Jag har i en tidigare artikel skrivit om Planmosaik. Kartunderlag för bygglov och planbesked i QGIS, där jag gick igenom hur man relativt enkelt skapar en planmosaik i rasterformat (rasterformat = kort sagt: georefererade bilder).
I denna artikel presenterar jag hur lång tid det kan tänkas ta att skapa en kommunövergripande planmosaik i rasterformat med en lägesosäkerhet (mätosäkerhet) på cirka 1 meter[1]Med 1 meter kvalité menar jag planmosaikens kvalité relation i till befintliga gränser i baskartan (oavsett kvalité på baskartan - så kort sagt, om baskartan slår på 10 meter mätosäkerhet, … Continue reading.
Att ha en planmosaik i rasterformat (eller vektorformat) med en lägesosäkerhet på cirka 1 meter är det väldigt få kommuner som lyckats erbjuda mig när jag efterfrågat det. Ur ett bygglovs-, detaljplane- samt mark- och exploateringsperspektiv ser jag dock det som ett tillräckligt bra underlag i de flesta ärenden. Huvudsaken är att denna typ av planmosaiken snabbt förenklar orienterbarheten och arbetet med att läsa av gällande detaljplanekartor för att sedan jämföra med t ex bygglovshandlingar, nya detaljplaner, fastighetsfrågor med mera - sedan krävs et dock att man har originalkartan tillgänglig om man vill djupdyka i planbestämmelserna. Denna typ av planmosaik ger även ett väldigt bra underlag och stöd som man senare kan fortsätta att bearbeta om man på sikt ska ta fram en planmosaik i vektorformat (vektorformat = kort sagt klickbara ytor som innehåller information om t ex planbestämmelser mm).
Även om alltfler kommuner idag arbetar med att ta fram en planmosaik saknas det ofta. På sikt kommer vi antagligen ha en planmosaik i vektorformat som täcker Sverige, men tills dess skulle jag rekommendera att man tar fram en enklare planmosaik i rasterformat, i väntan på att man hinner ta fram en mer avancerad planmosaik i vektorformat. Många enheter och funktioner har ofta användning av planmosaiken.
Vill du läsa mer om ämnet att digitalisera nya och gamla detaljplaner hänvisar jag till Smart Built Environments/IQ Samhällsbyggnads Handbok för digitalisering av detaljplaner – konkreta tips och råd för att digitalisera nya och gamla detaljplaner, som utrett frågan ordentligt. Där finns även väldigt goda tips hur man ska tänka kring kvalité och resonemang kring eventuell nytta och tankar kring organisationsspecifika behov.
Arbetssättet jag förslår har bland annat följande fördelar och brister (fyll gärna på med egna reflektioner i en kommentar):
Fördelen med detta angreppssätt
Brister att beakta i detta angreppssätt
Okej. Jag kanske inte kan svara på hur lång tid det tar för dig eller din kommun, men jag kan svara på hur lång tid det tog i en kommun där jag tidigare tagit fram en kommuntäckande planmosaik i rasterformat.
Observera att tiden det tar är givetvis beroende av vilka kvalitetskrav som ställs, antalet detaljplaner som finns, vilket grundunderlag (t ex vektorytor för detaljplanområden mm) det finns att arbeta med samt hur komplicerade detaljer som dyker upp i arbetet.
Mitt utgångsläge i tidresonemangen gäller under följden förutsättningar:
Tiden det tog att sammanställa dessa cirka 145 st detaljplaner: 99 timmar och 30 minuter. Det blir ungefär 0,7 timmar per detaljplan, alltså cirka 42 minuter per detaljplan.
Så då är frågan, hur många detaljplaner har din kommun och kan det tänkas räcka med ca 45-60 minuter per detaljplan? Och kommer det vara värt att lägga tid på det?
Det är frågor som enbart din organisation kan svara på. Själv är jag övertygad om att det är värt det i de flesta fall.
Fotnot
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski