Min vanliga problem när jag läser böcker är att jag fastnar i fotnoter (det verkar förresten heta fotnoter och inte fotnötter), de är ibland en kunskapsvärld i sig själv. Här är ett tips till andra som är lika nyfikna som mig, på hur man hittar böcker som utgått från förlaget och inte längre finns i bokhandeln.
Kreativitet. Storstadens framtid av Åke E Andersson. Kul det där med stort S i Stor och i Stadens 🙂
När jag läste boken Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa nämndes boken "Kreativitet. StorStadens Framtid" av Åke E Andersson skriven 1985. Eftersom jag redan läser boken Den kreativa klassens framväxt av Richard Florida skriven 2002, som blivit väldigt populär, och också handlar om kreativitet och städer, blev jag intresserad av att även läsa Anderssons bok för att jämföra teorier och tankar i dessa böcker.
Kreativitet - StorStadens Framtid fanns dock inte i bokhandeln och då fick jag helt enkelt lösa det genom att köpa boken från ett antikvariat.
För att hitta gamla böcker som inte längre säljs i bokhandeln brukar jag använda mig av Bokbörsen där många antikvariat och privatpersoner lägger upp gamla böcker. Jag sökte Kreativitet StorStadens Framtid och hittade den. Nu finns den i min ägo, och i nyskick dessutom.
Testa Bokbörsens sökmotor:
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski
Hej Ulf
Jag satt själv och funderade på om någon hade gjort en jämförelse av Andersson och Florida. Visst är det stor skillnad i tid när böckerna släpps och det är i olika politiska sammanhang. Har du läst båda böcker och kom du till någon slutsats?
Hej Max!
Jag har läst båda böckerna, men det var ett tag sedan nu. Så här på rak arm kan jag inte direkt svara på frågan, men ska kolla mina anteckningar in veckan och se om jag hittar något. Jag har dock ej gjort någon djupanalys och jämförelse av de två böckerna.
Jag har inte läst Anderssons bok men har noterat den enormt stora spridning Florida fått i Sverige. Även om många som hänvisar till Florida runt om i Sveriges kommuner troligtvis inte djupläst texterna utan skummar av de mer högprofilerade punkterna som gay & boheme index mm.
Att Florida har en svensk lärjunge(Charlotta Mellander) har givetvis gjort att vi svenskar än mer tagit till oss hans tankar. Intressant då att en rad nordiska forskare har kommit fram till att mycket av hans teoribildning gäller främst för nordamerikanska förhållanden och avser regioner större än 100 000 invånare.
Kanske är det då olyckligt att många av Sveriges många mindre kommuner i så stor utsträckning vänder sig till teorin för vägledning.
Nu är ju managementteori(speciellt amerikansk sådan) en produkt som allt annat och sälj med "mördande reklam" så varför förstöra en säljbar idé för att forskare visat att den inte är gångbar för nordiska förutsättningar? Mellander tar rygg på sin mentor och blir allt mer inflytelserik nu senast hängde tidningen Fokus på och anlitade henne för sin inarbetade kommunranking. När får vi i Sverige(och Norden) vår egna teorigrund att stå på utan illa anpassad amerikansk "feelgood"-forskning?
Ett förtydligande:
The Nordic countries have a quite different urban structure and social systems than the USA. Denmark, Finland, Norway and Sweden may then constitute a critical test of the empirical reach of Richard Florida's much cited creative class thesis beyond its empirical basis in the USA. This paper employs comparative statistics to examine the importance of the quality of place in attracting members of the creative class to Nordic city regions, and it analyses the role of the creative class for regional economic development. Florida's original study focused only on city regions with more than 100,000 inhabitants. Our statistical analyses mainly support Florida's results with regard to these larger Nordic city regions. The paper, however, also analyses smaller city regions, which are important in the Nordic urban structure. The findings are clearly less supportive for these smaller regions, which mean that the original creative class approach has to be considerably refined when used in the Nordic context.