönare. Staden skapar möjligheter för en miljövänligare framtid. Glaesers argument handlar om att man bör främja en tättbebyggd stad där man minimerar användningen av transportmedel som släpper ut avgaser. Hellre en stad uppbyggd kring hissen, än uppbyggd kring bilen, resonerar Glaeser (2012:194) I staden blir avstånden kortare, vilket gör att det krävs färre biltransporter för att ta oss mellan olika platser såsom arbete, butiker, fritidssysselsättningar, skolor etc. Detta leder därmed till lägre koldioxidutsläppen. Samt pekar Glaeser på att energianvändning är lägre i staden tack vare att bostäderna är mindre och därför inte kräver lika mycket enerig för att värmas upp eller kylas ner (Glaeser 2012:216).Ett viktigt delresonemang kring att skapa en mer miljövänlig urbaniserad värld handlar om att öka möjligheten att bygga mer och bygga högt på platser där bebyggelse redan finns, istället för att bygga ut städerna på bredden viket skapar ett ökat behov av bilanvändning (Glaeser 2012:205, 215).
  4. Friskare. Staden har, enligt Glaeser, visat på förbättrad hälsa och ökad livslängd för de som bosätter sig i staden (Glaeser 2012:120-121). Här pekar Glaeser framförallt på urbaniseringens effekter i länder som fortfarande håller på att utvecklas från fattiga länder som domineras av jordbruk, till att bli allt mer urbaniserat. En vikt aspekt som han även belyser är vikten av möta sanitära behov med bland annat rent vatten, samt upprätthållandet av trygga platser genom att bland annat minska kriminalitet (Glaeser 2012:103).
  5. Lyckligare. När det gäller att människor blir lyckligare i staden refererar Glaeser till undersökningar som visar på att att människor i mer urbaniserade länder uppger sig vara lyckligare (2012:24, 84). Glaesers resonemang kring hur människan blir lyckligare av att bo i staden är, som märks, väldigt kortfattad.

För att dessa fem möjligheter ska bli så tillgängliga som möjligt för människan måste, enligt Glaeser, staden bli mer tillgänglig för allt fler människor. Hur man gör staden mer tillgänglig och utökar dess möjlighetsskapande fördjupar vi oss i i nästa kapitel.

Hur gör man staden tillgänglig?

Glaeser blundar inte för problem som kan uppstå i staden, och i Stadens triumf (2012) diskuterar han både problem och lösningar.

”Närheten gör det enklare att handla med idéer eller varor, men också enklare att utbyta bakterier eller stjäla en handväska.”
(Glaeser 2012:26)

Citaten ovan belyser två av de fyra problem, som Glaeser fokuserar på, som kan uppstå i staden; sanitära problem och trygghetsproblem. Ett tredje problem är erbjuda effektiva transportvägar. Dessa tre problem behöves lösas genom insatser från framförallt staten (Glaeser 2012:103). Det fjärde problemet är bostadsproblemet, och mycket av boken kretsar kring just bostadsproblemet. När problemen med sanitet, trygghet och transportvägar är lösta måste staden också bli tillgänglig för så många som möjligt. Detta bör, enligt Glaeser, göras genom att bygga mer i städerna.

Glaeser påpekar, likt Jane Jacobs (Jacobs 2005:215), att det krävs billiga bostäder och lokaler för att alla ska ha möjlighet att bosätta sig och etablera sig i staden2)Till skillnad från Jane Jacobs som talar om ett behov av gamla hus som är billiga (Jacobs 2005:215), påpekar Glaeser att det inte handlar om huruvida byggnaderna är gamla eller ej, utan att det handlar om utbud och efterfrågan. Glaeser menar på att Jacobs felaktig misstog gamla byggnader för billiga byggnader –  något som många gånger inte stämmer. För Glaeser är det viktigare att man skapar möjligheter att bygga mer för att möta efterfråga med ett utökat utbud, och på så sätt kunna sänka priset för bostäder och lokaler (Glaeser 2012:28, 152).. För Glaeser handlar det dels om en rättviseaspekt där även de men mindre ekonomiska möjligheter ska ha möjlighet att bosätta sig i staden, och dels om en miljöaspekt då han, som vi tidigare diskuterat, menar på att en tätare stad leder till sänkta avgaser och lägre energianvändning tack vara de kortare avstånden.
Det är här Glaesers viktigaste diskussion för den svenska stadsbyggnadsdebatten bli tydlig.

Stadens triumf och den svenska stadsbyggnadsdebatten

Även om Stadens triumf som helhet diskuterar hur staden gör oss rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare, glider den tydligt in på diskussionen kring hur man ska möjliggöra och förenkla för nybyggnation i staden och möta bostadsbristen i populära städer. Frågan är hur man gör staden tillgänglig för alla, framförallt för personer med sämre ekonomiska möjligheter.

För att belysa problemet med att inte kunna bygga nya bostäder belyser Glaeser, ur ett marknadsekonomisk perspektiv, vad som händer när utbudet av bostäder inte motsvarar efterfrågan – priset på bostäder ökar. När priset på bostäderna blir för högt leder det till att de som inte har råd tvingas bosätta sig utanför staden eller i stadens ytterkanter och därmed förlorar möjligheten till att ta del av stadslivets fördelar3)Alltså möjligheten till att bli rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare.. Enbart de välbärgade har därför råd att bo kvar i de attraktiva och välfungerande städerna (Glaeser 2012:137). Han menar därför att man måste förenkla processen från bygglov till färdigställandet av en byggnad. Glaeser vill få bort det han kallar för ”regellabyrinter” och kommer med följande förslag:

  1. ”Först och främst bör städer slopa den nuvarande långdragna och osäkra tillståndsprocessen och i stället införa ett enkelt avgiftssystem.” (Glaeser 2012:162)
  2. ”För det andra bör bevarandet av historiska byggnader begränsas och definieras noggrant.” (Glaeser 2012:162)
  3. ”Enskilda stadsdelar bör slutligen ha någon form av tydligt avgränsad befogenhet att skydda ett områdes särskilda karaktär.” (Glaeser 2012:166)

Glaeser menar att dagens städer med byggrestriktioner, bevarandeintresse för befintliga byggnader samt att de som redan bor på platsen och har ett egenintresse av att behålla staden som den är, skapar stora problem genom att försvåra för nybyggnation. Han anser att för att en stads utveckling inte ska stagnera och förlorar sin attraktivitet kan det krävas att man faktiskt river och bygger nytt (Glaeser 2012:139). Alltför mycket bevarande hindrar byggnationen av ”nyare, högre och bättre byggnader” och ”städernas historia blir en tvångströja” som göra att staden inte utvecklas på höjden – vilket han anser vara en av stadens största tillgångar (Glaeser 2012:139).
”Det enda sättet att tillhandahålla billiga bostäder i stor skala är att släppa byggföretagen fria” säger Glaeser (2012:190)

Glaeser belyser och diskuterar här ett problem som är aktuellt inom den svenska stadsplaneringsdebatten – bostadsbristen, framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö – vilket kan tänkas vara en stor anledning till att boken snabbt översattes och publicerades på svenska.

Glaesers resonemang hittas även i den svenska debatten, där vi bl a har arkitekten Ola Andersson som skrev boken Vykort från Utopia: maktens Stockholm och medborgarnas stad (Andersson 2012). Andersson anser att ett stort problem med att inte kunna bygga tillräckligt i Stockholm innerstad leder till att enbart betalningsstarka hushåll och verksamheter har möjligheter att etablera sig i innerstaden (Andersson 2012:147). Samt att problemen ökar om man envisas med att bevara stadens grönstrukturer, istället för att bygga ihop och förtäta Stockholm (Andersson 2012). Hos Andersson kan vi se liknande åsikter som Glaeser förmedlar:

Det största hindret i strävan att göra staden till en rättighet för alla är de statliga normer, råd, riktvärden och rekommendationer som håller stadsbyggandet kvar i den modernistiska stadsbyggnadsdoktrinens grepp.
(Andersson 2012:163)

Diskussion

Glaeser kan låta tydlig i vad han vill med sin förenklade regler för nybyggnation och önskan om begränsningar i bevarandet av historiska byggnader, men avrundar med att säga:

”Många byggnader bör skyddas men städer behöver också växa för att blomstra. Att hitta den rätta avvägningen mellan skydd av arkitektoniska skatter och förutsättningar kommer aldrig att vara enkelt.”
(Glaeser 2012:254)

Och det är just denna ovisshet och svårighet i avvägning mellan vad som ska skyddas och vad som inte ska skyddas, som delvis ligger till grund för de tidigare restriktionerna. Vi tycks alltså trots långa resonemang kring vad som som behöver förenklas, hamna på ruta ett igen, där vi frågar oss ”Hur ska vi möta efterfrågan på bostäder i staden?”.

Något som också måste beaktas innan man använder sig av Glaesers resonemang är den i Sverige utbredda användningen av att bestämma hyran efter bruksvärdesprincipen (Nyström 2003:39-40)(vilket kort sagt innebär att hyran inte får sättas fritt utan regleras av olika bruksvärdesvariabler), och inte utifrån marknadsvärdesprincipen (vilket Glaesers resonemang utgår ifrån, och kan sättas fritt beroende på vad hyresgästen är beredd att betala och vad hyresvärden är beredd att godta, och är beroende av utbud och efterfrågan).
Det kan alltså tänkas uppstå problem om man funderar på att direkt använda sig av Glaesers lösningar under rådande svenska förhållande, men samtidigt kan flera argument användas för att belysa hur en liberala politik kan tänkas påverka den svenska bostadsmarknaden.

I boken tar Glaeser tydlig ställning till att han vill förenkla nybyggnation och förenkla regler, samt gen den fria marknaden bättre möjligheter att lösa bostadsbristen. Detta är något som kan tänkas tilltala många byggföretag, samt de politiskt liberala samhällsutvecklarna. Samtidigt kan boken tänkas kritiseras hårt från personer och organisationer som vill skydda den etablerade urbana miljön, samt av de politiskt vänsterorienterade samhällsutvecklarna.

Sammanfattning

Sammanfattat tycker jag att Glaeser varvar genomarbetade liberalt ideologiskt förankrade lösningar, med lösryckta påståenden om att man t ex ”[m]ed ett minimum av god stadsplanering kan man se till att tillräckligt många tar sig fram till fots i höghusområden för att gatorna ska bli säkra” (Glaeser 2012:148). Det är en idé som vi inte minst känner igen från Jane Jacobs (2005), och som varit eftersträvansvärt ideal hos många stadsplanerare och personer med intresse för staden sedan dess – något som dock visat sig vara svårare att lösa än vad Glaeser ger sken av.

Boken Stadens triumf känns i vissa delar väldigt genomarbetad, framförallt när det gäller de ekonomiska resonemang kring utbud och efterfrågan, men flera delar, bland annat de sociala aspekter lämnar mycket att kvar att diskutera och fördjupa sig i. Å andra sidan är Glaeser öppen om att det var en populärvetenskaplig bok, fylld av hans passion för storstaden, vilket man även bör beakta när man läser boken.

Litteraturlista

Andersson, Ola (2012). Vykort från Utopia: maktens Stockholm och medborgarnas stad. 1. uppl. Årsta: Dokument press
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Glaeser, Edward L. (2012). Stadens triumf: hur vår största uppfinning gör oss rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Jacobs, Jane (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Nyström, Jan (2003). Planeringens grunder: en översikt. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Fotnot   [ + ]

1. För ett mer uttömmande översikt gällande Edward Glaesers CV och publikationer kan man besöka http://scholar.harvard.edu/glaeser/home.
2. Till skillnad från Jane Jacobs som talar om ett behov av gamla hus som är billiga (Jacobs 2005:215), påpekar Glaeser att det inte handlar om huruvida byggnaderna är gamla eller ej, utan att det handlar om utbud och efterfrågan. Glaeser menar på att Jacobs felaktig misstog gamla byggnader för billiga byggnader –  något som många gånger inte stämmer. För Glaeser är det viktigare att man skapar möjligheter att bygga mer för att möta efterfråga med ett utökat utbud, och på så sätt kunna sänka priset för bostäder och lokaler (Glaeser 2012:28, 152).
3. Alltså möjligheten till att bli rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare.

Gällande Helsingborgs Dagblads artikel ”Bråttom med brottet” i Åstorp

Detta är en kommentar till artikeln ”Bråttom med brottet” i Helsingborgs Dagblad.

Artikeln diskuterar Åstorp kommunen och stenbrottet ”Makadamen”. Stenbrytningen i stenbrottet har nyligen lagts ner, och man arbetar nu med olika framtidsvisioner gällande vad man ska göra med stenbrottet.

Helsingborgs dagblad skriver:

”/…/ i nuläget finns det bara idéer. Som konceptet med ett äventyrsland som Helsingborgsföretaget Borgen AB presenterade för drygt år sedan.
/…/
Någon måste dock bekosta detta mångmiljonbygge, och det är inte kommunen. Faktiskt tycks ingen vilja betala.”

(Hd.se, Bråttom med brottet)

Jag rekommendera att man börjar med att ”återställa” området, och sedan skapa möjligheter för en naturlig och ”långsam” etablering av friluftsliv i området. Undvik att satsa skattepengar på osäkra storslagna projekt. Att stressa fram storslagna lösningar leder till oftast till större samhällskostnader än vinster. Det privata näringslivet har ofta större kompetens att avgöra om en sådan satsning är ekonomiskt hållbar eller ej, så vill inte det privata näringslivet betala, så bör inte heller kommun/stat göra det.

Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Turism och det ekonomiska läckaget – Gynnas turistdestinationen ekonomiskt av turismen?

Inledning

Denna artikel tar form av en introduktion till begrepp som jag funnit intressanta och värda att fördjupa sig i inför framtida studier gällande turismens ekonomiska inverkan på samhället och turistdestinationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag har framförallt valt att titta på det som kallas linkage (kopplingar) och leakage (läckage), alltså hur turistdestinationen påverkas av de pengar som sätts i rörelse på turistdestinationen. Begreppen kommer att förklaras i senare kapitel. Först kommer jag dock att ge en bakgrund till vad som menas med hållbarhetsperspektiv/hållbar utveckling – tanken om hur man arbetar med samhällsutveckling på ett sätt som gynnar både dagens samhälle och samhället för framtida generationer. Sedan följer en teoretisk del där de ekonomiska begrepp linkage och leakage förklaras. De teoretiska begreppen fördjupas sedan med hjälp av dokumentstudier, alltså en genomgång av olika studier som gjorts i ämnet. Artikeln avslutas med en diskussion och reflektioner av det som framkommit ur under rapportskrivandet och dokumentstudierna.

Syftet med artikeln är att fördjupa mig i turismens ekonomiska påverkan på turistdestinationen, då turism ofta får spela rollen som en viktig inkomstkälla som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar i såväl utvecklingsländer som i städer och landsbygd i rikare länder.

Frågeställning

För att fördjupa min förståelse för hur turismen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för en destination har jag utgått från tre frågeställningar:

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?
  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?
  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling - Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia
Hållbar utveckling – Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia

Jag har valt att kort förklara begreppet hållbart/hållbar utveckling, dels för att jag tidigare inte skrivit mycket om ämnet här på bloggen, dels för att det är ett begrepp som det inte finns någon entydig definition. Viktig är också att förstå att hållbarhetsbegreppet inte är helt oproblematiskt och inte heller fritt från normer och värden (detta är något jag dock inte kommer att diskutera djupare i denna artikel).

Hållbarhet är idag ett vanligt begrepp som kopplas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. När man talar om att skapa ett hållbart samhälle vill man planera ett samhälle, och påverka samhället, i en riktning som ökar kvalitén samt behåller det man bedömer vara viktiga kvalitéer idag. Man vill skapa ett samhälle som bejakar både nuvarande generationers och kommande generationers behov av ett välfungerande och demokratisk samhälle (Hall & Lew 2009:81). Hållbarhetsbegreppet styrs givetvis av tidens ideal om vad som är viktigt aspekter att bejaka. Hur man definierar hållbarhet och vilka perspektiv som ska beaktas är är alltså en subjektiv föreställning som hela tiden diskuteras och förändras, samt kan skilja sig från olika kulturer och samhällen. Kärnan i begreppet är dock att skapa en värld där människa och natur kan leva i samspel utan att förstöra människans eller naturens framtid.

Hållbarhetsperspektivet inom turism

Hållbar turism kretsar kring flera aspekter. I sin förenklade form brukar man, som tidigare nämnts, dela in hållbarhet i tre större kategorier, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Dessa aspekter överlappar normalt varandra och i ett långsiktigt hållbarhets arbete jobbar man normalt med samtliga aspekter (Hall & Lew 2009:2, 55). Inom turism innefattar den ekonomiska hållbarheten ofta tankar kring hur man skapar bättre ekonomiska förutsättningar för olika destinationer genom att etablera turism. Den sociala hållbarheten inom turism innefattar tankar kring hur man kan få olika kulturer att mötas utan att någon kultur kväver den andra. Den ekologiska hållbarheten innefattar tankar kring hur man skyddar naturen både globalt och lokalt.

I denna artikel kommer jag att fokusera på den ekonomiska hållbarheten.

Turismens ekonomiska aspekter

I dagens samhälle är det inte så konstigt att man diskuterar turismens ekonomiska aspekter då turistindustrin har blivit en av världens största exportekonomier (Hall & Lew 2009:88) och den största serviceindustrin (Hall & Lew 2009:97).

Ett vanligt argument för att etablera och utveckla turism på en plats är de ekonomiska aspekterna. Bland annat får turism många gånger spela rollen som ersättare när och om andra näringsverksamheter från en plats försvinner, men satsningar på kan även få tjäna som ett tillskott i sämre ekonomiska tider (t ex om viktiga industrier som erbjuder arbetstillfällen läggs ner). Man pekar på att turism skapar arbetstillfällen och därmed ekonomiska fördelar för både samhället och individen. Man argumenterar för att skatteintäkterna ökar (Hall & Lew 2009:109), samt påpekar man att intäkterna från turismindustrin kan användas för att bevara och skydda viktiga naturområden, världsarv och andra tillgångar som anses vara värda att bevara (Tesfahuney & Schough 2010:37).

Undersökningar visar dock på att de pengar som turisterna spenderar på en plats inte helt och hållet gynnar platsen, utan stora delar av pengarna läcker ut. Med läckage menas att pengarna lämnar platsen ganska omedelbart och därmed inte tillför några större ekonomiska fördelar till platsen (Hall & Lew 2009:103). Läckaget går bland annat till internationella bolag som t ex äger hotellen där turisterna bor, eller till ickelokala bolag som levererar varor och tjänster som turisten använder sig av.

Ytterligare en viktig aspekt är att förstå att turismens intåg på en ort kan medföra att invånarna väljer att sluta med sina tidigare traditionella verksamheter såsom t ex lantbruk och istället ägna sig åt mer turistorienterade försäljning, t ex souvenirer (Hall & Lew 2009:127). Problemet med detta kan vara att en framtida nedgång i turism lämnar invånarna arbetslösa. Det finns därför en diskussion och forskning kring hur man kopplar turismen till de traditionella yrkena och levnadssätten för att på så sätt skapa långsiktiga förutsättningar för lokalbefolkningen.

Vad genererar inkomster inom turism

De fyra största handelsvarorna som är inkomstbringande inom turism är enligt Hall & Lew (2009:92):

  • Passagerartransporter
  • Logi/Boende
  • Mat och dryck
  • Attraktioner

Den största ekonomiska fördelen med turism är dock de arbetstillfällen som genereras (Hall & Lew 2009:109):

  • Arbetstillfällen

Som vi kommer att se är det dock inte alltid som destinationsorten får större inkomster från dessa handelsvaror då transporter, hotell, restauranger och attraktioner många gånger ägs av företag som inte har sitt säte varken på destinationsorten eller i destinationslandet. Samt kan de arbetstillfällen som skapas utarma de traditionella verksamheterna och yrkena om allt fler väljer att jobba inom turistbranschen.

Teoretiska begrepp

Två begrepp som är viktiga när de ekonomiska aspekterna diskuteras är linkage (koppling) och leakage (läckage). Dessa kommer att förklaras närmare i detta kapitel. Jag har valt att använda svenska benämningar och översatt linkage till ekonomiska kopplingar och leakage till ekonomiskt läckage.

Turistiska ekonomiska kopplingar (linkage)

Turism framställs, som tidigare nämnt, ofta som ett sätt att öka de ekonomiska förutsättningarna för en destination. Man menar på att turisterna kommer till en plats, spenderar pengar, och att dessa pengar i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för platsen. De positiva aspekterna anses vara dels att det blir mer pengar i omlopp på destinationen, samt att det skapar arbetstillfällen och därmed inkomster till såväl invånare och stat. Detta kallas en ekonomisk koppling.

Hall & Lew skiljer på bakåtkoppling (backward linkage) och framåtkoppling (forward linkage). Med bakåtkoppling menas den koppling mellan turism och de verksamheter som redan finns på plats och kan tjäna extra pengar på turism, t ex matproducenter och byggföretag som levererar material till hotell och restauranger. Med framåtkoppling menas de verksamheter som har möjlighet att etablera sig tack vare turismen, t ex guidade turer (Hall & Lew 2009:120).

För att turismen ska leda till positiva ekonomiska konsekvenser för turistorten är det viktigt att man etablerar en ekonomisk koppling mellan turismen och destinationen. Denna koppling har visat sig vara svår att åstadkomma samt är de positiva effekterna av kopplingen svåra att mäta.

Ett stort problem har även visat sig vara att få de pengar som turisterna spenderar på en destination att verkligen komma destinationen tillgodo. Dessa problem är framförallt stora på destinationer där de en större del av de aktiva turistbolagen ägs av större internationella företag och många varor som köps in importeras istället för att köpas lokalt (Hall & Lew 2009:120). Samt hindrar all-inclusive-turismen, där turisten inte ens behöver ta sig utanför hotellets områden, att en koppling mellan lokalsamhället och turismen upprättas (Dielemans 2008:119, Hall & Lew 2009:126; Tesfahuney & Schough 2010:57). Det har visat sig finns flera orsaker till att det inte uppstår någon stark ekonomisk koppling mellan turismen och turistdestinationen. Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i artikeln.

Turistiska ekonomiska läckage (leakage)

De pengar som inte gynnar turistdestinationen fångas upp med begreppet ekonomiskt läckage (leakage). Med läckage menas de pengar som lämnar destinationen nästan direkt utan att tillföra något till den lokala ekonomin (Dielemans 2008:58; Hall & Lew 2009:103). Läckage på turistorten, på lokal nivå, kan bland annat ske genom att det är internationella företag som driver hotellen, äger attraktionerna, äger de lokala turistbyråerna och anordnar guidade turer mm. Läckage från turistorten kan även ske till staten i form av skatter som inte går direkt till turistorten. Även import av varor, då t ex hotell köper produkter från andra platser och länder istället för att köpa lokalt kallas läckage. Läckaget från turistorten sker alltså både till utlandet, men även till andra regioner inom landet (Hall & Lew 2009:104). Att kunna räkna ut hur mycket pengar som läcker ut och hur mycket som går till den lokala turistorten är komplext och innehåller många aspekter som måste tas med i beräkningarna. Hur olika studier räknat ut läckaget kommer jag inte att gräva djupare i, men i flera av de artiklar jag referera till kan man läsa om hur man valt att räkna ut läckaget.

Enligt Dielemans (2008:119) har olika studier pekat på att 80 procent av inkomsterna från turismen läcker ut i Karibien, 70 procent i Thailand och 40 procent i Indien. Även en studie i Zanzibar att läckaget där många gånger når och överskrider 80 procent p g a att stora delar av turistindustrin styrs av bolag med sitt säte utanför landet (Anderson 2013:72). Stora delar av inkomsterna gynnar med andra ord inte den lokala turistorten.

Ytterligare ett problem är turismen som riktar sig till turister som söker efter billiga solsemestrar med billig mat och så låga kostnader som möjligt. Dessa turistorter lockar turister som inte spenderar mycket pengar på turistorter, till skillnad mot exklusivare orter där turisterna har mer pengar på fickan och är beredda att köpa dyrare produkter och tjänster (Dielemans 2008:138; Torres 2003:561).

Tidigare forskning

Jag har valt att titta på forskning kring läckage i Costa Rica och Mexiko, Thailand, Skottland och Danmark. Mycket av den forskning som jag hittade gällande hur turism påverkar de ekonomiska förutsättningarna på turistdestinationen kretsar kring fattiga områden och utvecklingsländer. Jag tog dock även med studier från Skottland och Danmark då jag även var intresserad av att fördjupa mig i hur turismen påverkade länder som inte definieras som fattiga eller som utvecklingsländer.

Trejos & Chang (2009) har tittat på att landsbygdsturism i Costa Rica där man använt sig av community-based tourism (CBT). CBT är ett sätt att koppla den lokal landsbygden och lantbruket till turismsektorn, samtidigt som det lokala samhället har stor kontroll över sig själv och sina inkomster. Definitionen på CBT kan dock variera bland forskarna (Trejos & Chang 2009:374), men en viktig aspekt är att turismen ska vara ett komplement till den normala verksamheten inom lantbruk och hantverk, och inte ersätta dessa arbetstillfällen eller inkomster med arbeten som enbart är kopplade till serviceyrken inom turistindustrin (Trejos & Chang 2009:379-380). Ett stort problem för dessa CBT-samhällen har dock visat sig vara en brist på kunskap gällande hur man ska gå tillväga för på bästa möjliga vis bli en naturlig producent dit turistindustrin vänder sig för att bl a köpa råvaror.

Lacher & Sanjay (2010) som studerat strategier för att skapa en en koppling mellan lokala landsbygden och turistindustrin finns, pekar på att möjligheten att skapa en koppling mellan turism och landsbygd finns, men att det finns ekonomiska, sociala och politiska trösklar som gör det svårt för traditionella verksamheter på landsbygden att skapa fungerande kopplingar till turistindustrin (Lacher & Sanjay 2010:94).

Anderson (2013) studerade läckage i Zanzibar och pekade som tidigare nämnts att läckaget kunde vara upp i och överskrida 80 procent. Anledningen till att det var svårt att skapa en starkare koppling mellan de lokala verksamheterna och lantbruket verkade vara att de lokala producenterna inte hade möjlighet att leverera de kvantiteter, den kvalité, höga priser på lokala produkter och svårigheter att få leveranser i tid (Anderson 2013:72-73). Turistindustrin valde därför bort att köpa lokalt för att kunna möta sina kunders krav.

Torres (2003) påpekar att det finns väldigt lite forskning som visar på att internationell turism skapar en koppling till lokalt lantbruk på turistorten. Samt finns det mer forskning som tyder på att utvecklingen av en turistort istället skadar det lokala lantbruket då många av lokalinvånarna väljer att överge sina traditionella verksamheter och lantbruk för att istället ägna sig åt turistnäringen (Torres 2003:546-547), t ex som anställda på ett hotell.

Studien visar även på att större internationella hotellkedjor många gånger ägnar sig åt mer import av råvaror istället för att köpa dessa lokalt (Torres 2003:547). De visar sig även att det kan vara svårt att skapa en efterfrågan för lokalt odlad mat bland massturismen (hård turism). Likt i Andersons studie i Zanzibar (2013) är även ett stort problem hur de lokala lantbruket ska kunna leverera varor av den kvalité som bl a hotellen efterfrågar. Även kommunikationen mellan de lokala verksamheterna och turistföretagen, de olika affärskulturerna man har och de olika ekonomiska förutsättningarna är något som skapar problem (Torres 2003:548, 561)

Slee, Farr & Snowdon (1997) studerade landsbygdsturismen i Skottland. Man valde att skilja på småskalig turism, mjuk (soft) turism och storskalig turism, hård (hard) turism. Den mjuka turismen karaktäriseras av småskaliga verksamheter såsom bed-and-breakfast, camping och boende på lantgårdar, medan den hårda turismen karaktäriseras av storskaliga hotell och turistanläggningar (Slee, Farr & Snowdon 1997:186). Det man kommer fram till är att en större del av de pengar som spenderas på mjuk turism kommer lokalsamhället till godo än de pengar som spenderas på hård turism, samt skapas fler jobb per turist inom den mjuka turismen (Slee, Farr & Snowdon 1997:188). Mjuk turism visar sig ha större möjligheter att påverka lokalsamhället positivt på flera sätt än hård turism.

Zhang, Madsen & Jensen-Butler (2007) har studerat turismens ekonomiska påverkan i urbana områden respektive landsbygd i Danmark. Förutsättningarna för landsbygden i Danmark är i detsamma som i utvecklingsländer och den kulturella påverkan av turism är inte lika stor som i länder där kulturskillnaderna är större (Hall & Lew 2009:143). Man får även fram att turismen i urbana områden i sin helhet genererar mer pengar (kvantitet), vilket beror på att fler turister väljer att åka till urbana områden. Dock visar det sig att landsbygden har större behållning av de pengar som landsbygdsturismen genererar (kvalitet) (Zhang, Madsen & Jensen-Butler 2007:852-853).

Sammanfattning

I detta kapitel kommer jag att sammanfatta diskussionen i denna artikel genom att svara på de inledande frågeställningarna.

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?

Flera studier har visat på att stora delar av de pengar som turismindustrin genererar läcker ut ur samhället. I vissa fall är det enbart 20 procent av de pengar som omsätts som kommer det lokala samhället till godo, dock finns det exempel på att upp till 60 procent av omsättningen kommer det lokala samhället till godo. Det variera dock beroende på hur väl den den lokala kulturen och deras produktionssätt och affärskultur stämmer överens med turistindustrins affärskultur.

  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?

Mycket av de pengar som omsätts inom turismen hamnar hos internationella turistindustriföretag, vilka har sitt säte i andra länder eller regioner. En del av pengarna hamnar även hos staten.

  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Flera studier pekar på att ett problem är att turistindustriföretagen inte alltid har en lokal koppling och leder till ett stort läckage. Ett annat problem är att turistindustrin och de lokala verksamheterna kan ha olika affärskulturer vilket försvårar möjligheten till samarbete.

Ett stort problem verkar vara de olika affärskulturerna som de olika samhällena består av. Det kapitalistiska västerländska sättet att bedriva och kräva en viss kvalité och servicenivå på, står i kontrast till det levnadssätt som mindre moderniserade platser har. Kvalité, service och produktion i mindre moderniserade samhällen verkar vara mer inriktad på egenförsörjning och inte vidareförsäljning i så stora mängder som turistindustrin behöver. En av lösningar som föreslås är att de mindre moderniserade samhällena ska få hjälp att anpassa sig till turismens ekonomiska krav. Detta innebär dock att konsekvensen blir att värdsamhället och dess kultur förändras. Huruvida detta är positivt eller negativt är svårt att säga, men idag skulle nog många svara att bevarandet att kultur är viktigare att bevara än att anpassa dem efter det turistiska ekonomiska systemet. Frågan är alltså hur hittar man ett sunt förhållande mellan turism och lokala verksamheter?

Referenslista

Anderson, Wineaster. (2013). Leakages in the tourism systems: case of Zanzibar. Tourism Review Vol. 68 no. 1, 62-75

Dielemans, Jennie (2008). Välkommen till Paradiset: reportage om turistindustrin [Elektronisk resurs]. Stockholm: Atlas
Köp hos Bokia

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Lacher, R. Geoffrey & Nepal, Sanjay K.. (2010). From Leakages to Linkages: Local-Level Strategies for Capturing Tourism Revenue in Northern Thailand. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment, 12:1, 77-99

Slee, Bill; Farr, Helen & Snowdon, Patrick. (1997). The economic impact of alternative types of rural tourism. Journal of Agricultural Economics 48 (2), 179-192

Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund:Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Torres, Rebecca. (2003). Linkages between tourism and agriculture in Mexico. Annals of Tourism Research, Vol. 30, No. 3, 546–566

Trejos, Bernardo & Chiang, Lan-Hung Nora. (2009). Local economic linkages to community-based tourism in rural Costa Rica. Singapore Journal of Tropical Geography 30, 373–387

Zhang, Jie; Madsen, Bjarne & Jensen-Butler, Chris. (2007). Regional Economic Impacts of Tourism: The Case of Denmark. Regional Studies, Vol. 41.6, 839–853

Förtätning – Ett hotet mot den sociala gemenskapen?

En förhärskande tanke som genomsyrar såväl utbildning som stadsbyggnadskontor idag är idén om förtätning. Förtätning ”syftar på nybyggnation mellan tidigare bebyggelse” (Henrikson & Weibull 2008:10).

En illusion av sanning

Det farligaste med förhärskande idéer är att grundtanken i dem väldigt sällan ifrågasätts. De blir enkla begrepp att använda sig av när man kommer med ”förbättringsförslag”. Oftast tas de positiva effekterna som självklara och väldigt sällan ifrågasätts konsekvenserna. Man utgår helt enkelt från att idéerna leder till något gott. Idag har vi bland annat förslag om förtätning samt förslag om att bygga ut spårvagnsnät i våra städer, vilket är idéer som genomsyrar många stadsbyggnadsdiskussioner. Förtätning och spårvagnar får de flesta att tänka på positiva konsekvenser – nära kopplade till diffusa hållbarhetsbegrepp såsom social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Förhärskande idéer ger oss en illusion av sanning.
Som tur är finns det oftast en motpol som påstår motsatsen och tvingar de förhärskande idealen att ransaka sig själv.

För- och nackdelar med förtätning

De påstådda positiva effekterna med förtätning är bland annat att man får en mer sammanhållen stadsbyggnad, fler bostäder där det finns en efterfrågan (oftast centralt), folktätheten leder till bättre förutsättningar för handel och kollektivtrafik och miljön mår bättre då man slipper att använda bilen (om förtätningen leder nu leder till att det finns mer butiker, service och arbetsplatser i närområdet).

Huruvida förtätning leder till de positiva effekterna är diskutabelt och ger antagligen olika resultat beroenden på ortstyp. Tyvärr har stadsbyggnadsbegrepp som används i storstaden en tendens att spilla över på småstaden oavsett om det passar eller ej.

Johan Rådberg påpekar bl a att:

”En huvudfråga är om systematisk bebyggelseförtätning verkligen är ett verksamt medel att minska biltrafiken och därmed miljöproblemen. Mycket tyder på att andra faktorer (bensinpriser, kollektivtrafikens utbyggnad och prissättning, livsstilar och värderingar med mera) har större betydelse när det gäller bilanvändning.”
(Johan Rådberg i Tankar om förstadens framtid [Larsson & Laurell 2006:11])

De påstådda negativa effekterna är att miljön blir lidande (något man som förtätningsförespråkarna löser genom att skydda och utveckla andra grönområden), dagvattenhanteringen (regn mm) måste lösas tekniskt när vatnet inte längre tas upp av träd, gräs och mark, samt försvinner möjligheter till rekreation, sport och lek.

Förtätningens sociala konsekvenser

Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där "förtätning" är planerad.
Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där ”förtätning” är planerad.

Jag befarar att de stora grönytorna som tillåter oss att spela brännboll, fotboll, frisbee etc i vår närområde håller på att försvinna på  grund av den förhärskande tanken om förtätning påverkar stadsbyggnaden alltför mycket. Vi måste förstå grönområdenas vikt av att ligga centralt i närheten av bostadsområden och därmed vara lättillgängliga. Vi måste beakta grönområdenas sociala värde.

Även om jag bara spelar brännboll 1-2 gånger per år, betyder det inte att området inte gör någon nytta. Det finns andra personer som samlas på dessa områden för att spela, leka, sporta och sola mm. Att de inte används på vinter är något man får acceptera i ett kallt land som Sveriges. Frågan är var man ska få plats att spela brännboll när de tillräckligt stora grönområdena är helt eller delvis bebyggda. Ska man behöva ta sig med bil eller kollektivtrafik till närmsta plats? Vem orkar gör det? Vem kommer att göra det? Hellre väljer nog många bort alla spontana tillfällen för denna form av socialt umgänge.

  • Hur många grönområden, där det finns utrymme att spela brännboll, hittar du på din ort?
  • Hur många av dessa grönområden har din kommun planer på att bebygga när de förtätar orten?

Jag uppmanar till eftertänksamhet innan man använder sig av förtätningsbegreppet i kommunernas detalj- och översiktsplaner! Förstå grönområdenas sociala funktion.

Referenslista

Henrikson, Ann and Weibull, Eva (2008) ’Förtätning’ inom stadsplanering. Dept. of Urban and Rural Development, SLU.
Finns även tillgänglig som e-resurs: ’Förtätning’ inom stadsplanering – en studie av syftning och framställning i svensk dagspress (2013-05-26)

Larsson, Bo & Laurell, My (red.) (2006). Tankar om förstadens framtid. Stockholm: Formas
Köp hos Adlibris | Bokus

HSB vill bygga ett Turning Torso i Stockolm för att ”Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke”

Idag skriver Fastighetstidningen att ”HSB planerar att bygga ett ’Turning Torso’-projekt i Stockholms innerstad och lanserar nu en tävling för arkitekter”.
Man citerar Håkan Falk, vd på HSB Bostad med orden ”Vi tänker bygga ett Turning Torso-projekt i Stockholms innerstad. Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke” och ”Turning Torso är ett bra exempel på en byggnad som gett Malmö ett uppsving och en ny spännande profil”.

Turning Torso i Malmö. Foto: Ulf Liljankoski
Turning Torso i Malmö. Foto: Ulf Liljankoski

Nu skulle jag vilja ha svar på följande frågor:

1. Vilka är argumenten för att ”Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke”? Vad kommer det att tillföra staden förutom ett ”spektakulärt landmärk”?

2. På vilket sätt har Malmö fått ett uppsving och en ny spännande profil genom Turning Torso?

 

Läs mer
HSB Stockholm lyfter framtidens boende (HSB.se)
HSB bygger ”Turning Torso” i Stockholms innerstad (MyNewsDesk)
Stockholm kan få egen ”Turning Torso” (Betong.se)
HSB planerar för ”Turning Torso” i Stockholms innerstad (Fastighetssverige)
HSB vill bygga ”Turning Torso” i Stockholm (BYGGnyheter.se)
Turning Torso i Stockholm? (FastighetsNYTT)
HSB bygger nytt landmärke i innerstan (Södermalmsnytt)
De vill bygga Stockholms svar på Turning Torso (di.se)
HSB testar Turning Torso i Stockholm (Arkitektur.se)

Studieobjekt: Offentliga sittplatser i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Under vistelsen i Barcelona tittade jag på vilka offentliga sittplatser som fanns. Sittplatserna delades upp i primära sittplatser såsom bänkar och stolar avsedde för att just sitta på och sekundära sittplatser såsom murar, pollare, fontäner, trappor och andra avsatser som användes som sittplatser även om det inte var deras primära funktion.

Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.
Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.

Bänkar

Bänkar var den vanligast möbleringarna för att skapa primära sittplatserna i Barcelona. De flesta bänkarna var placerade på ställen där det även fanns tillgång till skugga. Att placera bänkar nära träd och i skuggade platser gör det möjligt att sitta under en längre och vila än om bänkarna varit placerade på öppna och soliga platser.

Bänkarna gjorde det möjligt för sällskap att sitta tillsammans, men de användes även av ensamma personer. På platser med lite folk kunde man se flera bänkar där enbart en person satt på bänken, men på platser med ett med mer folk i rörelse samsades många gånger flera om samma bänk oavsett om de kände varandra eller inte.

Placeringen av bänkarna var oftast så att de som satt på bänkarna kunde blicka ut över ett torg, en gata där det fanns folk i rörelse, men i de fall då det fanns annat att titta på, t ex havet eller naturen, var bänkarna riktade åt detta håll. Bänkarna var alltså riktade åt det som kan tolkas som det viktigaste innehållet på platsen. I vissa fall är människan viktigare än naturen, och i andra fall är det andra kvalitéer som styr ritningen av bänkarna.

Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski
Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski

Stolar

Stolar som var förankrade i marken var något som förekom på flera platser och ofta var de placerade tillsammans med bänkar på platser som erbjöd skugga.

En stol erbjuder en mer individuell plats att sitta på, ett utrymme som du inte behöver dela med någon annan, ändå är stolarna placerade nära andra stolar och bänkar. Det kan antas att de som väljer att sitta på stolarna vill vara en del av platsen och det liv som utspelar sig på platsen, vara en del av gemenskapen, samtidigt som man inte vill riskera att bli en aktör i rummets spel – man antar istället rollen som enbart observatör, eller kanske rättare sagt känslan av att enbart vara en aktör.

Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski
Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski

Trappor

Trappor fanns det på många ställe i Barcelona. Trappor i offentligt miljö användes framförallt till tre syften: Som ett sätt ta sig ner till tunnelbanan, som ett sätta att ta sig upp till en större offentlig, t ex kyrka eller statlig byggnad, samt som en plats avsedd för att sitta på.

Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna som ledde ner till tunnelbanan användes normalt inte som sittplats då dessa trappor var trafikerade av fotgängare på väg till och från tunnelbanan.

De trappor som ledde upp till kyrkor och offentliga byggnader erbjöd i många fall en blick ut över ett torg eller gata med människor i rörelse.

 

Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna, som man tydligen byggt för att erbjuda sittplatser, var placerade längst stranden och erbjöd en utsikt mot havet och hamnen. Det är en plats som förmodligen är planerad att framförallt tillgodose turisternas intresse för att njuta av solen samtidigt som man avnjuter en kall horchata vid havet. Att anlägga trappor som sittplats kan vara ett sätt att på ett ekonomiskt sätt erbjuda sittplatser till ett större antal personer samtidigt och placeras där man vet att efterfrågan efter sittplatser är stort.

Samtliga trappor erbjöd ofta en solig plats, förutom vid de tidpunkter då de skuggades av de byggnader i närheten.

 

I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Murar

Murar var också en del av stadsrummet som användes som sittplatser. Muren som sittplats upplevdes som en tillfällig sittplats, en plats för människor i rörelse, människor som var på väg någonstans, men som var tvungna att sitta och vänta. Antingen vänta på en annan person eller vänta då man står i kö.

 

Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Fönsteravsatser

Breda fönsteravsatser användes som en kort paus- och sittplats medan framför allt turister försökte orientera sig och bestämma sig för år vilket håll man skulle gå.

Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski
Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski

Pollare

Pollare längst gatan användes likt fönsteravsatser som en kortvarig och tillfällig viloplats. Beroende på storleken på pollaren kunde man antingen sitta på den eller enbart luta sig mot den. Dessa användes framför allt av personer som var på väg någonstans och antingen stod i grupp och diskuterade vart och vad de skulle göra, eller medan man väntade på någon annan i gruppen som var inne i en butik eller fotograferade en byggnad.

Pollare används som viloplats då det inte fanns några andra alternativ att sitta på.

 

Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.
Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.

Modulräcken

Modulräcken är ytterligare en tillfällig och kortvarig viloplats. Beroende på stadsrum kan de ha olika användningsområden då det på skolor ofta är en plats där man sitter en längre tid med sina vänner. De modulräcken jag hittade i Barcelona låg dock i närheten av större trafikerade gator och användes som en viloplats medan man t ex väntade på att man skulle få grönt ljus att gå över gatan.