Industrialized vernacular
Villa i Nipponbashi (Nipponbashi house) som byggdes 1992 är ett av arkitekten Waro Kishi mest kända verk. Byggnaden ses som en prototyp och har fått ligga till grund för flera av Kishis senare byggnader, t ex Villa i Shimogamo, Villa i Higashi-Nada och Murasakino Wakuden (Fridh, 2004:199)
Waro Kishi ville i sin arkitektoniska stil förena både det universella och det lokala. Det universella handlade om att använda teknik och material som var tillgänglig i stora delar av världen, och det lokala handlade om att ta till vara på de särdrag som fanns på en viss plats i en viss tid, t ex genom att använda en viss sorts material eller karaktärsdrag. Det lokala kan man alltså hitta i detaljerna och det universella återfanns i den övergripande strukturen (Fridh, 2004:199). Kombinationen av det universella och lokala kallade han industrialized vernacular.
Kishis verk kan i en jämförelse med den traditionella japanska arkitekturen upplevs som tomma och kalla, men samtidigt har han tagit tillvara på några av de lokala arkitektoniska drag.
Villa i Nipponbashi
Villa i Nipponbashi byggdes som sagt 1992 och har blivit en förebild för flera av Kishis senare verk. De universella drag som Kishi infört är bland annat en ren grundform byggd med stål- och betongstomme med vertikala, kvadratiska eller rektangulära ytor (Fridh, 2004:201). Samt har hans verk påverkats av de trånga tomter som återfinns i Osaka och därför skapar ett behov av att bygga hus som är smala och höga.
Både de raka och kvadratiska ytorna återfinns i Villa i Nipponbashi samt har den 2,5 meter smala tomten gjort att man måste bygga djupt och på höjden, detta kan ses som ett "lokalt drag". Fasaden är 2,5 meter bred och djupet är 13 meter och huset har fyra plan. Byggnaden har en "universell" basstruktur av stålramar och använder stora glasytor i fasaden.
Första planet i byggnaden, gatuplanet, smälter ihop med gatan och det påminner om de drag som en traditionell japansk machiya där privat och offentligt förenas.
Ytterligare drag som påminner om machiya är att man förlagt de mest privata utrymmena i huset på de övre planen. Vi hittar även en uteplats på den översta våningen där man ska komma närmare naturen. Skillnaden från den traditionella machiyan är att man inte tänker sig hela byggnaden och naturen som en helhet, utan man har tänkt sig byggnaden som ett inne och ett ute. Terrassen/Uteplatsen är en plats att ta sig till för att komma ifrån det urbana inte för att förena naturen och huset.
Enligt Kristina Fridh (2004:203) upplev samspelet mellan exteriör och interiör inte som dynamiskt, vilket är viktig del i den traditionella japanska arkitekturen, bl a i machiyan. Gränsen mellan ute och inne är starkt markerat och varje rum uppfattas som fasta enheter och inte som en subjektiv upplevelse som kan förändras till lika stor grad som i den traditionella arkitekturen.
Waro Kishi
Waro Kishi föddes 1950 och tog sin arkitekturexamen 1975 från Department of Architecture vid Kyoto University. 1981 startade han sin egen firma och 1993 och idag driver han tillsammans med flera andra arkitekter kontoret Waro Kishi + K. Associates/Architects.
Läs mer
1. Fridh, Kristina (2004). Japanska rum. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus
2. House in Nipponbashi (Waro Kishi + K. Associates/Architects)
3. House in Nipponbashi, Osaka : Architecture Information (e-architect)
(Foto: Hiromitsu Morimoto)
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski