Idag stirrar man alldeles för blint på hur man ska få handeln i stadskärnorna att blomstra trots att man på många hålla satsar på att bygga allt fler externa köpcentrum.
Enligt mig är synen på handel och vikten av handel i stadskärnan/centrum snedvriden. Det viktiga är inte att det finns handel i centrum. Klarar sig invånarna utan det så är det inte ett egentligt problem. Sedan finns det givetvis alltid en del av invånarna som har ett behov att kunna handla i nära anslutning till sitt hem, behovsinköp. Tyvärr verkar ekonomin idag vara uppbyggd kring konsumtionssamhället där impulsinköp är en viktig del för många butiker. När impulshandeln slås ut och flyttas till köpcentrum blir behovshandeln lidande då de lokala butikerna inte längre kan leva på den krympande omsättningen och bland annat på grund av de icke-marknadsanpassade hyror i stadskärnan.
Problemet är också att många stadskärnor idag inte fyller någon större funktion än handel och att handel är det enda upprätthåller stadskärnans sociala funktioner.
För att lösa problemet tror jag man måste satsa på att skapa naturliga mötesplatser i stadskärnan, inte försöka få fler butiker att öppna eller lägga det lilla överskott de har på att försöka marknadsföra sig – det finns inget att vinna på det så länge invånarna åker till ett köpcentrum, det är ekonomiskt ohållbart. Mer handel föder inte en bättre ekonomi i stadskärnorna. Först måste vi få invånarna att börja använda stadskärnan. Samlingsplatser föder i sin tur ett behov av utbyta av varor och tjänster.
Att skapa naturliga mötesplatser i centrum är ett behov som både invånarna och handeln vinner på. Fokuserar vi på att skapa attraktiva stadskärnor dit invånarna vill samlas av andra anledningar än handel kommer vi att lyckas skapa de offentliga mötesplatser som är viktiga för människans sociala välbefinnande. Givetvis kommer sådan kunskap om att skapa attraktiva stadskärnor även handeln till gagn.
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski
Intressant och tankeväckande. Lite hönan och ägget, kanske? Vad föder vad? Tittar man historiskt har de flesta städer uppstått vid naturliga handelsplatser. Staden blev till för att det blev enklare att handla med varandra. Det skulle i så fall stödja att det är handeln som måste komma tillbaka till stadskärnorna för att de ska fungera ty det är deras ursprungliga syfte.
Externhandeln tycker jag man kan betrakta som en konsekvens av att politiker tagit en rad korkade beslut som gjort det billigt att anlägga långt borta och dyrt att anlägga nära trots att det för samhället är omvänt dyrt när någon etablerar sig perifiert och billigt när någon etablerar sig nära.
Parkeringsnormen är ett sådant korkat beslut. För det externa köpcentret är yta billigt. Att smälla upp en asfaltsöken som är större än själva handelsplatsen är inget problem för att kunna husera alla plåtburkar som politiskt krävs att det ska finnas plats för och några till. I centrum är det slöseri med dyr yta, omständligt och framför allt helt omotiverat att ha enorma bilparkeringar, men likväl så måste de finnas för att politikerna bestämt det.
Ett annat korkat beslut är att man väljer att ta ut väldigt höga priser för mark nära och låga priser för mark långt bort trots att samhället får betydligt högre kostnader för det som anläggs långt borta i termer av infrastruktur. Alltså blir det väldigt gynnsamt att smälla upp saker långt borta, man slipper ju betala för infrastrukturen som behövs, byggkostnader blir konstat eller lägre och markkostnaden markant lägre.
Ett tredje korkat beslut är att ge NIMBY-maffian så stor makt. När någon vill bygga något lite centralt så kommer allsköns omotiverade (och motiverade) överklaganden. Den heliga utsikten får inte förstöras, staden får inte förändras, byggnaden är ful, det är för modernt... Processen tar typ 3 år extra och motsvarar 15 procent av byggkostnaderna påstod en tjänsteman som arbetade med byggande i Göteborgsregionen. Väljer man att bygga långt bort så bryr sig i stort sett ingen om hur det ser ut och man får bygga utan en lång komplicerad överklagandeprocess.
Styr man upp den här typen av strukturella fel kommer cityhandeln åter bli attraktiv därför att det är helt omotiverat att sätta sig i en bil och åka till en köplada när utbudet finns utanför dörren. Särskilt när samhället slutar garantera infrastruktur (läs bilmotorväg) till avkrokarna.
Tack för kommentaren Johannes!
Du tar upp m nga tänkvärda och intressanta tankar och jag har inte mycket att tillägga i skrivande stund.
Sitter själv just nu och djupdyker i frågor gällande markvärden och lokalhyror i stadkärnorna för att försöka förstå den marknaden bättre.
Gällande att få tillbaka handeln till stadkärnorna, och då diskuterar jag framför allt småstadskärnor, tror jag inte att de kommer att få tillbaka sin tidigare ställning som handelscentrum. Handelscentrum för ett utbud av basbehovet är något jag definitivt tror att vi kan få tillbaka eller behålla, men det jag kallar skräpkonsumtion, saker vi egentligen inte behöver, kommer nog framför allt fortsätta bedrivas på starka handelscentrum (t ex starka stadskärnor och externa köpcentrum). Sedan kommer givetvis även skräpkonsumtion kunna återvända till stadskärnor som får mer liv.
Gällande att staden skapats för att förenkla handel var det en vardag tidigare, men idag anser jag inte att detta gäller längre då transporter, teknik och infrastruktur gjort kommunikation och handel enklare på distans.
Sedan får jag dock erkänna att jag är ganska ambivalent idag gällande vad storstaden egentligen har för funktion.
Jag är å min sida övertygad om att externhandeln kommer dö ut. Om inte annat för att det finns en väldigt väldefinierad ände på billiga transporter, nämligen att oljan sinar. Men även fenomenet peak car. Vi ser redan tendenser på individnivå att försöka bryta med bilberoendet. Man tar körkort senare, och kör mindre bil. Detta är något som händer i större delen av den utvecklade världen. Men vi får väl se hur det blir!
Hur som helst kommer storstaden fortsatt ha funktion som samlingspunkt för produktionsresurser. Till begreppet räknar jag kompetenser, kunskap, idéer, kreativitet, innovation, råvaror, varor... Det är något som inte på något enkelt sätt utlokaliseras. Och mekanismerna som finns runt detta är naturligtvis också handel. Det är ju lätt att fastna i slit-och-släng kommers när man tittar på handel. I själva verket sker ju mycket handel inte till konsument utan i mellanled, och det koncentreras med fördel till staden.
Vad som händer med småstaden är dock intressant. Tendensen tycker jag har varit att det går mot sovstad som förort till storstad. Och kanske är det den perifiera funktionen som många småstäder kommer hänvisas till att fylla.
@Johannes: Har inte mycket att tillägga för tillfället, men återigen tack för kommentarerna. Jag försöker återge vad jag en gång hörde någon säga: "Ibland är andras kommentarer på det man skriver så bra att man inte riktigt vet vad man ska svara. Antagligen har de rätt." 🙂 De berikar både mina fortsatta studier av samhället och andra läsares. Du har många goda idéer och förståelse för analys av samhället. Ser fram emot fler insiktsfulla kommentarer här på bloggen och inlägg på din blogg.