Referat av The Polis av H. D. F Kitto

Detta är en studieuppgift som ingår i kursen Den medeltida staden. Böcker som det refereras till i texten är The City Reader och The Greeks.

Inledning
Artikeln The Polis av H. D. F Kitto är skriven 1951 och är ett kapitel ur Kittos bok The Greeks (1951). Artikeln The Polis har återpublicertas i och utgör sidorna 40-45 del 1 i LeGates och Stouts bok The City Reader. Fifth Edition. (2011). Boken består av de, enligt redaktörerna LeGates och Stout, bästa samtida artiklarna skrivna om städer och urban utveckling.
H. D. F Kitto var professor i grekiska vid University of Bristol i Bristol, Storbritannien, där han även doktorerat i grekiska 1920. Kitto studerade framförallt de grekiska tragedierna och översatte även texter av bl a dramatikern och författaren Sofokles.

Idag finns bara ruinerna kvar från de grekiska poliserna. Här ser du ruinerna från en arena för atletiska sporter i den grekiska polisen Epidauros. (Foto: John Hansen)

Hans verk omfattar ovan nämnda The Greeks (1951) som avhandlar Greklands forntid, och bland hans verk hittar vi även In the Mountains of Greece (1933) och Greek Tragedy: A Literary Study (1939).

Referat
Det grekiska ordet ”polis” översätts normalt till ordet stadsstat. Kitto menar att detta är en dålig översättning då man missar vad de antika Greklands invånare verkligen menade. Kitto säger att i antika Grekland ”the normal polis was not much like a city, and very much more than a state” (s. 41), en polis var alltså inte en stad, det var inte heller ett statskick utan mer än så. I artikeln hjälper Kitto oss därför att sätta oss in i hur grekerna tänkte och hur en polis fungerade, då vi idag inte har något liknande att jämföra med.
Kitto pekar på att storleken inte har någon betydelse för vad som är en polis, utan det viktigaste är att polisen har en betydelse för dem som ingår i en polis.
Vidare vill Kitto även att få oss att förstå varför Grekland var uppdelat i stort antal poliser och varför det var just i antika Grekland som poliserna fanns och inte i andra delar av världen. Kitto säger att det är grekernas allmänna levnadssätt som gjorde att polisen skapades och att deras levnadssätt beror på att grekerna lyckades bo i Medelhavsområdet ostört utan inblandning av andra folkslag och att man därför inte behövt skapa större rike som skulle ha hämmat grekernas individuella utveckling.
För att förstå hur man såg på en polis ur grekernas ögon ger Kitto oss också exempel på ordet användes. I ett exempel få vi se hur grekerna använder polis på ett sätt som visar att man menade ett område, eller som vi idag skulle använda det för att beskriva en stat, ett land. En polis är inte bara en stad, utan ett område inklusive städer, andra bosättningar och landsbyggd. Polisen var dock inget som styrdes som leddes av en specifik person eller personer, utan alla som bodde i området var en del av polisen och all deltog och styrde och framförallt var varje individ en viktig del av polisen. Och i denna mening tolkas ordet polis som folket.
Här menar Kitto att det inte finns något bra ord som sammanfattar dessa två orden i ett, att det inte, åtminstone inte på engelska, finns någon direkt översättning.
För greken var polisen både ett sätt att leva individuellt samtidigt som man levde i grupp där alla deltog och visste vad som försiggick både på individplan och på grupplan. Detta var ett sätt att leva på, inte ett sätt att styra en grupp. Kitto säger att en polis kan innefatta samtliga begrepp så som ”the communal life of the people, political, cultural, moral - even economic” (s. 44) och man kan se polisen som ett slags familje- och släktförhållande där man umgås delar med sig av vardagen på ett socialt icke-anonymt sätt. Kitto sammanfattar med att anledning till att grekerna levde på detta sätt i poliser var för att polisen erbjöd människan ett levande och utvecklande liv till skillnad mot ett tristare och anonymt liv i ett större samhälle.

Idag finns bara ruinerna kvar från de grekiska poliserna. Här ser du ruinerna från en gravplats tillhörande an antik polis i Grekland. (Foto: Joonas Plaan)

Reflektion
Då jag inte läst fler textar av Kitto och vet hur han brukar ställa sig till vetenskapliga metoder och hur han uttolkar information från olika texter kan jag bara med det lilla jag utläst ur texten The Polis tycka att det i några avseenden låter som om han skönmålar grekerna och deras levnadssätt, kanske just för att han älskar grekernas historia och älskar grekerna. För honom är detta ett passionerat ämne.
Läser man texten så får man en känsla av att han vill att vi ska förstå de antikens Grekland ur antikens grekers synsätt. Visst försöker han få oss att förstå hur grekerna tänkte och såg sin värld då, men samtidigt är det Kittos glasögon vi får på oss och vi tolkar grekernas sätt utifrån ett sätt som Kitto först uttolkat.
Utifrån texten kan jag inte heller tycka att han lyckades utreda vad polis innebar, men den känns som om han försöker förmedla att polisen fungerade på ett nästan organismiskt sätt där polisen är en enda välfungerande kropp.
Ska man lära sig något av texten skulle jag peka sättet Kitto menar att vi vetenskapligen måste gå in på ett kvalitativt sätt för att förstå hur människorna tänkte och agerade i samhälle. Vi måste förstå hur de tänkte för att också kunna förstå deras samhällsform. För att förstå hur en samhällsform som inte verkar logisk idag kunde fungera då och för att förstå hur en annan form av samhälle kan fungera i framtiden måste vi sätta oss in i hur de som bor där, förstå deras förutsättningar och förstå de olika behoven i olika tider.

Läs mer
The City Reader av LeGates R. & Stout, F. (2003)
The Greeks av H D F Kitto (2007)

Foto: John Hansen & Joonas Plaan