Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.
11 mars, 2020

Beräkna elanvändning inom detaljplan (+ mall för beräkning)

I åtminstone Skåne diskuteras elbrist. Jag tänker inte fördjupa mig en sådan stor fråga (med flera politiska aspekter), utan hänvisar istället till att andra källor på nätet, t ex Sveriges radio.

Elbristen skapar dock problem för såväl nya exploateringsområden, utbyggnation av befintliga verksamheter, järnvägstrafiken, elbilar etc.

Detta medför att att elanvändningen, ur ett planeringsperspektiv, blir en väldigt kritisk fråga i många detaljplaneprojekt.

Mall för att beräkna elanvändning.

Mall för att beräkna elanvändning.

Flera gånger har jag fått frågan från elnätsägare vilken typ av verksamhet som ska förläggas på platsen och stort energi- och elbehovet är, när vi diskuterat frågan om behovet av E-område för transformatorstation inom detaljplanen.
Hur mycket energi och el som krävs är en fråga som inte är så lätt att besvara när man planerar långsiktigt och antagligen inte har någon aning om vilka verksamheter som ska förläggas inom planområdet. Många gånger har vi i planeringsskedet alltså ingen vetskap om effektbehoven för ett visst planområde, då det under detaljplaneframställandet inte alltid finns några intressenter, då planeringen görs på lång sikt.

Mall för att uppskatta elanvändning inom detaljplan

För att kunna få fram ungefärlig elanvändning har jag tagit fram denna mall.

Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)

Mallen är tänkt, och har använts, som ett redskap för att:

  1. Sammanställa och strukturera kunskapsläget och information från Energimyndigheten avseende nyckeltal för energi- och elanvändning för olika typer av verksamheter.
    I mallen hänvisas till de dokument från Energimyndigheten som jag använt. Jag får säga att det finns enbart sparsamt men information, och att jag under arbetet med att ta fram mallen hade flera dialoger med både Energimyndigheten och E.ON.
  2. Sammanställa befintlig information inom planprojektet avseende framtida verksamheter inom planområdet, och sammanställa rimliga antagande om framtida exploatering.
    Normalt sätt kan vi beräkna a) hur stor byggrätt som detaljplanen medger (beräknat utifrån de ytor som medger byggrätt), och b) vilken typ av verksamheter som kan förläggas inom planområdet (baserat på de planbestämmelser som finns på plankartan).
    Ibland måste en del rimliga antaganden göras då detaljplaner många gånger är flexibla och framtida storlek på verksamheten kan variera. Antaganden som man behöver göra kan vara t ex hur många våningar som kommer att byggas.
  3. Skickas till elnätsägaren under arbetet med detaljplanen.
    Dokumentet skickas sedan till elnätsägaren som utifrån information i dokumentet förhoppningsvis kan svara på de avslutande frågorna:
    a) Hur många E1-områden behövs?
    b) Var är lämpligast placering av E1-område inom planområdet?
    c) Hur stor yta och vilken form bör E1-området ha för att passa era anläggningar.
    d) Finns det alternativa placeringar för E1-område utifall att era förstahandsförslag inte skulle fungera.

Snabbguide till mallen

Exempel på sammanställning av byggbara ytor i mallen avsedd för att beräkna elanvändning.

Exempel på sammanställning av byggbara ytor i mallen avsedd för att beräkna elanvändning.

Lite snabbt kan mallen/dokumentet förklaras så här:

  1. Information från flera olika dokument från Energimyndigheten har sammanställts.
  2. Kommunen gör ett antagande hur stor byggrätt detaljplanen tillåter av en viss verksamhetstyp.
  3. Utifrån kunskapen om elanvändning (punkt 1) samt antaganden om byggrätt och verksamhetstyp (punkt 2) beräknas elanvändningen.
  4. Det beräknade behovet av el skickas till elnätsbolaget.
  5. Elnätsbolaget återkopplar behovet av E-områden för transformatorstation mm.

Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)

Genomsnittlig energi- och elanvändning per kvadratmeter och år för olika verksamhetstyper

Nyckeltal för energianvändning och elanvändningsbehovet för verksamheterna baseras på Energimyndighetens statistik och publikationer inom projektet Statistik i lokaler (STIL2).

Projektet STIL2 sammanfattar sin uppgift på följande sätt:

”Projektet STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler. All energianvändning inventeras men fokus ligger på elanvändningen. Inom STIL2 inventeras både den el som är knuten till byggnaden, fastighetsel, och den elanvändning som är beroende av vilken typ av verksamhet som bedrivs, verksamhetsel” (Energimyndigheten 2010, s 9).

Energimyndigheten redovisar följande genomsnittlig energi- och elanvändning per kvadratmeter och år för följande verksamheter:

VerksamhetstypTotal energianvändning per årElanvändning per år
Handelslokaler256,5 kWh/m2178,6 kWh/m2
Hotell, restaurang och samlingslokaler219,8 kWh/m2126,9 kWh/m2
Idrottsanläggningar270,0 kWh/m2163,3 kWh/m2
KontorslokalerIngen information.108,3 kWh/m2
Skolor och förskolor (innemiljö)216,0 kWh/m298,1 kWh/m2
Vårdlokaler218,0 kWh/m288,1 kWh/m2

Referenser

Statistik i lokaler (STIL2)

Energimyndigheten. 2016.
https://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen-och-industrin/statistik-i-lokaler-stil2/

Energianvändning i kontorslokaler

Energimyndigheten. 2007. Förbättrad energistatistik för lokaler- "Stegvis STIL" Rapport för år 1. Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader. ER2007:34.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2316

Energianvändning och innemiljö i skolor och förskolor

Energimyndigheten. 2007. Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2. ER2007:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2313

Energianvändning i vårdlokaler

Energimyndigheten. 2008. Energianvändning i vårdlokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL 2. ER2008:09.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2353

Energianvändning i idrottsanläggningar

Energimyndigheten. 2009. Energianvändning i idrottsanläggningar. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2009:10.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2392

Energianvändning i handelslokaler

Energimyndigheten. 2010. Energianvändning i handelslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2010:17.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453

Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler

Energimyndigheten. 2011. Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2011:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 50 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny