Denna artikel tar form av en introduktion till begrepp som jag funnit intressanta och värda att fördjupa sig i inför framtida studier gällande turismens ekonomiska inverkan på samhället och turistdestinationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag har framförallt valt att titta på det som kallas linkage (kopplingar) och leakage (läckage), alltså hur turistdestinationen påverkas av de pengar som sätts i rörelse på turistdestinationen. Begreppen kommer att förklaras i senare kapitel. Först kommer jag dock att ge en bakgrund till vad som menas med hållbarhetsperspektiv/hållbar utveckling – tanken om hur man arbetar med samhällsutveckling på ett sätt som gynnar både dagens samhälle och samhället för framtida generationer. Sedan följer en teoretisk del där de ekonomiska begrepp linkage och leakage förklaras. De teoretiska begreppen fördjupas sedan med hjälp av dokumentstudier, alltså en genomgång av olika studier som gjorts i ämnet. Artikeln avslutas med en diskussion och reflektioner av det som framkommit ur under rapportskrivandet och dokumentstudierna.
Syftet med artikeln är att fördjupa mig i turismens ekonomiska påverkan på turistdestinationen, då turism ofta får spela rollen som en viktig inkomstkälla som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar i såväl utvecklingsländer som i städer och landsbygd i rikare länder.
För att fördjupa min förståelse för hur turismen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för en destination har jag utgått från tre frågeställningar:
Hållbar utveckling - Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia
Jag har valt att kort förklara begreppet hållbart/hållbar utveckling, dels för att jag tidigare inte skrivit mycket om ämnet här på bloggen, dels för att det är ett begrepp som det inte finns någon entydig definition. Viktig är också att förstå att hållbarhetsbegreppet inte är helt oproblematiskt och inte heller fritt från normer och värden (detta är något jag dock inte kommer att diskutera djupare i denna artikel).
Hållbarhet är idag ett vanligt begrepp som kopplas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. När man talar om att skapa ett hållbart samhälle vill man planera ett samhälle, och påverka samhället, i en riktning som ökar kvalitén samt behåller det man bedömer vara viktiga kvalitéer idag. Man vill skapa ett samhälle som bejakar både nuvarande generationers och kommande generationers behov av ett välfungerande och demokratisk samhälle (Hall & Lew 2009:81). Hållbarhetsbegreppet styrs givetvis av tidens ideal om vad som är viktigt aspekter att bejaka. Hur man definierar hållbarhet och vilka perspektiv som ska beaktas är är alltså en subjektiv föreställning som hela tiden diskuteras och förändras, samt kan skilja sig från olika kulturer och samhällen. Kärnan i begreppet är dock att skapa en värld där människa och natur kan leva i samspel utan att förstöra människans eller naturens framtid.
Hållbar turism kretsar kring flera aspekter. I sin förenklade form brukar man, som tidigare nämnts, dela in hållbarhet i tre större kategorier, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Dessa aspekter överlappar normalt varandra och i ett långsiktigt hållbarhets arbete jobbar man normalt med samtliga aspekter (Hall & Lew 2009:2, 55). Inom turism innefattar den ekonomiska hållbarheten ofta tankar kring hur man skapar bättre ekonomiska förutsättningar för olika destinationer genom att etablera turism. Den sociala hållbarheten inom turism innefattar tankar kring hur man kan få olika kulturer att mötas utan att någon kultur kväver den andra. Den ekologiska hållbarheten innefattar tankar kring hur man skyddar naturen både globalt och lokalt.
I denna artikel kommer jag att fokusera på den ekonomiska hållbarheten.
I dagens samhälle är det inte så konstigt att man diskuterar turismens ekonomiska aspekter då turistindustrin har blivit en av världens största exportekonomier (Hall & Lew 2009:88) och den största serviceindustrin (Hall & Lew 2009:97).
Ett vanligt argument för att etablera och utveckla turism på en plats är de ekonomiska aspekterna. Bland annat får turism många gånger spela rollen som ersättare när och om andra näringsverksamheter från en plats försvinner, men satsningar på kan även få tjäna som ett tillskott i sämre ekonomiska tider (t ex om viktiga industrier som erbjuder arbetstillfällen läggs ner). Man pekar på att turism skapar arbetstillfällen och därmed ekonomiska fördelar för både samhället och individen. Man argumenterar för att skatteintäkterna ökar (Hall & Lew 2009:109), samt påpekar man att intäkterna från turismindustrin kan användas för att bevara och skydda viktiga naturområden, världsarv och andra tillgångar som anses vara värda att bevara (Tesfahuney & Schough 2010:37).
Undersökningar visar dock på att de pengar som turisterna spenderar på en plats inte helt och hållet gynnar platsen, utan stora delar av pengarna läcker ut. Med läckage menas att pengarna lämnar platsen ganska omedelbart och därmed inte tillför några större ekonomiska fördelar till platsen (Hall & Lew 2009:103). Läckaget går bland annat till internationella bolag som t ex äger hotellen där turisterna bor, eller till ickelokala bolag som levererar varor och tjänster som turisten använder sig av.
Ytterligare en viktig aspekt är att förstå att turismens intåg på en ort kan medföra att invånarna väljer att sluta med sina tidigare traditionella verksamheter såsom t ex lantbruk och istället ägna sig åt mer turistorienterade försäljning, t ex souvenirer (Hall & Lew 2009:127). Problemet med detta kan vara att en framtida nedgång i turism lämnar invånarna arbetslösa. Det finns därför en diskussion och forskning kring hur man kopplar turismen till de traditionella yrkena och levnadssätten för att på så sätt skapa långsiktiga förutsättningar för lokalbefolkningen.
De fyra största handelsvarorna som är inkomstbringande inom turism är enligt Hall & Lew (2009:92):
Den största ekonomiska fördelen med turism är dock de arbetstillfällen som genereras (Hall & Lew 2009:109):
Som vi kommer att se är det dock inte alltid som destinationsorten får större inkomster från dessa handelsvaror då transporter, hotell, restauranger och attraktioner många gånger ägs av företag som inte har sitt säte varken på destinationsorten eller i destinationslandet. Samt kan de arbetstillfällen som skapas utarma de traditionella verksamheterna och yrkena om allt fler väljer att jobba inom turistbranschen.
Två begrepp som är viktiga när de ekonomiska aspekterna diskuteras är linkage (koppling) och leakage (läckage). Dessa kommer att förklaras närmare i detta kapitel. Jag har valt att använda svenska benämningar och översatt linkage till ekonomiska kopplingar och leakage till ekonomiskt läckage.
Turism framställs, som tidigare nämnt, ofta som ett sätt att öka de ekonomiska förutsättningarna för en destination. Man menar på att turisterna kommer till en plats, spenderar pengar, och att dessa pengar i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för platsen. De positiva aspekterna anses vara dels att det blir mer pengar i omlopp på destinationen, samt att det skapar arbetstillfällen och därmed inkomster till såväl invånare och stat. Detta kallas en ekonomisk koppling.
Hall & Lew skiljer på bakåtkoppling (backward linkage) och framåtkoppling (forward linkage). Med bakåtkoppling menas den koppling mellan turism och de verksamheter som redan finns på plats och kan tjäna extra pengar på turism, t ex matproducenter och byggföretag som levererar material till hotell och restauranger. Med framåtkoppling menas de verksamheter som har möjlighet att etablera sig tack vare turismen, t ex guidade turer (Hall & Lew 2009:120).
För att turismen ska leda till positiva ekonomiska konsekvenser för turistorten är det viktigt att man etablerar en ekonomisk koppling mellan turismen och destinationen. Denna koppling har visat sig vara svår att åstadkomma samt är de positiva effekterna av kopplingen svåra att mäta.
Ett stort problem har även visat sig vara att få de pengar som turisterna spenderar på en destination att verkligen komma destinationen tillgodo. Dessa problem är framförallt stora på destinationer där de en större del av de aktiva turistbolagen ägs av större internationella företag och många varor som köps in importeras istället för att köpas lokalt (Hall & Lew 2009:120). Samt hindrar all-inclusive-turismen, där turisten inte ens behöver ta sig utanför hotellets områden, att en koppling mellan lokalsamhället och turismen upprättas (Dielemans 2008:119, Hall & Lew 2009:126; Tesfahuney & Schough 2010:57). Det har visat sig finns flera orsaker till att det inte uppstår någon stark ekonomisk koppling mellan turismen och turistdestinationen. Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i artikeln.
De pengar som inte gynnar turistdestinationen fångas upp med begreppet ekonomiskt läckage (leakage). Med läckage menas de pengar som lämnar destinationen nästan direkt utan att tillföra något till den lokala ekonomin (Dielemans 2008:58; Hall & Lew 2009:103). Läckage på turistorten, på lokal nivå, kan bland annat ske genom att det är internationella företag som driver hotellen, äger attraktionerna, äger de lokala turistbyråerna och anordnar guidade turer mm. Läckage från turistorten kan även ske till staten i form av skatter som inte går direkt till turistorten. Även import av varor, då t ex hotell köper produkter från andra platser och länder istället för att köpa lokalt kallas läckage. Läckaget från turistorten sker alltså både till utlandet, men även till andra regioner inom landet (Hall & Lew 2009:104). Att kunna räkna ut hur mycket pengar som läcker ut och hur mycket som går till den lokala turistorten är komplext och innehåller många aspekter som måste tas med i beräkningarna. Hur olika studier räknat ut läckaget kommer jag inte att gräva djupare i, men i flera av de artiklar jag referera till kan man läsa om hur man valt att räkna ut läckaget.
Enligt Dielemans (2008:119) har olika studier pekat på att 80 procent av inkomsterna från turismen läcker ut i Karibien, 70 procent i Thailand och 40 procent i Indien. Även en studie i Zanzibar att läckaget där många gånger når och överskrider 80 procent p g a att stora delar av turistindustrin styrs av bolag med sitt säte utanför landet (Anderson 2013:72). Stora delar av inkomsterna gynnar med andra ord inte den lokala turistorten.
Ytterligare ett problem är turismen som riktar sig till turister som söker efter billiga solsemestrar med billig mat och så låga kostnader som möjligt. Dessa turistorter lockar turister som inte spenderar mycket pengar på turistorter, till skillnad mot exklusivare orter där turisterna har mer pengar på fickan och är beredda att köpa dyrare produkter och tjänster (Dielemans 2008:138; Torres 2003:561).
Jag har valt att titta på forskning kring läckage i Costa Rica och Mexiko, Thailand, Skottland och Danmark. Mycket av den forskning som jag hittade gällande hur turism påverkar de ekonomiska förutsättningarna på turistdestinationen kretsar kring fattiga områden och utvecklingsländer. Jag tog dock även med studier från Skottland och Danmark då jag även var intresserad av att fördjupa mig i hur turismen påverkade länder som inte definieras som fattiga eller som utvecklingsländer.
Trejos & Chang (2009) har tittat på att landsbygdsturism i Costa Rica där man använt sig av community-based tourism (CBT). CBT är ett sätt att koppla den lokal landsbygden och lantbruket till turismsektorn, samtidigt som det lokala samhället har stor kontroll över sig själv och sina inkomster. Definitionen på CBT kan dock variera bland forskarna (Trejos & Chang 2009:374), men en viktig aspekt är att turismen ska vara ett komplement till den normala verksamheten inom lantbruk och hantverk, och inte ersätta dessa arbetstillfällen eller inkomster med arbeten som enbart är kopplade till serviceyrken inom turistindustrin (Trejos & Chang 2009:379-380). Ett stort problem för dessa CBT-samhällen har dock visat sig vara en brist på kunskap gällande hur man ska gå tillväga för på bästa möjliga vis bli en naturlig producent dit turistindustrin vänder sig för att bl a köpa råvaror.
Lacher & Sanjay (2010) som studerat strategier för att skapa en en koppling mellan lokala landsbygden och turistindustrin finns, pekar på att möjligheten att skapa en koppling mellan turism och landsbygd finns, men att det finns ekonomiska, sociala och politiska trösklar som gör det svårt för traditionella verksamheter på landsbygden att skapa fungerande kopplingar till turistindustrin (Lacher & Sanjay 2010:94).
Anderson (2013) studerade läckage i Zanzibar och pekade som tidigare nämnts att läckaget kunde vara upp i och överskrida 80 procent. Anledningen till att det var svårt att skapa en starkare koppling mellan de lokala verksamheterna och lantbruket verkade vara att de lokala producenterna inte hade möjlighet att leverera de kvantiteter, den kvalité, höga priser på lokala produkter och svårigheter att få leveranser i tid (Anderson 2013:72-73). Turistindustrin valde därför bort att köpa lokalt för att kunna möta sina kunders krav.
Torres (2003) påpekar att det finns väldigt lite forskning som visar på att internationell turism skapar en koppling till lokalt lantbruk på turistorten. Samt finns det mer forskning som tyder på att utvecklingen av en turistort istället skadar det lokala lantbruket då många av lokalinvånarna väljer att överge sina traditionella verksamheter och lantbruk för att istället ägna sig åt turistnäringen (Torres 2003:546-547), t ex som anställda på ett hotell.
Studien visar även på att större internationella hotellkedjor många gånger ägnar sig åt mer import av råvaror istället för att köpa dessa lokalt (Torres 2003:547). De visar sig även att det kan vara svårt att skapa en efterfrågan för lokalt odlad mat bland massturismen (hård turism). Likt i Andersons studie i Zanzibar (2013) är även ett stort problem hur de lokala lantbruket ska kunna leverera varor av den kvalité som bl a hotellen efterfrågar. Även kommunikationen mellan de lokala verksamheterna och turistföretagen, de olika affärskulturerna man har och de olika ekonomiska förutsättningarna är något som skapar problem (Torres 2003:548, 561)
Slee, Farr & Snowdon (1997) studerade landsbygdsturismen i Skottland. Man valde att skilja på småskalig turism, mjuk (soft) turism och storskalig turism, hård (hard) turism. Den mjuka turismen karaktäriseras av småskaliga verksamheter såsom bed-and-breakfast, camping och boende på lantgårdar, medan den hårda turismen karaktäriseras av storskaliga hotell och turistanläggningar (Slee, Farr & Snowdon 1997:186). Det man kommer fram till är att en större del av de pengar som spenderas på mjuk turism kommer lokalsamhället till godo än de pengar som spenderas på hård turism, samt skapas fler jobb per turist inom den mjuka turismen (Slee, Farr & Snowdon 1997:188). Mjuk turism visar sig ha större möjligheter att påverka lokalsamhället positivt på flera sätt än hård turism.
Zhang, Madsen & Jensen-Butler (2007) har studerat turismens ekonomiska påverkan i urbana områden respektive landsbygd i Danmark. Förutsättningarna för landsbygden i Danmark är i detsamma som i utvecklingsländer och den kulturella påverkan av turism är inte lika stor som i länder där kulturskillnaderna är större (Hall & Lew 2009:143). Man får även fram att turismen i urbana områden i sin helhet genererar mer pengar (kvantitet), vilket beror på att fler turister väljer att åka till urbana områden. Dock visar det sig att landsbygden har större behållning av de pengar som landsbygdsturismen genererar (kvalitet) (Zhang, Madsen & Jensen-Butler 2007:852-853).
I detta kapitel kommer jag att sammanfatta diskussionen i denna artikel genom att svara på de inledande frågeställningarna.
Flera studier har visat på att stora delar av de pengar som turismindustrin genererar läcker ut ur samhället. I vissa fall är det enbart 20 procent av de pengar som omsätts som kommer det lokala samhället till godo, dock finns det exempel på att upp till 60 procent av omsättningen kommer det lokala samhället till godo. Det variera dock beroende på hur väl den den lokala kulturen och deras produktionssätt och affärskultur stämmer överens med turistindustrins affärskultur.
Mycket av de pengar som omsätts inom turismen hamnar hos internationella turistindustriföretag, vilka har sitt säte i andra länder eller regioner. En del av pengarna hamnar även hos staten.
Flera studier pekar på att ett problem är att turistindustriföretagen inte alltid har en lokal koppling och leder till ett stort läckage. Ett annat problem är att turistindustrin och de lokala verksamheterna kan ha olika affärskulturer vilket försvårar möjligheten till samarbete.
Ett stort problem verkar vara de olika affärskulturerna som de olika samhällena består av. Det kapitalistiska västerländska sättet att bedriva och kräva en viss kvalité och servicenivå på, står i kontrast till det levnadssätt som mindre moderniserade platser har. Kvalité, service och produktion i mindre moderniserade samhällen verkar vara mer inriktad på egenförsörjning och inte vidareförsäljning i så stora mängder som turistindustrin behöver. En av lösningar som föreslås är att de mindre moderniserade samhällena ska få hjälp att anpassa sig till turismens ekonomiska krav. Detta innebär dock att konsekvensen blir att värdsamhället och dess kultur förändras. Huruvida detta är positivt eller negativt är svårt att säga, men idag skulle nog många svara att bevarandet att kultur är viktigare att bevara än att anpassa dem efter det turistiska ekonomiska systemet. Frågan är alltså hur hittar man ett sunt förhållande mellan turism och lokala verksamheter?
Anderson, Wineaster. (2013). Leakages in the tourism systems: case of Zanzibar. Tourism Review Vol. 68 no. 1, 62-75
Dielemans, Jennie (2008). Välkommen till Paradiset: reportage om turistindustrin [Elektronisk resurs]. Stockholm: Atlas
Köp hos Bokia
Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus
Lacher, R. Geoffrey & Nepal, Sanjay K.. (2010). From Leakages to Linkages: Local-Level Strategies for Capturing Tourism Revenue in Northern Thailand. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment, 12:1, 77-99
Slee, Bill; Farr, Helen & Snowdon, Patrick. (1997). The economic impact of alternative types of rural tourism. Journal of Agricultural Economics 48 (2), 179-192
Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund:Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus
Torres, Rebecca. (2003). Linkages between tourism and agriculture in Mexico. Annals of Tourism Research, Vol. 30, No. 3, 546–566
Trejos, Bernardo & Chiang, Lan-Hung Nora. (2009). Local economic linkages to community-based tourism in rural Costa Rica. Singapore Journal of Tropical Geography 30, 373–387
Zhang, Jie; Madsen, Bjarne & Jensen-Butler, Chris. (2007). Regional Economic Impacts of Tourism: The Case of Denmark. Regional Studies, Vol. 41.6, 839–853
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski