Stadskärneutveckling: Handlingsplan för att ”rädda” handeln i centrum

Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte tar ställning för eller emot externa köpcentrum. Såväl externa köpcentrum som e-handel och postorder (distanshandel), är likt handeln i stadskärnor, olika former av försäljningsmetoder som fungerar så länge de skapar ett värde för konsumenten.

I detta inlägg kommer jag dock att diskutera några aspekter som butiker i stadskärnan idag bör beakta och fokusera på för att bli livskraftiga.

En anekdot

Jag vill gärna berätta en (sann) anekdot som handlar om det problem som butikerna i stadskärnorna idag står inför.

För ett tag sedan skulle jag köpa en ny datormus, då jag lyckats förstöra min gamla genom att tappa den i golvet en gång för mycket. Min första tanke var att nu måste jag ta mig till Väla för att köpa en ny datormus (Väla köpcentrum är ett av två närbelägna köpcentrum där jag bor för tillfället).

Att ta sig till köpcentrumet skulle antingen kräva att jag körde dit på ca 20 minuter, eller tog bussen i 35 minuter, enkelväg, och sedan skulle jag behöva spendera tid på att gå runt där i jakt på en datormus. Totalt räknade jag med att det skulle ta ca 2-3 timmar med rese- och väntetider – något jag överhuvudtaget inte hade lust med.

Plötsligt slog det mig att vi faktiskt hade minst två butiker i Åstorp centrum som säljer datormöss. Glatt gav jag mig i väg till centrala Åstorp och inom en halvtimme hade jag min nya fungerande datormus i hemmet.

Positionering

Vad jag vill säga med den här anekdoten är att, idag är ett stort problem för dagens stadskärnor att vi som konsumenter alldeles för snabbt tänker på närmsta externa köpcentrum som vår huvudkälla till de varor vi behöver. De externa köpcentrumen har gjort ett väldigt bra jobb med att, som vi kallar det inom marknadsföringsbranschen, positionera sig. Köpcentrumen har blivit det första många av oss tänker på när vi ska utföra våra inköp.

Detta är det är det första problemet – Externa köpcentrum har en starkare position än stadskärnan, i vårt medvetande.

Rädda stadsbutiker från ekonomisk undergång

Det andra problemet är att många butiker i stadskärnan inte vill anpassa sin affärsmodell – man vill köra på i gamla hjulspår.

Det dagens stadsbutiker behöver är inte regleringar som förbjuder konkurrerande handelsformer såsom externa köpcentrum eller distanshandel. Butikerna i centrum behöver förändra sina affärsmodeller.

Det är viktigt att anpassa sig till hur dagens marknad ser ut, och nå ut till kunderna där de befinner sig, och de som är flexibla och börjar använda sig av ”nya” försäljningsmetoderna och marknadsföringsmetoder kommer att bli livskraftiga.

Min rekommendation är att dels måste man gemensamt, likt flera stadskärnor gör idag,  jobba mer inriktat med att positionera sig/marknadsföra sig, att bli den första handelsplats som köparen tänker på när de ska utföra sina inköp, dels måste man, som enskild butik, börja jobba mer med att hitta nya försäljningskanaler såsom e-handel.

Nå ut via nya försäljningskanaler

Bra kanaler att börja med för att nå ut i e-handelsvärlden, utan att göra för stora investeringar, är i dagsläget merförsäljningskanaler/marknadsplatser såsom CDON Marketplace, Fyndiq, Tradera etc (och inom en snar framtiden kanske även Amazon och eBay). För att börja använda dessa kanaler som försäljningskanaler är den tekniska kunskapen inte en alltför stor tröskel.

Samt skulle jag rekommendera att man började sikta mot att själv driva en webbutik i liten skal (idag är det relativt lätt att komma igång med en enkel e-handel, det är dock svårare att nå ut till kunder p g a av den allt hårdare konkurrensen på nätet – därför är är de tidigare nämnda marknadsplatserna en bra början då de är duktiga på att driva trafik och bearbeta både nya och gamla kunder som kan få upp ögonen för dina produkter).

Anpassa dig

Att behöva anpassa sig till nya försäljningsformer och vara flexibel är inget nytt fenomen. Så har det alltid varit, samhället, tekniken och våra behov förändras hela tiden, och den som anpassar sig, eller den som ser möjligheter i de nya teknikerna är de som blir vinnare.

Och det är inte bara handeln i stadskärnan som utmanas idag. Lite kort kan man säga att:

  • Handeln i centrum har de senaste decennierna utmanats av extern handeln/externa köpcentrum.
  • Handeln i centrum och externa köpcentrum har det senaste decenniet utmanats av webbutikerna.
  • Webbutikerna har se senaste åren utmanats av marknadsplatserna/merförsäljningskanalerna.

Utbilda näringsidkarna i stadskärnan och samarbeta

Det är givetvis inte alltid lätt att ändra på en försäljningsteknik man använt sig av under flera decennier.
Det tycks finnas ett behov av att utbildas dagens butiksinnehavare för att kunna ta sig över de initiala trösklarna som det alltid innebär att anamma nya försäljningsmetoder.
Samt tycks det finnas ett behov av att i stadskärnan gemensamt arbeta för att positionera sig som den första platsen som köparen tänker på när de går i inköpstankar.

Avslutning

I detta inlägg har jag enbart nuddat vid idéerna om hur jag anser att man bör jobba med att ”rädda” sin butik. Idéerna är givetvis inte enbart användbara för butiker i stadskärnor.

Själv har jag jobbat med e-handel i tio år, jag har drivit fysisk butik i Åstorp centrum, jobbat alltmer med marknadsplatser på nätet de senaste åren, studerat utvecklingen av externa köpcentrum, följt samhällsdebatten kring externhandeln, samt själv förändrat min affärsmodell under tio års utveckling med ökad konkurrens inom e-handelsvärlden.

Har du frågor gällande de idéer jag tagit upp, intresse av en föreläsning kring hur man man kan jobba för att hitta nya försäljningskanaler etc är du välkommen att kontakta mig.

Handelsområden och externa handelsområden i förhållande till befolkningstäthet (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Befolkningstäthet i invånare/km2.
  2. Förhållandet mellan befolkningstäthet och handelsområden med minst 100 anställda.
  3. Förhållandet mellan befolkningstäthet och externa handelsområden med minst 100 anställda.

Lite kort kan man nämna att befolkningstäthet och antalet handelsområden/externa handelsområden följer varandra – ökar befolkningstätheten, ökar antalet handelsområden. Det är givetvis inga nyheter eller konstigheter i det, utan speglar grundläggande marknadsekonomiska förhållanden. Handel och människor har alltid följts åt, och nya handelsområden placeras normalt där den ekonomiska upptagningsförmågan/antalet kunder är tillräcklig stort för att någon ska vara intresserad av att etablera ett handelsområde.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.
Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 & Befolkningsstatistik 2010
Grafik: Ulf Liljankoski

Handelsområden i Sverige

År 2010 fanns det 395 handelsområden, med minst 100 anställda, i Sverige. I dessa handelsområden räknas även centrum i tätorter in (t ex stadskärnor) samt handelsområden belägna utanför centrum.
Statistiska centralbyrån definierar handelsområde, i detta fall, som ”sammanhängande bebyggelse där detaljhandel och personbilhandel sker” med minst 100 anställda.

Sedan 2010 har några handelsområden tillkommit. Dessa är ej medräknade i antalet eller en del av illustrationen.
Bland annat har Emporia i Hyllie, utanför Malmö tillkommit. Har du förslag på ytterligare handelsområden som bör läggas till på listan är du välkommen att skriva en kommentar eller mejla mig!

Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015.
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015
Handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Kartograf: Ulf Liljankoski. 2015

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 (www.scb.se/mi0804).

Kartograf: Ulf Liljankoski.

Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

En statistisk analys av sambandet mellan servicebredd och servicegrad i skånska centralorter, och avståndet till externa köpcentrum i Skåne.

Artikeln kan även laddas ner i pdf-format här:
Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

1. Inledning

En återkommande diskussion inom stadsbyggnadsdebatten är diskussionen om hur externa köpcentrum påverkar vår livsmiljö, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Ett av de vanligaste argumentet mot etablerandet av externa köpcentrum handlar om att allt fler väljer att köra bil till butiker som inte är centralt belägna. Externa köpcentrum uppmuntrar till ett ökat användande av bil, vilket i sin tur påstås öka koldioxidutsläppen och därmed påverka miljön negativt. Ett annat argument är att butiker i stadskärnan konkurreras ut av butiker i externa köpcentrum. Detta leder i sin tur till att de tidigare mötesplatserna i stadskärnan försvinner, då människorna uträttar sina inköpsbehov på externa köpcentrum. Huruvida externa köpcentrum verkligen är en aktör som utarmar vår vardag genom att påverka miljön och det sociala livet är dock svårt att avgöra, då det finns många variabler att beakta1)Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.. En vanlig diskussion gällande de sociala och ekonomiska aspekterna handlar om den döende stadskärnan, och många kommuner eftersträvar att skapa en levande stadskärna. Dels ses en lokal handelsplats i stadskärnan som en viktig del för att upprätthålla en levande stadskärna, och dels ses delar av handeln som viktiga servicefunktioner som förser invånarna med service. Närheten till dessa servicefunktioner kan, utifrån diskussionerna, tänkas vara viktig för personer som har svårt att ta sig till externt belägna handelsplatser. Samtidigt råder det stor variation gällande vad en levande stadskärna leder till och varför det är eftersträvansvärt2)Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan..

Det finns många frågetecken kring vad etablerandet av externa köpcentrum egentligen medför för såväl människa som natur. I den här artikeln kommer jag att fokusera på hur tillgängligheten till olika servicefunktioner påverkas. Som beroende mätvariabler för tillgängligheten till servicefunktioner har jag använt mig av servicebredd och servicegrad. Dessa två begrepp förklaras i kapitel 2.1.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med den här artikeln är framförallt att testa en modell som analyserar externa köpcentrums effekt på kringliggande tätorter. Detta är de första stegen i att ta fram en modell. Flera variabler som kan tänkas vara viktiga i en sådan här analys har inte tagits med i denna försöksmodell. I detta skede valdes (1) servicebredd och (2) servicegrad ut som beroende variabler, och (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km som oberoende variabler.

De vägledande frågeställningarna i artikeln är:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?
  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Dessa frågeställningar kommer att belysas med fyra teoretiska modeller som presenteras i kapitel 3.4.

2. Teoretiska utgångspunkter

Det finns flera variabler som skulle vara intressanta att analysera, t ex socialt kapital, entreprenörskap, antal butiker i stadskärnan, boendes trivselupplevelse och upplevelse av tillgängligheten till servicefunktioner inom olika grupper etc. På grund av svårighet att ta del av sådan data, samt en begränsad tidsram för denna modellutvärdering, valdes variablerna servicebredd och servicegrad ut som viktiga variabler som skulle kunna tänkas påverkas av närbelägna externa köpcentrum.

2.1. Servicebredd och servicegrad

Stina-Kajsa Andersson har, tillsammans med myndigheten Statistiska centralbyrån (SCB), arbetat med att sammanställa ett statistiskt mått på hur god service olika tätorter har. Dels mäter man servicebredd genom att räkna hur många olika sorters servicefunktioner en tätort har, och dels mäter man servicegrad genom att beräkna antalet servicefunktioner per 1000 invånare tätorten har (Andersson 2014:4).

Måtten kan förstås som ett mått på tillgänglighet till servicefunktioner i svenska tätorter.

Anderssons analys av servicebredd och servicegrad har även visat på att de två variablerna inte nödvändigtvis är kopplade till varandra, en tätort med högt värde på servicegrad behöver inte ha ett högt värde på servicebredd. Med andra ord, även om en tätort har många servicefunktioner per 1000 invånare betyder det inte att de har ett brett utbud av servicefunktioner, utan det kan betyda att de har ett fåtal olika sorters servicefunktioner som fördelas på ett litet antal invånare. Antalet invånare i tätorten påverkar därför värdet på servicegraden. T ex får en stor tätort med ett stort antal olika sorters servicefunktioner ett lågt värde på servicegrad då fler invånare delar på samma servicefunktion.

2.1.1. Servicebredd

Servicebredd delas in i sju olika klasser (1-7), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 7. Ju högre värde en tätort har i servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.

2.1.2. Servicegrad

Servicegrad delas in i nio olika klasser (1-9), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 9. Ju högre värde en tätort har i servicegrad desto fler servicefunktioner har tätorten per 1000 invånare. Ett högt värde på servicegrad behöver inte innebära att tätorten har många olika sorters servicefunktioner.

Tabell 1: Sammanfattning av servicebredd och servicegrad
ServicebreddServicegrad
Antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc)10)Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).
.
Antal klasser (klassvärde): 7

Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten. Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.
Antal servicefunktioner per 1000 invånare.

Antal klasser (klassvärde): 9

Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten. Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

2.2. Definition av externt köpcentrumen

Den definitionen av externa köpcentrum, som jag valt att använda mig av i den här artikeln, är att det är en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats3)Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum)..

3. Metod, material och avgränsning

För att visualisera och beräkna samband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad har jag dels använt mig av datorprogrammen ArcGIS 10.1 och QGIS 2.6 för att bearbeta geografisk data, samt datorprogrammen SPSS och PSPP för att utföra statistiska analyser av datamaterialet.

3.1. Kartmaterial

Kartmaterial med gränser och geografiska punkter har jag hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB), Lantmäteriet samt från egenproducerat material. Kommun- och landskapsgränserna kommer från SCB, tätorternas geografisk placerade punkter kommer från Lantmäteriet och eget insamlat material, och placeringen av geografiska punkter för externa köpcentrum kommer från eget insamlat material.

3.2. Statistiskt material

Statistiska material gällande olika tätorters servicebredd och servicegrad hittade jag i bilagorna till Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014). Då jag under arbetsprocessen inte hade någon färdig tabell från SCB att använda mig av sammanställde jag datamaterialet i en tabell på egen hand.

3.2.1. Begränsningar i datamaterialet

Det finns även begränsningar i det använda datamaterialet. Dels är det inte helt beprövat och det kan därför vara svårt att veta om det verkligen mäter vad det avsett att mäta. Den teoretiska ramverket, gällande tillgänglighet till servicefunktioner, som ligger till grund för variablerna servicebredd och servicegrad anser jag hålla hög kvalité. Materialet har även fått stöd från SCB (Andersson 2014:35)4)Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd..

I datamaterial har Malmö redovisats som en uteliggare (outlier) när det gäller servicebredd och har därför inget värde på servicebredd (Andersson 2014:21). Ingen data redovisas för Arlöv (centralort i Burlövs kommun), varken för servicebredd eller servicegrad, då Arlöv räknas till Malmö tätort. Jag har dock valt att ge Arlöv samma värde på servicegrad som Malmö tätort då Arlöv, som sagt, tillhör Malmö tätort.

3.3. Rumsliga avgränsning

För att göra arbetet hanterbart under rådande tidsbegränsning valde jag att fokusera på centralorterna i Skånes kommuner. Jag har alltså uteslutit de tätorter som inte är centralorter. Anledningen till detta är att jag tyvärr inte hann skapa en tabell med samtliga värden på servicebredd och servicegrad för samtliga tätorter, då en sådan tabell inte gick att få tag på, eller sammanställa, inom tidsramen för denna artikel. Det är även ofta fokus på centralorterna när man diskuterar stadskärnan och ett levande centrum5)I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.. Jag valde även att enbart ta med externa köpcentrum belägna i Skåne. Dock hade underlaget kunnat förbättras om externa köpcentrum i Blekinge, Småland och Halland hade tagits med.

Att arbeta med rumslig data innebär alltid ett gränsdragningsproblem (Henning 2009:232). Man bör beakta att även rumsliga egenskaper i närliggande områden påverkar den data som analyseras. I detta fall finns det en teoretisk möjlighet att externa köpcentrum utanför Skånes gränser påverkar orter. Ett externt köpcentrum i Blekinge som ligger nära gränsen till Skåne har i detta fall uteslutit även om det borde betraktas som en viktig faktor i en sådan här analys.

Jag har även valt att låta centralortens värde på servicebredd och servicegrad få symbolisera kommunens servicebredd och servicegrad. Samt har jag kopplat detta värde till en centroid6)En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur. inom kommunens gränser. När jag sedan beräknat avstånd mellan centralorten/kommunen och det mest närliggande köpcentrumet, har jag använt mig av avståndet mellan kommunens centroid och det externa köpcentrumets geografiska läge. Detta valde jag att göra för att skapa ett värde för hela kommunen baserat på centralorten. Hade tid funnits hade varje tätort kopplats till sitt värde på servicebredd och servicegrad, och analyserats. Något detta medför är att avstånd mellan en centralort och ett köpcentrum både kan underskattas och överskattas dels beroende på var i kommunen centralorten ligger, samt beroende på hur stor geografisk yta kommunen har (vilket påverkar centroidens placering).

3.4. Beroende och oberoende variablerna

De beroende variabler jag valde att mäta var alltså (1) servicebredd och (2) servicegrad. De variabler som fick agera som oberoende var (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km.

Frågorna som dessa variabler är tänkta att belysa är om avståndet till externa köpcentrum påverkar servicebredd och servicegrad i tätorten/kommunen. Här valde jag att använda mig av hur långt bort det närmsta externa köpcentrumet låg i kilometer. Hur långt bort i tid är dock en variabel som hade kunnat användas. Den teoretiska utgångspunkten är att ju närmare man har till ett köpcentrum desto lättare blir det att utföra sina inköp där. Vilket i sin tur kan konkurrera ut servicen i tätorten, och därmed ge ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

Samt valde jag att belysa frågan hur servicebredd och servicegrad påverkades av antalet köpcentrum inom 50 km radie. Även detta är en geografisk begränsning som kan diskuteras. Anledningen till att jag valde 50 km berodde på tidigare diskussioner med vänner och bekanta gällande hur långt man är beredd att ta sig för att handla på ett köpcentrum. Den teoretiska utgångspunkten är att ju fler köpcentrum som finns i närheten av en tätort desto hårdare blir konkurrensen för den lokala servicen. Vilket i sin tur också kan tänkas leda till ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

3.4.1. Fyra teoretiska modeller som analyseras

Fyra teoretiska modeller får agera som analysramar och stödfrågor till de inledande frågeställningarna.

3.4.1.1. Modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Den första modellen presenteras i figur 1. Analysen utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

3.4.1.2. Modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Den andra modellen presenteras i figur 2 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

3.4.1.3. Modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Den tredje modellen presenteras i figur 3 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

3.4.1.4. Modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Den fjärde modellen presenteras i figur 4 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

4. Analys

I analysen börjar jag med att presentera hur servicebredd och servicegrad i Skånes centralorter är fördelad. Sedan går jag in på hur de externa köpcentrumen är placerade och sedan avrundar jag med att titta på den statistiska analysen.

Skåne har totalt 33 kommuner, och även 33 centralorter.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.
Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

4.1. Servicebredd i Skåne

En tätort kan ha en servicebredd med ett heltalsvärde från 1 till 7. Ju högre värdet är, desto bättre servicebredd (ju högre värde på servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner finns det på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 2 och det högsta värdet är 7. Högst värde har Lund (7) och lägst värde har Perstorp (2). Det vanligaste värdet är 3. Centralorterna Malmö och Arlöv har, som tidigare nämnts, inget värde på servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.
Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.
Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).
Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.2. Servicegrad i Skåne

En tätort kan ha en servicegrad med ett heltalsvärde från 1 till 9. Ju högre värdet är, desto bättre servicegrad (ju högre värde på servicegrad desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 7 och det högsta är värdet är 8. Skåne framstår som en relativt homogen region där alla orter har en liknande servicegrad. Det vanligaste värdet är 8.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.
Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.
Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).
Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.3. Externa köpcentrum i Skåne

Utifrån den tidigare definitionen av externa köpcentrum, alltså en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats (se kapitel 2.2), har jag valt att kategorisera och studera följande köpcentrum som externa köpcentrum i Skåne:

  • Burlöv Center (belägen i Burlöv kommun)
  • Familia Köpcentrum (belägen i Åstorps kommun)
  • Center Syd (belägen i Kävlinge kommun)
  • Nova Lund (belägen i Lunds kommun)
  • Emporia (belägen i Malmö kommun)
  • Väla centrum (belägen i Helsingborgs kommun)
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

4.4. Centralorternas avstånd till externa köpcentrum

Externa köpcentrum i Skåne är placerade i västra Skåne. Detta påverkar avståndet till närmaste skånska externa köpcentrum och antalet skånska externa köpcentrum inom 50 km radie för de östliga kommunerna i stor grad7)Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet..

På följande karta kan vi se hur långt avståndet är mellan närmaste skånska externa köpcentrum och kommunens centroid. Avståndet är avrundat uppåt till hela kilometer.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.
Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

På följande karta kan vi se hur många skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt). Siffrorna i nordöstra Skåne kan tänkas öka på grund av närbelägna externa köpcentrum i angränsande län om detta arbete inte varit begränsat till Skåne. De sydostliga kommunerna påverkas gissningsvis inte på samma sätt av angränsade län då de ligger ut till kusten.

Figur 10: kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).
Figur 10: Kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

4.5. Statistisk sambandsanalys

Nu ska vi studera de olika modellerna (se figur 1, 2, 3 och 4). För att testa sambanden mellan servicebredd, servicegrad och avstånd till externa köpcentrum har jag gjort en bivariat korrelationsanalys.

4.5.1. Analys av modell 1: Test av samband mellan servicebredd och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 11 visar på ett svagt negativt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, sjunker servicebredden), och förklaringsgraden ,R2 = 0,029, visar på att modellen förklarar 2,9% av variansen. Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,3688)Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde. (se tabell 4).

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.
Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.
Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.
Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

4.5.2. Analys av modell 2: Test av samband mellan servicebredd och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 12 visar på ett svagt positivt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, ökar även servicebredden), och förklaringsgraden, R2 = 0,004, visar på att modellen förklarar 0,4% av variansen (se figur 12). Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,739 (se tabell 5).

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.
Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.
Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.
Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

4.5.3. Analys av modell 3: Samband mellan servicegrad och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det kan finnas ett samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 13 visar på ett positivt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,123, visar på att modellen förklarar 12,3% av variansen (se figur 13). Sambandet visar sig även vara signifikant, P-värdet är 0,045 (se tabell 6). Samtidigt försvåras analysen av att de skånska centralorterna enbart har två värden på servicegrad, antingen 7 eller 8. Man måste därför beakta att det kan vara svårt att säkerställa ett samband på grund av problem med urvalet.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.
Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.
Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.
Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

4.5.4. Analys av modell 4: Test av samband mellan servicegrad och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 14 visar på att det finns ett svagt negativt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, sjunker servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,008, visar på att modellen förklarar 0,8% av variansen (se figur 14) . Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,624 (se tabell 7).

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.
Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.
Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.
Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

5. Slutsats

För att återknyta till den inledande frågeställningen:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?

Analysen kunde inte visa på att det fanns några statistik signifikanta samband mellan externa köpcentrum och de skånska centralorternas servicebredd.

  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Antalet externa köpcentrum inom 50 km visade inget signifikant statistiskt samband. När avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden. Analysen visade dock på att det kunde finnas ett samband mellan avståndet till närmaste externa köpcentrum och servicegraden. Dock bedöms resultatet som osäkert då det kan ha påverkats av ett allt för snävt urval.

En annan tolkning både köpcentrum och servicegrad påverkas av befolkningstätheten. Köpcentrum placeras normalt där befolkningstätheten är hög (där köpkraften är hög). Samtidigt har befolkningstäthet visat sig påverka servicebredd positivt, men påverkar servicegraden negativt (Andersson 2014:36). Det kan därför vara andra variabler som påverkar att servicegraden ökar ju längre avståndet är mellan tätorten och ett extern köpcentrum. Utan istället kan befolkningstäthet vara oberoende variabel som påverkar både externa köpcentrums placering och servicegraden och servicebredden i en tätort. Detta kan leda till ett skensamband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad. Ett kausalt samband mellan avstånd till närmaste externa köpcentrum och servicegrad kan alltså inte bekräftas.

6. Diskussion

Denna artikel tjänade framförallt som ett försöka att ta fram en modell för hur man skulle kunna mäta externa köpcentrums eventuella påverkan på tätorter. Modellen är tänkt att använda sig av fler variabler än servicebredd och servicegrad vid framtida analyser, samt ska tätorternas geografiska läge användas istället för kommunernas mittpunkt.  Även en fördjupning i externa köpcentrums upptagningsområde bör studeras närmare för att komma fram till tydligare gränser.

Ytterligare tänkbara variabler är avstånd till externa köpcentrum i tid, samt lättillgänglighet med kollektivtrafik. Samt kan variabler som antalet butiker och deras omsättning i tätorterna vara intressanta variabler att analysera om man intresserar sig för de ekonomiska och entreprenöriella aspekterna. Även befolkningstäthet och närheten till större orter är variabler som är viktiga att få med i en framtida analys. Och intresserar man sig, som jag, för sociala aspekter, är det meningen att projektet även ska analysera hur olika samhällsförändringar och stadsplanering påverkar det sociala kapitalet9)För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013)..

7. Presentation

8. Referenslista

Andersson, Stina-Kajsa. (2014). Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. Uppsala: Uppsala universitet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://www.utn.uu.se/sts/cms/filarea/1406_Stina-Kajsa_Andersson.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Henning, Martin Svensson. (2009). Tekniker för analys av rumslig data: en översikt. I Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur. s 229-267.
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Liljankoski, Ulf. (2013). Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet. Lund: Lunds univeristet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://stadsplanering.se/wp-content/uploads/2013/05/Stadskarneutveckling-och-socialt-kapital-Stadskarneutveckling-i-sm%C3%A5staden-Ulf-Liljankoski.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Fotnot   [ + ]

1. Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.
2. Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan.
3. Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum).
4. Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd.
5. I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.
6. En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur.
7. Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet.
8. Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde.
9. För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013).
10. Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).

Cityhandel, externhandel & e-handel. Rädslan för samhällsförändringar upprepar sig.

Idag diskuteras det mycket kring hur vi ska skydda oss mot externa köpcentrum och en av deras negativa effekter som bland annat leder till döende stadskärnor där den lokala handeln slås ut. Det finns givetvis andra frågor att diskutera kring detta, t ex negativ miljöpåverkan och hur lokala sociala möjligheter påverkas mm. Denna artikel kommer dock enbart att kretsa kring handelns historiska utveckling och tidigare problem att möta marknadens nya former, samt peka på att marknaden tidigare lyckats att anpassa sig utan att i större mening lagstadga mot förändringar i handelns utformning p g a att den etablerade handlen hotas av nya handelsformer.

Egentligen var det meningen att detta skulle bli en kortare introduktion till hur handelns villkor förändrats i tiden, men den blev något längre än tänkt. Tanken är framföra allt att artikeln ska ge en grund för att gräva djupare i ämnet, och jag påstår inte att den täcker in samtliga aspekter av handelns förändrade villkor.

Skråväsendet

"När alle får göra hvad de vilje" av C. A. Dahlström. ”Skomakarn vid sin läst Der han förr trifdes allrabäst. Han syr nu rock och väst. Och Skräddarn, han blir handelsman, Mjölnarn, Sotarn byta med hvarann, Apthekarn håller spisqvarter och Smeden gör Klavér”. Text och bildkälla: Umeå Fabriks- och Hantverksförening
”När alle får göra hvad de vilje” av C. A. Dahlström. ”Skomakarn vid sin läst Der han förr trifdes allrabäst. Han syr nu rock och väst. Och Skräddarn, han blir handelsman, Mjölnarn, Sotarn byta med hvarann, Apthekarn håller spisqvarter och Smeden gör Klavér”. Text och bildkälla: Umeå Fabriks- och Hantverksförening

Under medeltiden och fram till 1846 skyddade olika hantverkare sin marknad genom skråväsendet, de som tillhörde ett skrå hade monopol på att utöva sitt yrke. ”Allmänt talat uppstod hantverksskråna ur behovet för hantverkarna att sluta sig samman för att motstå trycket från allt starkare lokal konkurrens och importerade varor” (Skråväsen 2013). Skråna ansågs borga för att hantverket ”höll en hög och jämn standard” (Terra Scaniae u.å.).

1846 avskaffades skråväsendet i Sverige, vilket ledde till protester från olika håll.

Umeå Fabriks- och Hantverksförening (u.å.) ger oss exempel på kritiska röster:

Professorn vid Lunds universitet J. Lundell skrev i ” Om Hantverksskrån, näringfrihet och arbetets organisation” att mästerprovet skulle behållas för att ”skydda konstfärdigheten för medtävlan av sådana kapitalister, som utan att äga personlig yrkesskicklighet Pikade efter nya tillfällen att föröka sin rikedom.”

Argumenten för att behålla skråväsendet: Skråväsendet borgade för hög kvalité inom hantverket och motverkade det som upplevdes som ojust konkurrens från bl a importerade varor.

Argument för att avskaffa skråväsendet: Skråväsendet ansågs vara otidsenligt och hämmade näringsutvecklingen då de ogärna tog till sig nya produktionsmetoder och tankesätt (Skråväsen 2013).

Lågprisvaruhuset

Cecilia Fredriksson skriver i Ett paradis för alla om den svenska handelns förändring, från det hon kallar ”traditionell försäljning till modernt enhetsprissystem” (Fredriksson 1998:13). Den traditionella försäljningen kan kort sammanfattas som en butik där en expedit plockar fram det mesta du efterfrågar samt har prutbara priser. Enhetsprissystemet kan kort sammanfattas som en butik där alla alla varor har ett fast ickeprutbart pris och ofta plockar du ihop varorna själv (t ex en vanliga ICA-butik, något vi nästan tar för givet idag).

I början av 1930-talet etablerade sig varuhusen Epa (Enhetsprisaktiebolaget i Sverige) och Tempo vilka införde en ny form av konsumtion som byggde på massproducerade produkter till fasta och låga priser (Fredriksson 1998:46). Man riktade sig till ”den stora massa som ännu inte kommit i åtnjutande av konsumtion som fritidssysselsättning”  (Fredriksson 1998:52).

Att Epa och Tempo lockade till sig kunder med sina låga priser var givetvis en nagel i ögat på traditionella handlarna. Detta ledde till att Köpmannaförbundet inleder en lång kamp för att stoppa ”Epa-systemet”. Köpmännens detaljhandelsförbund försätter bl a Epa och Tempo i blockad genom påtryckningar på tillverkare och leverantörer. Svenska tillverkare blev helt enkelt tvungna att sluta leverera till Epa och Tempo om de ville behålla den traditionella handeln som kunder, vilken då var deras viktigaste kunder (Fredriksson 1998:60). Flera utredningar kring Epa-systemets ekonomiska och sociala verkningar hamnade i riksdagen efter  Köpmannaförbundet påtryckningar (Fredriksson 1998:60).

T ex skriver professor Sven Helander skriver 1934 om ”den ’icke-normala’ konkurrensen som har uppstått genom Epa-affärernas metoder och uppmanar till åtgärder mot den kapitalförlust som kommer att drabba detaljhandeln och jordbruket” (Fredriksson 1998:58).

Argumenten för att förbjuda varuhus såsom Epa och Tempo var: Detaljhandeln och jordbruket blir ekonomiskt lidande. Samt sågs den allt mer utbredda handeln som en slags masspsykos där folk handlade enbart för att det var billigt, inte för att de behövde en viss vara (Fredriksson 1998:53).

När vi idag ser oss omkring kan vi se att de flesta av dagens butiker anammat enhetsprissystemet och självexpedieringen. 

 

Nu är vi nästan framme i dagens läge. Jag kommer inte att djupdyka i historia kring externa köpcentrum och e-handel, utan kommer snabbt att ta upp vilka problem som diskuteras idag. I källhänvisningen lägger jag dock till ett par böcker om köpcentrumets historia som är värda att läsa om man vill veta mer om Victor Gruen och James Rouse som var tidiga pionjärer inom etablerandet av externa köpcentrum.

 

Externa köpcentrum

På 1970-talet kommer ett nytt fenomen till Sverige. De externa köpcentrumen börjar att etablera sig. Utan att gräva djupare i de externa köpcentrumens historia kan vi genom att läsa i dagspressen eller olika utredningar se att de idag anses skapa problem, bl a genom att cityhandeln dör ut och stadskärnorna ligger öde när handeln och de sociala mötesplatserna flyttas ut till de externa köpcentrumen. Man diskuterar kring huruvida det är miljömässigt och socialt hållbart.

På nytt ser vi handelsföreningar kämpa mot att externa köpcentrum ska  få etablera sig på olika platser runt om i Sverige. Förlag på lagar som ska hindra att fler externa köpcentrum etablerar sig finns. Historien från enhetsprisvaruhusen Epas och Tempos tid upprepar sig, den nya fienden är de externa köpcentrumen.

Argumenten för att förbjuda externa köpcentrum är: Negativ miljöpåverkan. Otillgänglighet och socialt utanförskap för dem utan bil och utan möjlighet till att ta kollektivtrafik. Närservicen utarmas.

E-handel

På 1990-talet smyger e-handeln sig på den svenska marknaden. Idag är e-handeln något som tar allt fler marknadsandelar och hotar och oroar såväl lokala handlare som externa köpcentrum.

Under 2000-talet fanns det många leverantörer (och det finns det än idag) som nekade att leverera varor till e-handlare då dessa ansågs dumpa priser, att förknippas med e-handel ansågs kunna sänka varumärkenas värden. Idag är e-handeln en något mognare bransch och prisdumpning är nog inte större än inom den fysiska handeln. Fanns det någon rädsla och hot från den fysiska handeln om bojkott här likt det var för Epa- och Tempovaruhusen?

Argumenten för sanktioner mot e-handlare är: Finns det några? Kommer det några? Förslag?

Sammanfattning

Ok, det blev lite kort och lite långt i ett ämne jag ville ta upp för att lägga en grund för ytterligare diskussion.

Sammanfattningsvis kan vi se att marknaden tidigare har anpassat sig i de olika skiftena. Marknaden verkar ha kunnat hitta en fungerande form och plockat godbitarna ur den nya tekniken och de nya försäljningssystemen.

Mitt antagande är att vi inte behöver, eller kan, stoppa etablerandet av externa köpcentrum så länge någon tror på denna marknadsform och vi kommer inte heller att kunna stoppa eller sanktionera e-handel. Marknaden kommer som tidigare att anpassa sig, ta till sig kunskap från de ny marknadsformerna och skapa ny butiksformer.

Om e-handel och externhandel idag är de mest tidsenliga formen av handel då bör lokalhandeln lära sig av dessa och ändra sina försäljningssätt. Att som cityhandlare säga, som jag hört många av de handlare jag varit i kontakt med, bl a under den tid jag själv var butiksinnehavare, att man är för gammal för att sätta sig in i e-handel, är att välja bort utvecklingens naturliga väg. Givetvis fungerar inte ens butik om man inte anpassar sig efter marknaden. Hur mycket och vad som ska anpassas är en annan fråga. Själv brukar jag alltid föreslå kombinerad butik och e-handel (vilket jag själv jobbat med), samt satsa på ett sortiment som kan locka långväga besökare och kunder (vilket jag själv också lyckades med).

Några små frågor och outvecklade tankar

Är det inte i slutändan konsumenten som väljer var man i slutändan gör sina inköp?

Är det ens möjligt och försvarbart att med lagar stoppa extern handeln?

Är det kanske tid att blick framåt och anpassa dagens handel efter dagens förutsättningar, hitta den lokala handeln nya form?

Till stor del verkar det bara vara varuhandeln som påverkas negativ, specialhandeln och hantverkaren är inget som utgör en större del av den externa handeln. Är det så?

Ska dagens brister inom hållbar teknik verkligen påverka hur översiktsplaner och detaljplaner som påverkar utvecklingen långt fram i tiden?

Om vi ska förbjuda något är det kanske bensindrivna bilar som det ska lagstadgas om. Kan Storbritannien (mm) som få länder lyckas hålla sig med vänstertrafik ska vi nog lyckas med att etablera miljövänlig trafik i Sverige.

Referenslista

Bloom, Nicholas Dagen (2004). Merchant of illusion: James Rouse, Americaś salesman of the businessman’s utopia. Columbus: Ohio State University Press
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Fredriksson, Cecilia (1998). Ett paradis för alla: EPA mellan folkhem och förförelse. Diss. Lund : Univ.
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Hardwick, M. Jeffrey & Gruen, Victor (2004). Mall maker: Victor Gruen, architect of an American dream. Philadelphia: University of Pennsylvania
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Länsstyrelsen (2008). Extern handel i planeringen. Malmö: Länsstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Extern handel i planeringen

Skråväsen (2013, januari 5). Wikipedia. Hämtad 13.06, januari 16, 2013. Tillgänglig på Internet: Skråväsen (på Wikipedia)

Terra Scaniae (u.å.). Gesällvandring. Hämtad 16 januari, 2013. Tillgänglig på Internet: Gesällvandring

Vi måste skapa stadskärnor som fungerar utan handel

Idag stirrar man alldeles för blint på hur man ska få handeln i stadskärnorna att blomstra trots att man på många hålla satsar på att bygga allt fler externa köpcentrum.

Enligt mig är synen på handel och vikten av handel i stadskärnan/centrum snedvriden. Det viktiga är inte att det finns handel i centrum. Klarar sig invånarna utan det så är det inte ett egentligt problem. Sedan finns det givetvis alltid en del av invånarna som har ett behov att kunna handla i nära anslutning till sitt hem, behovsinköp. Tyvärr verkar ekonomin idag vara uppbyggd kring konsumtionssamhället där impulsinköp är en viktig del för många butiker. När impulshandeln slås ut och flyttas till köpcentrum blir behovshandeln lidande då de lokala butikerna inte längre kan leva på den krympande omsättningen och bland annat på grund av de icke-marknadsanpassade hyror i stadskärnan.

Problemet är också att många stadskärnor idag inte fyller någon större funktion än handel och att handel är det enda upprätthåller stadskärnans sociala funktioner.

För att lösa problemet tror jag man måste satsa på att skapa naturliga mötesplatser i stadskärnan, inte försöka få fler butiker att öppna eller lägga det lilla överskott de har på att försöka marknadsföra sig – det finns inget att vinna på det så länge invånarna åker till ett köpcentrum, det är ekonomiskt ohållbart. Mer handel föder inte en bättre ekonomi i stadskärnorna. Först måste vi få invånarna att börja använda stadskärnan. Samlingsplatser föder i sin tur ett behov av utbyta av varor och tjänster.

Att skapa naturliga mötesplatser i centrum är ett behov som både invånarna och handeln vinner på. Fokuserar vi på att skapa attraktiva stadskärnor dit invånarna vill samlas  av andra anledningar än handel kommer vi att lyckas skapa de offentliga mötesplatser som är viktiga för människans sociala välbefinnande. Givetvis kommer sådan kunskap om att skapa attraktiva stadskärnor även handeln till gagn.