Solstudier och skuggstudier i SketchUp

Inledning

I den här artikeln ska jag visa hur man utför skugg- och solstudier i SketchUp, och hur man sammanställer en enkel solstudierapport. Artikeln är dock inte en ”steg för steg”-guide som visar hur du klickar dig fram i programmet, utan visar framförallt på möjligheterna med SketchUp, och vad du kan tänkas vilja ha med i en solstudierapport.

Solstudier kan göras mer eller mindre detaljerade, och i det här exemplet kommer jag att utföra en relativt enkel solstudie som inte inte tar hänsyn till höjdnivåer eller vegetation, samt kommer jag enbart att studera solljus utanför byggnader. Solljustudier kan dock även utföras för inomhusmiljöer med redskapen som användes nedan.

Förkunskaper

Artikeln förutsätter att du har en del grundkunskaper i 3D-modelleringsprogramvaran SketchUp.

Har du inte grundkunskaper i SketchUp rekommendera jag boken SketchUp for Dummies och Sketchup for Site Design.

Mjukvara och underlag

I det här exemplet använder jag följande programvaror och underlag:

Det finns även gratisalternativ för SketchUp samt plugin för solstudier. Jag har dock inte hårdtestat om dessa är välfungerande för ändamålet. Extensionen SunHours tyckte jag var svåranvänd i jämförelse med DL-Light. Du kan testa gratisalternativen här:

Varför solstudier och skuggstudier?

Kort sammanfattat utförs sol- och skuggstudier för att bland annat belysa hur ny och äldre bebyggelse påverkas av till exempel nybyggnation, hur utemiljöer såsom parker och gaturum med mera påverkas av nybyggnation samt för att klargöra lämplig placering av solceller. En solstudie kan därmed ligga till grund för att byggnader placeras på lämpliga platser för att säkerställa en god tillgång till solljus både inne i och utanför byggnader, gaturum och övriga urbana miljöer med mera.

Vad säger lagar och regler?

Boverket om solljus

I skriften Solklart (Boverket 1991) anges ett önskat värde på solighet i boendemiljön om minst 5 timmars sol mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vår- och höstdagjämning, för bostaden och på närmiljöns lekytor och sittplatser.

Kommentar: Ovan information kan tyckas något omodern men är det närmsta vi idag kommer en rekommendation. Är man lite djärv rekommenderar jag att man även tittar på genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag uppdelat på årstiderna vinter (t ex 22 december 2018 – 21 mars 2019), vår (t ex 21 mars 2018 – 21 juni 2018), sommar (t ex 21 juni 2018 – 23 september 2018) och höst (t ex 23 september 2018 – 22 december 2018).

Solljus vid ny- och ombyggnation enligt Boverkets byggregler

I Boverkets byggregler (BBR) ställs krav på vad som gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus

6:31 Allmänt

Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger.
/…/

6:311 Definitioner

Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.

6:322 Dagsljus

Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras
så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
/…/

6:323 Solljus

I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m² behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).

6:33 Utblick

Allmänt råd
Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Solstudier i SketchUp med SunExposure/DL-Light från De Luminae

Datum för solstudier i rapporten

För analysen ställer väljer jag att utföra följande analys:

  1. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00, vid vårdagjämning (år 2018 infaller vårdagjämning 20 mars)
  2. Antal solljustimmar mellan klockan 9.00 – 17.00 höstdagjämning (år 2018 infaller höstdagjämning 23 september)
  3. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vinter (22 december 2018 – 21 mars 2019)
  4. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under vår (21 mars 2018 – 21 juni 2018)
  5. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under sommar (21 juni 2018 – 23 september 2018)
  6. Genomsnittligt antal solljustimmar mellan kl 09.00 – 17.00 per dag under höst (23 september 2018 – 22 december 2018)

Analysen kan utföras på SketchUp-modeller både före och efter en eventuell exploatering för att kunna jämföra och se förändringar i solljusförhållanden.

Analysen i SketchUp

1. För att utföra en analys av direkt solljus enligt följande exempel behöver du SketchUp med extensionen SunExposure/DL-Light från De Luminae installerad, samt en georefererad SketchUp-modell.

I min modell har jag, förutom byggnader, även valt att ha en yta för marken för att kunna analysera solljustimmar på innergårdar.

Georefererad Sketch Up-modell
1. Georefererad Sketch Up-modell.

2. Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera, samt färgpaletten.

2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.1 Grundinställningar: Ställ in SunExposure/DL-Light för de datum och tider du ska analysera.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.
2.2 Palettinställningar: Ställ in färgpaletten i SunExposure/DL-Light.

3. Markera de ytor du ska analysera och starta analysen.

4. Välj ut ett par vyer som visar upp solljusförhållandena ur lämpliga perspektiv och ta en skärmavbild med hjälp av funktionen i SunExposure/DL-Light.
Ska du göra jämförelsestudier mellan olika exploateringsalternativ kan du skapa olika ”scener” (scenes) från olika vyer med standardredskapet i SketchUp och sedan återanvända vyerna.

4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.1 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.
4.2 Skärmavbild med hjälp av SunExposure/DL-Light med palett.

5. Vid behov kan du även göra enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp ur olika perspektiv.

6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.
6. Enkla skuggstudier med hjälp av standardfunktioner i SketchUp. Kl 09:00, 20 mars 2018.

6. Gör sedan om steg 2-5 för de datum och tider du valt att analysera, samt för eventuella olika exploateringsalternativ.

7. Sammanställ allt i en rapport.

Sammanställa en solstudierapport

Detta bör du ha med i en solstudierapport för att det ska bli enkelt för läsaren att förstå varför studien utförs, hur den kan användas och hur den eventuellt kan ifrågasättas och förbättras:

  • Utdrag ur Boverkets byggregler gällande ljus, för att tydliggöra varför solstudierna utförs.
  • Eventuella kommunala riktlinjer gällande ljus, för att tydliggöra hur kommunen förhåller sig till solljus i olika urbana miljöer.
  • Vilka förutsättningar/variabler som analys tagit hänsyn till i den aktuella solstudien (t ex om markhöjd, vegetation, och klimatdata, om det gäller direkt solljus, direkt dagsljus eller indirekt dagsljus).
  • Hur många mätpunkter per kvadratmeter som använts, för att kunna avgöra detaljeringsgrad.
  • Vilket redskap som använts för studien (i detta fallet SunExposure/DL-Light  från De Luminae.
  • Analys av solljusförhållanden vid utvalda datum.
  • Eventuellt analys olika exploateringsalternativ/jämförelsealternativ.
  • Eventuellt enkla skuggstudier.
  • Sammanfattning som beskriver eventuella problemområden som bör ses över eller diskuteras ytterligare. T ex kan man diskutera lämplighet av bostäder, lämplig placering av uteservering mm.
  • Bilagor med större bilder.

Exempel på solstudierapport

Exempelrapporten är inte fullständig med bilder eller sammanfattande analys. Bilder har bytts ut mot texter såsom ”Perspektiv 4: Vårdagjämning” och bör ersättas med bilder från lämpliga perspektiv.

Exempelrapport - Solstudier
Exempelrapport – Solstudier

Ladda ner exempelrapporten:
Solstudier – Exempel

Litteraturlista

Boverkets byggregler (BBR)
Ladda ner: Boverkets byggregler

Solklart (Boverket 1991)
Ladda ner: Solklart

SketchUp for Dummies av Aidan Chopra och Rebecca Huehls
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Sketchup for Site Design av Daniel Tal
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Kommentar till artikeln Johannes Norlander: ”Vi lever i en unik tid av förfulning” på Arkitekten.se

I artikeln ”Vi lever i en unik tid av förfulning” skriver Arkitekten.se om vad som är fel med dagens arkitektur i Sverige.

”Vi är ett U-land i arkitektur som låter våra barn växa upp i byggbaracker”, säger Johannes Norlander som avslöjar att systemfelen i dagens bostadsbyggande slagit igenom till och med i Kasper Salin-prisade Studio 1.
(Arkitekten.se)

Jag kan inte hålla mig från att diskutera denna artikel. Här kommer min kommentar:

Det är alltid en jäkla massa personer och ”systemfel” man lyckas skylla på i dessa sammanhang: ”arkitektens degraderade roll”, arbetsöverbelastade arkitekter, ”utbildning som inte håller måttet”, ”konservativa byggherrar”, ”kostnadsdrivande totalentreprenader”, ”byggregler som likriktar”, detaljplaner med ”tvivelaktiga regler för byggnadernas form” och ”politiker och en allmänhet som inte tycks bry sig”.

Jag skulle säga att mycket mer skuld kan läggas på arkitekterna själva och deras oengagemang i frågan ur ett praktiskt perspektiv.

Det slår mig alltid hur mycket kompetens dessa arkitekter tycks besitta. Arkitekter som med enkelhet kan peka ut vad alla andra gör fel. Trots denna kompetens tycks dock ingen av dem starta ett eget byggföretag som drivs i ”arkitektens anda”.

Ur ett rent ekonomiskt perspektiv bör det inte vara något problem för alla dessa arkitekter att starta ett eget företag och börja bygga. För mig låter det som om arkitekterna bakom denna typ av kritik har allt att erbjuda för att både kunna få banklån och/eller få investerare att ställa sig bakom idéerna. Vem skulle inte ställa sig bakom god estetiskt tilltalande arkitektur, som även främjar integration och innanförskap, samtidigt som den är kostnadseffektiv?!

Ni sitter på ett vinnande koncept. Varför bygger ni inte själv? För de som gör det nu tycks, ur ert perspektiv, inte ha kompetensen.

Vidareutbilda er själv, bli den progressiva byggherren, presentera era ekonomiska kalkyler för banker och investerare, samarbeta ekonomisk med varandra, använd er av crowdfunding för få ihop pengar och ta större ansvar i detaljplanens utformning. Visa oss att ni vågar ta den ekonomiska risken. Visa oss att det är ekonomiskt hållbart. Visa oss vägen!

Engagera er och ni ska se att både politiker och allmänhet bryr sig.

HSB vill bygga ett Turning Torso i Stockolm för att ”Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke”

Idag skriver Fastighetstidningen att ”HSB planerar att bygga ett ’Turning Torso’-projekt i Stockholms innerstad och lanserar nu en tävling för arkitekter”.
Man citerar Håkan Falk, vd på HSB Bostad med orden ”Vi tänker bygga ett Turning Torso-projekt i Stockholms innerstad. Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke” och ”Turning Torso är ett bra exempel på en byggnad som gett Malmö ett uppsving och en ny spännande profil”.

Turning Torso i Malmö. Foto: Ulf Liljankoski
Turning Torso i Malmö. Foto: Ulf Liljankoski

Nu skulle jag vilja ha svar på följande frågor:

1. Vilka är argumenten för att ”Stockholm behöver ett spektakulärt landmärke”? Vad kommer det att tillföra staden förutom ett ”spektakulärt landmärk”?

2. På vilket sätt har Malmö fått ett uppsving och en ny spännande profil genom Turning Torso?

 

Läs mer
HSB Stockholm lyfter framtidens boende (HSB.se)
HSB bygger ”Turning Torso” i Stockholms innerstad (MyNewsDesk)
Stockholm kan få egen ”Turning Torso” (Betong.se)
HSB planerar för ”Turning Torso” i Stockholms innerstad (Fastighetssverige)
HSB vill bygga ”Turning Torso” i Stockholm (BYGGnyheter.se)
Turning Torso i Stockholm? (FastighetsNYTT)
HSB bygger nytt landmärke i innerstan (Södermalmsnytt)
De vill bygga Stockholms svar på Turning Torso (di.se)
HSB testar Turning Torso i Stockholm (Arkitektur.se)

Arkitekturanalys av Rådhuset i Helsingborg

Inledning

När jag besöker Helsingborg finns det en byggnad som drar min blick till sig, Rådhuset vid Stortorget. Går jag förbi det kan jag inte låta bli att stirra på byggnaden. Varför jag inte kan sluta stirra på den är ett stort frågetecken, och ett lika stort frågetecken är varför jag aldrig tagit reda på mer om byggnaden och bara nöjt mig med att veta att det är rådhuset som tidigare även inhyste turistbyrån.

Det gamla rådhuset i Helsingborg från slutet av 1700-talet ansågs vara fult. Bildkälla: Sven Andersson.
Det gamla rådhuset i Helsingborg från slutet av 1700-talet ansågs vara fult. Bildkälla: Sven Andersson.

I den här artikeln kommer jag framför allt att utgå från exteriören när jag gör en arkitekturanalys av rådhuset då jag tyvärr ännu inte haft möjlighet att besöka insidan av byggnaden.

Kort historik om Rådhuset i Helsingborg

Att bygga det som idag är Helsingborgs rådhus aktualiserades i mitten på 1800-talet då det gamla rådhuset inte längre räckte till. Dels var häktet i det gamla rådhuset inte rymningssäkert och dels växte antalet ledamöter i stadsfullmäktige och rummen räckte inte längre till (Eriksson 1996:24). En annan anledning till att man ville bygga nytt var att man tyckte att det gamla rådhuset var fult och inte hade någon ”historiserande stil” som de då, på 1800-talet, populära nystilarna (Eriksson 1996:24-25)

1884 tog man beslutet att bygga ett nytt rådhus som var stort nog att rymma så mycket som möjligt av stadens lokalbehov, såsom rum för stadsfullmäktig, häkte, polis samt ytterligare utrymme som skulle kunna hyras ut (Eriksson 1996:25).

1889 hölls en arkitekttävling där, förutom den vinnande arkitekten Alfred Hellerström, bland annat Folke Zettervall (chefsarkitekt för Statens Järnvägars arkitektkontor 1895-1930 som bl a ritat Ångfärjestationen i Helsingborg. Folke var son till Helgo Zettervall), Gustaf Wickman (som bl a ritat Kiruna kyrka) och Aron Johansson (som bl a uppfört Riksdagshuset i Stockholm).

Alfred Hellerström vann tävlingen med sitt rådhus i gotisk, eller i detta fall nygotisk, stil. En stil som var blivit populär och bland annat använts vid byggandet av Parlamentshuset i London (Jordan 1991:290)

1892 började man bygga det nya rådhuset i Helsingborg.

1967 blev rådhuset i Helsingborg utnämnt till Statligt byggnadsminne.

Rådhuset i Helsingborg. Foto: Jesper (Jsdo1980).
Rådhuset i Helsingborg. Foto: Jesper (Jsdo1980).

Kort fakta

Namn: Rådhuset
Plats: Rådhustorget 2, Drottninggatan 2, Stortorget, Helsingborg
Byggnadsår: 1892 – 1897
Arkitekt: Alfred Hellerström
Byggherre: Helsingborgs stad

Funktion/Användning

Rådhusets initiala funktion var att tillhandahålla lokaler för stadens behov av sammanträdes salar och tjänsterum för kommunfullmäktige och dess ledamöter. Huset skulle även inrymma rådhusrätten, häkte och polismyndighet. I en senare skede bestämdes även att brandkåren skulle ha sin lokaler i rådhuset.

Idag används rådhuset av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, här finns vigselrum samt tjänsterum för för stadens politiska ledning och förvaltning.

Konstruktion

Rådhuset består av sex huvudplan: källare, parterrvåning (nedersta våningen ovanför källaren som ligger i markhöjd), våning 1 trappa upp, våning 2 trappor upp, våning 3 trappor upp och vindsplan.

Byggnadens viktigaste karaktärsdrag bör dock det 65 meter höga klocktornet centrerat i byggnadens västra del, de två tornen med konformade tak i byggnadens södra del samt tornet till vänster i byggnadens västra del.

Källare

Källaren tjänade som förutom som lager även en som en barriär för fångarna som satt i häktet på parterrvåningen. I det gamla rådhuset hade man haft problem med att fångarna grävde sig ut genom marken, detta satta man dock stopp för med hjälp av källaren i det nya rådhuset (Eriksson 1996:24).

Parterrvåning

Parterrvåningen användes framförallt av polismyndigheten, här fanns bland annat rum för poliskommissarierna samt häktes- och arrestceller. Brandkåren hade också sina rum här för sin personal och brandredskap.

Våning 1 trappa upp

Våningen en trappa upp användes också till stora delar av polismyndigheten och den mittersta västra delen av byggnaden hade man rastgård för dem som satt i häktet. Här fanns också stadskassan, stadskamreren och fastighetsskötaren.

Våning 2 trappor upp

Våningen två trappor upp användes av borgmätaren, stadens rådmän och mötesrum. På denna fanns även rådhusets viktigaste rum, sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten. Sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten var höga i taket och sträckte sig även ytterligare en våning upp.

Våning 3 trappor upp

Våningen tre trappor upp hade rum för bland annat rådhusrätten, stadens rådmän och byggnadschefen. Sessionssalarna för stadsfullmäktige och magistraten sträckte sig upp till denna våningen och här fanns även en läktare för dem som närvarade vid stadsfullmäktiges möten.

Vindsplan

Vindsplanet har jag inte hittat någon information om vad det innehöll, men jag antar att detta användes som förvaringsutrymme och lager.

Övrigt

Samtliga våningar har en kärna som består av en lång korridor som leder till de lika rummen. I byggnadens hjärta hittar vi trapphuset som leder upp till de olika våningarna.

Viktiga element som arkitekten fick ta hänsyn till när förslaget till rådhuset togs fram var kraven från staden att huset skulle ha centralvärme, elektriskt ljus, telefoner och rinnande vatten.

Lyktstolpar i järnsmide med Helsingborgs stadsvapen pryder huvudingångarna.
Lyktstolpar i järnsmide med Helsingborgs stadsvapen pryder huvudingångarna.

Dekoration

Rådhuset är enhetligt dekorerade fasader när det kommer till användningen av tegel och fönster. Förutom tegel och fönster som ger rådhuset sin karaktär är dekorationer av och kring huvudingångar

Huvudingångar/Portarna

Huvudingångarna är de delar som är rikast dekorerade. Framför ingångarna finns det vardera två kandelabrar/lyktstolpar av järnsmide i gotisk stil med stadens stadsvapen. I portarna sitter grindar av järnsmide även dessa i gotisk stil.

Fasadskulpturer med sina baldakiner ovanför på västra fasaden.
Fasadskulpturer med sina baldakiner ovanför på västra fasaden.

Ovanför portarna har man placerat vardera två fasadskulpturer i brons av Albert von Stockenström under baldakiner (små tak). Dessa figurer symboliserar Rättvisan och Rättsskipningen på västra fasaden, Borgmästare och Borgmästarfru på södra fasaden (Eriksson 1996:123).

Vattenkastare i form av drakar på klocktornet. I nedre delen av bilden syns kreneleringen med sina tinnar och torn.
Vattenkastare i form av drakar på klocktornet. I nedre delen av bilden syns kreneleringen med sina tinnar och torn.

Klocktornet

Klocktornet har urtavlor i samtliga väderstreck, På klocktornet hittar vi förutom urtavlor i de olika väderstrecken även fyra vattenkastare i form av drakar. Tornet kröns även av en spira med vinflöjel i form av ett lejon. På östra sidan av tornet finns två slagklockor som tidigare använts för att signalera.

Tornet har i sin första våning fått fästningsliknande krenelering med tinnar och torn.

De runda tornen i södra delen och deras konformade tak av rådhuset bär spår av renässansen.
De runda tornen i södra delen och deras konformade tak av rådhuset bär spår av renässansen.

Rundtornen

De två tornen i södra delen av rådhuset har en rund form och taken har fått en konform. Formerna har drag från renässansens arkitektur. På den övre delen av tornen där tornet och torntaket möts finns det former som påminner om machicoulis – ett utskjutande bröstvärn, vilket var vanligt på befästningar under medeltiden men som även användes som rena dekorationer under gotiken.

Takgavel i holländsk renässansen med detaljer som ger den gotiska drag.
Takgavel i holländsk renässansen med detaljer som ger den gotiska drag.

Taket

Åt öster och söder finns det mittakgavlar som påminner om tankgavlarna i den holländska renässansen, men med utsmyckningar som ger dem gotiska karaktärsdrag

En bågfris pryder rådhuset mellan våning andra och tredje våningen, samt mellan fjärde våningen och vindsvåningen.
En bågfris pryder rådhuset mellan våning andra och tredje våningen, samt mellan fjärde våningen och vindsvåningen.

Fasaderna

Mellan de olika våningarna har man sparsamt dekorerade gesimser samt har man lagt till en bågfris mellan andra och tredje våningen, och mellan fjärde och vindsvåningen.

Två nyanser av röd tegel skapar en randig fasad.
Två nyanser av röd tegel skapar en randig fasad.

Material & färgsättning

Grunden/källaren i rådhuset är byggd i betong (Eriksson 1996:70). Till fasaden har man använt maskinslaget fasadtegel från Oyenhausen i Tyskland i två röda nyanser och lagt dem på ett sätt som gör att byggnaden blir randig (Eriksson 1996:112). Den röda färgen var ett önskemål från stadsfullmäktige och anledningen till att det köptes från Tyskland var att det höll en hög kvalité och levde upp till kraven på att vara fukt- och vattenavvisande (Eriksson 1996:74).

Parterrvåningen är klädd i grå granit.
Parterrvåningen är klädd i grå granit.

Parterrvåningen är klädd i grå granit.

Utformning

Fönster

Ordningen och storleken på fönster följer klassiska grammatiska regler. Vi ser detta på att att tredje och fjärde våningen där de viktigaste salarna för stadsfullmäktiges och magistratens sessionssalar är placerade. Ju viktigare en våning är desto större och mer utsmyckade fönster har den fått. Något som är viktigt att anmärka på är de, idag, stora fönsterna som är placerade i parterrvåningen. Dessa bryter hierarkin, och det beror gissningsvis på, om man utgår från gamla ritningar att dessa tidigare varit portar till bland annat brandkårens lokaler och fönsterna är därför insatt i efterhand när man murat igen portarna.

De stora fönsterna vetter in mot sessionsalarna och visar våningarnas hierarki.
De stora fönsterna vetter in mot sessionsalarna och visar våningarnas hierarki.

På bilden till höger ser vi hur tredje och fjärde våningen delar på samma fönster på stora delar av fasaden. Detta är fönsterna in till sessionssalarna.

De större fönsterna har fått en har fått utformningen av en lansettbåge som var en typisk gotisk form samt fått ett typiskt masverk, dekoration, i form av ett fyrpass i fönsterspetsarna, även det typiskt för gotiken.

Järngrind i västra entrén. Porten bär formen av en typisk lansettbåge och har arkivolter.
Järngrind i västra entrén. Porten bär formen av en typisk lansettbåge och har arkivolter.

Portar

Huvudingångarna, de viktigaste ingångarna, har likt fönsterna till sessionssalarna fått formen av en lansettbåge samt har de arkivolter.

Trappa med böljande former och minimalt med dekoration på södra fasaden.
Trappa med böljande former och minimalt med dekoration på södra fasaden.

Trappan på södra fasaden

Trappan på södra fasaden kopplar jag inte direkt till gotiken då den inte har några väsentliga utsmyckningar. Formen påminner dock om trapplösningar som finns inom renässansen och den böljande formen påminner om barrocken.

Ribbvalv i rådhusets förhall.
Ribbvalv i rådhusets förhall.

Valv & Kolonner

Inne i rådhuset finns det ribbvalv vilket också var typiskt för gotiken. Här hittar vi även kolonner vars kapitäl ser ut att vara en blandning mellan jonisk och korintiskt ordning, och gissningsvis skulle kunna vara kompositaordning.

Rum

Arkiv och bibliotek har placerats i östra delen av rådhuset vilket kan kopplas ända till antiken där bland annat Vitruvius diskuterar placeringen av rum beroende på hur solljuset faller in i rummet och fuktigheten på vindarna (Vitruvius 2009:150).

En annan förklaring till att arkivet och biblioteket placerats i öster kan dock vara så enkelt som att de viktiga in- och utgångarna ligger i västra och norra delen av byggnaden, vetter ut mot större huvudgata och torg, och därför har man lagt de minst viktiga rummen längre ifrån ingångarna.

Byggnadens riktning

De större elementen såsom torn och huvudingångar vetter ut mot huvudgatan Drottninggatan i väster och Stortorget i söder. Byggnaden vänder sig med hjälp av tornen tydligt åt dessa håll.

Huvudingångarna på västra och södra fasaden är i sin tur dekorerade för att tydligt markera sina plats som in- och utgång.

Klassiska förebilder

De förebilder som kan ha legat till grund för Hellerström arbete med att ta fram ritningar till rådhuset kan ha funnits både i gotiken och nygotiken.

Förebilder från gotiken och renässansen

Tittar man på förebilder från gotiken och renässansen för tornet och grundformen har vi bland annat Belfort van Brugge i Belgien och Bryssels stadshus. Ytterligare exempel på förebilder som kan ha påverkat utformningen av rådhuset i Helsingborg är Torre del Mangia i Siena i Italien.

Ett exempel på byggnad som kan ha varit en förebild både när det gäller klocktornet och fästningsliknande delarna är även rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens.

Bryssels stadshus har liknande grundform som Helsingborgs rådhus. Bild: Ala z.
Bryssels stadshus har liknande grundform som Helsingborgs rådhus. Bild: Ala z

 

Belfort van Brugge i Belgien med sitt torn. Bild: Solipsia
Belfort van Brugge i Belgien med sitt torn. Bild: Solipsia
Torre del Mangia i Siena i Italien. Bild: NielsB.
Torre del Mangia i Siena i Italien. Bild: NielsB.
Rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens med sin fästningsliknande form, kreneleringen med sina tinnar och torn och det höga tornet. Bild: JoJan.
Rådhuset, Palazzo Vecchio, i Florens med sin fästningsliknande form, kreneleringen med sina tinnar och torn och det höga tornet. Bild: JoJan.

Liknande runda torn roch mittakgavlar som rådhuset i Helsingborg har kan man hitta hos Holstentor i Lübeck.

 

Holstentor i Lübeck med sina runda torn och konformade tak, samt mitttakgavlen. Bild: Glenn Strong.
Holstentor i Lübeck med sina runda torn och konformade tak, samt mitttakgavlen. Bild: Glenn Strong.

Portarna, in- och utgångarna, på rådhuset med sina arkivolter kan ha inspirerats av Rheims katedral.

Rheims katedral med sina arkivolter i portvalven. Bild: Ben Francis.
Rheims katedral med sina arkivolter i portvalven. Bild: Ben Francis.

Förebilder från nygotiken

Inom nygotiken hittar vi exempel såsom Parlamentshuset i London, Westminsterpalatset, och St Pancras Station Hotel. Här hittar vi både de ensamma höga klocktornet. I St Pancras Station Hotel hittar vi det röda teglet och liknande kolonner som finns inne i Helsingborgs rådhus.

St Pancras Railway Station i London. Färg och form påminner till viss del om rådhuset i Helsingborg. Bild: Colin.
St Pancras Railway Station i London. Färg och form påminner till viss del om rådhuset i Helsingborg. Bild: Colin.

 

Parlamentshuset, i London, Westminsterpalatset, med sitt klocktorn hade arkitekten säkert hört talas om. Bild: Arpingstone.
Parlamentshuset, i London, Westminsterpalatset, med sitt klocktorn hade arkitekten säkert hört talas om. Bild: Arpingstone.

Källförteckning

Eriksson, Torkel (1996). Rådhuset i Helsingborg: byggnaden, konsten, människorna. Helsingborg: T. Eriksson
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Jordan, R. Furneaux (1991). Western architecture: a concise history. Repr. London: Thames and Hudson
Köp boken: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Vitruvius (2009). Om arkitektur: tio böcker. Rev. pocket utg. Stockholm: Dymling
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Stadsbyggnad under antiken enligt Vitruvius

Det finns en anledning till att städer ser ut som de gör, varför de har en viss stadsplan, varför kvarteren är byggda på ett visst sätt och varför gatorna löper genom staden som de gör. Stadens form påverkas av tidsanda och rådande kultur.

Vitruvius
Vitruvius var en arkitekt och ingenjör i antikens Rom (född ca år 70-80 f Kr, död ca år 15 e Kr ) och skrev De architectura libri decem, Tio böcker om arkitektur. Denna samling böcker tros vara färdigskriven runt år 10 f Kr. Vitruvius texter läses än idag av många arkitektstuderande då böckerna haft ett stort inflytande på arkitektur och byggnadskonst. Böckerna sammanfattar också kort den syn man hade på stadsbyggandet  under antiken.

Stadsbyggnad enligt Vitruvius
Flera städer har påverkats av tidsandan som rådde under antiken – krig och erövringar, religion samt  hälsoaspekter var viktiga punkter att ta hänsyn till enligt Vitruvius.

1. Stadens läge
”Vad befästa städer beträffar gäller följande allmänna principer. Först kommer valet av en mycket hälsosam plats. En sådan plats skall ligga högt, inte vara utsatt för vare sig dimmor eller duggregn och ha ett tempererat klimat.” (Vitruvius 2009:15)

2. Stadsmurar
När man hittat ett lämpligt läge för staden är nästa steg att anlägga torn och murar.
”Formen på en stad bör inte vara kvadratisk eller bestå av utskjutande vinklar utan den bör vara rundad så att fienden kan upptäckas på flera punkter.” (Vitruvius 2009:19)

3. Gatornas riktning
Nästa steg blir att planera gatornas riktning.
”Planera huvudgator och bigator med hänsyn till väderstrecken. För att planera dessa väl måste man framför allt på ett klokt sätt utestänga vinden från bigatorna. Kalla vindar är obehagliga, varma vindar ohälsosamma, fuktiga vindar skadliga.” (Vitruvius 2009:21)

4. Tempel, torg och offentliga byggnader
När man väl löst uppdelningen av gatorna är det dags att planera in tempel, torg och offentliga byggnader.
”Om staden ligger vid havet skall torget vara i närheten av hamnen, men om staden ligger inne i landet skall torget vara mitt i staden. Man bör placera tempel helgade åt skyddsgudar som Jupiter, Juno och Minerva på de allra högsta platserna med utsikt över större delen av staden. /…/ Venus, Vulcanus och Mars tempel skall ligga utanför staden. Detta för att unga män och gifta kvinnor inte skall falla för de frestelser som följer med dyrkan av Venus, för att invånarna skall slippa gå i ständig skräck för eldsvådor som kan uppstå vid religiösa riter och offer till Vulcanus, för att avvärja slagsmål och dråp och för att Mars skall försvara staden mot dess fiender och skydda den mot krigets faror.” (Vitruvius 2009:27-28)

Referenslista
Vitruvius – Om arkitektur : 10 böcker av Mårtelius, J. (red). Byggförlaget. Stockholm 2009.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Besök i Jakriborg

Jakriborg är bostadsområde i Hjärup som ligger i Staffanstorps kommun (mellan Lund och Malmö). Området har uppmärksammats på grund av sin arkitektoniska stil som tydligt inspirerats och byggts för att likna medeltida hansastäder.

Jag tror inte att det egentligen är någon större skillnad på det här bostadsområdet än andra nya områden. Bara att arkitekturens form talar ett tydligare språk som väcker nostalgigaska känslor. Ibland verkar man frångått funktion till arkitekturens fördel, eller kanske rättare sagt till funktionens nackdel.

Blir någon lyckligare av ett sådant område? Jag vet inte. Kanske får det många att le, men någon äkta lycka lyckades man nog inte frambringa med hjälp av arkitekturen. Liseberg fungerar nog lika bra, eller bättre om vi pratar om att skapa livskvalité.
Jag tvivlar dock inte på att nostalgi är säljande och att det för en del personer betyder livskvalité.

Kristian tyranns pepparstek eller pizza? Foto: Ulf Liljankoski
Kristian tyranns pepparstek eller pizza? Foto: Ulf Liljankoski

Bilden med menyn från Kung Byxlös Krog är nog den bild som bäst beskriver bostadsområdet Jakriborg. En fasad av medeltid där verkligheten ständigt gör sig påträngande påmind. Vill du har Kristian tyranns pepparstek eller riddarburgare? Själv gissar jag på att invånarna oftare äter en capricciosa med färska champinjoner från den nedre pizzamenyn än Kung Byxklös burgare från den övre sommarmenyn.

Det här var vid besöket, trots turister, inte något jag upplevde som en levande stadsdel.

Lägger upp lite bilder här från mitt besök, men fler kan ni se på mitt Flickrkonto: Jakriborg.

Hitta till Jakriborg
Jakriborg ligger precis vid Hjärups järnvägsstation. Pågatåg går direkt från Ystad/Malmö till Hjärup eller från  Helsingborg till Hjärup. Ibland går det dock snabbare att ta ett Öresundsåg till Lund och byta tåg i Lund mot Hjärup.

Get Directions

 

Läs mer om Jakriborg
Jakri AB
Jakriborg på Wikipedia
Hjärup i Skåne – En representant for 2000-tallets arkitektur og byplanlegging
Jakriborg 2006

Besök på Yangtorp

Under veckan gjorde jag ett besökte jag Yangtorp för att reka inför min skånska arkitekturrunda. Yangtorp är numera ett ödehus som ligger utanför Hörby/Önneköp. Byggnaden var menad att bli ett ”tempel” och konferenscenter med betoning på Qigong och personlig utveckling. Företaget bakom Yangtorp gick dock i konkurs och byggnaden som byggts i en kinesisk tempelstil står idag ofärdig och förfaller. På avstånd ser byggnaden pampig ut, men så fort man kommer nära ser man till största delen bara betong och byggmaterial och på innergården hittar du numera bara ogräs och ensamma övergivna statyer.

Personligen tycker jag att det är synd att något sådant här får förfalla, men tydligen finns det inga pengar kvar i bolaget som planerade bygga Yangtorp och som jag förståt det, samtidigt verkar kostnaderna för att färdigställa byggnaden samt söka bygglov vara stora.

På min väg till Yangtorp verkade alla jag frågade vägen om känna till platsen. Några hade även varit där och ätit på restaurangen som en gång drivits i byggnaden.

Lägger upp lite bilder här från mitt besök, men fler kan ni se på mitt Flickr-konto: Yangtorp.

Hitta till Yangtorp
Det lättaste sättet att ta sig till Yangtorp är med bil. Själv tog jag tåg/buss till Hörby för att sedan byta tiil buss mot Önneköp och sedan gick jag ett par kilometer till platsen.

Get Directions

Townhouse – Japanhuset i Landskrona

Under en kurs jag gick, kallad Japans konst, arkitektur och visuella kultur, fastnade jag för den klassiska japanska synen på rumsupplevelse och arkitektur. Detta har lett mig till att prata om just japansk arkitektur med vänner och bekanta. I en av dessa diskussioner då jag pratade om Villa i Nipponbashi fick jag höra om ett ”Japanhus” i Landskrona, eller Townhouse som det egentligen heter. Efter lite efterforskande hittade jag information om ett hus som byggts i Landskronas äldre kvarter och det visade sig att arkitekturen och idén kring huset påminde mycket om just Waro Kishi kända byggnad Villa i Nipponbashi samt hade drag av en traditionell japansk machiya.

Japanhuset i Landskrona. Foto:  © Åke E:son Lindman.
Townhouse (Japanhuset) i Landskrona. Foto: © Åke E:son Lindman.

Likheter och olikheter mellan Townhouse och Villa i Nipponbashi
Utsida
Vid första anblick ger Townhouse i Landskrona samma känsla av eller ”stämning av tomhet” som Waro Kishis verk vilket Kristina Fridh talar om i sin bok Japanska rum (Fridh 2004:199).
Den avskalade, minimalistiska och tomma arkitekturen som varit populär i Japan kan också härledas tillbaka till Yayoiperioden 50 f.Kr. till 250 e.Kr. (Stanley-Baker 2000:20).
Townhouse har en bredd om enbart 5 meter, det är alltså en smal byggnad. Detta är dock dubbelt så brett som Villa i Nipponbashi som bara är 2,5 meter bred. Townhouse har också en större tomtarea om 75 kvm och bruttoarea om 125 kvm än Villa i Nipponbashi med sin tomtarea om 42,74 kvm och bruttoarea om 112,60 kvm.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto
Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto

Den långsmal utformningen som Japanhuset påminner också om hur man byggde en traditionell machiya i Japan (Fridh 2004:109).

Likt Villa i Nipponbashi har man påverkats av den smala tomten och därför valt att ”bygga maximalt på minimalt med utrymme” (Söderquist 2010). Townhouse höjd med sina tre våningar är dock lägre än Villa i Nipponbashi med fyra våningar.
Nedre våningen i Townhouse är relativt avskalat, men med en glasdörr ut mot gatan har man lyckats skapa en känsla av gatan och huset flyter ihop till ett. En drag som påminner om den förening mellan det privata och det offentliga rummet som den traditionell japansk machiya hade (Fridh 2004:106).
Sovrummet, det mest privata rummet har likt i machiyan och Villa i Nipponbashi och placerats högst upp med minimal insyn utifrån.

Japanhuset i Landskrona. Det privata sovrummet placerat högt upp. I trädgården skymtar gångstenarna i trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.
Townhouse i Landskrona. Det privata sovrummet placerat högt upp. I trädgården skymtar gångstenarna i trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Insida
Townhouse insida följer samma idé som en japansk machiya, du hittar en innergård som förenas med rummet genom stora fönster. Transparensen i materialet skapar ett samspel mellan ute och inne (Fridh 2004:106), man har naturen nära inpå. Eller som arkitekterna själv uttrycker det, man har jobbat med att ”med små medel skapa en mängd olika rumsupplevelser i ett väldigt litet projekt” (Elding & Oscarson, u å).
Det avskalade inre ger inte heller någon större antydan om att dela upp rummet i flera enheter utan bildar ett enda stort flytande rum (Fridh 2004:104) som sträcker sig uppåt och utåt. De olika ”rummen” i Townhouse upplevs mer som olika avsatser i samma rum och inredningen styrs inte av innerväggar. Det enda som begränsar inredningens placering är de yttre väggarna.
Tomheten mellan yttervägar, tak och golv skapar upplevelsen av att ”erfara tomhet” som är vanligt i denna typ av arkitektur (Fridh 2004:33).

Japanhuset i Landskrona. Innerträdgård och huset fortsätter på andra sidan trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.
Townhouse i Landskrona. Innerträdgård och huset fortsätter på andra sidan trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Trädgård
I trädgården hittar man också klassiska japanska drag där man lagt ut gångstenar som med hjälp av avståndet mellan varandra styr stegen och, ur ett ett japansk perspektiv, styr upplevelsen av tid och rum (Fridh 2004:32). Här bryter Townhouse alltså likheten med Villa i Nipponbashi där ute och inne var två olika platser och har istället anmanat den klassiska tanken om helheter där inne och ut, yin och yang skapar en helhet. Den inre trädgården och husets rum delar samma ljus (Fridh 2004:105), innerträdgården tillför huset ljus samt ventilation under de varma och ljusa månaderna på året. Det skapas en dynamik mellan ute och inne vilket är karaktäristiskt för den klassiska japanska arkitekturen (Fridh 2004:203).
Går man genom trädgården kommer man fram till ytterligare en del av huset, hemkontoret (Elding & Oscarson, u å), och man påminns på nytt om machiyan med sin inre trädgård som är en del av huset.

Japanhuset i Landskrona. Långsmalt hus med innerträdgård och hemkontoret. Bild: © Elding Oscarson.
Townhouse i Landskrona. Långsmalt hus med innerträdgård och hemkontoret. Bild: © Elding Oscarson.

Sammanfattning
Townhouse (Japanhuset) i Landskrona visar drag, i både sin utformning av bostadshuset och den bakre trädgården, av den klassiska japanska machiya samt likheter med Waro Kishis Villa i Nipponbashi. De öppna ytorna och samspelet mellan ute och inne skapar en helhet som är vanlig inom den japanska arkitekturen.
Kanske visade Kishi vägen till, precis det han själv sa, ett universellt arkitektoniskt drag och kvaliteter som gick att återanvända och fyllde en funktion på andra platser än i Japan (Fridh 2004:199).
Tilläggas kan också att byggnaden fick Landskronas stadsbyggnadspris 2009, vann Skånes Arkitekturpris 2010 och nominerades till Kasper Salin priset 2011.

Arkitekterna
Jonas Elding
Jonas Elding föddes 1972 och har en arkitektexamen (SAR/MSA) från Lunds Universitet. Han har arbetat hos arkitektkontoret Sejima och Nishizawa på SANAA i Tokyo i åtta år (1999-2007).

Johan Oscarson
Johan Oscarson föddes 1974 och har en arkitektexamen (SAR/MSA) från Lunds Universitet. Han har bland annat jobbat på arkitektfirmorna sandellsandberg (1999-2006), Barber Osgerby Associates (1998-1999).

Elding Oscarson är ett samarbete mellan de båda arkitekternaJohan Oscarson and Jonas Elding. Arkitektkontoret är beläget i Stockholm och deras olika och gemensamma arbetserfarenhet från både Sverige och Japan skapar en unik kombination.
För mer information gällande Elding och Oscarson kan du besök deras webbplats:
http://www.eldingoscarson.com/

Waro Kishi
Waro Kishi föddes 1950 och tog sin arkitekturexamen 1975 från Department of Architecture vid Kyoto University. 1981 startade han sin egen firma och 1993 och idag driver han tillsammans med flera andra arkitekter kontoret Waro Kishi + K. Associates/Architects.
För mer information gällande Waro Kishi + K. Associates/Architects kan du besök deras webbplats:
http://k-associates.com/

Tack!
Jag vill även avsluta med ett stort tack till Johan och Jonas på Elding Oscarson som svarat på mina frågor och gett mig tillåtelse att använda bilderna.

Referenslista
Allhorn, Johanna. (2010). Landskronahus nominerat till stort arkitektpris. Helsingborgs Dagblad. 23 oktober. http://hd.se/landskrona/2010/10/23/landskronahus-nominerat-till-stort/ [Hämtad 2012-06- 04]

Elding, Jonas & Oscarson, Johan. (utan.år.). Townhouse. Internt dokument.

Fridh, Kristina. (2004). Japanska rum. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Stanley-Baker, Joan. (2000). Japanese Art. Thames & Hudson: London.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Söderquist, Anna. (2010). Minimalistisk modernitet prisades. Helsingborgs Dagblad. 23 februari. http://hd.se/landskrona/2010/02/23/minimalistisk-modernitet-prisades/ [Hämtad 2012-06- 04]

Söderquist, Anna. (2010). Inget pris för Japan-husets skapare. Helsingborgs Dagblad.  19 november. http://hd.se/landskrona/2010/11/19/inget-pris-for-japan-husets/ [Hämtad 2012-06- 04]

Bilder
Japanhuset, Townhouse. Arkitekt Johan Oscarson and Jonas Elding (Elding Oscarson). Foto: © Åke E:son Lindman.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto.

Hitta till Townhouse – Japanhuset i Landskrona
Adress: Gamla kyrkogatan 13, Landskrona

Get Directions

Villa i Nipponbashi av Waro Kishi

Industrialized vernacular
Villa i Nipponbashi (Nipponbashi house) som byggdes 1992 är ett av arkitekten Waro Kishi mest kända verk. Byggnaden ses som en prototyp och har fått ligga till grund för flera av Kishis senare byggnader, t ex Villa i Shimogamo, Villa i Higashi-Nada och Murasakino Wakuden (Fridh, 2004:199)

Waro Kishi ville i sin arkitektoniska stil förena både det universella och det lokala. Det universella handlade om att använda teknik och material som var tillgänglig i stora delar av världen, och det lokala handlade om att ta till vara på de särdrag som fanns på en viss plats i en viss tid, t ex genom att använda en viss sorts material eller karaktärsdrag. Det lokala kan man alltså hitta i detaljerna och det universella återfanns i den övergripande strukturen (Fridh, 2004:199). Kombinationen av det universella och lokala kallade han industrialized vernacular.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. (Foto: Hiromitsu Morimoto)
Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. (Foto: Hiromitsu Morimoto)

Kishis verk kan i en jämförelse med den traditionella japanska arkitekturen upplevs som tomma och kalla, men samtidigt har han tagit tillvara på några av de lokala arkitektoniska drag.

Villa i Nipponbashi
Villa i Nipponbashi byggdes som sagt 1992 och har blivit en förebild för flera av Kishis senare verk. De universella drag som Kishi infört är bland annat en ren grundform byggd med stål- och betongstomme med vertikala, kvadratiska eller rektangulära ytor (Fridh, 2004:201). Samt har hans verk påverkats av de trånga tomter som återfinns i Osaka och därför skapar ett behov av att bygga hus som är smala och höga.

Både de raka och kvadratiska ytorna återfinns i Villa i Nipponbashi samt har den 2,5 meter smala tomten gjort att man måste bygga djupt och på höjden, detta kan ses som ett ”lokalt drag”. Fasaden är 2,5 meter bred och djupet är 13 meter och huset har fyra plan. Byggnaden har en ”universell” basstruktur av stålramar och använder stora glasytor i fasaden.

Första planet i byggnaden, gatuplanet, smälter ihop med gatan och det påminner om de drag som en traditionell japansk machiya där privat och offentligt förenas.
Ytterligare drag som påminner om machiya är att man förlagt de mest privata utrymmena i huset på de övre planen. Vi hittar även en uteplats på den översta våningen där man ska komma närmare naturen. Skillnaden från den traditionella machiyan är att man inte tänker sig hela byggnaden och naturen som en helhet, utan man har tänkt sig byggnaden som ett inne och ett ute. Terrassen/Uteplatsen är en plats att ta sig till för att komma ifrån det urbana inte för att förena naturen och huset.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. (Foto: Hiromitsu Morimoto)
Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. (Foto: Hiromitsu Morimoto)

Enligt Kristina Fridh (2004:203) upplev samspelet mellan exteriör och interiör inte som dynamiskt, vilket är viktig del i den traditionella japanska arkitekturen, bl a i machiyan. Gränsen mellan ute och inne är starkt markerat och varje rum uppfattas som fasta enheter och inte som en subjektiv upplevelse som kan förändras till lika stor grad som i den traditionella arkitekturen.

Waro Kishi
Waro Kishi föddes 1950 och tog sin arkitekturexamen 1975 från Department of Architecture vid Kyoto University. 1981 startade han sin egen firma och 1993 och idag driver han tillsammans med flera andra arkitekter kontoret Waro Kishi + K. Associates/Architects.

Läs mer
1. Fridh, Kristina (2004). Japanska rum. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

2. House in Nipponbashi (Waro Kishi + K. Associates/Architects)

3. House in Nipponbashi, Osaka : Architecture Information (e-architect)

(Foto: Hiromitsu Morimoto)

Get Directions

Det japanska rummet – Traditionell machiya

En japansk machiya kan kort beskrivas som en byggnad där man kombinerat butikslokal med bostadshus avsedda för handelsmän och hantverkare. Byggnadstypen kallas ie-mise. Kristina Fridh beskriver byggnaden som en förening och ett samspel mellan det privat och det offentliga rummet (Fridh, 2004:106). Dessa byggnader kan man fortfarande se i Japan, bland annat i centrala Kyoto.

Den klassiska machiyan är ett långsmalt hus byggt av trä, sten, papper och lera men idag hittar man även glas och metall i konstruktionen. Normalt har byggnaden två våningar där det övre planet inrymmer bostaden och det nedre planet inrymmer butik och verkstad. Den långsmala byggnaden består även av innerträdgårdar som tillför huset ljus samt ventilation under de varma årstiderna. Trädgårdarna som är integrerade med byggnaden skyddar även de bakre och mer privata delarna av huset från insyn från butiksdelen.

Innergård i machiya som tillför ventilation och ljus. (Foto: hyamaoka)
Innergård i machiya som tillför ventilation och ljus. (Foto: hyamaoka)

Gallerverken som är framträdande på dessa hus tillåter god syn ut mot gatan med dålig insyn från gatan.

Nedre plan
Det nedre planet av machiya där butiken eller verkstaden är placerad har normalt följande beståndsdelar (sett utifrån och inåt):

1. Noren. Ett tygstycke med information om butikens eller ägarens namn. Tygstycket skyddar även mot direkt insyn från gatan.
2. Fönster och skjutdörrar av galler. Dessa galler skyddar butiksdelen när det är stängt, och kan helt tas bort när butiken är öppen. Att använda galler som fönster och skydd bidrar även till att man får in ljus och luft i huset även när det är stängt.

Machiya med noren och gallerfönster. (Foto: mrhayata)
Machiya med noren och gallerfönster. (Foto: mrhayata)

Övre plan
Det övre planet av machiya där den privata bostadsdelen är placerad har följande beståndsdelar (sett utifrån och inåt):

1. Sudare. Ett strå- eller bambujalusi som skyddar mot sol.
2. Amado. Skjutdörrar som skyddar mot regn. Dörrarna kan skjutas in i lådor sidan om öppningen när de inte behövs.
3. Skjutdörrar av glas. Glasdörrarna har tillkommit på 1900-talet som ett bättre skydd mot vädret.
4. Shoji. Skjutdörrar med halvtranparent papper och gallerverk av trälister.

Övrigt
Machiya är sparsamt inredda och har skjutbara dörrar och flyttbara väggar, kallat fusuma, för att man ska kunna använda och anpassa rummen efter behov. De flexibla och sparsamt inredda rummen är något som är återkommande inom japansk arkitektur.

Machiya med gallerfönster både uppe och nere som tillför ventilation, ljus samt skyddar mot insyn. (Foto: Yoichi Nakanishi)
Machiya med gallerfönster både uppe och nere som tillför ventilation, ljus samt skyddar mot insyn. (Foto: Yoichi Nakanishi)

Golvet i en machiya vilar på stenar vilket möjliggör att luft kan strömma in under huset och motverkar mögelbildning.

Måtten man använt vid byggandet av machiya utgår från standard tatamimattor. en sorts mattor som användes som mått när man byggde hus. Husen och rummens storlek fick inom den japanska arkitekturen anpassa sig efter mattornas mått och man anpassade alltså inte mattorna efter rummet.

Läs mer
1. Fridh, Kristina. (2004) Japanska rum. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

2. Kyoto Machiya Resource

(Foto: mrhayata, hyamaoka & Yoichi Nakanishi)