Anledningen till att man exproprierar mark
”Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning” (2 kap 1 § ExL 1972:719 [Expropriationslagen])
Att få mark exproprierad innebär att någon tvingas avstå från sin mark oavsett om de vill eller inte då kommunen kan anses ha företräde till mark som behövs för samhällsbyggande ändamål (Kalbro & Lindgren 2010:101). Anledningen till detta kan t ex vara att den tidigare fastighetsindelningen inte stämmer överens med den nya planerade fastighetsindelningen i t ex en ny detaljplan och därför måste fastighetsgränserna förändras. Det kan även hända att den nuvarande ägare av en fastighet inte är intresserade eller inte har möjlighet att anpassa fastigheten till en ny detaljplan och även då kan behovet av att expropriera marken finnas för att kommunen eller någon annan ska kunna utveckla fastigheten till att passa in i en ny detaljplan. (Kalbro & Lindgren 2010:93). I grunden handlar det alltså om att se till att marken kan användes på ett sätt som på bästa sätt överensstämmer med en ny detaljplan som tjänar de boende i t ex en kommun bättre än vad den nuvarande användningen gör i dagsläget. Den nya användningen ska alltså vara av allmänt intresse för att den ska kunna exproprieras (Kalbro & Lindgren 2010:97-98).
För att expropriation ska bli aktuell ska följande punkter vara uppfyllda:
I 2 kap 2-10 §§ ExL 1972:719 ges exempel på när expropriation får ske:
Att tvinga någon avstå från sin mark är dock normalt en sista utväg (Kalbro & Lindgren 2010:97).
Andra sätt att få tillgång till viktig mark utan expropriering
Att exproriera mark är som sagt en sista utväg. Innan kommunen använder sig av expropriation för att få tillgång till viktig mark bör man kontakta markägaren och försöka lösa övertaganden genom överenskommelse.
Ett sätt är att köpa marken av ägaren (Kalbro & Lindgren 2010:101) till ett rimligt marknadsmässigt pris. Priset på marken ska vara samhällsekonomiskt lönsamt och säljaren har inte rätt att utnyttja sin monopolställning för att kräva ett högre pris än vad som kan anses vara rimligt.
Ett annat sätt att ta över marken och komma överens med ägaren på är att erbjuda annan mark i utbyte. Den mark som erbjuds som vid ett byte bör kunna användas av markägaren och motsvara den mark som ägaren avstår ifrån. Hur värdet på denna mark beräknas bör enligt mig avvägas mot markägarens behov och tänkta eller aktuella användning av mark. Även i detta scenario bör bytet av mark ske enligt marknadsmässiga värden och bytet bör vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Referenslista
Litteratur
Kalbro, T & Lindgren, E (2010). Markexploatering. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.
Offentligt tryck
Expropriationslagen (1972:719)
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski