Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.
31 januari, 2012

Anledningen till att privata markägare tvingas avstå från sin mark (få sin mark exproprierad)

Anledningen till att man exproprierar mark
”Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning” (2 kap 1 § ExL 1972:719 [Expropriationslagen])

Att få mark exproprierad innebär att någon tvingas avstå från sin mark oavsett om de vill eller inte då kommunen kan anses ha företräde till mark som behövs för samhällsbyggande ändamål (Kalbro & Lindgren 2010:101). Anledningen till detta kan t ex vara att den tidigare fastighetsindelningen inte stämmer överens med den nya planerade fastighetsindelningen i t ex en ny detaljplan och därför måste fastighetsgränserna förändras. Det kan även hända att den nuvarande ägare av en fastighet inte är intresserade eller inte har möjlighet att anpassa fastigheten till en ny detaljplan och även då kan behovet av att expropriera marken finnas för att kommunen eller någon annan ska kunna utveckla fastigheten till att passa in i en ny detaljplan. (Kalbro & Lindgren 2010:93). I grunden handlar det alltså om att se till att marken kan användes på ett sätt som på bästa sätt överensstämmer med en ny detaljplan som tjänar de boende i t ex en kommun bättre än vad den nuvarande användningen gör i dagsläget. Den nya användningen ska alltså vara av allmänt intresse för att den ska kunna exproprieras (Kalbro & Lindgren 2010:97-98).

För att expropriation ska bli aktuell ska följande punkter vara uppfyllda:

  1. Ändamålet med marken ska vara av allmänt intresse.
  2. Fördelarna med exprorieringen ska vara större än eventuella nackdelar för enskilda och allmänhet som berörs av exproprieringen (2 kap 12 §ExL 1972:719).
  3. Ändamålet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt (2 kap 12 §ExL 1972:719). Det finns alltså inga andra lokliseringsalternativ (Kalbro & Lindgren 2010:102).

I 2 kap 2-10 §§ ExL 1972:719 ges exempel på när expropriation får ske:

  • Expropriation får ske för att bereda utrymme för anläggning som tillgodoser allmänt behov av samfärdsel, transport eller annan kommunikation.
  • Expropriation får ske för att tillgodose allmänt behov av elektrisk kraft eller annan drivkraft, vatten, värme eller likartad nyttighet eller av att bortföra eller oskadliggöra avloppsvatten eller annan orenlighet.
  • Expropriation får ske för att bereda utrymme åt näringsverksamhet eller anläggning därför av större betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.
  • Expropriation får ske för att upprätta skydds- eller säkerhetsområde eller bereda utrymme för särskild anordning, om området eller anordningen behövs till skydd mot naturhändelse som är menlig från allmän synpunkt, mot vatten- eller luftförorening eller mot menlig inverkan i övrigt från industri eller annan anläggning.
  • Expropriation får ske för det militära försvaret eller för annat ändamål som är av särskild betydelse för totalförsvaret.
  • Expropriation får ske för att ge staten möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som genom en förestående ändring av riksgränsen skall föras över till det andra landet.
  • Expropriation får ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma.
  • Expropriation får ske för att tillgodose den allmänna fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske.
  • Expropriation får ske för att bevara historiskt eller kulturhistoriskt märklig bebyggelse eller märklig fast fornlämning eller bereda erforderligt utrymme däromkring.
  • Expropriation får ske för att bevara område som nationalpark, naturreservat eller naturminne eller för att annars tillgodose väsentligt behov av mark eller anläggning för idrott eller friluftsliv, om marken eller anläggningen är avsedd att hållas tillgänglig för allmänheten.
  • Även i annat fall än punkterna ovan får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, kommun, landsting eller kommunalförbund har att tillgodose eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.

Att tvinga någon avstå från sin mark är dock normalt en sista utväg (Kalbro & Lindgren 2010:97).

Andra sätt att få tillgång till viktig mark utan expropriering
Att exproriera mark är som sagt en sista utväg. Innan kommunen använder sig av expropriation för att få tillgång till viktig mark bör man kontakta markägaren och försöka lösa övertaganden genom överenskommelse.

Ett sätt är att köpa marken av ägaren (Kalbro & Lindgren 2010:101) till ett rimligt marknadsmässigt pris. Priset på marken ska vara samhällsekonomiskt lönsamt och säljaren har inte rätt att utnyttja sin monopolställning för att kräva ett högre pris än vad som kan anses vara rimligt.

Ett annat sätt att ta över marken och komma överens med ägaren på är att erbjuda annan mark i utbyte. Den mark som erbjuds som vid ett byte bör kunna användas av markägaren och motsvara den mark som ägaren avstår ifrån. Hur värdet på denna mark beräknas bör enligt mig avvägas mot markägarens behov och tänkta eller aktuella användning av mark. Även i detta scenario bör bytet av mark ske enligt marknadsmässiga värden och bytet bör vara samhällsekonomiskt lönsamt.

 

Referenslista

Litteratur
Kalbro, T & Lindgren, E (2010). Markexploatering. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Offentligt tryck
Expropriationslagen (1972:719)

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 50 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny

Error!
No 'Advanced_Ads_Widget' widget registered in this installation.

Error!
No 'Advanced_Ads_Widget' widget registered in this installation.