Solstudier och skuggstudier i SketchUp

Inledning

I den här artikeln ska jag visa hur man utför skugg- och solstudier i SketchUp, och hur man sammanställer en enkel solstudierapport. Artikeln är dock inte en ”steg för steg”-guide som visar hur du klickar dig fram i programmet, utan visar framförallt på möjligheterna med SketchUp, och vad du kan tänkas vilja ha med i en solstudierapport.

Solstudier kan göras mer eller mindre detaljerade, och i det här exemplet kommer jag att utföra en relativt enkel solstudie som inte inte tar hänsyn till höjdnivåer eller vegetation, samt kommer jag enbart att studera solljus utanför byggnader. Solljustudier kan dock även utföras för inomhusmiljöer med redskapen som användes nedan.

Förkunskaper

Artikeln förutsätter att du har en del grundkunskaper i 3D-modelleringsprogramvaran SketchUp.

Har du inte grundkunskaper i SketchUp rekommendera jag boken SketchUp for Dummies och Sketchup for Site Design.

Mjukvara och underlag

I det här exemplet använder jag följande programvaror och underlag:

Det finns även gratisalternativ för SketchUp samt plugin för solstudier. Jag har dock inte hårdtestat om dessa är välfungerande för ändamålet. Extensionen SunHours tyckte jag var svåranvänd i jämförelse med DL-Light. Du kan testa gratisalternativen här:

Varför solstudier och skuggstudier?

Kort sammanfattat utförs sol- och skuggstudier för att bland annat belysa hur ny och äldre bebyggelse påverkas av till exempel nybyggnation, hur utemiljöer såsom parker och gaturum med mera påverkas av nybyggnation samt för att klargöra lämplig placering av solceller. En solstudie kan därmed ligga till grund för att byggnader placeras på lämpliga platser för att säkerställa en god tillgång till solljus både inne i och utanför byggnader, gaturum och övriga urbana miljöer med mera.

Vad säger lagar och regler?

Boverket om solljus

I skriften Solklart (Boverket 1991) anges ett önskat värde på solighet i boendemiljön om minst 5 timmars sol mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vår- och höstdagjämning, för bostaden och på närmiljöns lekytor och sittplatser.

Kommentar: Ovan information kan tyckas något omodern men är det närmsta vi idag kommer en rekommendation. Är man lite djärv rekommenderar jag att man även tittar på genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag uppdelat på årstiderna vinter (t ex 22 december 2018 – 21 mars 2019), vår (t ex 21 mars 2018 – 21 juni 2018), sommar (t ex 21 juni 2018 – 23 september 2018) och höst (t ex 23 september 2018 – 22 december 2018).

Solljus vid ny- och ombyggnation enligt Boverkets byggregler

I Boverkets byggregler (BBR) ställs krav på vad som gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus

6:31 Allmänt

Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger.
/…/

6:311 Definitioner

Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.

6:322 Dagsljus

Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras
så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
/…/

6:323 Solljus

I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m² behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).

6:33 Utblick

Allmänt råd
Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Solstudier i SketchUp med SunExposure/DL-Light från De Luminae

Datum för solstudier i rapporten

För analysen ställer väljer jag att utföra följande analys:

  1. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vårdagjämning (år 2018 infaller vårdagjämning 20 mars)
  2. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00 höstdagjämning (år 2018 infaller höstdagjämning 23 september)
  3. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vinter (22 december 2018 – 21 mars 2019)
  4. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vår (21 mars 2018 – 21 juni 2018)
  5. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under sommar (21 juni 2018 – 23 september 2018)
  6. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under höst (23 september 2018 – 22 december 2018)

Analysen kan utföras på SketchUp-modeller både före och efter en eventuell exploatering för att kunna jämföra och se förändringar i solljusförhållanden.

Analysen i SketchUp

1. För att utföra en analys av direkt solljus enligt följande exempel behöver du SketchUp med extensionen SunExposure/DL-Light från De Luminae installerad, samt en georefererad SketchUp-modell.

I min modell har jag, förutom byggnader, även valt att ha en yta för marken för att kunna analysera solljustimmar på innergårdar.

Georefererad Sketch Up-modell
1. Georefererad Sketch Up-modell.

2. Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera, samt färgpaletten.

2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.

3. Markera de ytor du ska analysera och starta analysen.

4. Välj ut ett par vyer som visar upp solljusförhållandena ur lämpliga perspektiv och ta en skärmavbild med hjälp av funktionen i SunExposure/DL-Light.
Ska du göra jämförelsestudier mellan olika exploateringsalternativ kan du skapa olika ”scener” (scenes) från olika vyer med standardredskapet i SketchUp och sedan återanvända vyerna.

4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.

5. Vid behov kan du även göra enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp ur olika perspektiv.

6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.
6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.

6. Gör sedan om steg 2-5 för de datum och tider du valt att analysera, samt för eventuella olika exploateringsalternativ.

7. Sammanställ allt i en rapport.

Sammanställa en solstudierapport

Detta bör du ha med i en solstudierapport för att det ska bli enkelt för läsaren att förstå varför studien utförs, hur den kan användas och hur den eventuellt kan ifrågasättas och förbättras:

  • Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus, för att tydliggöra varför solstudierna utförs.
  • Eventuella kommunala riktlinjer gällande ljus, för att tydliggöra hur kommunen förhåller sig till solljus i olika urbana miljöer.
  • Vilka förutsättningar/variabler som analys tagit hänsyn till i den aktuella solstudien (t ex om markhöjd, vegetation, och klimatdata, om det gäller direkt solljus, direkt dagsljus eller indirekt dagsljus).
  • Hur många mätpunkter per kvadratmeter som använts, för att kunna avgöra detaljeringsgrad.
  • Vilket redskap som använts för studien (i detta fallet SunExposure/DL-Light  från De Luminae.
  • Analys av solljusförhållanden vid utvalda datum.
  • Eventuellt analys olika exploateringsalternativ/jämförelsealternativ.
  • Eventuellt enkla skuggstudier.
  • Sammanfattning som beskriver eventuella problemområden som bör ses över eller diskuteras ytterligare. T ex kan man diskutera lämplighet av bostäder, lämplig placering av uteservering mm.
  • Bilagor med större bilder.

Exempel på solstudierapport

Exempelrapporten är inte fullständig med bilder eller sammanfattande analys. Bilder har bytts ut mot texter såsom ”Perspektiv 4: Vårdagjämning” och bör ersättas med bilder från lämpliga perspektiv.

Exempelrapport - Solstudier
Exempelrapport – Solstudier

Ladda ner exempelrapporten:
Solstudier – Exempel

Litteraturlista

Boverkets byggregler (BBR)
Ladda ner: Boverkets byggregler

Solklart (Boverket 1991)
Ladda ner: Solklart

SketchUp for Dummies av Aidan Chopra och Rebecca Huehls
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Sketchup for Site Design av Daniel Tal
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Studieobjekt: Ramblan som stadsrumstyp i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Samtliga av de ramblor jag tittat på i Barcelona, Las Ramblas, Rambla del Raval och Rambla de Poblenou hade en liknade fysisk grundkaraktär och ett allmänt känt ord som passar som samlingsnamn är att kalla den boulevarder (utan att fördjupa mig i definitionen för vad en boulevard är).

En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski
En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski

Den fysiska grundkaraktären var ett funktionsuppdelat gaturum. Gaturummet kantades av byggnader på båda sidor, längst byggnaderna löpte en trottoar, sedan skar enkelriktade trafikleder av rummet på båda sidor och i mitten av ramblan skapades en zon som användes för gångtrafik och vila. Mittenzonen kantades av träd och andra växter.

Träden som växer längst ramblorna skänker bl a skugga åt de som vill sitta på uteserveringar, bänkar, eller gå längst gatan. Även trafikbuller dämpas med hjälp av träden.

De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.
De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.

De olika ramblorna skiljde sig dock i social karaktär, livet, eller det sociala innehållet var av olika karaktär.

Las Ramblas

Las Ramblas, den stora turistattraktionen, lockar ett stort antal besökare ligger mellan områdena El Raval och Barri Gotic. Här trängs turister med gatuartister, gatustånd och uteserveringar. Las Ramblas är som sagt en turistmagnet, men för de boende är det, enligt de jag pratat med, en gata man helst undviker och måste man ta sig via La Rambla är det en plats man helt tar sig förbi snabbt och sedan går vidare längst parallell- och tvärgator.

Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski
Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski

La Ramblan består av fem boulevarder: Rambla de Canaletes, Rambla de Estudis, Rambla de Sant Josep, Rambla dels Caputxins och Rambla de Santa Mònica.

I byggnaderna som ligger längst La Rambla hittar vi framförallt en blandning av souvenirbutiker och restauranger, men även många moderna modebutiker som lockar såväl turister som bacelonier.

I den nordöstra delen av mittenzonen, närmast hamnen, den del som även kallas Rambla de Santa Mònica, finns inga större möjligheter för vila, förutom om man slår sig ner på någon av restaurangerna som ligger längst ramblan, här finns inga eller enbart ett fåtal platser att använda som sittplats. Ju längre från hamnen går i sydvästlig riktning desto mindre trängsel blir det och man hittar allt fler bänkar och andra platser där man kan sitta och vila eller titta på folkhavet som rör sig längst ramblan.

Gatorna som löper längst La Rambla är rikt trafikerade av bilar och trafikljusen blir en viktig del för att minska friktionen mellan biltrafikanter och fotgängare som vill ta sig längst med eller över gatan.

Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com
Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com

Rambla del Raval

Rambla del Raval ligger i området El Raval. Platsen ligger ca 500 meter väster om La Rambla. Hit har det stora folkhavet av turister inte nått helt fram, även om den ligger bland många centrala hotell och vandrarhem, och gatan får en lugnare social karaktär än La Rambla. Det är en gata som man framförallt passerar på väg från sitt hotell på väg till La Rambla och andra turistattraktioner.

Både på trottoarerna och mittenzonen är det möjligt att ta sig fram utan att behöva trängas, och i mitten zonen kan man sätta sig antingen på bänkarna eller på de lugna uteserveringar.

Träden består framförallt av palmer som ger en medelhavskänsla. Detta kan jämföras med träden på La Rambla som man inte riktigt upplever, utan där har träden en tyst närvaro och upplevs främst genom sin skuggande, skyddande, funktion. På Rambla del Raval får träden en större estetisk funktion.

Trafiklederna som löper längst Rambla del Raval är kraftigt trafikerade och man känner närvaron av en viss storstadshets.

Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski
Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski

Rambla de Poblenou

Rambla de Poblenou ligger i området Poblenou några kilometer nordost om La Rambla. Detta är område som många turister inte tar sig till och känslan man får av platsen är det ”äkta Barcelona”. Här är ett lugnt tempo och du slipper att trängas när du tar dig fram längst gatan. Gatan har gott om bänkar och uteserveringar.

Mellan olika korsningar längst Rambla de Poblenou hittar vi rondeller med bänkar. Här bjuds man in att sitta och titta på folket som passerar längst gatorna i Poblenou.

Träden längst gatan är låga och skapar känslan av ett mindre rum med ett lägre ”tak”. Här välkomnas du att sitta längre utan att stressa vidare. 

Studieobjekt: Gatuhörn i L´Eixample, Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

I området L´Eixample i Barcelona har man skapat en rutnätsplan, kallad Cerdaplanen, där de olika kvartern får avskurna hörn. Detta har medfört att korsningarna i området fått en en speciell karaktär där hörnen kommit till användning för olika funktioner.

Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.
Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.

 

Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski
Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski

Under ett besök i området inventerade jag olika användningsområden för dessa hörn. Förutom användning av hörnen upplevde jag också att hörnen skapade begränsningar i fotgängares rörelsemönster då det skapa stora oöversiktliga platser för både motortrafikanter och gående som tvingade fram en rörelse mot övergångsställena. Övergångsställena var placerade en bit in på tvärgatorna och medförde att man fick gå längre sträckor än om man hade kunnat gå fågelvägen. Då vägarna inte kändes allt för trafikerade borde det finnas bättre lösningar och bygga om hörnen för att förkorta och förenkla gångvägen för fotgängare.

Sopstationer

I flera av hörnen hade man placerat sopkärl. Ofta samsades dessa med parkeringsplatser.

En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski
En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski

Parkeringar

Parkeringsplatser användes nästan samtliga gatuhörn till. Även nedfarter till underjordiska parkeringsplatser var placerade i flera av hörnen.

Uteserveringar

Uteserveringar var inget som tog upp många av de gatuhörn jag besökte, men med jämna mellanrum dök det upp serveringar med sittplatser i hörnen som fick dela plats med parkeringar och sopstationer. Oftast var dessa uteserveringar avgränsade från parkeringsplatserna och sopkärlen med hjälp av skärmväggar och växter.

Intressanta stadsrum: Milano, Colonne di San Lorenzo/Basilica of San Lorenzo

Colonne di San Lorenzo/Basilica of San Lorenzo i Milano
Här samlas en ovanligt stor mängd personer, tar stadsmiljön i anspråk och omskapar rummets identitet. Det livfulla torget framför kyrkan där bl a studenter samla umgås och festar. En av de mest spännande stadsrummen jag besökt.

Tyvärr hade jag ingen bra kamera med mig den kvällen.