Idéer att utveckla och fundera på

2 comments

När man läser på ett vetenskapligt sätt eller man sitter och diskuterar så dyker det alltid upp små som stora frågor gällande det man läser, man ifrågasätter det man läser, man vill veta mer om det man läst, man vill läsa en bok till det refereras till, man får idéer såväl teoretiska som praktiska.
Man har inte alltid tid att ta tag i dessa idéer, frågor och nyfikenheten direkt, men den kan komma till användning senare i både studier, forskning och arbete. Därför kan det vara bra att anteckna dessa tankar.
Det är just det denna avdelning handlar om. Här antecknar jag de, små som stora, tankar som far igenom när jag läser.

TANKAR & IDÉER
Vad är det som gör att man söker sig till en viss plats? Varför skapas staden?

Vad är skillnaden mellan en storstad och en småstad? T ex Åstorp – Helsingborg – Malmö. Finns det några tydliga skillnader. Har de olika fördelar och nackdelar?
Är det för lätt att transportera sig från små orter och är det detta som gör att stadskärnor/centrum dör, eller har det att göra med andra faktorer. Vilka ekonomiska faktorer spelar in?
(Se Lewis Mumford s 94 i The City Reader 5th Ed.)

Är nära relationer bättre än ytliga relationer? Har de olika typerna av relationer sin tid och är lika viktiga? Påverkar det oss negativt och splittrar verkligen en större mängd ytliga relationer oss, eller är dessa lika välfungerande som färre men närmare relationer?
”the city is characterized by secondary rather than primary contact”
(SE Louis Wirth s 99 The City Reader 5th Ed.)

Kan man lära sig något av hur djur gör? T ex hur myrsamhällen, bisamhällen etc är strukturerade för att kanske effektivisera?

Avståndet är för långt mellan arkitektens grönskande intentioner och förvaltarens underhåll och underhållsarbete. Det finns sällen, eller inget, ogräs med i arkitektens ritning.

Hur hjälper vi de fastighetsägare som inte har någon ekonomi som tillåter (större) satsningar på t ex hållbara och energisnåla installationer samt fastighetsunderhåll?

Vilka karaktäristiska drag har de butiker som först läggs ner i en döende och borttynande stadskärna?

Varför måste man över huvud taget planera en stad? (Urban Design Futures, s 7)

Vad är det sådan fokus på att butiker med varor bör finnas i centrum? Kan centrum inte lika gärna utgöras av tjänsteföretag. Kan tjänsteföretagen ersätta butikerna och fylla centrum med liv? Vi går mot ett tjänstesamhälle, kanske bör fokus locka dessa företag till centrumlokalerna.

Kan man följa den blomstrande kommersens rörelsemönster över tid på en karta? Och kan detta hjälpa oss att utvärdera och forska mer kring de krafter som påverkar förflyttning av kommersiella centrum? (se Jane Jacobs, Amerikanska storstadens liv och förfall, s 278)

Idag skapar man platser och sedan kommer användarna (man planerar för användare) till skillnad från tidigare då användarna kom först och staden skapades utifrån dessa (se t ex Life Betweeen Buildings. Using Public Space. Jan Gehl)

När man planerar en levande plats i staden ska man planera så att den är levande under de sämsta förutsättningarna (jaja, lite överdriver och tillspetsat sagt). T ex i Sverige bör man planera så att en platsen lever upp en ruskig höstdag.

Undersöka arkitekters kreativitetsnivå (ex: många byggnader blir likadana från stad till stad – varför blir det så och finns det något samband mellan låga kreativitetsnivåer eller ligger svaret någon annanstans?) samt intresse för sociala förhållanden (tänker man mycket på människan eller intresserar de flesta sig mest för byggnader och vackra skisser).

Med samma precision som en duktig manusförfattare och regissör vet hur man får publiken att skratta, eller över huvud taget känna något, bör en duktig stadsplanerar veta hur man ska få människan att  trivas, använda och fyllas av glädje i staden.

Ska man förändra en stadsdel bör detta göras från ytterkanterna och inåt så att det hela tiden sitter ihop med den ”centrala staden”. Man bör t ex inte placera en attraktion mitt inne i ett område som anses vara otryggt, utan känslan en naturlig väg som upplevs som ett säkert stråk där man kan gå ska upprätthållas. Att gå runt hörnet eller bara ett kvarter ut från den ”säkra” stadsdelen ger en positiv psykologisk effekt.

Orter som specialiserar för att nå en kritisk nivå där kreativiteten föds (se Kreativitet. StorStadens Framtid av Åke E Andersson, s 235)

Undersöka hur långt/hur länge man kan tänka sig att spendera på att pendla till och från jobb/utbildning. Mät även eventuella skillnader mellan de som tidigare pendlat och de som aldrig pendlat. Titta även på hur lång tid man kan tänka sig att lägga på pendling inklusive och exklusive de tid det tar att ta sig till och från station/hållplats/etc samt väntetiden på själva stationen/hållplatsen/etc.

Kartlägg olika fungerande ”promenadstäders” attraktioner. Analysera om och hur dessa attraktioner skapar en fungerande promenadstad. I vidare analys bör man titta på om samma attraktioner skulle fungera i andra städer, eller om den analyserade attraktioner tillför något som är unikt för just en stad och därför inte kan placeras på liknande sätt i en annan stad. Titta på kringområde och kringattraktioner, samt kulturell förankring samt vad det är för personer som besöker attraktionen. Vidare bör man även titta på om det finns attraktioner som kan ersätta en attraktion som inte fungerar att ”kopiera”. Hitta något som passar just den andra staden utan att kannibalisera på andra attraktioner.

Hur ser säkerheten ut i en ”cykelstad” jämfört med ”bilstad”? Om man bortser från miljöpåverkan, är säkerheten högre, antal olycksfall. Varför hör man skräckexempel från Lund där cyklisterna är livsfarliga, samt alltmer från Malmö och andra studentstäder där cyklar blir allt vanligare. Handlar det om planering som inte passar en cyklande stad, eller finns det stora risker med cykelstaden också?

Finns det stadsdelar, eller städer, som t ex många miljonprogramsområden där t ex man tidigare inte haft blandade funktioner såsom handel, bostäder, företag etc och som blivit mer attraktiva med hjälp av riktad stadsplanering, har man lyckats eller misslyckats i de områden man jobbat med? Hur stora har förändringarna varit? Har det byggts nytt eller har man anvnänt befintliga byggnader till stor del. Vad skiljer eventuellt lyckade från misslyckade satsningar.
Hur ser det ut med satsningar på att bygga nya stadsdelar. Är alla som Örestad och Donau City. KOmemr H+ bli som detta. Finns det lyckade exempel på detta? Hur spelar tiden in i en sådan nybyggd stad. När vet man om satsningen är lyckad eller misslyckad?

Ta reda på vad det är som lockar olika personer och turister till en viss stad. Intervjuer etc med besökare.

Undersök allmänhetens syn på trångboddhet. Överensstämmer Boverkets definition av trångboddhet med allmänhetens syn. Hur litet kan vi tänka oss att bo och hur ser kriterierna ut för ett acceptabelt trångt boende.

Tillgänglighet bör mätas i tillgänglighet till plats, tillgänglighet på platsen, fysisk tillgänglighet och social tillgänglighet.

Hur lång tid tar det innan ett helt nybyggt område lever upp (typ västra hamnen, örestad, Donau city etc.

Det enda som gör en plats intressant är människor.
Det finns inga intressanta platser. Bara intressanta människor
Det enda som gör en plats intressant är människor.
Det finns inga intressanta platser. Bara intressanta människor.
Ett hus är inte intressant, ett berg är inte intressant, …
Fysiska objekt är inte intressanta, sociala objekt är intressanta.

Cd uppsats – att leva på 10 kvadrat. En möjlighet. Klarar jag det och klara andra det. Undersöka andra länder deras regler samt prata med de som bor så.

Vad är en fällfylld gata. Definition personer/kvm/tid etc vilka klockslag mm. Hänsyn till Användningsområde? Nej.

Först ta reda på vilken del av staden som man gillar bäst.
Sedan observera och fördjupa sig i dessa områdena för att ta reda på vad som upplevs som bra och vad som kan tänkas upplevas som bra.
Utvärdera ”allmänna” åsikter som kanske inte är så genomtänkta.
Studera områden som inte är så populära jämför orka data insamlad i de olika områdena.

Skilja på rättigheten att delta och möjligheten att delta.

Upptäck ditt Åstorp (din ort)
Lokala stadsvandringar för att höjskundkspen om orten. Stadsvandringar samt besök hos de styrande.

En normal kriminalitetsnivå finns nog alltid. Brott som begås random då tillfället finns.

Kommun bör erbjuda en enkel plattform som både beskriver men också gör det enkelt att fylla i och skicka in blanketter för medborgare som t ex vill anordna en festival mm.
Varför inte locka personer utifrån med enkelheten att anordna aktiviteter och förslag på var dessa kan förläggas. Kommunen bör erbjuda enkla plattformen där lokala föreningar kan kommunicera och samplanera aktiviteter.

Av någon besynnerlig anledning som antagligen har rötter i tradition väljer man bort att lägga skateparker, lekplatser, etc i centrum. Markens värde anses inte alltid lämpat för sådana aktiviteter. Men när stadskärnan annars ligger öde och tom och butiker och kaféer stänger ner, när centrums attraktivitet försvinner, då sjunker värdet på marken (det reella, det offficiella värdet kan fortfarande anses vara högre p ga av vad jag anser vara felberäkningar då attraktionen och efterfrågan antas vara densamma som tidigare, även om den har sjunkit). Detta handlar framförallt om mindre stadskärnor där både kommers och människors aktivitet försvinner – de döende stadskärnorna. Men även större städer kan råka ut för detta. Jämför igen med köpcenter och lekland.

Måla ett hus som Turning torso.

Människan och samhället utvecklas i samtalet och mötet mella olika individer.

Hur bygger man egentligen stationer under marken. Har man möjlighet till en ”flyktväg” på andra sida eller är man instäng om man känner trängd eller hotad? Hur avvärjer man känslan och hotet? Möjligen och valet att ta en annan väg.
Varför känner man sig mindre trygg på tinnrlnanestatipner (Plan nr 1 2012 s 41).

Kvalitetsvärden måste få gå före ekonomiska värden.

Bygga ett Villa katsura hus. Rörliga väggar där inget rum är beständigt. Planlösningen är ständigt föränderlig. Ett hus där man kan gå vilse i under hela sitt liv.
Göra likadant med labyrint… Labyrint med rörliga väggar.

{ 2 comments… read them below or add one }

Annelie januari 25, 2012 kl. 12:13
Ulf Liljankoski januari 27, 2012 kl. 08:50

Tack, bokrekommendationer tar jag gärna emot fler av.

Svara

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.