Utställning: LIVING: Arkitekturens Grænser III-IV på Louisiana

För den som är intresserad av att veta mer om vad stadsplanering kan handla om, samt de som redan är intresserade av stadsplanering,  kan jag rekommendera utställningen LIVING: Arkitekturens Grænser III-IV på museet Louisiana i Humlebæk utanför Helsingör i Danmark.

Här får du en bild av hur man jobbar med arkitektur i hemmet, till arkitektur och social planering regionalt och internationellt.

Enklast att ta sig dit är med Öresundstågen. Köp en biljett till Humlebæk i Skånetrafikens biljettautomater, sedan går du till Louisiana på ca 15-20 minuter.
Utställningen pågår till den 2 oktober 2011.

Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa

Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa

Jag skulle precis börja läsa boken Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa av Ola Broms, Wessel m fl som jag köpt. Boken fanns enbart som e-bok (PDF) och jag läser den därför på min dator med hjälp av Adobe Arobat Reader. Problem uppstod när jag försökte använda funktionen för överstrykningar och kommentarer för att hålla reda på vad som är intressent i boken, det gick helt enkelt inte att göra överstrykningar p g a att boken var ”skyddad”. Det fanns dock ett sätt att komma runt det – lås upp filen med hjälp av ett program och sen kunde jag börja göra överstrykningar och kommentera i min bok.

Hur du gör kan du läsa här: Överstrykningar och anteckningar i skyddade PDF-dokument i Adobe Acrobat Reader.

Besök i Turning Torso

 

20110815-100737.jpg
Turning Torso, Malmö.

Jag ska erkänna att jag många gånger har svårt att förstå att man lyckats tillåta uppförandet av byggnader som t ex Globen i Stockholm och Turning Torso i Malmö i Sverige där allt helst ska anpassas efter sin omgivning, inte sticka ut eller väcka känslor. Känslor kan väcka oro och osäkerhet hos människan och det är inget vi svenskar lärt oss hantera riktigt.
Det är dock inte detta som jag skulle skriva om, utan jag tänkte bara lägga upp lite bilder från mitt besök i Turning Torso i Malmö.

20110815-100334.jpg
Utsikt från 34:e våningen Turning Torso.

Utsikten från Turning Torso är inget jag hurrar för. Dessutom fanns det inget sätt, som besökare, att ta sig ut på någon takterass eller liknande. Utsikten på bilden är från våning 34, men utsikten förändrades inte avsevärt när vi tog oss så högt upp vi kunde (tror att vi lyckades ta oss till 43e våningen).

 

20110815-100809.jpg
De mossiga taken nedanför Turning Torso.

Tittar man nedanför Turning Torso ser vi för tillfället en hel del byggarbetsplatser, men det som retade mig en hel del var de mossiga taken på byggnaderna kring Turning Torso. Betalar man 12500 kr i månaden bör man kräva lite mer av utsikten och se till att de som förvaltar Torson tar hand om grannarnas taktoppar och förskönar dem. Jag hade krävt en estetisk helhetsupplevelse!

Vad ska vi göra med våra gator och torg?

När vi samlar butikerna i köpcenter utanför eller inne i tätorterna förlorar inte bara den lokala handeln kunder och inkomster. Den största förlusten är människorna – livet, rörelsen – en viktig ekonomisk faktor på gatorna. Gatulivet dör och ersätts av tomhet.

Ibland försöker vi göra gatorna och torgen vackrare och trivsamma med blommor och bänkar, men vem vill besöka en tom stillastående gata eller sitta på en trivsam bänk under trädet och blicka över stillheten? Vem kan sitta och äta glass på en gräsmatta där ingen glasskiosk finns i närheten?

När vardagsärenden inte längre kan uträttas här, måste andra krafter locka oss dit.

Hur ska vi fylla dessa offentliga platser med människor? Hur ser framtidens gator och torg ut?

Håll Helsingborg levande – En levande & trygg stad

Ångfärjan - Förslag
Lever detta upp?

En välfungerande stad kräver liv och rörelse dygnet runt och stadsplanerarna är de som måste tänka på hur man skapar ett naturligt flöde av människor när staden byggs ut eller förändras. Att skapa ”döda ”platser där ingen rörelse finns bjuder in till kriminalitet och skadegörelse då det inte finns någon naturlig bevakning (naturlig bevakning uppstår då det hela tiden rör sig människor i ett område).

I dagarna presenterade Helsingborgs stad ett nytt förlag att bygga om området Ångfärjan i centrala Helsingborg. På platsen finns för tillfället bland annat den populära nattklubben The Tivoli som huserar i gamla Ångfärjestationen.
Enligt ombyggnadsförslaget vill man bygga restaurang-, hotell- och kongressverksamhet.

Två citat ur bedömningen av förslaget:

”Kungsparken skapar förutsättningar för en grön oas med trädgårdsupplevelser i centralt läge. Hamntorget karaktäriseras av öppenhet och tillgänglighet för alla, en plats för möten och evenemang och med inbjudande kontakt med omgivande staden och vattnet.”(Helsingborg.se)

”Social hållbarhet uppnås genom en mångfald av platser, som kommer att kunna nyttjas av såväl helsingborgare som besökare.” (Helsingborg.se)

Utgår man från min erfarenhet av städer och observationer kring stadsplanering och stadsliv har jag ännu inte upplevt någon form av grön oas med trädgårdsupplevelser i centralt läge som haft ett livligt flöde av människor som kan mäta sig med vad The Tivoli erbjuder på såväl kvällen, natten och småtimmarna. En grön oas i centrum blir normalt en tom och otrygg plats om natten oavsett hur tillgängligt den är för alla.
Det liv som restaurang-, hotell- och kongressverksamheten kan erbjuda kommer att ha väldigt svårt att mäta sig med det uteliv The Tivoli skapar och upprätthåller.

Saltkristallerna – det vinnande ombyggnadsförslaget
Visst ser det vackert och spännande ut?

Jag tror att det blir svårt att skapa något lika levande som The Tivoli om man flyttar eller river Ångfärjestationen/The Tivoli, oavsett hur vackert och levande det ser ut på arkitekternas bilder.

Läs mer:
1. Ångfärjans framtid visas i ny utställning (på Helsingborgs stads webbplats)
2. Ångfärjestationen flyttas enligt vinnande förslag (HD.se)
3. The Tivoli flyttas och krymper (HD.se)
4. Bevara Färjestationen, bygg inget lyxhotell där! (Sören Sommelius på HD.se)
5. Den amerikanska storstadens liv och förfall (Sociologen Jane Jacobs undersöker och beskriver kraven för en fungerande stad)
6. Bevara vårt The Tivoli (grupp på Facebook)

Litteraturlista, Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering, Malmö, Termin 1, Höst 2011

Höstterminen 2011 (termin 1) på utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering i Malmö består av tre delar. Dessa tre kurser har olika litteraturlistor enligt följande (observera dock att denna inte är helt komplett ännu och kan komma att förändras och uppdateras). De böcker som jag hittat i bokhandeln har jag länkat till:

Delkurs 1, Byggd miljö: Fysisk planering – en introduktion
Bor vi i samma stad?: om stadsutveckling, mångfald och rättvisa av Broms, Wessel O., Tunström,M. & Bradley, K. red. (2005)
Planeringens grunder, en översikt av Jan Nyström (2003)

Delkurs 2: Byggd miljö: Stadsutveckling
Så byggdes staden av Björk, C. & Reppen, L. (2000)
Den moderna stadens födelse av Eva Eriksson (1994)
Den amerikanska storstadens liv och förfall av Jane Jacobs (1961/2004)
The City Reader av LeGates R. & Stout, F. (2003)
The City Shaped. Urban Patterns and Meanings Through History av Kostof Spiro
Urban Theory and the Urban Experience: Encountering the City av Simon Parker
Fronesis [politik, teori, kritik], (2005) Tema Staden, no. 18
Hellspong, M. & Löfgren, O. (1993) Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltiden till nutid, Gleerups förlag
Drömmen om atlantångaren : utopier & myter i 1900-talets stadsbyggande av Rådberg. J. (1997)
Tidskrift för genusvetenskap, no. 3, 2007, Tema: Arkitektur och boende
Schött, K, Melin, L, Strand, H & Moberg, B. (2007) Studentens skrivhandbok, Liber, Stockholm
Kompendium

Delkurs 3: Planprocessens juridik

Karlbro, T (2010). Markexploatering : juridik, ekonomi, teknik och organisation. Fjärde upplagan, Nordstedts förlag, ISBN 978-91-39-20560-9.
Boken om detaljplan och områdesbestämmelser av Boverket (2002)
Miljörätt av Jonas Ebbesson (kapitel 6) (2003)
Rätt och rättssystem – en introduktion för professionsutbildningar av Staaf, A (red.), Nyström, B & Zanderin, L (kapitel 5) (2010)
Planering med nya förutsättningar: ny lagstiftning, nya värderingar, Blücher, G (2006). 1900-talet – det kommunala planmonopolets århundrade. I Gösta Blücher & Göran Graninger (red.), Planering med nya förutsättningar: ny lagstiftning, nya värderingar. Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande, Vadstena.
Boverket (2000). Boken om MKB för detaljplan
Cars, G & Hedström, R T (2006). Nya villkor för den kommunala planeringen. I Gösta Blücher & Göran Graninger (red.), Planering med nya förutsättningar: ny lagstiftning, nya värderingar. Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande, Vadstena.
Lagtexter
Expropriationslagen (1971:719)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Lag (1995:1649) om byggande av järnväg
Miljöbalk (1998:808)
Plan- och bygglag (1987:10)
Plan- och bygglag (2010:900)
Väglag (1971:948)

Stadsplanering och urbansociologi

Jag har sedan tidigare studerat sociologi i ca 3 år på Lunds Universitet, men tog aldrig min kandidatexamen då jag startade mitt företag 2006 och hamnade i en situation där jag valde mellan att börja driva företaget på heltid eller välja studierna. Jag valde företagandet,  det lockade mest då. I lite mer än ett år har jag dock allt mer känt att jag vill tillbaka till studierna och avsluta mina sociologistudier med inriktning stadsplanering och urbansociologi. Något jag hela tiden hållit på med även under mitt företagande, både genom att studera småkurser och rese runt i städer. Våren 2011 bestämde jag mig för att i alla fall söka lite utbildningar inom stadsplanering även om jag inte riktigt bestämt mig för om jag skulle börja studera, ut på längre resor, eller driva företaget med att sälja pennor och kontorsmaterial på heltid.

Antagen till Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering.
Antagen till Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering.

Idag fick jag svar på Studera.nu att jag blivit antagen till utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering i Malmö och har tackat ja. Resandet får alltså vänta lite och företagandet får jag dra ner till deltid.

Så nu blir det till att försöka planera in studier, statsresor och företagandet i vardagen. Det kommer nog att ta ett tag innan jag får ordning och reda på allt. Skulle det vara några problem så löser jag antagligen det med något ledigt år från studierna.

Innan studierna börjar kommer jag inte att skriva så mycket här, men sen ska det börja att publiceras.