Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.
2 april, 2012

Stadskärnan som aktivitetscentrum - Småstadens framtid?

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Stadskärnan som aktivitetscentrum - Småstadens framtid?

I många småstäder dör stadskärnan. Butiker stänger och affärerna som servar invånarna ligger allt oftare utanför staden i ett köpcentrum. Samtidigt tror många att räddningen är att få fler butiker att etablera sig i centrum, något som jag helt går emot.

Exempel Åstorp
Tittar vi t ex på Åstorp, en småstad med ca 14 000 invånare i kommunen och ca 8 500 invånare i centralorten Åstorp, utanför Helsingborg ser vi lokalerna i centrum tömmas på butiker och versksamheter samtidigt som de offentliga platserna  i centrum töms på folk och ligger numera ligger öde.

Med jämna mellanrum öppnas visserligen nya butiker, men ofta blir de inte särskilt långlivade (här kan vi också problematisera markvärdering, entreprenörsskap i Sverige, skatter, säkerhet och byråkrati kring företagande i Sverige, men i den här artikeln fokuserar vi på hur vi skulle kunna lösa problemet med en öde och tom stadskärna under rådande förhållanden).

Centrum som aktivitetscentrum
Vill vi återskapa ett levande centrum i dessa småstäder måste vi tänka om, vi kan inte se centrum som ett centrum för handel och butiker, utan vi måste se centrum som ett aktivitetscentrum. Ett ställe som lockar invånarna med de medel som finns i staden. Får vi dit människorna är chansen också stor att nya butiker, kaféer och andra verksamheter etablerar sig där.

Några som t ex insett att det blir viktigt att se till att en plats blir ett aktivitetscentrum är många köpcenter som bl a Väla köpcentrum utan för Helsingborg och flera Ica maxi-butiker, där man bygger ut och gör plats för barnpassning och lekland, något jag tror stadskärnorna borde lära sig av. Stadskärnorna har tidigare lärt köpcentrum hur man bygger attraktiva handelsplatser, men med sitt numera ekonomiska förspång har nu dessa köpcenrum kommit längre i utvecklingen och forskning om hur människor använder platserna.

Exempel - Skapa ett aktivitetscentrum i Åstorp
Fortsätter vi att titta på Åstorp för att se hur man skulle kunna skapa ett aktivitetscentrum börjar vi med att ta reda på vad det är i staden dom lockar ut invånarna från hemmet. Vilka fungerande funktioner finns redan?

I detta fallet är det en större lekplats dit  förskolor och vuxna går med barnen. Lekplatsen ligger i en i övrigt tom park avsides från centrum och regnar det tar man sig helst inte dit för det finns ingenstans att söka skydd. Dimmiga dagar har dock inte visat sig vara ett hinder.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Hade lekplatsen istället flyttats till Åstorp centrum och några vägar stängts (det finns goda möjligheter att planera om här) av för att göra området säkert gör barn då hade vuxna och barn istället samlats där. Detta hade i sin tur lett till att de som befinner sig på lekplatsen kommer att använda sig av de butiker och kaféer som fortfarande finns kvar i staden. Man hade inte heller varit rädd för att gå till lekplatsen en dag med risk för regn för man hade haft någonstans att söka skydd. i ett längre perspektiv hade fler butiker kunnat etablera sig när fler lockades till centrum. Fler hade lockats till centrum av både de människor som samlats och av det utbud butikerna och kaffeerna kunnat erbjuda tack vare det större kundunderlaget.

I Åstorp gjorde man dock ett stort misstag senast man förändrade centrum, istället för att skapa en attraktiv lekplats/park i centrum valde man att bygga en grå trist byggnad på en tidigare öde grönyta. Inte ens balkongerna vetter ut mot gatan, utan istället in mot en asfalterad innergård.

Sammanfattning
För att sammanfatta vad som borde göras för att skapa ett levande centrum i småstaden:

  •  Kartlägg fungerande funktioner som kan flyttas utan att det påverkar andra delar av staden negativt.
  • Tänk om, se inte centrum som en plats för handel, det är också en plats för socialt liv.
  • Är markvärdet rätt i förhållande till efterfrågan och vilka funktioner som skulle kunna ligga i centrum. En lekplats kan vara värd att lägga i centrum om den tillför övriga delar positiva värden.

 Läs mer
Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

7 comments on “Stadskärnan som aktivitetscentrum - Småstadens framtid?”

  1. Det kommer alltid att finnas mindre orter utanför större städer. De som bor på dessa platser har behov som behöver tillgodoses. Stadskärnor ser jag bland annat som något som är viktigt ur en social aspekt men det behöv även handel som är tillgänglig för unga och gamla som inte har möjlighet att ta sig från orten, det finns även ett hållbarhetsperspektiv att ta hänsyn till. Att saker samlas på en plats är en naturligt sätt att öka tillgängligheten. Frågan är bara om man enbart bör samla handel i stadskärnorna.

  2. Kanske var lite kort i min fråga så jag försöker igen. 🙂

    Städer växer upp runt någon form av framgångsrik verksamhet. Oftast kopplat till någon naturresurs men ibland också för att läget är bra för handel eller ur militär synpunkt. Utav samma orsaker sker en minskning av städers omfattning och betydelse (därav lämnar folk etc). Det som under en tidsålder är en storstad kanske i nästa tidsålder är en öde åker. Och allt detta är naturligt (Detroit är ett mycket bra exempel på detta).

    Om nu Åstorp inte har någon naturresurs, handelsläge eller militärt strategiskt läge längre (därav minskning och behov att rädda stadskärnan) varför vill man då lägga ner en massa resurser på att rädda det? Är det inte bättre att bara flytta någonstans där de 3 finns?

    Överhuvudtaget tycker jag man lägger för mycket tid på att rädda dödsdömd landsbygd i Sverige (där kanske inte Åstorp är det mest skrikande exemplet) istället för att fokusera tillgångarna på de områden där det finns framtidspotential..

  3. Alla städer som inte har arbete dör väl ut förr eller senare, sen kan man ju göra saker för att göra staden attraktiv både för företag och privatpersoner utanför arbetstid. Är nog lite på johns sida varför slösa med resurser på saker som kanske inte får någon större effekt.

  4. Död åt Norrland! Sätt Stopp för Robin Hood skatten. Vill man bo avsides får man dras med konsekvenserna. 5 mil till Ica, 2 mil till grannen, en fair trade imo. Aldrig att jag skulle förvänta mig att någon annan ska betala min bensin.

  5. Jag förstår tankarna med att inte satsa på utdöende orter men jag kan lova att de som bor i t.ex. Åstorp kommer bli riktigt rosenrasande när deras skattepengar ska finansiera centralstadens projekt. De som bor i mindre orter ger blanka fan i om centralstaden eller något annat område behöver något (så vida dom inte får ut något av det då). De vill se sina skattepengar användas i deras närhet även om deras ort är helt eller näst intill stendöd. Kanske är det inte så i alla fall.... men jag kan av egen erfarenhet minnas tillbaka till ett möte i just en liten håla där invånarna (en väl vald skara pensionärer får man väl tillägga) gick mycket hårt åt kommunchefen från centralorten. Inga pengar skulle in till storstan!

    1. Tack för kommentaren Tom!
      Håller helt med dig, satsningar i småorter är också viktiga. Många väljer att leva på sådana orter då de trivs i en sådan miljö, men som med alla samhällen, oavsett om det är en storstad eller småstad, så finns det problem att tampas med för att skapa ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Skulle man t ex inte satsa på landsbygden (lokalt som globalt) skulle vi snart inte ha någon mat kvar på våra butikshyllor.

      Tillägg
      Skattepengar går både till centralorten och andra orter i varje kommun. Varje år satsas det pengar på samhällsutveckling. Att man jobbar med ett projekt på ena orten betyder inte att de andra orterna blir utan. En viktig del är att anpassa utvecklingen på orten efter de behov som invånarna har och prioritera utifrån detta.

Lämna ett svar till Ulf LiljankoskiAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 50 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny