Jag var på ett seminarium om byggemenskaper 15 april 2012 anordnat av svenska föreningen för byggemenskaper. Här kommer jag kort förklara vad byggemenskaper är, dock är artikeln framför allt skriven för att diskutera det jag anser vara den största utmaningen för att etablera byggemenskaper i Sverige.
Kort om byggemenskaper
Byggemenskaper kan kort sammanfattas som "en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad" (källa: Byggemenskaper). Flera personer samarbetar alltså i grupp för att bygga ett hus, normalt ett flerbostadshus med lägenheter. Man utgår sedan ifrån och samsas kring en grundidé om att man t ex vill bygga ekologiskt hållbart, så billigt som möjligt, eller kanske vill man ta fram ett helt nytt koncept för boende. Det viktigaste i hela processen kring byggemenskaper är att alla delar samma grundidé om vad man vill uppnå med projektet.
Vissa frågar sig kanske vad skillnaden mellan en ägarlägenhet och en del i en byggemenskap. Kort sagt kan en byggemenskap vara både en bostadsrätt, hyresrätt, ägarlägenhet eller kollektivhus mm. Skillnaden ligger i att man själv deltar i hela planeringsprocessen gällande hur bostaden och byggnaden ska utformas och man påverkar själv därför slutresultatet utan inblandning av någon större byggherre.
Urbana Villor i Västra Hamnen, Malmö. En svensk byggemenskap.
Etablera byggemenskaper i Sverige
Grundidén med byggemenskaper i sig anser jag inte vara märkvärdig, svår att förstå eller "sälja in" - flera personer som bygger ett hus tillsammans. Utmaningen ligger istället i att få allmänheten, kommuner, samhälls- och stadsplenerare och politiker att förstå hur man samordnar samt löser eventuella konflikter i byggemenskaperna. Samordningen ser jag som det mindre problemet av dessa två att skapa förståelse för. Konflikthantering anser jag vara den svåraste aspekten att, som okunnig i ämnet, kunna sätta sig in i.
Samordning i byggemenskaper
Att förklara hur man samordnar och bildar grupper kring byggemenskaper är en relativt lätt fråga att svara och ge exempel på. Att ha kunniga tjänstemän på kommunnivå som sitter på kunskap och expertis gällande administration, byråkrati och pappersarbete samt hjälpa till att nå ut till byggfirmor, arkitekter och banker mm är något som relativt snabbt kan komma på plats inom kommunerna. I kontakt med de byggemenskaper som finns i Sverige och med kunskapsutbyte med tyska städer som har en längre erfarenhet inom byggemenskaper (baugemeinschaft).
Traditionell kunskapsinhämtningar är en lättförstådd lösningar på hur man löser samordningen.
Konflikter i byggemenskaper
Det svåraste problemet, för en oerfaren, att förstå sig på när man ställs inför byggemenskaper är hur man löser potentiella konflikter mellan de som deltar i projektet. Detta är den mest främmande, och skrämmande, delen att tänka på. Det är dessa konflikter som jag tror utgör det största mentala hindret om man vill etablera tanken om byggemenskaper hos kommuner, byggbolag, finansiärer banker och andra aktörer.
Det krävs därför att man lyckas visa på hur konflikter undviks, hur eventuella konflikter hanteras samt visa goda och konkreta exempel på hur olika konflikter uppstått och hur man löste dem.
Exempelproblem
Beroende på hur en byggemenskaper planeras så kan olika konflikter uppstå. I ett exempel där man utgår ifrån idén om att bygga så billigt som möjligt är kanske placering av lägenheten inte så viktig - man vill bara ha ett billigt boende.
I ett exempel där man istället bygger ett boende på en, ur en trendmässig syn, attraktiv plats, hur löser man potentiella konflikter om på vilket plan man får sin bostad. Om alla vill bo på översta plan, femte våningen, om ingen vill på våning två? Hur kommer man fram till vem som ska få sin bostad på vilket plan?
En kritisk punkt bör vara att berätta och visa för allmänheten, kommunerna, finansiärer, banker och andra aktörer hur konflikter löses samt ge goda exempel på när pch hur konflikter lösts eller hur konflikter undvikits när en byggemenskap väl är igång.
Potentiella aktörer att informera om byggemenskaper
Politiker/Kommuner
Att sälja in idén om byggemenskaper till politiker och kommuner bör inte vara några problem oavsett vilken politisk inriktning de har. Öppenheten, möjligheten till de individuella lösningarna bör vara ett starkt argument och rimmar väl med dagens individualistiska diskurser. Det kollektiva bör också framföras som argument. Ekonomiska aspekter, att kunna få mer för pengarna, "mer av dig själv för pengarna", väger tungt idag.
Byggemenskap: Bygg flerbostadshuset som du vill ha det. Västra Hamnen, Malmö.
Studenter/Blivande samhälls- & stadsplanerare + arkitekter
En viktig grupp att rikta sig till anser jag vara studenter. Studenter som är blivande samhälls- och stadsplanerare eller arkitekter. Detta är ofta en kunskapstörstande grupp som inom 1-3 år ska börja jobba med samhälls- och stadsplanering. Här hittar man många personer med ambitioner, tror på förändring och inte är rädd för att testa nya lösningar.
Samtidigt når man personer som vill göra sig ett namn genom att dra igång projekt och på ett tidigt stadie jobba med ny kunskap som ett sätt att marknadsföra sig och skapa en grund för konsult- och kunskapsverksamhet.
Högskolor och universitet bjuder många gånger in föreläsare, samt finns det en hel del studentföreningar som kan tänkas vara intresserade av att anordna föreläsningar för sina medlemmar.
T ex SPiL i Lund och Urbana Studenter i Malmö.
Sammanfattning
Kort sammanfattat tror att man delvis bör jobba med desssa punkter för att etablera byggemenskaper i Sverige:
1. Konfliktlösning
Vid föreläsningar och seminaruíum bör goda exempel på konflikter som kan uppstå under planeringen av en byggemenskap samt hur dessa konflikter kan undvikas och hur man löst eventuella konflikter.
2. Samordning
Tydligt peka på vilka kunskaper som kan vara viktiga att samla och samordna på kommunal nivå för att förenklar för intressegrupper att förverkliga en byggemenskap.
3. Studenter
Lägg även fokus på att informera studenter inom, stads- och samhällsplanering samt arkitektur då dessa är en engagerad grupp och framtidens stadsplanerare.
Läs mer om byggemenskaper
1. Svenska föreningen för byggemenskaper
2. Byggemenskaper - Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige!
3. Boende blir sin egen byggherre
4. ”Baugemeinschaft” – Ett Hållbart byggande även i Sverige?
5. Tid för byggemenskaper
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski
Det här var en intressant post! Jag har själv funderat lite i de här banorna. Jag tror det konceptuellt är en bra idé som möjligen skulle kunna tilltala vissa grupper. Jag tänkte bidra med lite problemformuleringar som jag tycker du missar.
1. Städer styckar i allmänhet ut tomter som enbart i storleksordningen 4 bolag i Sverige har råd att bygga på, det s k "byggoligopolet". Jag gissar att sannolikheten är större att människor är intresserade och hittar varandra i storstäder. Och om kapitalinsatsen räknas i miljarder och kravet på antal lägenheter i hundratal kommer inte privatpersoner eller grupper mäkta med det.
2. Möjligheten att anskaffa attraktiv byggmark är i mycket en funktion av hur mycket lobbyism och påverkansarbete man utför gentemot de styrande. Många beslut tas med groggen i andra handen eller i låsta konferensrum där bara få utvalda aktörer är med. "Älvstrandsmodellen" är typexempel.
3. Risk. Det är stora risker involverade i att bygga generellt sett, och att då låsa upp sig på en massa andra människor och deras godtycke kan upplevas obekvämt.
4. Det ligger inte i den svenska mentaliteten att göra saker tillsammans. Vi är vana att "någon annan" fixar lägenheter eller så bygger vi vårt eget hus. Att bygga något gemensamt är främmande för svenskar. Vi har självständigheten väldigt djupt inrotad i folksjälen. Man pratar inte med främlingar, man sätter sig inte bredvid någon på bussen utom i absoluta nödfall och så vidare.
Första och andra punkten löses genom att ändra sättet vi bygger stad på. Det handlar exempelvis om att stycka upp mindre tomter, bjuda ut på den allmänna marknaden och sälja till många aktörer. Sälja tomt inklusive bygglov med givna ramar (antal våningar, gränssnitt mot övriga kvarteret, antal lägenheter osv) gör också att det blir lättare för mindre aktörer att sätta spaden i marken. Då slipper byggarna hela överklagandeprocessen som då sker innan. Det gör att man inte kan överklaga för att det blir fel fasad eller färg på fönster, men det betraktar jag som ett milt ingrepp i överklagandefriheten för att möjliggöra en sundare byggsektor med fler varierade aktörer och därmed boende för fler.
Tre och fyra handlar en hel del om marknadsföring, föreläsningar, goda exempel. Man kan antagligen initiera projekt tillsammans med kollektiv för att få fram även svenska erfarenheter. Men att dra nytta av tyska erfarenheter är ju utmärkt!