Byggd miljö: Människa, vardag och planering - Individuell uppsats

Detta inlägg ingår i en serie publicerade studieuppgifter som vi skriver vid utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling & planering på Malmö högskola. Kvalitén på innehållet i dessa studieuppgifter är inte alltid hög. Följande text fick jag i alla fall VG på (Man kan inte få högre än VG 😉 ) även om jag hade svårt att anpassa mitt skrivande till uppgiftens tema.

Individuell uppsats
Byggd miljö: Människa, vardag och planering

av Ulf Liljankoski

På vilka sätt har kurslitteraturens teorier om urban välfärd, mobilitet och människors vardag relevans för planeringen?
”[G]od teori hjälper oss att uppmärksamma problemen, visar på strategier och påminner om vad som är väsentligt” enligt forskaren John Forester (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:69).

Teorier finns det gott om, det får man uppleva inte minst när man läser på universitet, men även i vardagen finns det härskande teorier som ständigt gör sin röst hörd i dagstidningar och populärkultur.

De härskande teorierna ifrågasätts alltid från något håll, antingen inom den akademiska världen men även av personer som jobbar och lever i en viss situation och därför får erfarenhet av hur något fungerar och inser att verkligheten inte alltid överensstämmer med teorierna. Ibland måste någon vara först med att påtala att ”här är det nog något som inte stämmer”, någon måste vara den som vågar säga annat än vad de flesta andra säger och man måste våga tala om att en förändring måste ske om vi ska lösa ett visst problem.

Det är här teorierna kommer in och blir relevanta för planeringen. Teorierna ska påminna oss om att alla svar inte är givna, hjälpa oss att sätta oss in i ett problem och lösa det på platsen utifrån platsberoende behov. Vi ska också förstå att alla problem inte är specifika för en plats och kan lösas med insatser på en viss plats utan ibland kan det behövas större fundamentala förändringar i samhället för att lösa ett växande problem.

Teorierna kan också delas upp i teorier som har som syfte att lösa eller peka på vardagsproblem och teorier som har som syfte att peka på och lösa ideologiska förankrade problem.
Båda former av teorier är viktiga anser jag.

Ideologiska problem
Ideologiska problem är inget man förändrar genom ett enkelt beslut, utan handlar om en i grunden långsam förändring i t ex ett lands kultur och den allmän uppfattning hos befolkningen om hur ett samhälle bör vara.

Här ifrågasätter vi framförallt samhället, vi ser att ett visst fenomen har sin rot i grundläggande föreställningar om vårt levnadssätt. Dessa föreställningar kan t e x vara kulturellt förankrade, religiöst förankrade och politiskt förankrade.
Exempel på fundamentala ideologier är övergången från att tro att Jorden är platt och solen kretsar kring Jorden till att Jorden är rund och kretsar kring solen. En sådan djupt rotat allmän uppfattning är inget man förändrar på en dag med hjälp av ett enkelt beslut.

Ett annat exempel är den kulturellt förankrade Du-reformen där man i Sverige långsamt gick över från att använda ordet ni, samt titlar såsom herr, fru, magister, direktör etc vid tilltal och istället gick över till att säga du eller enbart personens tilltalsnamn. Du-reformen brukar i ett tidsperspektiv förläggas till slutat av 1960-talet, men det var egentligen en lång process, både innan och efter 1970-talet, där attityder i samhället förändrades och folket ”lärde” sig att säga du istället för ni eller direktör Karlsson.

Till de ideologiska problemen räknas även bl a feministiska teorier om hur kvinnan förtryckts i en mansdominerad värld.

Ideologiska teorier hjälper oss därför att ifrågasätta om det krävs större förändringar för att lösa ett visst problem. Det kan också hjälpa oss att möta större förändringar i samhället som revolutionerar vårt sätt att leva, t ex hur snabbare och lättillgängligare transportmedel gör oss mer mobila. Samt hur Internet minskar behovet av att utföra vissa tjänster på annan plats i hemmet och minskar vårt behov av mobilitet och platsnärvaro.

Vardagliga praktiska problem
Vardagliga, praktiska, problem har sin plats innanför de ideologiska ramarna. Här handlar det inte om att lösa problem genom fundamentala förändringar utan om hur man löser frågor som att handeln flyttar ut från stadens centrala delar, hur man lockar turister till staden eller hur man motverkar kriminalitet med de redskap man har och hur man förbättrar dessa redskap.
Här ifrågasätter vi inte samhället, vi anklagar inte samhället för att vara det som ger upphov till ett problem. Istället är det platsen som är problemet, platsen har inte anpassat sig till samhället.
Larsson och Jakala (2008) anser att vi idag behandlar symptomen mer än själva problemet när det gäller otryggheten för kvinnor i offentliga rum. Vi löser de vardagliga problemen med säkerhetsinsatser, men i själva verket hade vi behövt att lösa problemen på ett fundamentalt plan där samhällets och männens syn på kvinnor måste ändras (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:124).
Att lösa vardagliga problem kan därför ses som att man löser symptomet men inte grundläggande problem.
Givetvis är det viktigt att lösa dessa problem här och nu, men man måste också förstå att roten till kan finnas på det ideologiska planet.

Söka svar på fler plan
Vi måste alltså resonera på flera plan när vi söker lösningar på ett problem eller förklaringar på ett samhällsfenomen för att sedan kunna angripa problemet på ett ideologiskt plan eller på ett vardagligt plan.

Val och vägskäl
En viktig aspekt i samtliga teorier är även det politiska ställningstagandet. Langdon Winner pekar på hur den styrande politiken påverkar och skapar förutsättningar för olika vägar av samhällsutveckling. Framförallt pratar Winner om hur valet av tekniska lösningar påverkar och hur dessa tekniker i sin tur skapar nya behov och förutsättningar för samhällsutvecklingen (Winner 1980:122).

Sådana teorier vill belysa att det är viktigt att även se konsekvenser av vissa val, varför vissa beslut tas och på så sätt göra det möjligt att resonera och hitta långsiktiga lösningar för samhället. Samt måste vi beakta såväl primära konsekvenser som sekundära konsekvenser (Winner 1980:130).

Barriärer
I samhället finns det många olika grupper med olika behov och önskemål, t ex handikapporganisationer, kvinnorättsrörelser, pensionärer och barn mm. När man planerar en fungerande staden ur ett vardagsperspektiv är det viktigt att lyssna på alla dessa grupper och ta till sig synpunkter på hur staden ska utformas för att vara tillgänglig för alla. Många grupper jobbar också politiskt för att skapa förändringar och förståelse för förbisedda barriärer som man tidigare i tänkt på (Winner 1980:125).

Allteftersom flera grupper involveras i stadplaneprocessen hittar man barriärer för olika grupper som måste lösas. Bland annat vill man göra staden och butiker mer tillgänglig för handikappade, man vill göra gågator gåvänliga för gamla (Gehl, J 2006:135), man vill skydda barnen från att behöva gå över tungt trafikerade gator mm.

En barriär kan vara jämlikhet i utbud av varor, tjänster, nöjen som ska tilltala och göras tillgängliga för både män och kvinnor (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:38). Staden bör utifrån detta synsätt formas och planeras på ett sätt som gör det möjligt att tillgodoser flera gruppers behov.

Man måste också lära sig att avgöra hur representativa olika synpunkter är (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:93)

Det viktiga för att skapa en rättvis stad att fler än enbart stadsplaneraren och politiker involveras i stadsplaneringen då det finns en risk att många grupper förbises. Ett förbiseende som många gånger grundar sig i okunskap om olika grupper behov.
Därför blir det också viktigt att med hjälp av teorierna kunna analysera vilka som styr utvecklingen och samhällsplaneringen (Harvey, D 2011:15).

Vilka eventuella konflikter kan det finnas mellan de olika teorierna?
Frändberg, Thulin & Vilhelmsson (2005) resonerar framförallt kring som teorier handlar om att lösa problem i vardagen, Harvey (2011) däremot pekar på att problem har ideologiska grunder. Utifrån Harveys syn att se sakerna kan bara problem lösas på kort sikt och motsvara en viss politisk grundsyns inställning till en lösning till problemet. Vi löser alltså inte grundproblemet som bör vara för människans bästa utan istället löser vi ett problem inom ett visst politiskt eller ideologiskt ställningstagande.
Frändberg m fl ger dock bättre utrymme för att kunna jobba med, beräkna och på så sätt försöka lösa problem som är en del av vår vardag.

Även om rörlighet ”frikopplar människor från platsens bojor och band” (Frändberg, L., Thulin, E. & Vilhelmsson, B 2005:13) kan rörligheten även bli en tvingande kraft, enligt Harvey (2011), som gör att vi måste ta oss från en plats för att tillgodogöra oss viss kunskap eller tjänster. Harvey menar att tekniken inte alltid förbättrar utan skapar även ny krav, men att vi ändå bör söka efter och fokusera på idéer som verkar frigörande (Harvey 2011:101).

Harvey pekar också på hur många städer idag satsar på kortvariga och diskutabla framgångar genom investeringar i attraktioner – en ”förkärlek för utformning av urbana fragment snarare än sammanhängde samhällsplanering” (2011:121). Här missar många av de andra teorierna diskussionen kring vad som verkligen är väsentligt i stadsplanering. Frågan om vem och varför vi bygger och planerar staden. Istället för att bygga en handikappanpassad konserthall, bör man kanske satsa på att främja sociala relationer i grannskapet.
Dock måste man tänka på att dessa teorier jobbar på de olika planen, ideologiskt och praktiskt, och båda bör få utrymme i planeringen.

De flesta teorierna är överens om att det i alla beslut finns någon form av maktspel. ”All planering innebär någon form av maktspel” (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:78) och Harvey (2011) diskuterar kapitalets makt.

Vilka frågor skulle du vilja ställe i en egen studie av urban välfärd, mobilitet och människors vardag i Malmö?
Övergripande frågor om staden
Min fråga är därför vad invånarna anser vara det viktigaste för Malmö? Vilka problem är viktigast att lösa för att man ska trivas i staden? Vad är det som får någon att vilja stanna i en stad? Vad är det som får en att flytta till e stad?
Vilka kvalitéer har staden?
Vilka kvalitéer har andra städer som Malmö inte har? Vad skulle få någon att flytta härifrån? Vilka svagheter har Malmö?

Byggandet av staden
För vem och varför bygger vi samhället?
Vem planera åt oss och hur mycket vet de om invånarnas intressen?
Vilken roll har den privata sfären och vilken roll har den offentliga sfären? Vem är drivandei förändringar av staden?
Fyller landmärkena någon viktig funktion för trivseln i staden? Löser landmärkena några problem?
Har städers tävling mot varandra skapat en ond cirkel eller kanske bara tidsenlig anda av ett tävlande?

Social välfärd
Har företagsetablerandet blivit i staden blivit viktigare än social trivsel?
Varför är man rädd för att staden ska stagnera? Finns det positiva och negativa sidor med en stad som skulle välja att fokusera på att lösa problem med social välfärd och helt sluta med marknadsföring och utbyggnad av attraktioner?
Har turismen blivit en alldeles för viktig näring för staden och de lokala företagen?

Ekonomi
Har ackumuleringen av kapital, den vinstdrivande staden, blivit viktigare än att bygga trivsel för människan?
Hur utvärdera man om investeringar i tidsvinster är värda investeringen i t ex utbyggnaden av kollektivtrafik, hur vet ma om det bara bli ren satsning som skjuter sidan om målet?
Hur avgör man vilka delar som måste tillgodoses för att investeringar ska bli lyckade och utnyttjas till fullo för att betala tillbaka investeringen, t ex vilka färdsätt som kan vara värda att investera i?

Miljö
Hur hittar vi ekonomiskt hållbara kortsiktiga lösningar på de miljöproblem som flyg-, buss-, bil- och annan trafik medför?
Hur hittar vi ekonomiskt hållbara långsiktiga lösningar på de miljöproblem som flyg-, buss-, bil- och annan trafik medför?

Utveckling och anpassning av stadsrummet
Utvärdera möjligheter med att etablera företag i stadsrummet när det förändras och människans närvaro förskjuts till hemmet samt hitta ny funktioner för rummet.
Vilken form av företag passar i staden idag?
Vilka funktioner är viktiga för att man ska ta sig till en viss plats? Varför väljer man en handelsplats framför en annan?
Hur används platsen och vem använder platsen? Hur tillgänglig är den?
Undersöka tillgänglighet på platsen men också tillgänglighet till platsen. Hur gör man för att inte utesluta grupper i samhället? Anpassar man både platsen och sättet att ta sig dit?
Vilka behov kan tillgodoses lokalt och vilka kan tillgodoses regionalt? T ex bibliotek, kulturell verksamhet, idrottsanläggningar etc. Mät tillgänglighet i tid och rum. Hur långt bort kan en viktig verksamhet ligga i tid, vilka möjligheter kräver invånarna att ta sig dit?
Vilka funktioner saknar man? Vilka funktioner klara man sig utan?

Referenslista
Frändberg, L., Thulin, E. & Vilhelmsson, B (2005). Rörlighetens omvandling. Om resor och virtuell kommunikation – mönster, drivkrafter, gränser. Studentlitteratur.
Köp hos Bokia  | Bokus

Gehl, J. (2006). Life Between Buildings. Danish Architectural Press.
Köp hos Bokia | Adlibris

Harvey, D. (2011). Ojämlikhetens nya geografi: texter om stadens och rummets förändringar i den globala kapitalismen. Atlas, Stockholm.
Köp hos Bokia | Bokus

Larsson, A. & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa!: samhällsplanering ur ett genusperspektiv. 1. uppl. SNS förlag, Stockholm
Köp hos Bokia  | Bokus

Winner, L. (1980). Do Artifacts Have Politics? Daedalus, Vol. 109, No. 1. Modern Technology: Problem or Opportunity? The MIT Press. S 121-136.