Svårt att inte vara trångbodd i Sverige

Utgår man från hur Boverket definierar trångboddhet i Sverige inser man hur svårt det kan vara att inte vara trångbodd:

Trångbodd av Jac Edgren. (Bild: Gamla vykort)

"TRÅNGBODDHET ENLIGT NORM 3
Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda."

Läs den sista meningen igen: "Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda."

Bor du ensam i en etta är du trångbodd. Bor du med din sambo och två barn i en trea är du trångbodd.

För det första så tycker jag att det är en väldigt trubbig definition av trångboddhet och för det andra kan jag inte se vad problemet med trångboddhet är så länge man har möjligheten att upprätthålla en god hygien. Är sådan trångboddhet över huvud taget värd att diskutera som det vore ett problem?

Och jag vill gärna rekommendera er att läsa den skrattretande följetången om trångboddhet i Sverige på Boverkets hemsida:
Om trångboddhet i Sverige.
Min favorit är denna fråga med svar:

"Har trångboddhet med hemlöshet att göra?
Ja, det har det. Trångboddhet kan leda till konflikter och andra problem inom hushållet och i förlängningen till att hushållet vräks. Antalet vräkningar i Sverige har ökat.

Trångboddhet kan också bli ett resultat om en stor familj, som vräkts från sin bostad, sedan blir fast i en alltför liten bostad inom den sekundära bostadsmarknaden .
Genom att minska trångboddheten kan man alltså även minska risken för hemlöshet."

Något gissar jag på att man har missat att få med i statistiken!

(Bild: Gamla  vykort)