Mossgraffiti – Måla graffiti med mossa

Igår släppte svenska Språkrådet sin nyordlista för 2012. Det ord som tilltalade mig mest var Mossgraffiti.
Så här beskriver Språkrådet ordet:

mossgraffiti
ökad användning: graffiti med mossa. 2009.
I stället för miljöfarliga färger växer nu trenden att blanda mossa med yoghurt, öl och socker i en
mixer. Smeten målas sedan på väggar, stenar och krukor. Efter några veckor börjar mossan växa och
vips så har man skapat mossgraffiti.

Dagens Nyheter 4 juli 2012

Kommer vi att få se mer av denna miljövänliga form av graffiti i Sverige?
Känns som om jag själv är sugen på att testa, så jag har letat upp en guide till hur man blandar ihop mossfärgen:
How To Make Moss Graffiti
och
Mossgraffiti

Gör vad ni vill med den informationen…

Bilder på mossgraffiti

Moss graffiti. Foto: still.epsilon.
Moss graffiti. Foto: still.epsilon.

 

Moss Graffiti de Edina Tokodi. Foto: faseextra.
Moss Graffiti de Edina Tokodi. Foto: faseextra.
Moss Graffiti de Edina Tokodi.  Foto: faseextra.
Moss Graffiti de Edina Tokodi. Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth.   Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth. Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth.  Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth. Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth. Foto: faseextra.
Moss Graffiti, Anna Gray Garforth. Foto: faseextra.
Moss Graffiti Space Invaders. Foto:  faseextra.
Moss Graffiti Space Invaders. Foto: faseextra.
WUMS! Für ein besseres Europa. Foto: Bündnis 90/Die Grünen Baden-Württember.
WUMS! Für ein besseres Europa. Foto: Bündnis 90/Die Grünen Baden-Württember.
Mossenger and Anna. Foto:  webponce.
Mossenger and Anna. Foto: webponce.

Läs mer
Språkrådets nyordslista 2012

Hur man marknadsför en stad – Del 3: Tillfällig konst

Eh, he. Konst alltså. Jag älskar att definiera saker in i minsta detalj. Här tänkte jag dock generalisera ordet konst utan att gå för mycket in i diskussionen kring vad som är konst, vem som har rätt att visa upp sin konst och vilka konstformer man kan använda sig av, vem som är konstnär etc. Jag har i alla fall gett mig tillåtelse att plantera tanken och jag hoppas att du själv funderar kring dessa frågor.
I den här delen kommer jag framför allt att diskutera stadskonst som initierats av staden. Jag kommer att sammanfatta det kort, kanske blir ämnet otydligare efter att ha läst artikeln, men jag lovar att jag kommer att skriva mer om ämnet och resonemangen längre fram. Är jag otydlig är det bara att fråga.

Konst ur ett marknadsföringsperspektiv

Staden som konsthall
Konst ur ett marknadsföringsperspektiv ska när det fungerar som bäst skapa minnen. Minnen som gör att den som upplevt det berättar om det för sina vänner och bekanta om upplevelsen. Tillfällig konst är inget som kan återupplevas på platsen, men platsen där det hände blir en plats som erbjuder spänning. Har du en gång mött en man på en snigel på gatorna i Helsingborg finns möjligheten att du en dag möter en annan varelse på gatorna i samma stad (ja, jag har mött en man som red runt på en snigel i Helsingborg).
Staden blir en plats att besöka precis som en konsthall är plats att besöka.Platsen, staden blir en konsthall.

Smack bang i Helsingborg (H+/Oceanhamnane)
Smack bang i Helsingborg (H+/Oceanhamnen)

Konst skapar relationer
Ett annat sätt att använda konsten till är att t ex göra som man gjorde i Helsingborg på H+området där man planerat ett stadsförnyelseprojekt. Man har valt att levandegöra Oceanhamnen för att ”tidigt skapa goda boende- och stadsmiljöer och stärka varumärket H+”.
Hur deras exakta resonemang och intentioner med projektet har jag inte grävt djupare i.
Själv anser jag att man med hjälp av konstutställningen som är utspridd i hamnen skapar relationer mellan de som besöker platsen och den framtida planerade stadsdelen i ett tidigt skede. När stadsdelen väl är byggd finns det redan minnen förankrade i området som hjälper till att romantisera platsen och gör den mer attraktivt.
När det är dags att flytta in i området finns det personer som kan berätta om platsen, kanske flyttar de själv dit för att de redan har en koppling till platsen, eller så kan de rekommendera platsen till vänner som är intresserade av att flytta dit.
Goda relationer till en plats är viktigt om vi ska omfamna den med öppna armar (se tidigare resonemang gällande hur relationer kan påverka invånarnas inställning till ett stadsplaneringsprojekt: Saltkristallerna i Helsingborg – Vad gick fel?).
Det viktga att tänka på i denna situation är att du inte skapar en relation mellan besökarna och den nuvarande stadsdelen, utan mellan besökarna och den framtida stadsdelen. Man ska inte känna att detta är en spännande plats nu, utan det kommer att bli en spännande plats. Risken är att besökarna istället vill bevara området som det är.

Smack bang i Helsingborg (H+/Oceanhamnen)
Smack bang i Helsingborg (H+/Oceanhamnen)

Att planera in tillfällig konst i staden
När man planerar att fylla staden med konst bör man ha i åtanke att olika personer uppskattar olika saker. Konst är subjektivt och vad som är god konst och vad som skapar ett värde för de som upplever konsten är inte lätt att avgöra. det viktiga är att man har ett rikt utbud av alternativ, en del vill ha något som man helt enkelt bara skrattar åt, en del vill ha något som gör att man häpnar av hur ”vackert” det är, en del tar lättare till sig något som skapar eftertanka och kanske t o m ilska. Alla dessa personers intressen bör tillgodoses (framför allt om man använder skattepengar till att finansiera konsten). jag skulle även vilja tillägga att stadskonst bör till stor del vara snabb och enkel att ta till sig, man ska t ex inte behöva stå framför en filmduk för att förstå innebörden av en film som visas.  Bor man inte i staden så är man antagligen på väg någonstans och har inte tid att stå och titta i en halvtimme.

Läs mer
Smack Bang i Helsingborg:
Oceanhamnen – Folkets hamn i H+ (1)
Experimentell konst intog hamnen

Motverka klotter med hjälp av graffiti

Ett vanligt grepp att använda sig av för att motverka klotter är att låta graffitikonstnärer måla på väggar i t ex gångtunnlar. Jag tänkte kolla lite mer på hur det fungerar i verkligheten. Blir det mindre klotter på de ställen där det redan finns graffiti på väggarna?
Spontant, efter egna iakttagelser, tror jag att det åtminstone ger kortsiktiga effekter med minskat klotter. De kortsiktiga effekterna uppstår om man väljer en lokal grafittikonstnär som är känd hos den målgrupp man vill ska sluta klottra (t ex ungdomar 12-17 år). Det ska vara någon som målgruppen respekterar.

Ingen bryr sig längre om den ursprungliga graffitin eller konstnären.  Väggen översvämmas av nybörjartaggar och klotter. (Foto: Ulf Liljankoski)
Ingen bryr sig längre om den ursprungliga graffitin eller konstnären. Väggen översvämmas av nybörjartaggar och klotter. (Foto: Ulf Liljankoski)

De två viktigaste egenskaperna hos konstnären man väljer ut är alltså:

  • Lokal graffitikonstnär
  • Känd och respekterad av den klottrade målgruppen
Vill man sedan få långsiktiga effekter måste man börja med att förstå att banden mellan de nya ungdomarna som växer upp i samhället och konstnären försvagas och till slut vet ingen längre vem ”gubben” som målade den tidigare grafittin var. Ju svagare banden blir mellan målgruppen och konstnären, desto mindre bryr sig den klottrande gruppen. Klottret ökar och översvämmar väggarna.

Barnens målningar bryr man sig inte om. (Foto: Ulf Liljankoski)
Barnens målningar bryr man sig inte om. (Foto: Ulf Liljankoski)

Man måste därför kontinuerlig jobba med att ta in nya lokala och respekterade graffitikonstnärer och hålla väggarna vid liv, låta väggarna förändras och uppdateras.
Lånsiktighet kräver alltså:

  • Nya lokala unga konstnärer som målar väggarna
  • Levande och föränderliga väggar