Detaljplanprocessen enligt PBL 1987:10 och skillnader i PBL 2010:900

Normalt planförfarande enligt PBL 1987:10
Vid ett normalt planförfarande enligt PBL 1987:10 ska kommunen efter att ha tagit fram ett program samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndighet och andra kommuner som berörs av det nya detaljplansförslaget. Det också beredas tillfälle till samråd med sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt andra myndigheter och enskilda som har ett väsentligt intresse för programmet (5 kap 20 § PBL 1987:10).

För att göra det normala planförfarandet lättöverskådligt kan det delas in i sex punkter (Boverket 2002:38):

1. Program: En idé till en ny detaljplan tas fram. Länsstyrelsen, berörda myndigheter och eventuellt andra berörda kommuner kontaktas och man inhämtar synpunkter från dem.
2. Samråd: Det program som tagits fram och de synpunkter som inkommit i punkt 1 sammanställs till ett preliminärt planförslag. De som berörs av förslaget ska kontaktas, berörda kan vara myndigheter, andra kommuner, sakägare, boende, intresseorganisationer, allmänheten och länsstyrelsen. Synpunkter gällande detaljplansförslaget ska framföras av de berörda och detaljplanen utvecklas när olika förslag och synpunkter framförs.
3. Utställning: När samtliga synpunkter och förslag beaktats tas ett slutligt planförslag till detaljplan fram. Innan planen antas måste den dock ställas ut för offentlig granskning där återigen samtliga berörda och myndigheter kan lämna in ytterligare synpunkter.
4. Antagande: Detaljplanen antas av kommunfullmäktigen. Vid planer av mindre vikt kan beslutet antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden (Kalbro & Lindgren 2010:39).
5. Prövning: Om det inkommer några överklaganden till länsstyrelsen p g a att synpunkter som inkommit under utställningstiden inte tillgodosetts, måste planen och överklagandet prövas på nytt där synpunkterna beaktas (Boverket 2002:32).
6. Laga kraft: Har det inte inkommit några överklaganden eller om eventuella överklaganden beaktats och en reviderad detaljplan antagits, vinner detaljplanen laga kraft när granskningstiden gått ut. Vid ett överklagande vinner detaljplanen laga kraft efter en fastställd tidpunkt som anges i överprövningsbeslutet (Boverket 2002:33). Beslutet kungörs offentligt i ortstidning.

Enkelt planförfarande enligt  PBL 1987:10
Ett enkelt planförfarande kan man använda sig av  ”om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande” (5 kap 28 § PBL 1987:10).

I ett enkelt planförfarande behövs inget program, samrådskretsen är begränsad och istället för utställning kontaktar man direkt de som berörs av den nya detaljplanen (Boverket 2002:35). Förfarandet kan bestå av dessa punkter:

1. Samråd: Samrådet är begränsat till kända sakägare, kända intresseorganisationer, boende, de som har väsentligt intresse av förslaget och länsstyrelsen. De får lämna sina förslag och synpunkter på det preliminära planförslaget.
2. Underrättelse: När ett planförslag upprättats underrättas de berörde. Det behövs alltså ingen utställning vid enkelt planförfarande.
3. Antagande: Detaljplanen antas av kommunfullmäktigen. Vid planer av mindre vikt kan beslutet antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden (Kalbro & Lindgren 2010:39). Precis som vid normalt planförfarande.
4. Prövning: Om det inkommer några överklaganden till länsstyrelsen p g a att synpunkter som inkommit under utställningstiden inte tillgodosetts, måste planen och överklagandet prövas på nytt där synpunkterna beaktas (Boverket 2002:32). Precis som vid normalt planförfarande.
5. Laga kraft: Har det inte inkommit några överklaganden eller om eventuella överklaganden beaktats och en reviderad detaljplan antagits, vinner detaljplanen laga kraft när granskningstiden gått ut. Vid ett överklagande vinner detaljplanen laga kraft efter en fastställd tidpunkt som anges i överprövningsbeslutet (Boverket 2002:33). Beslutet kungörs offentligt i ortstidning.

I det enkla planförslaget slipper man alltså många de krävande moment där man måste ska bolla med allmänheten, man slipper den byråkrati som uppstår när man ska kontakta och samla in synpunkter från ett stort antal personer samt slipper man presentera det förslagna programmet för allmänheten.

Syftet med planprogram och varför kommunen ska använda sig av planprogram enligt PBL 1987:10
PBL 1987:10 inleds med att beskriva att lagen "syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (1 kap 1 § PBL 1987:10).

Med hjälp av ett planprogram "garanteras olika intressenter insyn och inflytande" (Boverket 2002:7) samt får kommunen "ett bättre beslutsunderlag" (Boverket 2002:7).

Karlbro & Lindberg beskriver planeringen som "en metod för att utforma användningen av ett markområde" samt "ge insyn och inflytande för fastighetsägare, allmänheten och myndigheter m.fl." samt fastslår "rättigheter/skyldigheter för kommun och fastighetsägare". (Kalbro & Lindgren 2010:28).

Essensen i det hela handlar alltså om att skapa ett bra beslutsunderlag för den framtida samhällsutvecklingen som beaktat alla som påverkas av detaljplanen och ta fram ett program som i slutändan skapa så goda möjligheter som möjligt för samtliga inblandade.

Skillnaden mellan planförfarandet i PBL 1987:10 och PBL 2010:900
Skillnaden mellan PBL 1987:10 och 2010:900 när man tar ska ta fram en detaljplan är dels att någon annan kan begära om ett planbesked samt har utställningen ersatts av en granskning.

Normalt planförfarande
Normalt planförfarande enligt PBL 1987:10 och PBL 2010:900

En begäran om planbesked kan skriftligen lämnas in till kommunen av någon som ”avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning” (5 kap 2 § PBL 2010:900).

I PBL 2010:900 har man en granskning istället för en utställning. Skillnaden mellan dessa är att man i PBL 1987:10 var tvungen att kungöra den offentliga utställningen en vecka före utställningstiden (5 kap 24 § PBL 1987:10) medan den offentliga granskningen kan kungöras då granskningstiden påbörjas  (5 kap 18 § PBL 2010:900).

Enkelt planförfarande
Vid enkelt planförfarande så utgår den  offentliga kungörelsen av granskningen och enbart de berörda behöver kontaktas. Vid denna granskning kan förslaget snabbt godkännas av de berörda och granskningstiden förkortas. Har de berörda synpunkter på planförslaget ska de lämnas inom två veckor (5 kap 18 § andra stycket PBL 2010:900).

Referenslista
Litteratur
Boverket (2002). Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. Karlskrona: Boverket.

Kalbro, T & Lindgren, E (2010). Markexploatering. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Offentligt tryck
Plan- och bygglagen (PBL 1987:10)
Plan- och bygglagen (PBL 2010:900)