Denna artikel ingår i en artikelserie där jag utforskar innehållet i detaljplanens planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Varje artikel i denna artikelserie kommer att utforska 1) hur långt man behöver utreda en viss fråga i detaljplaneskedet, 2) tips på var man kan läsa mer om det specifika ämnet och 3) exempel/förslag på formuleringar i planbeskrivningen. Artikelserien fokuserar på "lämplig mark- och vattenanvändning" ur ett "plantekniskt" perspektiv och inte ur ett "politiskt" perspektivet eller ett organisatoriskt "särperspektiv".

Luftmiljö – Utreda risk för försämrad luftkvalitet vid ny bebyggelse

Bedömning i tidiga skeden inom detaljplanering

Bakgrund

Detaljplanens genomförande får enligt plan- och bygglagen (2 kap. 10 §) inte medföra att miljökvalitetsnormer (MKN) för luft överskrids. Det innebär att luftmiljön behöver bedömas i samband med planläggning, särskilt vid ny bebyggelse och förtätning i trafiknära eller täta stadsmiljöer.

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen visar att luftföroreningar ofta uppmärksammas i domstolsprövningar, men att det, såvitt vi kunnat identifiera, inte finns exempel på att en detaljplan upphävts enbart på grund av luftmiljö. Frågan kan dock vara en viktig del i den samlade bedömningen, särskilt när andra brister också föreligger.

Det är därför viktigt att i ett tidigt skede identifiera om det finns behov av en fördjupad utredning kring luftföroreningar.

I denna artikel går jag igenom hur man i ett tidigt skede kan uppskatta hur luftkvaliteten kan påverkas av ett planförslag, hur denna uppskattning görs med hjälp av SMHI:s "Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering" (VOSS), vad man bör göra beroende på resultatet – samt ger exempel på formulering i planbeskrivningen.

Här hittar man mer information VOSS hos SMHI:

• Information om verktyg för utvärdering av luftkvalitetsberäkningar (smhi.se)
• Information om VOSS – Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering (smhi.se)
• VERKTYGET: Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering (smhi.se)

Utredningsnivåer och metod

1. Inledande kartläggning med VOSS

Den inledande bedömningen bör göras med SMHI:s verktyg VOSS (Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering), som ersätter tidigare nomogram. VOSS är ett kostnadsfritt webbverktyg som används för att uppskatta halter av kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM₁₀) i gaturum.

Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering (VOSS)

Kartläggningen sker i tre steg:

• Steg 1: Val av plats och indata: användaren väljer det mest utsatta gaturummet i planområdet och anger bland annat:
  • Årsdygnstrafik (ÅDT)
  • Gaturumsbredd
  • Hushöjd
  • Skyltad hastighet
  • Andel tung trafik
  • Sandning (ja/nej)
• Steg 2: VOSS-beräkning: verktyget ger ett uppskattat haltintervall för PM₁₀ och NO₂ samt anger om halterna riskerar att överskrida den nedre utvärderingströskeln (NUT).
• Steg 3: Bedömning av behovet av fördjupad utredning:
  • Om halterna är under NUT: Då krävs normalt ingen fördjupad luftmiljöutredning. Resultatet bör redovisas kortfattat i planbeskrivningen, till exempel enligt nedan:

  En inledande beräkning med SMHI:s verktyg VOSS visar att halterna av kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM₁₀) understiger den nedre utvärderingströskeln (NUT). Det bedöms därför inte finnas behov av att genomföra en fördjupad kartläggning av luftmiljön. Planerad bebyggelse bedöms inte leda till försämrad luftkvalitet.
  (se Luftmiljöutredning, objektiv skattning, för detaljplan PB2025:1)

  • Om halterna ligger vid eller över NUT: Då bör en fördjupad kartläggning genomföras. Det kan inkludera:
    • Korttidsmätningar
    • Detaljerade modellberäkningar
    • Analys av lokala vindförhållanden och topografi
    • Behov av åtgärder (se nedan)

Här är ett exempel på den rapport från Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering (VOSS), kombinerat med information om vilket underlag och antaganden som legat till grund för beräkningen:

EXEMPEL: Rapport från verktyget VOSS.

Fördjupad utredning – vad krävs?

Om en fördjupad utredning visar att planförslaget riskerar att bidra till att miljökvalitetsnormer inte klaras, behöver detta hanteras. Exempel på möjliga åtgärder:

• Planeringsåtgärder: öppnare gaturum, lägre hushöjder, begränsad ny trafikgenererande verksamhet.
• Avvisande av planförslag: om ingen rimlig lösning kan identifieras, kan det bli aktuellt att avstå från att gå vidare med planförslaget.

Sammanfattning

Exempel på formulering i en planbeskrivning

En inledande beräkning med SMHI:s verktyg VOSS visar att halterna av kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM₁₀) understiger den nedre utvärderingströskeln (NUT). Det bedöms därför inte finnas behov av att genomföra en fördjupad kartläggning av luftmiljön. Planerad bebyggelse bedöms inte leda till försämrad luftkvalitet.
(se Luftmiljöutredning, objektiv skattning, för detaljplan PB2025:1)

Läs mer

För att fördjupa sig i luftmiljö och miljökvalitetsnormer kopplat till luft, och dess hantering kan följande källor vara till hjälp:

Naturvårdsverket

• Föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 2019:9 (naturvardsverket.se, NFS 2019:9 som beskriver grundförutsättningar, bland annat definition av gaturum med mera)
• Luftguiden - Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (naturvardsverket.se)

Länsstyrelsen

• Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpning (lansstyrelsen.se)
• Miljökvalitetsnormer för luft - en vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet (lansstyrelsen.se)

SMHI/VOSS

• Information om verktyg för utvärdering av luftkvalitetsberäkningar (smhi.se)
• Information om VOSS – Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering (smhi.se)
• VERKTYGET: Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering (smhi.se)
• Luftkvaliteten i Sverige år 2030 (smhi.se)

Trafikverket

• Luftkvalitet vid planering av bebyggelse (trafikverket.se)