Radon - Utreda risk för radon/markradon vid detaljplanering för nya byggnader

Denna artikel ingår i en artikelserie där jag utforskar innehållet i detaljplanens planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Varje artikel i denna artikelserie kommer att utforska 1) hur långt man behöver utreda en viss fråga i detaljplaneskedet, 2) tips på var man kan läsa mer om det specifika ämnet och 3) exempel/förslag på formuleringar i planbeskrivningen. Artikelserien fokuserar på "lämplig mark- och vattenanvändning" ur ett "plantekniskt" perspektiv och inte ur ett "politiskt" perspektivet eller ett organisatoriskt "särperspektiv".

Markradon från marken riskerar att tränga in i byggnaden.

Radon - En bakgrund

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran i mark och berg sönderfaller. Den största hälsorisken kopplad till radon är lungcancer, vilket gör det till en angelägen fråga vid planering av ny bebyggelse. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige kan kopplas till radon. Trots detta är radon osynligt, luktfritt och smaklöst, vilket gör att det endast kan upptäckas genom mätningar​

Markradon - lågriskområde, nomalriskområde och högriskområde

Historiskt har klassificeringen av markradonrisk delats upp i låg-, normal- och högriskområden baserat på radonhalten i jordluften:

• Låg risk: <10 kBq/m³
• Normal risk: 10–50 kBq/m³
• Hög risk: >50 kBq/m³

Denna uppdelning anses idag vara föråldrad, då all mark potentiellt kan ge upphov till höga radonhalter inomhus om byggnaden inte är tillräckligt tät mot marken. Modern praxis, enligt "Radonboken", fokuserar snarare på byggnadsteknik och markens geologiska förutsättningar än på generella riskkartor​.

Radonriskkarta: Exempel på radonriskkarta från Lomma kommun.

Belysa risk för radon för nya byggnader i detaljplaneskedet

Enligt nu gällande byggregler från Boverket (BBR, BFS 2011:6) får radonhalten i inomhusluften inte överstiga 200 Bq/m³ i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt. Dessa krav är avsedda att skydda människors hälsa genom att begränsa exponeringen för radon och omfattar utformning och byggnadsteknik som minimerar risken för radon från mark, byggmaterial och luft​.

Från och med den 1 juli 2025 träder de nya föreskrifterna BFS 2024:8 i kraft, vilka ersätter nuvarande regler. De nya föreskrifterna bekräftar och förtydligar de befintliga kraven och ger byggherrar större flexibilitet i valet av tekniska lösningar för att möta dessa krav.

Utreda risk för radon i detaljplaneskedet

Kommuner kan i detaljplaneskedet använda radonriskkartor som eventuellt redovisas i översiktsplanen eller liknande strategiska dokument. Vid behov kan kunskapen kompletteras med lokala undersökningar (befintliga eller nya). Kartor som endast klassificerar mark som låg- eller normalriskområden kan vara missvisande, då radonrisken påverkas av både markförhållanden och byggnadsteknik​.

Generellt bör inga externa utredningar behöva utföras i detaljplaneskedet, utan det bör i de flesta fall räcka med att hänvisa till befintligt kunskapsunderlag hos kommunen samt gällande byggregler i planbeskrivningen.

Exempel på formulering i en planbeskrivning

Här kommer några exempel på hur formuleringar i planbeskrvningen avseende radonrisk.

"Inga särskilda byggnadstekniska krav bedöms nödvändiga att föreskrivas genom särskilda planbestämmelser för att säkerställa radonsäkra bostäder. Området har undersökts för radonrisk genom en genomgång av tidigare mätningar i byggnader, vilka inte påvisar förhöjd radonrisk utöver normal markradon."

För områden med högre risk kan dock en komplettering vara relevant:

"För områden där tidigare mätningar eller markundersökningar visar på en förhöjd risk för radon, rekommenderas en radonsäker byggnadsteknik för nya byggnader. Planområdet ligger inom ett område som enligt kommunens radonriskkarta klassificeras som högriskområde. För att minimera risken för höga radonhalter i inomhusluften bör byggnader uppföras med åtgärder som säkerställer täthet mot markradon samt tillräcklig ventilation. I planbeskrivningen anges därför att särskild uppmärksamhet ska riktas mot radonsäkerhet i byggprojekteringen.

Exempel på åtgärder kan inkludera:

• Installation av radonmembran.
• Radonsug eller radonbrunnar för att ventilera marken under byggnaden.
• Tätning av genomföringar och fogar i grundkonstruktionen.

Dessa åtgärder ligger i linje med de tekniska krav som regleras genom Boverkets byggregler och ska säkerställas i bygglovsprocessen."

Läs mer

För att fördjupa sig i radonfrågan och dess hantering kan följande källor vara till hjälp:

• Radonboken – nya byggnader av Connie Box: Praktisk vägledning om radonrisker vid nybyggnation​.
• Boverkets BFS 2024:8 och tillhörande konsekvensutredning: Nya föreskrifter för skydd av hälsa och hygien, träder i kraft den 1 juli 2025​.
• Nationell handlingsplan för radon: Översikt av strategier och mål för att minska radonexponeringen​.
• Strålsakerhetsmyndigheten om radon: Översikt på Strålsakerhetsmyndighetens webbplats.