Gällande Helsingborgs Dagblads artikel ”Bråttom med brottet” i Åstorp

Detta är en kommentar till artikeln ”Bråttom med brottet” i Helsingborgs Dagblad.

Artikeln diskuterar Åstorp kommunen och stenbrottet ”Makadamen”. Stenbrytningen i stenbrottet har nyligen lagts ner, och man arbetar nu med olika framtidsvisioner gällande vad man ska göra med stenbrottet.

Helsingborgs dagblad skriver:

”/…/ i nuläget finns det bara idéer. Som konceptet med ett äventyrsland som Helsingborgsföretaget Borgen AB presenterade för drygt år sedan.
/…/
Någon måste dock bekosta detta mångmiljonbygge, och det är inte kommunen. Faktiskt tycks ingen vilja betala.”

(Hd.se, Bråttom med brottet)

Jag rekommendera att man börjar med att ”återställa” området, och sedan skapa möjligheter för en naturlig och ”långsam” etablering av friluftsliv i området. Undvik att satsa skattepengar på osäkra storslagna projekt. Att stressa fram storslagna lösningar leder till oftast till större samhällskostnader än vinster. Det privata näringslivet har ofta större kompetens att avgöra om en sådan satsning är ekonomiskt hållbar eller ej, så vill inte det privata näringslivet betala, så bör inte heller kommun/stat göra det.

Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet "Makadamen" i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Stenbrottet ”Makadamen” i Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

Observationer kring hur stadskärnor används för olika aktiviteter: Tennis

Jag samlar på idéer kring hur olika stadskärnor och torg används. På vilket sätt de tas i anspråk för aktiviteter som de inte direkt är avsedda för av invånare. Detta är den andra observationen från Åstorp centrum där torget används för sportaktivitet. Förra gången var det fotboll, denna gången är det tennis.

Själv uppskattar jag när man använder sig av annars tomma utrymmen. Framförallt är det intressant när de används till aktiviteter som normalt inte försiggår på en plats. Ibland krävs nya ögon och nyinflyttade personer som inte känner till eller bryr sig om den ”normala” användningen av platsen. De brukar fungera som ögonöppnare och leda till att andra börjar använda platsen på samma sätt.

Hur används din stadskärna?

 

Turism i Åstorp – Nya grepp från Åstorps kommun

Under sommaren 2012 gjorde jag en kortare förstudie av turismens utvecklingspotential i Åstorp med fokus på Makadammen, ett stenbrott som ägs av Skanska och vars täkttillstånd går ut om ett år .

Idag läser jag i Helsingborgs dagblad att Åstorp kommun nu diskuterar att bilda ett bolag som ska hjälpa entreprenörer att utveckla området till ett av Skånes tio mest besökta turistmål. Att man bildar ett bolag är inte dit viktigaste, och jag vet inte varför man bildar bolag, antagligen finns det administrativa eller skatteskäl bakom ett sådant beslut. Det viktigaste är att man valt att skapa en plattform där kommun, markägare och entreprenörer kan mötas.

Tips till Åstorps kommun

Några tips på vägen som jag anser vara viktiga att är följande.

Vad ska utvecklas?

För att utveckla området på bästa sätt finns det stora möjligheter i att fortsätta utveckla de evenemang som redan är etablerade samt de resurser som finns på platsen. En del evenemang har redan fått uppmärksamhet för både nationell inhemsk turism och internationell inkommande turism. Området bör alltså kunna få en starkare identitet när det gäller häst- och cykelsport, friluftsliv samt tillgänglighet till naturen och Skåneleden.

Vilka aktörer är viktiga för utvecklingen?

De aktörer jag hittat som är viktiga aktörer för att skapa rörelse och anordna olika aktiviteter och evenemang i området är framför allt föreningarna Åstorpsortens ryttarförening, Åstorps Cykelklubb, IS Skanne, Klubb 83.

De aktörer som är viktiga för tillgång av området är dels kommunen som bland annat styr över tillstånd att anordna olika evenemang och samtidigt är ett gott samarbeta med de privata mark- och lokalägarna viktigt.

SWOT-analys

SWOT står för Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats, alltså Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Nedan presenteras den SWOT-analys jag gjorde i min förstudie, men jag rekommenderar ytterligare studier.

Styrkor

  • Närhet till Skånes Nationalpark.
  • Närhet till naturen.
  • En bra utgångspunkt för vandring längst Skåneleden.
  • Goda förbindelser med tåg och buss från närmsta staden Helsingborg ditt många danska turister har enkelt att ta sig.
  • Goda förbindelser för bil med E4 som passerar Åstorp.
  • En etablerad nationell cykeltävling.
  • En etablerad internationellt erkänd hästkörningstävling.
  • Ett etablerad återkommande löp- och motionslopp.
  • Det finns aktiva föreningar som redan skapar evenemang i området.

Svagheter

  • Otydlighet när det gäller att visa vägen för turister till Tingvalla, det finns ingen naturlig led eller landmärken som man kan orientera sig efter och skyltningen är undermålig.
  • Åstorp upplevs som tråkigt det är idag något som upplevs som en döende sovstad.
  • Osäkerhet kring hur stenbrottet ska användas när det är nedlagt.
  • Generellt ser området vid inventering inte ut att underhållas tillräckligt för att upplevas som attraktivt.

Möjligheter

  • Området kan med gemensamma insatser från kommun, föreningar och privata aktörer utvecklas för att locka turism inom natur, sport och rekreation.
  • Det finns möjligheter att jobba mot turister som är intresserade av småstaden istället för storstaden.
  • Det finns utrymme för nyetablering och utbyggnad av området när det lokala stenbrottet lägger ner utan att skada den befintliga naturen.
  • Skapa evenemang och konferenser som är kopplat till de evenemang inom natur, sport och rekreation som redan finns på platsen.

Hot

  • Vandring längst Skåneleden kan påbörjas på andra platser.
  • Ett misslyckat samarbete mellan kommun, föreningar och privata aktörer kan skapa ett läge där ingenting händer.
  • Låg erfarenhet av att anordna större evenemang inom kommunen.

Här kan du läsa artikeln på HD.se:
Nytt bolag ska utveckla Makadammen

Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

I många småstäder dör stadskärnan. Butiker stänger och affärerna som servar invånarna ligger allt oftare utanför staden i ett köpcentrum. Samtidigt tror många att räddningen är att få fler butiker att etablera sig i centrum, något som jag helt går emot.

Exempel Åstorp
Tittar vi t ex på Åstorp, en småstad med ca 14 000 invånare i kommunen och ca 8 500 invånare i centralorten Åstorp, utanför Helsingborg ser vi lokalerna i centrum tömmas på butiker och versksamheter samtidigt som de offentliga platserna  i centrum töms på folk och ligger numera ligger öde.

Med jämna mellanrum öppnas visserligen nya butiker, men ofta blir de inte särskilt långlivade (här kan vi också problematisera markvärdering, entreprenörsskap i Sverige, skatter, säkerhet och byråkrati kring företagande i Sverige, men i den här artikeln fokuserar vi på hur vi skulle kunna lösa problemet med en öde och tom stadskärna under rådande förhållanden).

Centrum som aktivitetscentrum
Vill vi återskapa ett levande centrum i dessa småstäder måste vi tänka om, vi kan inte se centrum som ett centrum för handel och butiker, utan vi måste se centrum som ett aktivitetscentrum. Ett ställe som lockar invånarna med de medel som finns i staden. Får vi dit människorna är chansen också stor att nya butiker, kaféer och andra verksamheter etablerar sig där.

Några som t ex insett att det blir viktigt att se till att en plats blir ett aktivitetscentrum är många köpcenter som bl a Väla köpcentrum utan för Helsingborg och flera Ica maxi-butiker, där man bygger ut och gör plats för barnpassning och lekland, något jag tror stadskärnorna borde lära sig av. Stadskärnorna har tidigare lärt köpcentrum hur man bygger attraktiva handelsplatser, men med sitt numera ekonomiska förspång har nu dessa köpcenrum kommit längre i utvecklingen och forskning om hur människor använder platserna.

Exempel – Skapa ett aktivitetscentrum i Åstorp
Fortsätter vi att titta på Åstorp för att se hur man skulle kunna skapa ett aktivitetscentrum börjar vi med att ta reda på vad det är i staden dom lockar ut invånarna från hemmet. Vilka fungerande funktioner finns redan?

I detta fallet är det en större lekplats dit  förskolor och vuxna går med barnen. Lekplatsen ligger i en i övrigt tom park avsides från centrum och regnar det tar man sig helst inte dit för det finns ingenstans att söka skydd. Dimmiga dagar har dock inte visat sig vara ett hinder.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.
I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Hade lekplatsen istället flyttats till Åstorp centrum och några vägar stängts (det finns goda möjligheter att planera om här) av för att göra området säkert gör barn då hade vuxna och barn istället samlats där. Detta hade i sin tur lett till att de som befinner sig på lekplatsen kommer att använda sig av de butiker och kaféer som fortfarande finns kvar i staden. Man hade inte heller varit rädd för att gå till lekplatsen en dag med risk för regn för man hade haft någonstans att söka skydd. i ett längre perspektiv hade fler butiker kunnat etablera sig när fler lockades till centrum. Fler hade lockats till centrum av både de människor som samlats och av det utbud butikerna och kaffeerna kunnat erbjuda tack vare det större kundunderlaget.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Sammanfattning
För att sammanfatta vad som borde göras för att skapa ett levande centrum i småstaden:

  •  Kartlägg fungerande funktioner som kan flyttas utan att det påverkar andra delar av staden negativt.
  • Tänk om, se inte centrum som en plats för handel, det är också en plats för socialt liv.
  • Är markvärdet rätt i förhållande till efterfrågan och vilka funktioner som skulle kunna ligga i centrum. En lekplats kan vara värd att lägga i centrum om den tillför övriga delar positiva värden.

 Läs mer
Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Den samtida staden och dess utmaningar.
Aktivitetscentrum – den döende stadskärnans räddning.

av Ulf Liljankoski

Jag har tidigare skrivit om Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid? och har här valt att behandla ämnet ytterligare i denna studien.

Inledning
Det samhälle jag har valt att analysera är Åstorp. Åstorp är en tätort och centralort i Åstorps kommun som ligger ca 2 mil öster om Helsingborg i Skåne. Invånarantalet är ca 9500 i tätorten.
De senaste åren har jag sett stadskärnan tömmas på butiker och gatorna ligger allt mer öde. Jag kommer att utgå från denna observation och diskutera vad som kan tänkas ha orsakat att handeln försvunnit, varför gatorna ligger öde och vad som skulle kunna rädda stadskärnan från sin tynande tillvaro som en viktig plats för handel och möten för invånarna.

Åstorp och de olika platserna i stadsvandringen.
Åstorp och de olika platserna i stadsvandringen.

Utan att spekulera om huruvida det är viktigt eller inte med ett levande centrum kan vi i alla fall både läsa och höra att det både i vardagen och i media talas om de döende stadskärnorna som töms på folk och handeln flyttar ut till köpcentrum, samt talar det mesta för att många ser det döende stadskärnelivet som ett problem som man vill råda bot på. Det finns ett uttryck som pekar på att de många ser stadskärnan som en viktig social funktion i staden. Fenomenet är inte heller enbart relaterat till småstäder som Åstorp, även större städer som Helsingborg och Malmö kämpar för att bevara ett levande centrum. Många gånger går handlarna ihop och försöker skapa förutsättningar för att locka kunderna att stanna i ”city”.
I de kommande punkterna diskuterar jag hur Åstorps stadskärna påverkats av att handeln flyttar ut till köpcentrum utanför tätorten och hur man i Åstorp kan utnyttja sin stadskärna för andra samhällsfunktioner än handel.

1. Åstorp centrum med tomma lokaler.
1. Åstorp centrum med tomma lokaler.

Åstorp
1. Åstorp centrum
Som de flesta småstäder har även Åstorp ett centrum med lokaler avsedda för handel och butiker där invånarna tidigare kunnat uträtta sina vardagliga inköpsbehov. Idag har dock många av dessa butikerna stängt och många av de som fortfarande driver butiker i centrum har gett upp hoppet och väntar på rätt tidpunkt att lägga ner sin verksamhet. Går man längst de centrala gatorna i Åstorp gapar de tomma skyltfönsterna och i vissa kan man se skyltar med texten ”Lokal att hyra”. Även gatorna är tomma och öde då invånarna inte har någon möjlighet att uträtta sina inköpsbehov i stadskärnan och man har därför sökt sig någon annanstans.
Anledningen till att butikerna stänger kan bero på flera olika saker, men det som diskuteras flitigast är att handeln flyttat ut till de köpcentrum som ligger ca 20-30 minuters bussfärd utanför Åstorp.

2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar.
2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar.

2. E4:an och andra goda kommunikationsvägar
Tiden det tar att ta sig från Åstorp till Helsingborg stadscentrum är ca 23 minuter med tåg, 25 minuter med bil, 42 minuter med buss. Detta kan jämföras med att det tar ca 23 minuter med buss från många av de yttre stadsdelarna i Helsingborg, t ex från stadsdelen Dalhem i Helsingborg till Helsingborg centrum, och de 17 minuter det tar från Malmö Central till Rosengård Centrum. Tidsåtgången att ta sig från Åstorp till Helsingborg är alltså inte mycket större än att ta sig runt inom en stad med stadsbussen – inte ens när man räknar med väntetider om man åker kollektivt. Från Åstorp kan man alltså med hjälp av goda kommunikationsvägar som E4:an och järnväg enkelt ta sig till andra platser.
Att ta sig till de två närliggande köpcentrumen tar ännu kortare tid än att ta sig in till Helsingborg, dock kan man inte ta tåg dit och de flesta tar sig till köpcentrumen med hjälp av buss eller bil.

3. Köpcentrum lockar invånarna.
3. Köpcentrum lockar invånarna.

3. Köpcentrum lockar invånarna
Utanför tätorten finns bland annat Familia köpcentrum som ligger inom Åstorp kommuns gränser samt Väla Centrum som ligger innanför Helsingborg kommuns gränser.
De flesta tar sig hit antingen med bil eller buss. Till Familia köpcentrum tar det ca 12 minuter med bil och 17 minuter med buss. Till Väla Centrum tar det ca 15 minuter med bil och 25 minuter med buss. Här hittar man det mesta man kan behöva för att sköta sina inköp av både dagligvaruprodukter och sällanköpsvaror. Allt är samlat på ett ställe och de inköp man hade kunnat göra i Åstorp stadscentrum kan man lika gärna göra här.
När handeln försvunnit från stadskärnan och flyttats ut till kringliggande köpcentrum har en negativ spiral startat för handeln i stadscentrum och allt fler butiker stänger p g a att kunderna försvinner.

4. Lekplats - Kartlägga fungerande samhällsfunktioner.
4. Lekplats – Kartlägga fungerande samhällsfunktioner.

4. Lekplats – Kartlägga fungerande samhällsfunktioner
I en överskådlig framtid tror jag inte att handeln kommer att komma tillbaka till Åstorp centrum och jag tror många småstäder med goda kommunikationer till storstäder och köpcentrum kommer att ha problem att hålla kvar handeln i sina stadskärnor. Istället bör dessa städer kartlägga fungerande sociala samhällsfunktioner som lockar ut invånarna och vill man skapa ett levande centrum bör dessa funktioner placeras i stadskärnan.
I Åstorp är en av de platser som lockar många besökare varje dag en lekplats i en annars oanvänd park. Det livet som är i parken håller sig normalt till lekplatsen och jag anser att parken inte har något stort behov av lekplatsen. Lekplatsen hade istället kunnat främja centrumlivet samtidigt som lekplatsen blivit mer populär då det funnit möjlighet för besökarna att t ex ta en fika på ett kafé och en plats att gå in och sätta sig på när det t ex börjar regna. Fler hade vågat ta sig till lekplatsen oavsett väder samtidigt som centrum fått fler besökare och handeln kunnat leva vidare och centrum hade på nytt fyllts med besökare.

Aktivitetscentrum – Stadskärnans nya roll
Det jag vill poängtera med ovan resonemang är att det är en förlegad syn att se stadens centrum som en plats där handel är det centrala för att locka besökare och skapa liv. Så här uttryckte Amin & Graham (1997) det gällande att bl a att blanda urbana funktioner; ”New shared spaces, new, improved public realms, new mixed-used urban landscapes, new intercultural interactions and an urban time-space fully animated and enlivened with a rich array of social and cultural activities are seen to be the answere to the problems of decay, alienation polariztion and the crisis of urban public spaces” (Amin & Graham, 1997:415-416).

Vi kan inte ta de goda kommunikationen från oss, inte tvinga oss att stanna i staden och i centrum när andra platser utanför stadens centrum uppfyller de inköpsbehov som invånarna har bättre. Istället kan hitta andra sätt att använda centrum på som kan fylla en funktion i vår vardag . Vi måste anta utmaningen är att skapa en ny forma av centrum, inte ett handelscentrum utan ett aktivitetscentrum, ett centrum som lockar med mer än enbart handel. Vad som behövs bör anpassas efter olika städers behov och en noggrann analys bör därför föregå en nysatsning av centrum.
En del skulle kanske fråga sig om t ex en lekplats verkligen ska placeras där markvärdet är högt. Jag anser dock att marken i centrum inte har ett så högt värde som man skulle kunna tro och att placera en lekplats i centrum skulle höja markvärdet mer då den tillför en viktigt funktion. Helheten blir alltså en viktig del för att förstå hur det sociala samspelar med det ekonomiska (Amin & Graham, 1997:416) och för att skapa ett nytt levande stadscentrum.

Presentation

Referenslista
Amin, Ash & Graham, Stephen, 1997. ”The Ordinary City” Transactions (Institute of British Geographers) (vol. 22) s 411–429.

Läs mer
Stadskärnan som aktivitetscentrum – Småstadens framtid?

Äkta och oäkta stigmatisering av ungdomarna i olika bostadsområden

När det kommer till stigmatisering och användning av diskurser som personer i bostadsområdena själv använder sig av för attt beskriva sig själv (Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa. Broms, Wessel O., Tunström,M. & Bradley, K. red., 2005:111) måste man skilja på äkta och oäkta stigmatisering.

I Åstorp, en mellanstor ort med ca 7000 invånare i tätorten, har vi t ex bostadsområdet Ormastorp med ett antal flerfamiljshus byggda under miljonprogrammet. Området har fått en stämpel om att vara invandrartät samt fylld av drogmissbrukade, ”white trash”-svenskar. Dock talas det framförallt mest om problem med invandrare från området. Jag har t o m träffat personer som inte vill gå för nära området när de är ute och går med sina hundar för att de är rädda att någon ska stjäla dem.

Flerfamiljshus på Ormastorpsområdet ("Blattegården" i ungdomligt tal) i Åstorp.
Flerfamiljshus på Ormastorpsområdet ("Blattegården" i ungdomligt tal) i Åstorp.

Nästan dagligen går jag själv igenom området och måste säga att det är ett av trevligaste områden att gå igenom, här hittar du människor som är ute och rör på sig, människor som samtalar, barn som leker, personer som ligger och solar en sommardag, det är ett av de livfullaste områdena i Åstorp. Det är något som du nästan inte ser någon annanstans i Åstorp, inte ens i Åstorp centrum.

BILDEN OM ATT DET ÄR ETT PROBLEMOMRÅDE
Var kommer då den här bilden av Ormastorp skulle vara ett problemområde? Jag tror inte det finns fler problem per hundrade invånare än i någon annan del av Åstorp. Däremot har ungdomarna här, liksom ungdomarna från andra delar av Åstorp anammat en idé om att ha en annorlunda identitet. De är ett kompisgäng som ser sig som annorlundare än kompisgängen från Backarna, eller från Norr, eller från Öster, eller Dala. De presenterar sig som BG, ”Blattegänget” från ”Blattegården”. De ger sken av att ha en viss gängkultur, de rappar, de pratar, de sprider sin bild av gänget och livet i Blattegården.

Denna påhittade kultur är något som man från början egentligen ser som en kul grej, den blir populär, man skrattar lite och synen på området sprider sig land andra ungdomar på ett skämtaktigt sätt. Efter ett tag blir detta den allmänna bilden av området, folk talar om det, man tror att det är ett äkta problem och man glömmer bort alla andra från området som inte syns eller hörs. Ungdomarna har alltså gjort en lyckad marknadsföring av sin skenkultur.

Sådana här skenkulturer brukar försvinna och dö ut så fort de som drog igång trenden blir äldre, skaffar jobb, växer upp och inte längre har tid att ”leka” på samma sätt längre. Dock bör man alltid ta detta med allvar från kommunen och stadsplaneringens håll då det alltid finns en risk att en yngre generation anammar tanken och missar kärnan med det humoristiska inslaget. Man tror på en äkta gängkultur som eskalerar i gängkriminalitet med inspiration från amerikanska Hollywoodfilmer.

SÅ HÄR BÖRJAR DET
Hanozy -Alltid på G
Hanozy en duktig rappare från Åstorp gjorde ett utmärkt jobb för att sprida bilden av området Ormastorp ”Blattegården”.

Guds stad (Cidade de Deus)
Se hur våldet eskalerar i förorterna runt Rio de Janeiro när ungdomskulturen går i arv till andra generationer. (Filmen är bättre än trailern).

Köp filmen Guds stad (Cidade de Deus)