Har hyresgäster rätt att överklaga en detaljplan?

Det snabba och enkla svaret på frågan om hyresgäster har rätt att föra talan mot ett beslut om att anta en detaljplan är:
Ja, hyresgäster har rätt att föra talan mot ett beslut om att anta en detaljplan.

Sakägare & Nyttjanderättsinnehavare

En vanlig missuppfattning är att hyresgäster inte har rätt att överklaga en detaljplan då de inte ingår i sakägarkretsen.

Att hyresgäster, bostadsrättshavare och boende inte är sakägare är korrekt då man med begreppet sakägare i första hand menar ägare till fast egendom. Hyresgäster, bostadsrättshavare och andra boende besitter dock en nyttjanderätt och har sedan plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, samt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, fått möjligheten att överklaga1)Effektiv och rättssäker PBL-överprövning. Betänkande av PBL-överklagandeutredningen. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:14..

Sveriges Rikes Lag, Norstedts Juridik, 2013. Foto: Wolters Kluwer, CC BY 3.0.
Sveriges Rikes Lag, Norstedts Juridik, 2013. Foto: Wolters Kluwer, CC BY 3.0.

Vem har rätta att överklaga?

Inom kort (1 juli 2018) kommer förvaltningslagen (1986:223) ersättas av den nya förvaltningslagen (2017:900). I sammanfattningen nedan har jag använt mig av uttryck från den nya förvaltningslagen (2017:900) då uttrycket att ”ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt” stämmer överens med hur rätten att överklaga tillämpats i olika fall.

Antagligen kommer även hänvisningar till förvaltningslagen i plan- och bygglagen korrigeras så att de hänvisar till korrekt paragrafer när den nya förvaltningslagen träder i kraft.

Sammanfattning av vad förvaltningslagen, FL, och plan- och bygglagen (PBL) säger om vem som har rätt att överklaga antagandet av en detaljplan:

  • ”Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen” (13 kap. 2 a § PBL).
    Kommentar: Denna paragraf ger rätten att överklaga beslutet om att anta en detaljplan.
  • ”Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ [PBL2)Min kommentar] finns i 22 § förvaltningslagen (1986:223)” (13 kap. 8 § PBL).
    Kommentar: Här hänvisar plan- och bygglagen till förvaltningslagen.
  • ”Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas” (förvaltningslagen (1986:223) 22 § fram till 2018-06-30, förvaltningslagen (2017:900) 42 § från och med 2018-07-01).
    Kommentar: Här ger förvaltningslagen rätten att överklaga till den som (1) beslutet angår, och som (2) beslutet har gått emot.
  • ”Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.” (Förvaltningslagen (2017:900) 41 § från och med 2018-07-01).
    Kommentar: Den nya förvaltningslagen, som träder ikraft 1 juli 2018, förtydligar att beslutet även ska påverka någons situation på ett sådant sätt att man påverkas betydligt. Detta ligger i linje med hur man normalt resonerar. Vad som är en betydlig påverkan kommer dock att fortsätta vara öppet för tolkning.
  • ”Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.
    Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte om
    1. beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden, eller
    2. överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.” (13 kap. 11 § PBL)
    Kommentar: En viktig del är att man även inkommit med synpunkter som inte blivit tillgodosedda innan granskningstiden för detaljplanen löpt ut. Synpunkterna ska inkomma inom samrådstiden eller granskningstiden. Det räcker dock med att man inkommit med synpunkter i samrådsskedet med synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Det föreligger även här ett tolkningsutrymme gällande om synpunkterna blivit tillgodosedda eller ej. Här är inte alltid kommun och berörda överens, och saken får ibland prövas i domstol.

Premisserna för att kunna föra talan mot ett beslut att anta en detaljplan

Premisserna för att du som hyresgäst ska kunna föra talan mot ett beslut att anta en detaljplan är med andra ord:

  1. Du har inkommit med synpunkter under planprocessen, antingen under samrådstiden eller granskningstiden, men senast före utgången av granskningstiden.
  2. Beslutet att anta detaljplanen har gått dig emot.
  3. Beslutet att anta planen påverka din situation på ett inte obetydligt sätt.

Kommentar: Frågan som kvarstår, efter att samtliga premisser är uppfyllda, är vad som definieras som påverkan på ett ”inte obetydligt sätt”. Här skulle jag säga att det är upp till dig som klagande att bevisa för domstolen att du påverkas på ett betydligt sätt.

Läsvärt

Lagar

 

Fotnot   [ + ]

1. Effektiv och rättssäker PBL-överprövning. Betänkande av PBL-överklagandeutredningen. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:14.
2. Min kommentar

Sakägare i en detaljplaneprocess enligt PBL 2010:900 – Möjligheten att påverka detaljplaneprocessen

Vem är sakägare?
Sakägare blir de som berörs av detaljplanen, som inte kan räknas in i grupperna hyresrättsinnehavare, bostadsrättsinnehavare, myndighet, länsstyrelse, kommun, intresseorganisation eller allmänhet, och som har intresse i området som ska detaljplaneras. Vem som är sakägare finns inte uttryckligt angivet i plan- och bygglagen (PBL) men normalfallet är att man i första hand menar ägare till fast egendom.

Boverket definierar sakägare med meningen ”med sakägare menas ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än hyresrätt och bostadsrätt” (Boverket 2002:24). Som exempel innefattar ”sakägare” privatpersoner och företag som äger mark eller annan fast egendom i och omkring området som påverkas av detaljplanen. Dessa har därmed har rätt till inflytande när en detaljplan utformas (Kalbro & Lindgren 2010:93).

Har kommunen missat att underrätta en sakägare om den nya detaljplanen är det vid ett eventuellt överklagande upp till den överklagande parten att bevisa att den är sakägare, eller berörd på ett inte obetydligt sätt och har rätt att överklaga.

Inflytande i detaljplaneprocessen
Medborgarinflytande finns på flera nivåer i detaljplaneprocessen:

  1. En detaljplan kan initieras av antingen kommunen eller någon annan som har intresse av och ”avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs” (5 kap 2 § PBL 2010:900). Denna någon kan t ex vara sakägare, boende, intresseorganisationer, fastighetsägare och byggbolag etc som är intresserade av att utveckla ett område.
  2. När en ny detaljplan ska tas fram har alla som berörs av planen rätt att påverka genom att lämna in synpunkter och förslag. Till att börja med ska kommunen alltså kontakta berörda sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende för att inhämta kunskap om området (Kalbro & Lindgren 2010:38).
  3. Sammanställd synpunkter sammanställs i samrådsredogörelse och en detaljplansskiss tar form. Ett nytt samråd äger rum med de berörda gällande skissen. Kontakten och samrådet kan vara ett offentligt möte när en stor del påverkas av detaljplanen, men kan även vara ett utskick, telefonkontakt eller ett personligt möte (Boverket 2002:25).
  4. När man är framme vid granskningen (enligt PBL 2010:900) och detaljplanen ligger under granskning i minst tre veckor finns det möjlighet för de berörda att lämna in ytterligare synpunkter. De synpunkter som inkommer sammanställs av kommunen i ett utlåtande som sedan ligger till grund för eventuella revideringar av detaljplansförlaget.
  5. Om en detaljplan antas och det fortfarande finns synpunkter som lämnats in skriftligen och som inte beaktats i  detaljplaneprocessen har de berörda möjhlighet att överklaga till länsstyrelsen, och även i förlängningen till domstol.

För att detaljplanen ska bli så genomarbetad som möjlig och beakta samtliga synpunkter och förslag bör samrådsmöten vid behov hällas vid flera tillfällen.

Det är också viktig är att de synpunkter som lämnas in av de berörda är skriftliga, då det enbart är är skriftliga synpunkter som senare kan ligga till grund för ett eventuellt överklagande om kommunen inte beaktat en viss synpunkt och antagit en detaljplan (Boverket 2002:25).

Dyker det upp nya sakägare eller andra som berörs av detaljplanen under tiden som arbetet med planen pågår ska även dessa få rätt att delta med synpunkter och förslag.

Aktörerna olika möjligheter att medverka i och påverka detaljplaneprocessen
Jag anser att det i detaljplaneprocessen inte finns, i laglig mening, någon större skillnad på hur de berörda, sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende, har möjligheter är att påverka detaljplanen. Men alla har olika möjligheter p g a av kunskap och hur insatta de är i ämnet och sina rättigheter. Ett viktig moment i samrådet borde därför också vara att upplysa berörda om deras rättigheter, och skyldigheter.

 

Referenslista

Litteratur
Boverket (2002). Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. Karlskrona: Boverket.

Kalbro, T & Lindgren, E (2010). Markexploatering. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Offentligt tryck
Förvaltningslagen (FL 1986:223)
Plan- och bygglagen (PBL 1987:10)
Plan- och bygglagen (PBL 2010:900)