Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.
5 juni, 2012

Townhouse - Japanhuset i Landskrona

Under en kurs jag gick, kallad Japans konst, arkitektur och visuella kultur, fastnade jag för den klassiska japanska synen på rumsupplevelse och arkitektur. Detta har lett mig till att prata om just japansk arkitektur med vänner och bekanta. I en av dessa diskussioner då jag pratade om Villa i Nipponbashi fick jag höra om ett "Japanhus" i Landskrona, eller Townhouse som det egentligen heter. Efter lite efterforskande hittade jag information om ett hus som byggts i Landskronas äldre kvarter och det visade sig att arkitekturen och idén kring huset påminde mycket om just Waro Kishi kända byggnad Villa i Nipponbashi samt hade drag av en traditionell japansk machiya.

Japanhuset i Landskrona. Foto:  © Åke E:son Lindman.

Townhouse (Japanhuset) i Landskrona. Foto: © Åke E:son Lindman.

Likheter och olikheter mellan Townhouse och Villa i Nipponbashi
Utsida
Vid första anblick ger Townhouse i Landskrona samma känsla av eller ”stämning av tomhet” som Waro Kishis verk vilket Kristina Fridh talar om i sin bok Japanska rum (Fridh 2004:199).
Den avskalade, minimalistiska och tomma arkitekturen som varit populär i Japan kan också härledas tillbaka till Yayoiperioden 50 f.Kr. till 250 e.Kr. (Stanley-Baker 2000:20).
Townhouse har en bredd om enbart 5 meter, det är alltså en smal byggnad. Detta är dock dubbelt så brett som Villa i Nipponbashi som bara är 2,5 meter bred. Townhouse har också en större tomtarea om 75 kvm och bruttoarea om 125 kvm än Villa i Nipponbashi med sin tomtarea om 42,74 kvm och bruttoarea om 112,60 kvm.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto

Den långsmal utformningen som Japanhuset påminner också om hur man byggde en traditionell machiya i Japan (Fridh 2004:109).

Likt Villa i Nipponbashi har man påverkats av den smala tomten och därför valt att ”bygga maximalt på minimalt med utrymme” (Söderquist 2010). Townhouse höjd med sina tre våningar är dock lägre än Villa i Nipponbashi med fyra våningar.
Nedre våningen i Townhouse är relativt avskalat, men med en glasdörr ut mot gatan har man lyckats skapa en känsla av gatan och huset flyter ihop till ett. En drag som påminner om den förening mellan det privata och det offentliga rummet som den traditionell japansk machiya hade (Fridh 2004:106).
Sovrummet, det mest privata rummet har likt i machiyan och Villa i Nipponbashi och placerats högst upp med minimal insyn utifrån.

Japanhuset i Landskrona. Det privata sovrummet placerat högt upp. I trädgården skymtar gångstenarna i trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Townhouse i Landskrona. Det privata sovrummet placerat högt upp. I trädgården skymtar gångstenarna i trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Insida
Townhouse insida följer samma idé som en japansk machiya, du hittar en innergård som förenas med rummet genom stora fönster. Transparensen i materialet skapar ett samspel mellan ute och inne (Fridh 2004:106), man har naturen nära inpå. Eller som arkitekterna själv uttrycker det, man har jobbat med att ”med små medel skapa en mängd olika rumsupplevelser i ett väldigt litet projekt” (Elding & Oscarson, u å).
Det avskalade inre ger inte heller någon större antydan om att dela upp rummet i flera enheter utan bildar ett enda stort flytande rum (Fridh 2004:104) som sträcker sig uppåt och utåt. De olika ”rummen” i Townhouse upplevs mer som olika avsatser i samma rum och inredningen styrs inte av innerväggar. Det enda som begränsar inredningens placering är de yttre väggarna.
Tomheten mellan yttervägar, tak och golv skapar upplevelsen av att ”erfara tomhet” som är vanligt i denna typ av arkitektur (Fridh 2004:33).

Japanhuset i Landskrona. Innerträdgård och huset fortsätter på andra sidan trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Townhouse i Landskrona. Innerträdgård och huset fortsätter på andra sidan trädgården. Foto: © Åke E:son Lindman.

Trädgård
I trädgården hittar man också klassiska japanska drag där man lagt ut gångstenar som med hjälp av avståndet mellan varandra styr stegen och, ur ett ett japansk perspektiv, styr upplevelsen av tid och rum (Fridh 2004:32). Här bryter Townhouse alltså likheten med Villa i Nipponbashi där ute och inne var två olika platser och har istället anmanat den klassiska tanken om helheter där inne och ut, yin och yang skapar en helhet. Den inre trädgården och husets rum delar samma ljus (Fridh 2004:105), innerträdgården tillför huset ljus samt ventilation under de varma och ljusa månaderna på året. Det skapas en dynamik mellan ute och inne vilket är karaktäristiskt för den klassiska japanska arkitekturen (Fridh 2004:203).
Går man genom trädgården kommer man fram till ytterligare en del av huset, hemkontoret (Elding & Oscarson, u å), och man påminns på nytt om machiyan med sin inre trädgård som är en del av huset.

Japanhuset i Landskrona. Långsmalt hus med innerträdgård och hemkontoret. Bild: © Elding Oscarson.

Townhouse i Landskrona. Långsmalt hus med innerträdgård och hemkontoret. Bild: © Elding Oscarson.

Sammanfattning
Townhouse (Japanhuset) i Landskrona visar drag, i både sin utformning av bostadshuset och den bakre trädgården, av den klassiska japanska machiya samt likheter med Waro Kishis Villa i Nipponbashi. De öppna ytorna och samspelet mellan ute och inne skapar en helhet som är vanlig inom den japanska arkitekturen.
Kanske visade Kishi vägen till, precis det han själv sa, ett universellt arkitektoniskt drag och kvaliteter som gick att återanvända och fyllde en funktion på andra platser än i Japan (Fridh 2004:199).
Tilläggas kan också att byggnaden fick Landskronas stadsbyggnadspris 2009, vann Skånes Arkitekturpris 2010 och nominerades till Kasper Salin priset 2011.

Arkitekterna
Jonas Elding
Jonas Elding föddes 1972 och har en arkitektexamen (SAR/MSA) från Lunds Universitet. Han har arbetat hos arkitektkontoret Sejima och Nishizawa på SANAA i Tokyo i åtta år (1999-2007).

Johan Oscarson
Johan Oscarson föddes 1974 och har en arkitektexamen (SAR/MSA) från Lunds Universitet. Han har bland annat jobbat på arkitektfirmorna sandellsandberg (1999-2006), Barber Osgerby Associates (1998-1999).

Elding Oscarson är ett samarbete mellan de båda arkitekternaJohan Oscarson and Jonas Elding. Arkitektkontoret är beläget i Stockholm och deras olika och gemensamma arbetserfarenhet från både Sverige och Japan skapar en unik kombination.
För mer information gällande Elding och Oscarson kan du besök deras webbplats:
http://www.eldingoscarson.com/

Waro Kishi
Waro Kishi föddes 1950 och tog sin arkitekturexamen 1975 från Department of Architecture vid Kyoto University. 1981 startade han sin egen firma och 1993 och idag driver han tillsammans med flera andra arkitekter kontoret Waro Kishi + K. Associates/Architects.
För mer information gällande Waro Kishi + K. Associates/Architects kan du besök deras webbplats:
http://k-associates.com/

Tack!
Jag vill även avsluta med ett stort tack till Johan och Jonas på Elding Oscarson som svarat på mina frågor och gett mig tillåtelse att använda bilderna.

Referenslista
Allhorn, Johanna. (2010). Landskronahus nominerat till stort arkitektpris. Helsingborgs Dagblad. 23 oktober. http://hd.se/landskrona/2010/10/23/landskronahus-nominerat-till-stort/ [Hämtad 2012-06- 04]

Elding, Jonas & Oscarson, Johan. (utan.år.). Townhouse. Internt dokument.

Fridh, Kristina. (2004). Japanska rum. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Stanley-Baker, Joan. (2000). Japanese Art. Thames & Hudson: London.
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Söderquist, Anna. (2010). Minimalistisk modernitet prisades. Helsingborgs Dagblad. 23 februari. http://hd.se/landskrona/2010/02/23/minimalistisk-modernitet-prisades/ [Hämtad 2012-06- 04]

Söderquist, Anna. (2010). Inget pris för Japan-husets skapare. Helsingborgs Dagblad.  19 november. http://hd.se/landskrona/2010/11/19/inget-pris-for-japan-husets/ [Hämtad 2012-06- 04]

Bilder
Japanhuset, Townhouse. Arkitekt Johan Oscarson and Jonas Elding (Elding Oscarson). Foto: © Åke E:son Lindman.

Villa i Nipponbashi (House Nipponbashi). Arkitekt Waro Kishi. Foto: Hiromitsu Morimoto.

Hitta till Townhouse - Japanhuset i Landskrona
Adress: Gamla kyrkogatan 13, Landskrona

Townhouse - Japanhuset i Landskrona på Gamla Kyrkogatan 13

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 47 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny