Tidsplanering för detaljplaner. Mall för tidplan för detaljplaner (i Excel).

Exempel på utskriven tidplan för detaljplan.
Exempel på utskriven tidplan för detaljplan.

Ladda ner mallen (senast uppdaterad 2019-03-24 kl 11.09): MALL: Tidplan för detaljplan.xlsx

Att ta fram en tidplan för olika projekt kan låta lätt för den som inte är van vid att ta fram en tidplan. I verkligheten är det knepigt, och det finns alltid olika faktorer som kan påverka en tidplan.

Den allra enklaste typen av tidplan är att bestämma vid vilken tidpunkt något ska vara klart och sedan jobba utifrån det. Detta fungerar i relativt enkla projekt då du inte har alltför många okänd faktorer att ta hänsyn till.

Vid mer komplexa projekt, såsom planprocessen, finns det många faktorer att ta hänsyn till, både kända och okända, som kan påverka tidplanen. Ju fler faktorer som är kända tillsammans med viss kunskap om tidsåtgång i tidigare projekt, desto mer exakta och hållbara tidplaner kan tas fram.

Projektstyrningssystem med tidplaner för detaljplaneprocessen

På marknaden finns det flera projektledningssystem som hjälper till att ta fram och utveckla hållbara tidplaner efterhand som man lär sig av pågående projekt. Allt fler kommuner jobbar med att införa projektledningssystem liknande EDP Planeraren. Att införa ett sådant system tar dock tid och kräver en upphandlingsprocess och sedan tar det tid att implementera programvaran i organisationen.

För den som inte kan vänta  på att organisationen ska införa ett projektledningssystem som kan hantera tidplaner för detaljplaneprocessen är ett ”enkelt” excelark en bra start.

Min excelmall för ”Tidplan för detaljplaner”

Redovisning av tidsåtgång för planprocessen i tidplanedokumentet.
Redovisning av tidsåtgång mellan olika projektfaser.

Här delar jag med mig av ett excelark med mall för tidsplanering av detaljplaner som jag utvecklat för egen del på de kommuner jag jobbat på. Excelarket innehåller mallen ”tidplan för detaljplaner”, och sträcker sig från planbesked till laga kraft. Samt innehåller arket en sammanställning av tidåtgång mellan olika projektfaser, till exempel tidåtgång ”från planuppdrag till antagande i nämnd”.

För egen del har jag även ett blad för ekonomisk uppföljning, tidrapportering och automatisk beräkning av tidsåtgång för beslutsprocesser, men dessa funktioner är i ett för tidigt stadium för att kunna ingå i mallen.

En hel del av av datumen beräknas automatisk utifrån standardvärden som kan ändras. Standardvärdena bör korrigeras för att passa olika organisationer.

Även beslutsordningar och olika beslutsinstanser bör ändras så att de passar den aktuella organisationen. De värden som är inlagda i mallen är framförallt baserade på erfarenhet, medeltider/mediantider och riktvärden.

Samtliga automatiskt beräknade datum bör ses över då mallen inte tar hänsyn till helgdagar, semester, och mycket annat. Man får se de beräknade datumen som ungefärliga och att de enbart ger en fingervisning, och sedan kan man manuellt ändra i mallen (och markera manuella ändringar enligt mallen rekommendationer). Beräknat kvartal räknas ut automatiskt baserat på datumen och presenteras i dokumentet.

Interna datum för nämndsammanträde och kommunfullmäktige får man fyll i manuellt. Har man inga sammanträdesdatum för kommande år kan man använda innevarande års sammanträdesdatum som en fingervisning – de brukar ligga vid ungefär samma tidpunkter.

Utskrift av tidplan

Standardvärden som kan ändras och anpassas efter olika organisationer. Värdena används för att automatisera beräkningen av datum i tidplanen.
Standardvärden som kan ändras och anpassas efter olika organisationer. Värdena används för att automatisera beräkningen av datum i tidplanen.

Jag har markerat ett ”utskriftsområde” med en fet linje för att tydliggöra vilken del som lämpligen skrivs ut. Själv brukar jag markera utskriftsområdet och sedan välja att ”Skriva ut markering”, ”Anpassa alla kolumner till en sida” och sedan skriva ut som pdf i A3-format.  Något i stil med detta dokument: Exempel: Tidplan för detaljplanen Liljefors 19_80.

Automatiskt beräknade kvartal.
Automatiskt beräknade kvartal.

Under utveckling och anpassning

Dokumentet är under ständig utveckling men jag delar med mig av det här för den som är intresserad.

Dokumentet behöver anpassas efter varje kommuns handläggnings- och beslutsordningar. Och jag får erkänna, att kalla det ett ”enkelt excelark” är kanske missvisande. Det kan krävs en del för att förstå logiken i hur cellerna hänger ihop, var man ska och behöver fyll i eller inte, och en del kunskap i Excel för att kunna ändra efter egna behov.

Då mallen är under ständig utveckling så uppskattar jag återkoppling om något inte fungerar, är ologiskt eller ickeintuitivt. Det är så lätt att själv veta vad man gör.

Ladda ner mallen ”Tidplan för detaljplan”

Via följande länk laddar du ner mallen i Excel-format:

Ladda ner mallen (senast uppdaterad 2019-03-24 kl 11.09): MALL: Tidplan för detaljplan.xlsx

Solstudier och skuggstudier i SketchUp

Inledning

I den här artikeln ska jag visa hur man utför skugg- och solstudier i SketchUp, och hur man sammanställer en enkel solstudierapport. Artikeln är dock inte en ”steg för steg”-guide som visar hur du klickar dig fram i programmet, utan visar framförallt på möjligheterna med SketchUp, och vad du kan tänkas vilja ha med i en solstudierapport.

Solstudier kan göras mer eller mindre detaljerade, och i det här exemplet kommer jag att utföra en relativt enkel solstudie som inte inte tar hänsyn till höjdnivåer eller vegetation, samt kommer jag enbart att studera solljus utanför byggnader. Solljustudier kan dock även utföras för inomhusmiljöer med redskapen som användes nedan.

Förkunskaper

Artikeln förutsätter att du har en del grundkunskaper i 3D-modelleringsprogramvaran SketchUp.

Har du inte grundkunskaper i SketchUp rekommendera jag boken SketchUp for Dummies och Sketchup for Site Design.

Mjukvara och underlag

I det här exemplet använder jag följande programvaror och underlag:

Det finns även gratisalternativ för SketchUp samt plugin för solstudier. Jag har dock inte hårdtestat om dessa är välfungerande för ändamålet. Extensionen SunHours tyckte jag var svåranvänd i jämförelse med DL-Light. Du kan testa gratisalternativen här:

Varför solstudier och skuggstudier?

Kort sammanfattat utförs sol- och skuggstudier för att bland annat belysa hur ny och äldre bebyggelse påverkas av till exempel nybyggnation, hur utemiljöer såsom parker och gaturum med mera påverkas av nybyggnation samt för att klargöra lämplig placering av solceller. En solstudie kan därmed ligga till grund för att byggnader placeras på lämpliga platser för att säkerställa en god tillgång till solljus både inne i och utanför byggnader, gaturum och övriga urbana miljöer med mera.

Vad säger lagar och regler?

Boverket om solljus

I skriften Solklart (Boverket 1991) anges ett önskat värde på solighet i boendemiljön om minst 5 timmars sol mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vår- och höstdagjämning, för bostaden och på närmiljöns lekytor och sittplatser.

Kommentar: Ovan information kan tyckas något omodern men är det närmsta vi idag kommer en rekommendation. Är man lite djärv rekommenderar jag att man även tittar på genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag uppdelat på årstiderna vinter (t ex 22 december 2018 – 21 mars 2019), vår (t ex 21 mars 2018 – 21 juni 2018), sommar (t ex 21 juni 2018 – 23 september 2018) och höst (t ex 23 september 2018 – 22 december 2018).

Solljus vid ny- och ombyggnation enligt Boverkets byggregler

I Boverkets byggregler (BBR) ställs krav på vad som gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus

6:31 Allmänt

Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger.
/…/

6:311 Definitioner

Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.

6:322 Dagsljus

Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras
så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
/…/

6:323 Solljus

I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m² behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).

6:33 Utblick

Allmänt råd
Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Solstudier i SketchUp med SunExposure/DL-Light från De Luminae

Datum för solstudier i rapporten

För analysen ställer väljer jag att utföra följande analys:

  1. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vårdagjämning (år 2018 infaller vårdagjämning 20 mars)
  2. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00 höstdagjämning (år 2018 infaller höstdagjämning 23 september)
  3. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vinter (22 december 2018 – 21 mars 2019)
  4. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vår (21 mars 2018 – 21 juni 2018)
  5. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under sommar (21 juni 2018 – 23 september 2018)
  6. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under höst (23 september 2018 – 22 december 2018)

Analysen kan utföras på SketchUp-modeller både före och efter en eventuell exploatering för att kunna jämföra och se förändringar i solljusförhållanden.

Analysen i SketchUp

1. För att utföra en analys av direkt solljus enligt följande exempel behöver du SketchUp med extensionen SunExposure/DL-Light från De Luminae installerad, samt en georefererad SketchUp-modell.

I min modell har jag, förutom byggnader, även valt att ha en yta för marken för att kunna analysera solljustimmar på innergårdar.

Georefererad Sketch Up-modell
1. Georefererad Sketch Up-modell.

2. Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera, samt färgpaletten.

2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.

3. Markera de ytor du ska analysera och starta analysen.

4. Välj ut ett par vyer som visar upp solljusförhållandena ur lämpliga perspektiv och ta en skärmavbild med hjälp av funktionen i SunExposure/DL-Light.
Ska du göra jämförelsestudier mellan olika exploateringsalternativ kan du skapa olika ”scener” (scenes) från olika vyer med standardredskapet i SketchUp och sedan återanvända vyerna.

4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.

5. Vid behov kan du även göra enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp ur olika perspektiv.

6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.
6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.

6. Gör sedan om steg 2-5 för de datum och tider du valt att analysera, samt för eventuella olika exploateringsalternativ.

7. Sammanställ allt i en rapport.

Sammanställa en solstudierapport

Detta bör du ha med i en solstudierapport för att det ska bli enkelt för läsaren att förstå varför studien utförs, hur den kan användas och hur den eventuellt kan ifrågasättas och förbättras:

  • Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus, för att tydliggöra varför solstudierna utförs.
  • Eventuella kommunala riktlinjer gällande ljus, för att tydliggöra hur kommunen förhåller sig till solljus i olika urbana miljöer.
  • Vilka förutsättningar/variabler som analys tagit hänsyn till i den aktuella solstudien (t ex om markhöjd, vegetation, och klimatdata, om det gäller direkt solljus, direkt dagsljus eller indirekt dagsljus).
  • Hur många mätpunkter per kvadratmeter som använts, för att kunna avgöra detaljeringsgrad.
  • Vilket redskap som använts för studien (i detta fallet SunExposure/DL-Light  från De Luminae.
  • Analys av solljusförhållanden vid utvalda datum.
  • Eventuellt analys olika exploateringsalternativ/jämförelsealternativ.
  • Eventuellt enkla skuggstudier.
  • Sammanfattning som beskriver eventuella problemområden som bör ses över eller diskuteras ytterligare. T ex kan man diskutera lämplighet av bostäder, lämplig placering av uteservering mm.
  • Bilagor med större bilder.

Exempel på solstudierapport

Exempelrapporten är inte fullständig med bilder eller sammanfattande analys. Bilder har bytts ut mot texter såsom ”Perspektiv 4: Vårdagjämning” och bör ersättas med bilder från lämpliga perspektiv.

Exempelrapport - Solstudier
Exempelrapport – Solstudier

Ladda ner exempelrapporten:
Solstudier – Exempel

Litteraturlista

Boverkets byggregler (BBR)
Ladda ner: Boverkets byggregler

Solklart (Boverket 1991)
Ladda ner: Solklart

SketchUp for Dummies av Aidan Chopra och Rebecca Huehls
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Sketchup for Site Design av Daniel Tal
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Planmosaik. Kartunderlag för bygglov och planbesked i QGIS: Kartan – ett inlägg i debatten

Jag håller, som jag tidigare skrivit om, på att utforska hur QGIS kan användas inom kommunal verksamhet. I den här artikeln kommer jag att beskriva hur QGIS kan användas för att ta fram användbart underlag vid bygglovshantering och planbeskedsprocessen.

I denna artikel kommer jag att utgå ifrån att läsaren har en del förkunskaper gällande bygglovsprocessen och detaljplanering, samt kunskaper i QGIS.

Inledningsvis kommer jag att kort beskriva QGIS, bygglovsprocessen och planbeskedsprocessen. Det finns dock mycket mer information och många nyanser av när och hur bygglov och planbesked fungerar. Vill man fördjupa sig i ämnena rekommenderar jag plan- och bygglagen, Detaljplanehandboken, och Bygglovsboken.

Planmosaik i QGIS
Planmosaik i QGIS

Kort om QGIS

QGIS är ett gratisprogram baserat på öppen källkod (ett så kallat FOSS-program – Free and open source software).
GIS står för geografiska informationssystem – det ärkort sagt, ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Du kan läs mer om, och ladda ner, QGIS här: QGIS

Kort om bygglov

Bygglovsprocessen är en process där kommunen ska avgöra huruvida det är lämpligt att bygga nytt, bygg om eller ändra användning på befintlig byggnad med fokus på att beakta miljö-, säkerhets- och hälsoaspekter (enkelt förklarat)1)Läs mer i plan- och bygglagen gällande bygglov: Plan- och bygglagen.

Vad som ska avhandlas under bygglovsprocessen är även beroende av huruvida området är detaljplanelagt eller inte. Är området detaljplanelagt ska många frågor redan har avhandlats under detaljplaneprocessen.

Under bygglovsprocessen blir en eventuell detaljplanen en viktig utgångspunkt för bygglovsbeslutet. Förenklat kan man säga att bygglov ej kan beviljas om den nya byggnaden inte överensstämmer med det som detaljplanen tillåter. Det blir alltså viktigt att veta hur den nya byggnaden förhåller sig till gällande detaljplan/detaljplaner.

Kort om planbesked

Planbeskedsprocessen är en processen där kommunen avgör huruvida man kommer att påbörja ett arbete med att detaljplanelägga ett område. T ex om en exploatör är intresserad av att bygga nya bostäder i ett område som ännu ej detaljplanelagts, eller om gällande detaljplan måste ändras för att tillåta en ny användning av området.2)Läs mer i plan- och bygglagen gällande planbesked: Plan- och bygglagen

Ta fram kartunderlag i QGIS

I denna artikel utgår jag från att vi har ett detaljplanelagt område. I detta fall har vi även flera detaljplaner som påverkar det område där en exploatör vill bygga bostäder. Kartan vi ska ta fram ska kunna användas som kartunderlag för att dels avgöra om vi kan bevilja bygglov för en viss bebyggelse, dels som underlag för att avgöra huruvida den föreslagna bebyggelser är av så stor betydelse att vi måste ta fram en ny detaljplan.

Som alltid måste man dock beakta, som min tidigare arbetskamrat kart- och mätingenjör Lars Olsson så tydligt uttryckte det, att ”kartan är ett inlägg i debatten”. Vi kan aldrig förvänta oss några hundraprocentigt och enkla svar från kartan, men den är ett av våra verktyg för att nå fram till ett svar.

Scenario: Delvis överlappande äldre detaljplaner gäller för området

Då området för föreslagen ny bebyggelse består av flera olika detaljplanekartor som överlappar varandra blir det förhållandevis oöverskådligt när vi ska avgöra vilka bestämmelser som gäller för området.

Tre detaljplaner inom samma område
Tre detaljplaner inom samma område, som delvis överlappar varandra.

Med hjälp av QGIS kan vi georeferera dessa kartor, klippa ut de delar som idag gäller för områdena och få en översiktlig bild av gällande bestämmelser, en planmosaik. Vi får alltså en tydligare bild av helheten som är lättare att både presentera och resonera kring.

Planmosaik är givetvis inget nytt, syftet med denna artikel är enbart att visa hur man tar fram en sådan karta i QGIS.

Ett exempel där man gjort en planmosaik av gällande detaljplaner finns i”Planarkivet” som förvaltas av Gävle kommun (idag finns även kommunerna Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby med i Planarkivet). I Gävle har man använt ArcGIS för att utveckla planarkivet (Tack till Peter Jäderkvist, GIS-utvecklare på Gävle kommun, som  informerade om det).

Som exempel under arbetsprocessen nedan kommer jag att använda plankartor från Helsingborgs stad. Detaljplanegränserna jag använder är dock ej exakta.

Det här behöver du

  • Detaljplanerna i pdf eller bildformat som stöds av QGIS (har du detaljplanerna i .djvu-format kan du antingen försöka ”skriva ut” dem som .pdf, eller använda en gratis onlinetjänst som konverter .djvu till .pdf)
  • QGIS
  • En bakgrundskarta (det allra bästa är en gällande grundkarta från kommunen)
  • Gällande detaljplanegränser i .shape-format (eller liknande, t ex .tab eller .gpkg, etc)

Skapa detaljplanemosaik i QGIS

Nu utgår vi från att du har (1) en bakgrundskarta, (2) gällande detaljplanegränder inlagda i QGIS, samt (3) tre detaljplaner i .pdf-format.

Bakgrundskarta med detaljplanegränser i QGIS.
Bakgrundskarta med detaljplanegränser i QGIS.

1. Öppna georefereraren i QGIS

Raster -> Georefererare -> Georefererare

Du hittar georefereraren under menyn "Raster".
Du hittar georefereraren under menyn ”Raster”.

2. Öppna detaljplanekartan i georefereraren

Detaljplanekartan i .pdf-format är nu öppnad i georefereraren.
Detaljplanekartan i .pdf-format är nu öppnad i georefereraren.

3. Lägg till punkter på .pdf-kartan och hitta motsvarande punkt i bakgrundskartan.
Hörn på byggnader brukar vara bra referenspunkter. I detta moment är man superlycklig när verkligheten förändras långsamt och det finns flera byggnader som ligger kvar på samma ställe som för flera decennier sedan.
Du behöver minst sex punkter för att kunna georeferare i QGIS. Ju fler punkter desto bättre kvalité.

Medhjälp av olika referenspunkter hämtar du koordinater från bakgrundskartan. Byggnadshörn är ofta bra referenspunkter.
Medhjälp av olika referenspunkter hämtar du koordinater från bakgrundskartan. Byggnadshörn är ofta bra referenspunkter.

4. Starta georefereringsprocessen
Du starta georefereringsprocessen genom att först ställa in ”Transformationsinställningar” under menyn ”Inställningar”.
I detta fall använder jag inställningarna ”Polynomisk 2”, ”Närmsta granne”, ”Projektets koordinatsystem”. Utdataraster sparar och döper jag till något logiskt, och jag väljer att läsa in den georefererade kartan i QGIS direkt.

Inställningarna jag använder för att spara och läsa in min georefererade karta i QGIS.
Inställningarna jag använder för att spara och läsa in min georefererade karta i QGIS.

5. Samma process (steg 2-5) utför du för samtliga kartor.
När du georefererat samtliga kartor kommer du att ha en kartbild i QGIS där de olika kartorna överlappar varandra, liknande bilden nedan. På bilden nedan är även detaljplanegränserna utmärkta med rött. Nästa steg blir att rensa bort allt onödigt på de georefererade kartorna.

Bakgrundskarta, georefererade kartor och detaljplanegränser.
Bakgrundskarta, georefererade kartor och detaljplanegränser.

6. Klipp ut det viktiga i de georefererade kartorna
För att enbart visa gällande bestämmelser ska vi nu klippa ut de aktuella områdena från de georefererade kartorna. För att kunna klippa ut en del av den georefererade kartan måste vi har ett lager för varje detaljplanegräns.  Detta innebär att vi måste skapa ett nytt lager, om gällande detaljplanegränser ligger i ett gemensamt lager.

7. Skapa ett lager med varje enskild detaljplanegräns
Markera den detaljplan du ska spara som ett eget lager och klicka sedan på ”Spara som…” och markera alternativet ”Spara endast valda objekt”. Utför samma process för varje enskild detaljplan. I slutändan ska du ha ett lager för varje detaljplan i QGIS.

Spara varje detaljplanegräns som ett eget lager.
Spara varje detaljplanegräns som ett eget lager.

8. Extrahera klipp från den georefererade kartan
När du har samtliga detaljplanegränder i ett eget lager kan du använda dessa lager till att klippa ut den aktuella delen i varje georefererad karta. Detta gör du genom att i menyn välja:
Raster -> Extrahera -> Klipp

I dialogrutan ställer du in:
Indata: Den georefererade kartan du ska klippa i
Utdatafil: Vad den utklippta delen av kartan ska sparas som
Maskeringslager: Här väljer du den detaljplanegräns som ska användas för att klippa ut berörd del.

Sedan klickar du på ”OK”.

Denna process ska du sedan göra för samtliga kartor.

Observera att det oftast blir en stor svart del som täcker kartan i QGIS efter att du klippt ut en del. Detta är p g a att hela bilden sparas, men allt utanför klippområdet saknar datavärde och blir svar om man inte ändrar inställningarna för detta. Det svarta får du bort genom att följa instruktionerna i punkt 9.

Inställningar för att klippa ut del av den georefererade kartan.
Inställningar för att klippa ut del av den georefererade kartan.
Resultat efter det första klippet.
Resultat efter det första klippet.

9. Ange genomskinlighet för områden utan datavärde
När du klippt ut en del av den georefererade kartan kommer den nya kartan innehålla områden utan datavärde. Detta område blir ofta svart i QGIS. För att få bort detta måste du ställa in genomskinlighet.

Genomskinlighet på raster ställer du in genom att högerklicka på lagret och välja:
Egenskaper -> Genomskinlighet

I fältet ”Extra inget datavärde” fyller du i 0 och klickar på ”Verkställ.”

10. Klar!
Du har nu en planmosaik som kan tjäna som ett inlägg i debatten.

Kartan med planmosaiken blir ett överskådligt inlägg i debatten.
Kartan med planmosaiken blir ett överskådligt inlägg i debatten.

Fotnot   [ + ]

1. Läs mer i plan- och bygglagen gällande bygglov: Plan- och bygglagen
2. Läs mer i plan- och bygglagen gällande planbesked: Plan- och bygglagen

Publicera detaljplaner på en webbkarta med hjälp av QGIS

Just nu håller jag på att titta på hur man kan använda QGIS till att publicera detaljplaner på en webbkarta. Ambitionen så här långt har inte varit att hitta lämpligast sätt, eller djupdyka i vad och hur man publicerar detaljplaner på bästa sätt, utan jag har fokuserat på snabbt, enkel och gratis.

I detta skede har jag valt att ta fram en webbkarta, inspirerad av Helsingborgs webbkarta med detaljplaner. Webbkartan visar området för detaljplaner, samt har detaljplanerna fått olika färg beroende på om det är en detaljplan som håller på att utarbetas (”Pågående detaljplaner”, blå), eller om det är en gällande detaljplaner (”Gällande detaljplaner”, brun).

På webbkartan kan man sedan klicka på detaljplaneområdet, och en pop-up med information om detaljplanens namn, samt länk till plankarta och planbeskrivning visar sig. Denna pop-up kan givetvis fyllas med ytterligare information.

Kartan kan du för tillfället prova på här: Webbkarta med detaljplaner. Observera att detaljplaneområdena på kartan enbart är exempel, och att länkarna enbart leder till testdokument med texten ”DP1 Plankarta”.

Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta.
Exempel på hur man kan publicera detaljplaner på en webbkarta med hjälp av QGIS.

Program och underlag som använts för att ta fram webbkartan med detaljplaner

Sedan tidigare jobbar jag med GIS-programvaran QGIS som är ett gratisprogram baserat på öppen källkod (ett så kallat FOSS-program – Free and open source software).
GIS står för geografiska informationssystem –kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Programmet kan utökas med olika funktioner med hjälp av insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Följande program använde jag alltså för att ta fram en enkel webbkarta:

Med hjälp av insticksprogrammet qgis2web skapar man snabbt kartor som kan publiceras på nätet. qgis2web skapar helt enkelt samtliga filer som behövs för att kunna publicera en webbkarta. Filerna som skapas laddar du upp på din webbplats.

Underlaget man behöver för att skapa en webbkarta med detaljplaner är:

  • Ett lager med gränserna för detaljplaner (t ex ett shape-lager med samtliga detaljplaner i en kommun)

Snabbguide till webbkarta med detaljplaner

Här kommer den minst genomarbetade guiden jag någonsin skrivit tror jag. För att följa guiden krävs det att du redan har en del kunskap om hur QGIS fungerar. Jag återkommer med en ordentlig ”steg för steg”-guide med exempeldata i framtiden.

  1. Lägg till lagret med detaljplaner i QGIS
  2. Symbolisera/Färglägg lagren med olika färger beroende på om arbetet med detaljplanen pågår eller om det är gällande detaljplaner (man kan även tänkas ge olika färger beroende på i vilket skede de är). Observera att varje färg tycks behöva ligga i ett eget lager för att qgis2web ska kunna skapa en karta med de olika färgerna.
  3. Skapa kolumner i attributtabellen med information om vilken webbadress det är till plankarta och planbeskrivning.
  4. Skapa en kolumn i attributtabellen som sammanställer informationen från de olika kolumner i ett html-uttryck.
    Själv hade jag en kolumn för webbadressen för plankarta (www_plank), och en kolumn för webbadressen till planbeskrivningen (www_planb). Sedan slog jag ihop informationen i en ny kolumn (html_exp) med uttrycket:
    concat(’<h3>’, ”Namn”,’, ’,”Akt_nr”, ’</h3><table>’, ’<tr><td>Plankarta: <b><a href=’,”www_plank”,’ >’, ”Namn”,’, ’,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr><tr><td>Planbeskrivning: <b><a href=’,”www_planb”,’ >’, ”Namn”,’, ’,”Akt_nr”,'</a></b></td></tr></table>’)
    baserat på testtabellen:

    Exempeltabell.
    Exempeltabell.
  5. Öppna qgis2web. 
  6. Välj att visa kolumnen med HTML-uttrycket (FIELD: html_exp) i en pop-up. Och testa dig fram för att få till en fungerande karta. När jag testade verkade jag tvungen att använda Leaflet för att kunna visa transparenta färger på webbkartan.

    Exempel på inställningar i qgis2web
    Exempel på inställningar i qgis2web.
  7. Exportera kartan för skapa de filer spom krävs för en webbkarta
  8. Ladda upp filer på din webbplats

Rita detaljplaner i QGIS. Projekt ”QGIS för detaljplaner”

Under det här året har jag experimenterat med möjligheten att ta fram detaljplaner (plankartor med bestämmelser) i QGIS.

I början av året var jag i kontakt med Karl-Magnus Jönsson (GIS-utvecklare på på Kristianstad kommun) samt David Allansson (privatperson med intresse för att ta fram detaljplan i QGIS), då jag var nyfiken på möjligheterna att ta fram detaljplaner i programmet. Både Karl-Magnus och David var behjälpliga och försåg med mig med tankar och information kring möjligheterna. Någon  färdig detaljplan hade inte tagits fram i QGIS, men både Karl-Magnus och David visade exempel på detaljplanearbete i QGIS som var på god väg. De gav mig hopp.

Varför QGIS för detaljplaner?

Några av viktigaste argumenten för att kunna ta fram detaljplaner i QGIS är dels att kommuner och konsulter kan spara mycket pengar på att använde gratis program som QGIS i sitt arbete, dels öppnar det upp möjligheten för mindre aktörer och privatpersoner att själv ta fram detaljplaner utan att behöva investera i dyra programvaror.

Sveriges första detaljplan framtagen i QGIS?

Här får ni  gärna rätta mig om jag har fel, men det kan hända att Vingåkers kommun har tagit fram en av Sveriges första detaljplan som ritats i QGIS. För min del är det dock inte viktigt om det är en av de första eller inte, utan jag fokuserar på att sprida information om möjligheten att ta fram detaljplaner i programmet. Det är många gånger man tror att man var först, men sen visar det sig att det suttit många andra som gjort samma sak, men utan att förmedla det. 😉

Under våren 2016 har jag jobbat aktivt med att ta fram en detaljplan för Vingåkers kommun, som helt och hållet har ritats i QGIS. Det är en relativt ”enkel” plankarta i sin utformning.

Arbetet har dels handlat om att skapa en stilsättningar som stämmer överens med Boverkets allmänna råd, och dels om att ta fram mallar för utskrift av plankartor med bestämmelser.

Det krävdes dock en del handpåläggning, trixande och ”tekniska nödlösningar” i QGIS för att få till en del detaljer i den färdiga plankartan (För att förtydliga: Nödlösningar ur ett programtekniskt perspektiv, inte ur ett plantekniskt perspektiv.). Några av dessa detaljer kan man säkert lösa genom  att strukturera data med planbestämmelser, samt genom att fördjupa sig i befintliga funktioner i QGIS och insticksprogram.

Nästa steg i projektet ”QGIS för detaljplaner”, blir helt enkelt att skapa stilmallar, ta fram rutiner för att strukturera data, titta på möjligheter för avancerad symbolisering, samt hitta, eller utveckla, insticksprogram som underlättar och snabbar upp arbetet med att applicera planbestämmelser.
Och givetvis är även erfarenhet av att ta fram detaljplaner i QGIS en viktig komponent.

Detaljplan Gränden

Här är detaljplanen som tagit fram i QGIS. Det finns en del kvar att önska i layout etc men det är åtminstone på gång. Klicka på bilderna för att titta på pdf-filen.

Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000
Skiss/Förslag: Detaljplan/Plankarta gjord i QGIS: Detaljplan Gränden i A3 skala 1:2000. Ej antagen.

Program som använts för att ta fram detaljplanen

Programmet som jag använder mig av är, som sagt, QGIS. QGIS är en gratis GIS-programvara (i stil med ArcMAP/ArcGIS) som baseras på öppen källkod. GIS står för geografiska informationssystem – kort sagt ett avancerat kartprogram med möjligheten att skapa allt från enkla kartor till att göra avancerade geografiska analyser.

Du hittar programmet här:

För att rita en detaljplan i QGIS använder jag mig dels av basfunktioner i programmet, och dels av några mer avancerade funktioner som kräver insticksprogram (även insticksprogrammen är gratis).

Nedan följer en presentation av de funktioner och insticksprogram som jag hittills haft stor nytta av.

Basfunktioner i QGIS som är viktiga

Att kunna rita linjer med exakta mått och vinklar är viktigt. QGIS har numera funktionen Avancerad digitalisering inbyggd från början.

Två utomordentliga basfunktioner som bör nämnas är:

  • Avancerad  digitalisering (Advanced digitizing)
  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)

Mer information om de två basfunktionerna:

  • Avancerad digitalisering (Advanced digitizing)
    Avancerad digitalisering möjliggör bl a att du har kontroll över hur långa linjer du ritar, samt vinklar.
    Verktyget aktiverar du under menyn:
    Visa -> Paneler -> Avancerad digitalisering

Se exempel på Avancerad digitalisering här: QGIS Quick Tip CAD tools (YouTube)

  • QGIS utskriftshanterare/layouthanterare (QGIS Print Composer)
    Utriftshanteraren används till att skapa mallar för plankartan och utskrivbara kartor.

Insticksprogram i QGIS som jag använder

För att förenkla en del jobb, samt kunna använda en del CAD-funktioner använder jag följande insticksprogram:

  • QAD
  • CadTools
  • Digitizing Tools
  • AutoTrace
  • AttributePainter
  • LCCS3 Basic Coder

Här hittar du mer information om de olika insticksprogrammen:

  • QAD
    Quantum Aided Design: cad like commands in QGIS.
    QAD innehåller CAD-liknande funktioner såsom Trim och Extend, etc.
    För att installera QAD måste du har tillåta att QGIS att installera experimentella insticksprogram.

Se exempel på QAD här: QAD Quantum Aided Design PLUGIN (YouTube)

  • CadTools
    Some tools to perform cad like functions in QGIS.
    CadTools har bl a funktioner för att skapa parallella linjer till linjesegment
  • Digitizing Tools
    Digitizing Tools har bl a funktionen att dela ett polygonlager med hjälp av linjer från andra lager.
  • AutoTrace
    AutoTrace förenklar arbetet när man ska rita nya områden i anslutning till gamla områden. Istället för att behöva fästa på varje nod genom att klicka, ser AutoTrace till att ditt nya område fäster vid varje nod.
    Det skyndar på arbetet avsevärt när du har många noder att hålla reda på.

Se exempel på AutoTrace här: AutoTrace plugin for QGIS (YouTube)

  • AttributePainter
    Plugin for easy replication of attributes values between features.
    AttributePainter förenklar när du snabbt vill återanvända attribut från en polygon i en annan. Du kopierar och klistrar in attributen från en polygon i en annan, och slipper därmed skriva in alla attribut för hand.
  • LCCS3 Basic Coder
    LCCS står för Land Cover Classification System. Med hjälp av programmet LCCS (extern program) kan man skapa markanvändingsdefinitioner, och med hjälp av insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder (QGIS Plugin) kan du sedan applicera olika markanväningar i QGIS. Det finns en del som kan förbättras för att förenkla jobbet med detaljplaner, men detta är en bra början.
    Se exempel på LCCS3 Basic Coder här: Testing LCCS3 basic coder plug in for Qgis (YouTube)

Framtida utveckling

Det finns en hel del kvar att lösa för att optimera arbetet med detaljplaner i QGIS. Här är några tankar som slagit mig än så länge. En del funktioner, som jag ännu inte hittat, kanske redan finns. – är det så, så säg gärna till.

  • Skapa kompletta stilmallar för symbolisering
  • Ett insticksprogram med färdiga planbestämmelser som kan applicerar på polygoner (typ en AttributePainter med Boverkets allmänna råd om planbestämmelser).
    En väg som jag tänkte utforska är att jobba med Boverkets planbestämmelsekatalog. Här hittar ni en excelfil med planbestämmelser som skulle kunna lägga grund för en schysst databas:
    Planbestämmelsekatalog enligt Boverkets gällande allmänna råd (Boverket)
    Samt kan insticksprogrammet LCCS3 Basic Coder kanske vara vägledande.
    dfdf
  • I utskriftshanteraren bör det finnas en funktion som gör att man kan skapa en teckenförklaring/legend där enbart linjen runt en polygon redovisas. Idag kommer även fyllningen med i teckenförklaringen, vilket gör att jag jobbar med att skapa både polygoner och linjer – polygoner för att redovisa fyllning, färg och etiketter, och linjer för att redovisa gränslinjer. Jag började alltid med att skapa polygoner, som sedan konverterades till linjer.
  • I utskriftshanteraren skulle ett redskap som automatisk publicerade planbestämmelserna utifrån gällande praxis förenkla arbetet mycket.
  • Ett symbolbibliotek med vedertagna svenska planbestämmelsesymboler borde skapas, som kan användas för avancerad symbolisering .
  • Möjlighet till HTML-etikettering på kartan, för att bl a möjliggöra upphöjda och nedsänkta tecken direkt på kartan. I skrivande stund experimenterade jag med mellanrum och halva radavstånd för att få till det med nedsänkta siffror.

Slutsats

Det tycks absolut vara möjligt att använda QGIS för att ta fram detaljplaner, men det lite mer struktur för att förenkla arbetet. Säg till om ni har idéer och intresse för att ta arbetet med projektet ”QGIS för detaljplaner” några steg längre, och tveka inte att höra av er om ni har frågor om arbetet med detaljplaner i QGIS.

På gång är även en detaljplaneändring i Vingåkers kommun som också tas fram i QGIS. Jag återkopplar när den är klar.

Lär dig, och fördjupa dig i, QGIS

Den här artikeln är tänkt som en samlingsartikel med länkar till webbplatser där man kan hitta information om programmet QGIS och dess funktioner.
Artikeln är under utveckling och uppdateras med jämna mellanrum.

För den som inte är vet vad QGIS är, så är det en programvara för bearbetning av geografiskt information (GIS står för geografiska informationssystem), och kan användas till såväl enkla kartpresentationer till avancerade rumsliga analyser.

Till stora delar liknar det ett av marknadens ledande programvaror ArcGIS (ArcMap, ArcView, ArcCatalog etc). Till skillnad från ArcGIS, som kostar en del, är QGIS gratis och baseras på öppen källkod.

Att QGIS är gratis, och baserat på öppen källkod, gör att det öppnar upp för avancerad GIS-användning för hemmabruk, studenter, mindre företag och organisationer, då man inte behöver betala dyra licenspengar för att använda programmet (vilket man måste göra för ArcGIS). QGIS passar dock även större organisationer och företag då det till stora delar kan mäta sig med ArcGIS.

QGIS officiella webbplats

QGIS webbplats.
QGIS webbplats.

QGIS

På QGIS officiella webbplats kan du ladda ner programvaran.
Filen du ska ladda ner hittar du här:
Ladda ner senaste versionen av QGIS.

QGIS Tutorial

QGIS Tutorials and Tips

QGIS Tutorials and Tips tar dig steg för steg genom QGIS och dess funktioner. Detta var den första tutorial jag själv använde mig av. På många sätt liknar det utbildningsmaterial för programmet ArcGIS. Det är en bra guide att börja med, oavsett hur tråkigt det ibland kan vara med steg-för-steg-guider. 😉 Bara ta dig igenom guiden så har du lärt dig de vanligaste funktionerna som GIS-program används till.

QGIS på svenska

Geosupportsystem

Min svenska favoritblogg när det det gäller QGIS är Geosupportsystem. Bloggen drivs av Klas Karlsson som jobbar med geografisk information. Här hittar man både guider, och fördjupande diskussioner kring QGIS utveckling. I en imponerande fart publiceras nya artiklar.
Klas har även släppt boken QGIS på svenska. Samt släpper han QGIS-tutorials på YouTube.

Hur man ritar en detaljplan


Warning: sizeof(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/kontorsm/public_html/stadsplanering.se/wp-content/plugins/ad-injection/ad-injection.php on line 824

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/kontorsm/public_html/stadsplanering.se/wp-content/plugins/ad-injection/ad-injection.php on line 831

Detta är en samlingsartikel för information om hur man ritar en detaljplan. Framförallt har inlägget som syfte att samla webbaserad information, och introducera hur man tar fram och ritar detaljplaner. Inlägget uppdateras med ny information.

Så här gör Nybro kommun en detaljplan

Detaljplan för MicroStation

Detaljplaner i Topocad – Webinar 20141212

Topocad 15 planmodul, för detaljplaner

Nybörjartag i Google SketchUp – Del 2

Vår kurs Digitala verktyg I har nu börjat och tid till att lära sig hantera Google SketchUp är inlagd i schemat. I denna uppgift kallad ”Villan Exteriör” skulle vi skapa en 1½-2 plans villa med trädgård. Jag tog chansen att ge mig på ett av mina favoritvillor i Åstorp.

Jag använde dock bara villan som inspiration och Google SketchUp modellens mått är dock inget som följer villans verkliga mått, utan jag har bara uppskattade mått och placeringar, samt har jag inte jobbat med detaljer eller exaktheter i exteriören. Insidan har jag inte heller arbetat med.

Villan i Google SketchUp. Bild: Ulf Liljankoski
Villan i Google SketchUp. Bild: Ulf Liljankoski

 

Inspirationsbild: Esplanaden 20, Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Inspirationsbild: Esplanaden 20, Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

 

Lär dig Google SketchUp
Google SketchUp 8 for Dummies av Chopra, A. (2010). Wiley, Chichester; USA.
Köp hos AdlibrisBokia | Bokus

Statistisk analys: SPSS, PSPP och gretl – Gratis program

SPSS
När man jobbar med statistisk analys kommer man ofta i kontakt med programmet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). SPSS kostar dock ca 50 000 kr och normalt inget man vill införskaffa om programmet bara är en liten del av ens företagande eller om man bara vill jobba med det hemma. Visst kan man få tag på en 14-dagars testversion, men kanske vill man jobba med det längre. Som tur är finns det numera gratisalternativ till SPSS, bland annat PSPP och gretl.
SPSS var ett program vi jobbade med en hel del under vissa delar av mina sociologistudier.
Ladda ner: Du hittar SPPS här: SPSS gratis 14 dagar.

PSPP ett gratis alternativ till SPSS
PSPP ett gratis alternativ till SPSS

PSPP
Ett program som säger sig ersätta SPSS rakt av förutom på några punkter och innehålla samtliga funktioner är PSPP. Jag har själv hunnit testa alla funktioner eller gå igenom manualen för vilka funktioner PSPP har, men det lilla jag kolla så ser det lovande ut. Se även bilden.

Ladda ner: Du kan läsa mer om PSPP här, PSPP, och ladda ner det gratis här (för tillfället är den nyaste versionen 0.7.9 men kolla datumet till höger) samt kan du ladda ner det gratis här (du hittar filen under Downloads)

gretl
gretl är ett annat program för statistisk analys, det anser sig inte vara en direkt ersättare till SPSS och jag har inte alls hunnit titta på detta. Jag har bara importerat data från .sav-filer, men inte kommit längre.

Ladda ner: Du kan ladda ner gretla gratis här.