I åtminstone Skåne diskuteras elbrist. Jag tänker inte fördjupa mig en sådan stor fråga (med flera politiska aspekter), utan hänvisar istället till att andra källor på nätet, t ex Sveriges radio.
Elbristen skapar dock problem för såväl nya exploateringsområden, utbyggnation av befintliga verksamheter, järnvägstrafiken, elbilar etc.
Detta medför att att elanvändningen, ur ett planeringsperspektiv, blir en väldigt kritisk fråga i många detaljplaneprojekt.
Flera gånger har jag fått frågan från elnätsägare vilken typ av verksamhet som ska förläggas på platsen och stort energi- och elbehovet är, när vi diskuterat frågan om behovet av E-område för transformatorstation inom detaljplanen.
Hur mycket energi och el som krävs är en fråga som inte är så lätt att besvara när man planerar långsiktigt och antagligen inte har någon aning om vilka verksamheter som ska förläggas inom planområdet. Många gånger har vi i planeringsskedet alltså ingen vetskap om effektbehoven för ett visst planområde, då det under detaljplaneframställandet inte alltid finns några intressenter, då planeringen görs på lång sikt.
För att kunna få fram ungefärlig elanvändning har jag tagit fram denna mall.
Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)
Mallen är tänkt, och har använts, som ett redskap för att:
Lite snabbt kan mallen/dokumentet förklaras så här:
Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)
Nyckeltal för energianvändning och elanvändningsbehovet för verksamheterna baseras på Energimyndighetens statistik och publikationer inom projektet Statistik i lokaler (STIL2).
Projektet STIL2 sammanfattar sin uppgift på följande sätt:
”Projektet STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler. All energianvändning inventeras men fokus ligger på elanvändningen. Inom STIL2 inventeras både den el som är knuten till byggnaden, fastighetsel, och den elanvändning som är beroende av vilken typ av verksamhet som bedrivs, verksamhetsel” (Energimyndigheten 2010, s 9).
Energimyndigheten redovisar följande genomsnittlig energi- och elanvändning per kvadratmeter och år för följande verksamheter:
Verksamhetstyp | Total energianvändning per år | Elanvändning per år |
---|---|---|
Handelslokaler | 256,5 kWh/m2 | 178,6 kWh/m2 |
Hotell, restaurang och samlingslokaler | 219,8 kWh/m2 | 126,9 kWh/m2 |
Idrottsanläggningar | 270,0 kWh/m2 | 163,3 kWh/m2 |
Kontorslokaler | Ingen information. | 108,3 kWh/m2 |
Skolor och förskolor (innemiljö) | 216,0 kWh/m2 | 98,1 kWh/m2 |
Vårdlokaler | 218,0 kWh/m2 | 88,1 kWh/m2 |
Statistik i lokaler (STIL2)
Energimyndigheten. 2016.
https://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen-och-industrin/statistik-i-lokaler-stil2/
Energianvändning i kontorslokaler
Energimyndigheten. 2007. Förbättrad energistatistik för lokaler- "Stegvis STIL" Rapport för år 1. Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader. ER2007:34.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2316
Energianvändning och innemiljö i skolor och förskolor
Energimyndigheten. 2007. Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2. ER2007:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2313
Energianvändning i vårdlokaler
Energimyndigheten. 2008. Energianvändning i vårdlokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL 2. ER2008:09.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2353
Energianvändning i idrottsanläggningar
Energimyndigheten. 2009. Energianvändning i idrottsanläggningar. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2009:10.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2392
Energianvändning i handelslokaler
Energimyndigheten. 2010. Energianvändning i handelslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2010:17.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453
Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler
Energimyndigheten. 2011. Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2011:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453
Om Stadsplanering.se
Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.
Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski