Inventering och stadsdelsanalys av Rosengård i Malmö

Av
Ali Hamed
Ulf Liljankoski
4 november 2011

Inledning
Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård i Malmö har vi valt att begränsa vårt
område. Det område vi framförallt inventerat ligger innan för den blå gränsdragningen vi har gjort
på kartorna. På vissa kartor har vi dock valt att ta med delar som ligger utanför vår gräns då vi
ansett att dessa delar varit viktiga att belysa för att förstå rörelse över gränsdragningen.
Gränsen vi använder oss tog vi fram genom att dra en linje där vi utifrån vårt grundmaterial
(tursitkarta och ortofoto över Rosengård) bedömde finnas en naturlig gräns. I efterhand har vi dock
förstått att ytterligare delar av kartan hade kunnat ingå i vårt område. Vi har därför försökt ta hänsyn
till detta i vår analys för i en vidare inventering kunna införliva dessa i vår område.

Rosengård - Apelgården

När vi inventerat området har vi vandrat omkring i vårt avgränsade område och dokumenterat med
hjälp av anteckningsblock, kamera, filmkamera och två minnen av god kvalité.

Nulägesbeskrivning – Inventering
Karta 1: Utemiljöer och offentliga rum
På vår karta över utemiljöer och offentliga rum har vi valt att dela upp de dessa miljöer och rum i
fem delar:
• Park/Grönyta, vilka vi ansåg vara offentliga miljöer vara användningsområde inte var direkt
bestämda.
• Parkeringar, vilka vi ansåg vara offentliga miljöer som används av många och även har kan
användas till andra ändamål (t ex samlingar och demonstrationer).
• Skola/förskola, där vi anser att många uppehåller sig på skolgårdarna även efter
stängningsdags.
• Semioffentlig plats, vilka vi ansåg vara platser för alla men där platsen var avsedda för ett
visst ändamål och ibland fanns det uttalade regler om hur och när man fick använda platsen
(t ex fotbollsplaner och löpbanor som lokala idrottsföreningar nyttjade).
• Offentlig byggnad, vilka vi ansåg byggnader som fanns för att tjäna befolkningen men som
hade begränsade öppettider (t ex ishall, badhus, sporthall, vårdcentral ocpolisstation).

Karta 2: Stråk/förbindelser och målpunkter
På vår karta över stråk och förbindelser har vi valt att dela upp i två delar:
• Huvudväg, med vilket vi menar att bilar kan använda för att ta sig fram i området.
• Gång-/cykelväg, med vilket vi menar vägar som är avsedda enbart för gång- och
cykeltrafikanter.

Karta 3: Bebyggelse
På vår karta över bebyggelse har vi valt att inventera bostadshusen i området och har delat upp
bebyggelsen i två grupper:
• Hög bebyggelse, vilket vi ansåg byggnader med fem eller fler våningar vara.
• Låg bebyggelse, vilket vi ansåg byggnader med fyra eller färre våningar vara.

Karta 4: Funktioner och verksamheter
På vår karta över funktioner och verksamheter valde vi att dela upp i sex olika former av funktion
och verksamhet:
• Bostäder, med vilket vi anser byggnader med huvudsaklig funktion som bostad vara.
• Skola/Förskola, med vilket vi anser friliggande byggnader avsedda för att fungera som skola
vara.
• Offentlig byggnad, med vilket vi anser byggnader avsedda att inrymma verksamheter som
tjänar befolkningen (t ex ishall, badhus, sporthall, vårdcentral, polisstation och byggnader
där t ex kommunens bostadsbolag och andra instanser inryms).
• Handel, med vilket vi menar byggnader och platser som vi ansåg framförallt fungera som
handelsplats med utbud av varor och tjänster.
• Kontor, med vilket vi menar byggnader som framförallt är avsedda som kontorslokaler.
• Kultur/Teater, med vilket vi menar platser och byggnader som är avsedda för kulturinslag så
som konstutställningar, teater och skaparverkstäder etc.

Kartor

Rosengård: Karta 1-4

Analys
I vår analys över Rosengårds har vi använt oss av den erfarenhet vi fått av att inventera området. I
analysen tittar vi inte bara på hur den fysiska planering ser ut, utan tittar även på hur människan,
invånare såväl som turister och motortrafik, rör sig och använder området.

Karta 5: Mötesplatser & trafik
För att utvärdera rörelsemönster i området tog vi fram en karta över de mötesplatser och vägar som
var mest använda och trafikerade.
På den analytiska kartan hittar man dessa markeringar:
• Mötesplatser, som framhäver de platser där människor uppehöll sig i större mängd.
• Intensiv trafik, som framhäver de vägar som är mest trafikerade.

Bennets bazaar i Rosengård, med sina bokaler (bostad och lokal i ett)

Mötesplatser
Fungerande mötesplatser
Vi upplevde att det fanns tre fungernde mötesplatser där människor uppehöll sig:
• Bennetz bazaar i området kallat Örtagården som var en ett område där man byggt till så
kallade bokaler; Bostad och lokal i ett. Här fanns det alltså affärer samt ett litet torg och
parkeringsplats utanför
• Rosengård centrum, med Rocent köpcentrum och City Gross, där det fanns folksamlingar
framförallt inne i Rocenter samt utanför ingångarna, vid parkeringsplatsen, till Rocenter och
City Gross.
• Dicksons Väg/Babylon Livs, mittemot Rosengård centrum, med ett litet torg med lekplatser,
bänkar och parkeringsplatser.
Det unika med dessa tre platser var det fanns någon form av handel på platsen, samt
parkeringsplatser nära inpå. Den förstnämnda, Bennetz bazaar verkade vara nyanlagd och vi gissar
på att det funnits någon forma av efterfrågan för butiker i området.

Icke-fungerande mötesplatser
Övriga delar av Rosengård upplevde vi som icke fungerande mötesplatser och platser som man
framförallt passerade. Det fanns stora folktomma grönytor, parker och idrottsplatser. Vårt
antagande är att dessa platser inte är välbesökta dels då det är långt att ta sig till dem, men samtidigt
är årstiden inte den rätta för att vistas i parken och utomhus sporter och parkerna och grönytorna bör
även undersökas under våren och sommaren för att förstå hur de används.

För vidare forskning ställer vi oss då följande frågor:
– Är det butikerna som skapar dessa mötesplatser?
– Finns det ett behov av och utrymme för att etablera fler butiker och bokaler i Rosengård?
– Hur används de icke-fungerande mötesplatserna under andra årstider?
– Hur kan man göra de icke-fungerande mötesplatser mer levande under de kalla årstiderna?

Trafik
Motortrafiken i Rosengård höll sig framförallt till stora vägar som passerade eller var genomfarter
som skar igenom stadsdelen. Vår upplevelse som biltrafikanter var att det var svårt att ta sig fram i
Rosengård med bil, samt fanns det inte många platser som lockade att köra av vägen för att stanna
till i Rosengård. Den plats som fanns innanför vårt område som verkade locka besökare var
Rosengård centrum med Rocenter köpcentrum och City Gross, men sedan fanns det inget som fick
besökarna att utforska området ytterligare.

För vidare forskning ställer vi oss då följande fråga:
– Hur får man fler att stanna till och uppleva Rosengård?

Butiker och avstånd
Butiker var något som vi inte såg i många av de delarna av Rosengård som vi besökte. Samtidigt är
avstånden långa från många delar och gör det antagligen svårt för större familjer att storhandla då
man måste ta sig långa sträcker till och från butikerna samtidigt som det är väldigt få vägar som är
avsedda för biltrafik.
Parkeringsplatserna som vi ser på karta 1 över utemiljöer och offentliga rum ligger långt ifrån
många bostadshus och som vi ser på karta 2 över stråk och förbindelser finns det enbart gång- och
cykelvägar som knyter ihop parkeringsplatserna med många av bostadshusen.
Detta gör att det antagligen finns en efterfrågan efter fler butiker i de olika områdena, samt bättre
vägar där bilar kan ta sig fram närmare bostadshusen. Frågan borde dock utredas närmare.

För vidare forskning ställer vi oss då följande fråga:
– Finns det ett behov och finns möjlighet att underlätta för biltrafiken att nå längre in i
bostadsområdet?

Rosengård: Karta 5

Tomma och oanvända lekplatser i Rosengård.

Negativa, positiva och neutrala faktorer
Vi sammanställde också vår upplevelse av Rosengård i tre olika faktorer, negativa, positiva och
neutrala. Givetvis bör de olika faktorerna och de olika kategorierna diskuteras ytterligare. En positiv
faktor kan i för hög grad bli en negativ eller en neutral och samma sak gäller för negativa och
neutrala faktorer. Faktorerna nedan bör alltså framförallt ses som ämnen för ytterligare diskussion.

Negativa faktorer
– Långa avstånd mellan bostad och butiker.
– Stora vägar skär igenom Rosengård och delar stadsdelen.
– För att ta sig mellan de olika delarna i Rosengård är rörelsemönstret begränsat till gång- och
cykelbroar.
– Stora, tomma och oanvända grönytor.
– Stora, tomma och oanvända betong- och asfaltsytor.
– Svårframkomligt med bil.

Positiva faktorer
– Levande centrum.
– Många lekplatser.
– Många grönområden.
– Gott om gång- och cykelvägar.
– Nära till skola och förskola.
– Utrymme för sport, aktivitet och rekreation.
– Gratis parkeringar.
– Mångkulturellt.
– Ligger centralt i Malmö, nära till Malmö centrum.

Neutrala faktorer
– Stor andel unga invånare.
– Segregation. Kan vara både positiv och negativ segregation och bör utforskas ytterligare.
– Studentlägenheter.
– Enformig bebyggelse.

Utifrån dessa faktorer ställer vi oss då följande frågor:
– Hur kan vi skapa kortare eller lättare vägar mellan bostad och butik?
– Hur knyter vi ihop Rosengårds olika delar och förenklar för både gång-, cykel, och biltrafik
att ta sig mellan de olika delarna?
– Kan de stora grönytorna användas bättre?
– Kan de stora betong- och asfaltsytor användas bättre?
– Finns det behov för så många lekplatser?
– Kan vi integrera gång- och cykelväg bättre och i samspel

Ladda ner inventeringen och  analysen
Ladda ner Rosengard-Stadsdelsanalys (pdf utan bilder, karta och poster).