Artskyddsdispens för pilgrimsfalk för att möjliggöra stadsutveckling. Vad är möjligheternas rum? – En juridisk översyn

När samhällen växer och markanvändningen förändras, kan frågor om hur vi hanterar skyddade arter bli avgörande för utvecklingen av nya områden. En av dessa frågor gäller möjligheten att flytta en pilgrimsfalk – en art som är strikt skyddad enligt svensk och europeisk lagstiftning. I denna artikel sammanställs det rättsliga kunskapsläget för artskyddsdispens kopplat till pilgrimsfalk, baserat på en genomgång av samtliga länsstyrelsers hantering i Sverige.

Artskyddsförordningen och dispensmöjligheter

Pilgrimsfalken (Falco peregrinus) är skyddad enligt både EU:s art- och habitatdirektiv och den svenska artskyddsförordningen. Enligt förordningen är det förbjudet att skada eller förstöra artens fortplantningsområden och viloplatser. Dock kan dispens beviljas under vissa förutsättningar. För att en artskyddsdispens ska kunna beviljas krävs att tre grundläggande kriterier uppfylls:

1. Det finns ett tvingande skäl av allmänintresse, exempelvis samhällsutveckling, folkhälsa eller säkerhet.
2. Det finns ingen annan lämplig lösning än att bevilja dispens.
3. Dispensen påverkar inte artens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde.

Dessa krav ställer höga juridiska och vetenskapliga trösklar, särskilt när det gäller en art som pilgrimsfalken, känd för sin starka boplatslojalitet.

Vad säger länsstyrelsernas praxis?

En genomgång av samtliga länsstyrelser i Sverige visar att artskyddsdispens för pilgrimsfalk är en ytterst ovanlig fråga. Faktum är att endast ett enda fall kunnat identifieras där en dispens beviljats – ett ärende i Västra Götalands län som rörde rivningen av en gammal gasklocka som användes som häckningsplats av pilgrimsfalk.

I det fallet var beslutet om dispens grundat på två centrala faktorer:

• Ett tydligt samhällsintresse kopplat till omfattande stadsutveckling och infrastruktursatsningar.
• Kompensationsåtgärder i form av alternativa boplatser för pilgrimsfalken.

Beslutet illustrerar att när samhällsintresset är av stor vikt och det inte finns andra rimliga alternativ, kan detta utgöra ett godtagbart skäl för dispens – så länge den biologiska mångfalden och artens bevarandestatus inte hotas.

Vad kan vi lära oss av detta?

Erfarenheterna från Västra Götaland visar att det inte är omöjligt att få dispens för att påverka en pilgrimsfalks boplats, men det kräver en väl genomarbetad ansökan där både juridiska och ekologiska aspekter är noggrant belysta. Några centrala lärdomar är:

• Stadsutveckling som skäl: Om ett planerat projekt är av stort allmänintresse och riskerar att avsevärt försvåras utan dispens, kan detta väga tungt i bedömningen.
• Kompensationsåtgärder: Att erbjuda alternativa boplatser, och visa hur dessa kan bidra till att upprätthålla artens bevarandestatus, är ofta en nyckelfaktor.
• Behov av rättslig prövning: Eftersom frågan är oprövad i högre instanser kan en överklagad dispensansökan bidra till att utveckla rättspraxis, vilket skapar större tydlighet i framtida ärenden.

Slutsatser

Den rättsliga översynen visar att det finns möjligheter att pröva frågan om artskyddsdispens för pilgrimsfalk, särskilt när starka samhällsintressen står på spel. Samtidigt är det en komplex process där juridik, ekologi och stadsutveckling möts.

För framtida stadsutvecklingsprojekt är det därför avgörande att tidigt identifiera potentiella konflikter med artskyddet, involvera ekologisk expertis och utforma väl underbyggda ansökningar. Med en sådan strategi kan det vara möjligt att hitta lösningar som både främjar samhällsutveckling och bevarar den biologiska mångfalden.

En viktig del i detta är givetvis att det finns en vilja och ambition hos de involverade aktörerna att driva och pröva frågan. Inom detaljplanering är byggnadsnämndens inställning och förtroende för processen en central faktor vid denna typ av prövningar. Med dagens lagstiftning, där kommunalt planmonopol råder, blir det svårt att driva processen vidare om kommunen inte är delaktig och stödjer arbetet.

Artikeln är baserad på en sammanställning av samtliga länsstyrelsers hantering av artskyddsdispens för pilgrimsfalk i Sverige. Underlaget samlades in i december 2024.