Turism, autenticitet och ackulturation

Detta är en mindre uppgift som ingår i kursen SO13 TR032G Turismens pris 7,5 hp.

Uppgift:
Diskutera betydelsen av autenticitet utifrån hur turism kan förvandla den traditionella kulturen på en destination; hur och varför kan en destinations ”äkthet” antingen förminskas eller förstärkas genom turism?

Svar:
Om man väljer att se resandet som en pilgrimsfärd en resa, som ska leda till förståelse för andra kulturer, ett sökande efter mening (Tesfahuney & Schough 2010:12) har man som turist, antagningsvis, höga förväntningar på att de man möter är äkta vara och återspeglar den sanna kulturen. Något som jag dock upplever som vanligt hos dessa ”pilgrimer” är att de ofta inte känner till om det de möter verkligen är äkta, de känner inte till hur mycket som ställts i ordning för turistens skull, de känner inte till hur mycket av bakgrundshistorien som skrivit utifrån ett intresse att ta tillvara just de aspekter som turisten kan tänkas ha (Hall & Lew 2009:151, 155). I många fall blir den kultur man söker efter en stereotyp av den kultur man verkligen besöker. För det första så är kultur i ständig förändring och för det andra ha den kultur man möter påverkats av den turism som söker upp platsen.

Äktheten, autenticiteten, är något som sitter i betraktarens ögon (turisten), med även i producentens händer (värden) (Hall & Lew 2009:149). Turisten kan sedan tidigare ha en bild av vad en plats äkthet innebär. Värden/Invånarna reproducerar sedan denna bild genom att erbjuda kulturella aktiviteter och föremål som motsvarar turistens bild.

Hans Magnus Enzenberg påpekar att jakten efter det äkta och orörda är ”självförgörande” (Enzenberg 1958 i Tesfahuney & Schough 2010:13). Så fort vi sätter vår fot på den orörda platsen påbörjas en förvandling och ju mer turism som lockas till platsen desto mindre orörd och äkta blir den.

Kritiska studier pekar på att turistmål blir utsatta för och påverkas av de värden och normer som turisterna har i sina samhällen. Det påverkar bland annat de människor som turisten möter, samt skapas system som säkerställer turistens intressen och behov av säkerhet, vilket i sin tur påverkar orten/landet som turisten besöker (Tesfahuney & Schough 2010:14). Dessa förändringar kan dock inte alltid ses som negativa. Samhällsförändringar är en naturlig del i alla kulturer, samt välkomnas i vissa fall de förändringar och det utbyte som sker mellan de olika kulturerna (Hall & Lew 2009:162-163, 177, 181).

En del ser turismen som en förlängning av den tidigare kolonialismen då vi (turister från västerlandet) fortsätter att införa våra samhällsnormer och vår kultur i olika delar av världen. Turismen har blivit ett ”fredligt” sätt att påverka andra kulturer (Tesfahuney & Schough 2010:112).

Det orörda unika och turism står i kontrast till varandra. Jakten på det orörda och unika gestaltas ofta som en ickekapitalistisk plats, samtidigt främjar turismen en kapitalisering av platsen och en varufiering av kultur och naturområden (Hall & Lew 2009:118, 163; Tesfahuney & Schough 2010:95). Kultur och autenticitet, det osäljbara, blir med turismen något säljbart.

Att inrätta en turistordning innebär en successiv omvandling och reformering av samhällen, naturområden, produktionssystem, konsumtionsformer och rörlighetsmönster i turismens och varuekonomins tecken.” (Tesfahuney & Schough 2010:34)

Souvenirer i olika storlekar. Foto: glasseyes view
Souvenirer i olika storlekar. Foto: Alex Hartmann

Varufiering sker bl a på detta sätt (Hall & Lew 2009:118):

  • Kulturella föremål anpassas efter turistens behov. T ex gör man säljbara föremål mindre än traditionellt för att de ska få plats i turistens resväska.
  • Äldre kulturella traditioner (t ex dans, musik, konst etc) framhävs även om de kanske inte är en stor del i den moderna kulturen.

Detta är vad Hall & Lew (2009:153) benämner som ”iscensatt autenticitet”.

Att föremål och traditioner framhävs för turisternas skull kan även anses ha positiva effekter då sådan kultur som annars skulle glömmas bort kan bevaras på detta sätt (om man nu anser att bevarandet av kultur är viktig) (Hall & Lew 2009:149, 162).

De turistanpassade kulturen som framhävs kan även påverka invånarnas egen kunskap om sin historia. Historian tillrättaläggs och passande delar framhävs för turisten. Denna historia återupprepas av de organisationer och invånare som arbetar med turism. Detta kan leda till att det som en gång var en retuscherad historia blir den sanna historian för såväl turister som invånare då den blir en del av det ”kollektiva minnet och den officiella representationen” av platsens historia (Hall & Lew 2009:151).

Att turister kommer till en viss plats påverkar inte enbart kulturen på grund av att det finns ett intresse att uppleva kulturen eller köpa souvenirer. Även mötet mellan personer, turisten – invånaren, påverkar de olika individerna. Ju större kulturella skillnad det är mellan de två desto större inverkan på varandra kan de ha (Hall & Lew 2009:143). De individuella kulturens som personerna bär med sig in i mötet kan agera som ögonöppnare för andra sätt att tänka eller agera i olika situationer. Denna påverkan på värden, på individnivå, kan i sin tur påverka den lokala samhällskulturen. Även turistens hemkultur kan påverkas av turistens nya erfarenheter och upplevelser. Man uppnår ett mått av ackulturation när dessa kulturer blandas och påverkar varandra (Hall & Lew 2009:153).

Något som ses som en stor risk är rädslan för att det är den dominerande kulturen som har störst påverkan på mindre kulturer, vilket leder till att mindre kulturer kvävs av de dominerande kulturerna (Hall & Lew 2009:154). Kulturerna blir då alltmer lika varandra och det som en gång upplevdes som en äkta plats, något som inte är som turistens hemkultur, försvinner.

Sammanfattning

Autenticitet förstärks genom…:

  • …att traditioner (t ex musik, dans, teater etc) framhävs för turistens skull.
  • …att traditionella tillverkningsmetoder får ny livskraft (t ex särskilda sätt att tillverka traditionella kläder eller verktyg etc).
  • …att traditionella varor (t ex religiösa föremål ) börjar tillverkas igen.

Autenticitet förminskas genom…:

  • …ackulturation, när de olika kulturerna möts kan de påverka varandra så att de blir mer lika.
  • …att kvalitén och storleken på traditionella varor sjunker för att möta turisters intresse av billigare souvenirer som är lätta att packa ner i väskan.
  • …att en plats historia färgas av det turisterna är intresserade av att höra.

Referenslista

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund: Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Mallorca och öns problem med vattenförsörjning, skapade av turism

Detta är en mindre uppgift som ingår i kursen SO13 TR032G Turismens pris 7,5 hp.

Mallorca var den spanska turistö som mina föräldrar tog med mig och min bror, tillsammans med släktingar och vänner, flera gånger. Detta var under 1980-talet och jag var sju till nio år gammal. Då tänkte jag inte givetvis inte över huvud taget på vilka konsekvenser som turismen hade för ön. Anledningen till att valet föll på Mallorca när de vuxna valde vart vi skulle åka på semester, dock vet jag att de valde hotell som var anpassat för barn samt att det låg nära till stranden utan några vägar mellan hotell och strand av säkerhetsskäl. Anledningen till att jag väljer att skriva om Mallorca är något mer är något tydligare. Det är helt enkelt för att det är den ö där jag spenderade mina första utlandssemestrarna och sedan dess till stora delar styrt mina första sinnesbilder av vad en ”solsemester” är.

Illustration 1: Balearerna utmärkta i grönt. Mallorca utmärkt med pil. Bild: Martorell (Wikipedia). CC BY-SA 3.0
Illustration 1: Balearerna utmärkta i grönt. Mallorca utmärkt med pil. Bild: Martorell (Wikipedia). CC BY-SA 3.0

Mallorca är en spansk ö i Medelhavet och är den största ön i ögruppen Balearerna.

Semesterön i det här arbetat får tjäna som symbol för liknande turistorter där högsäsongen för turism är varma och torra perioder med låg nederbörd (Essex, Kent & Newnham 2004:7).

Den låga nederbörden i samverkan med den vattentillgång som krävs under turistsäsongen. Vattenkrävande aktiviteter såsom pooler ska fyllas med vatten, turisterna ska ha tillgång till dusch och möjlighet till matlagning, golfbanor och gräsmattor behöver vattnas, samt finns även det allmänna samhällsbehovet av vatten som ska stillas. Totalt sett kräver även en turist mer vatten per person än invånarna (Essex, Kent & Newnham 2004:23). Allt detta skapar problem med vattenförsörjningen och de stora problemen grundar sig alltså i det stora antalet turister.

Det är inte enbart sötvattnet som påverkas, utan även salt-/havsvatten påverkas av turismen. Stora mängderna av smutsvatten, som uppstår p g a turismen, pumpas ut direkt i havet utan att renas eller enbart minimalt renat. Detta, samt turistaktiviteter i vattenområden, påverkar det marina djurlivet negativt (Hall & Lew 2009:200).

WWF påpekar även att detta är ett problem som gäller stora delar av övriga kustorterna kring Medelhavet.

Faktorer som påverkar tillgången till vatten (Essex, Kent & Newnham 2004; Hall & Lew 2009):

  • Ändrade odling på jordbruk anpassat efter turisternas efterfrågan på livsmedel
  • Ett utökat antal golfbanor
  • Vatten till hotellpoolerna
  • Duschvatten till turisternas
  • Torra perioder som ökar efterfrågan på vatten under turistsäsongen får såväl turister som boende
  • Ett utökat antal grönområden som ska skapa ett vackert landskap som behöver vattnas
  • Perioder av minskad nederbörd
  • Ökat invånarantal p g a arbetstillfällen ökar det lokala behovet av vatten
  • Ökade volymer av smutsvatten under turistsäsongen, vilket leder till att allt vatten inte renas
  • Turistfaciliteter och infrastruktur byggs på viktig mark/våtområden

Vad leder den minskade vatten tillgången till:

  • Grundvattnet töms ut
  • Lägre vattenkvalité
  • Sämre jordbruk
  • Mindre tillgång till vatten åt invånarna som på Mallorca året runt p g a hushållning
  • Minskad turism p g a de negativa upplevelserna som turisterna får av platsen

Referenslista

Essex, Stephen; Kent, Martin & Newnham, Rewi. (2004). Tourism Development in Mallorca: Is Water Supply a Constraint? Journal of Sustainable Tourism. Vol 12, No 1, 2004.

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Triangeln – Omgestaltning av Triangeltorget i Malmö

Detta inlägg ingår i en serie publicerade studieuppgifter som vi utför vid utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling & planering på Malmö högskola. Detta är ett grupparbete vi gjorde i kursen Den attraktiva staden (tyvärr en kurs med potential som visade sig vara en otroligt dålig kurs p g a okunniga lärare).

Vårt uppdrag var kort sagt att omgestalta torget och skapa nya användningsområden, inte lösa problem.

Deltagare
Alexandra Berg von Post
Flutura Gashi
Ulf Liljankoski
Hadil Al Mehdawe
Johan Vahlne

Bilderna och texten härstammar från poster vi skulle sätta ihop till slutredovisningen. Är man intresserad av att få en tydligare översikt rekommenderar jag att man laddar ner posten i pdf-format här:
Triangeln – Omgestaltning av Triangeltorget i Malmö (pdf)

Mål

Triangeltorgets placering i förhållande till Malmö centralstation och  Triangelstationen.
Triangeltorgets placering i förhållande till Malmö centralstation och Triangelstationen.

Vi har fått i uppgift att utforma ett gestaltningsförslag för Triangeltorget med utgångspunkt från tidigare analys av torget. Området kring Triangeltorget är hårt trafikerat av såväl fotgängare som bil- och kollektivtrafik. I den tidigare analysen av torget framgick det att Triangeltorget varken var en plats att stanna
på eller att röra sig igenom.

Vi ville skapa en plats som var mer inbjudande för passerande människor att uppehålla sig på. Ett av de ingrepp som vi har gjort är att höja torget med 70 cm. Genom denna förändring skapas en sorts scen som kan generera olika möjligheter såsom underhållning av olika slag, handel i form av marknadsstånd och sittplatser. Dessutom ersätts den befintliga muren med växtlighet i form av träd och buskage,. Detta är tänkt att skapa en något mjukare avgränsning kring torget samt att det har en viss ljuddämpande effekt. En av de större förändringarna vi gjort är också att skapa en tydlig passage från gågatans mynning rakt över torget till korsningen Föreningsgatan/Rådmansgatan. Syftet är skapa ett stråk som sträcker sig från Malmös centralstation till Triangelstationen.

De olika territorierna/funktionsområdena på det nya Triangeltorget.
De olika territorierna/funktionsområdena på det nya Triangeltorget.

Nya territorier/funktionsplatser

Ljusviolett: Den nya utformningen av torget skapar möjligheter till att människor finner det intressant att sitta och titta på andra personer i rörelse. De anlagda sittplatserna runt det upphöjda torget skapar en plats, som förutom vila, även ger antydningar om att torget är en scen vilka sittplatserna är en läktare till. Sittplatserna gör det dessutom möjligt att både observera de som rör sig över torget och de som rör sig längst passagen. Ytterligare en möjlighet som skapas är att platsen kan användas för uppträdanden och andra aktiviteter såsom torghandel.

Grön: En plats som används vid en snabb paus, men även fyller en viktig funktion om man vill titta på framtida gatuframträdanden som det skapats möjlighet för på torget.
Klippan har strategiskt placerats för skapa sittplatser på solsidan. Bänkarna har placerats för att skapa en bänkgrupp där man sitter tillsammans och kullen möjliggör att sitta mer privat och utspritt. Syftet med denna sittplats är att ge möjlighet att sitta på solsidan, både för ett snabbt stopp, men även för att sitta samt titta ut över torget.

Vinröd: Passagen ska främja en enkel rörelse mot stationen. Genom en upphöjning på östra delen om torget skapas en tydlig gräns mellan torget och passagen.För att förstärka passagen som ett territorium används markbeläggning samt markbelysning som skapar en tydlig markering om vart passagen börjar och slutar. Detta tydliggör åt vilket håll station Triangeln ligger och förenkla rörelse mot stationen.

Blå: Butiksstråket är idag redan ett etablerat territorium. Därför valde vi att behålla denna plats som den är idag – avskild från övriga torget och inramad. Syftet med att behålla butiksstråket är att vi inte vill ta bort något som tycks vara en viktig och trivselframkallande funktion för torget.

Orange: Trappan möjliggör till att bromsa rörelsen från torget ner till passagen men den ska samtidigt fungera som en sekundär sittplats. Den norra delen av trapporna inbjuder till mer rörelse när torget korsas för att ta sig till Triangelns köpcentrum, medan den södra delen av trapporna förväntas bli en lugnare del som bäst lämpar sig för att användas som sittplats. Syftet med trappan är att skapa två rum på torget, två rum med olika funktioner rörelsen och mötet som inte ska krocka med varandra.

Mörkviolett: Platsen för fontänen fungerar som en cirkulationsplats för människor. Här finns en naturlig lutning i marken som fungerar som en ramp upp till de olika övergångsställena för de med nedsatt rörelseförmåga. Fontänen fungerar även som riktmärke för de som kommer in i korsningen från de olika hållen för att därmed kunna orientera sig om var man är. Fontänen blir också ett trevligt bakgrundslandskap för de som sitter på torget och blickar ut över Triangeltorget och passagen. Syftet med att ha fontänen där den står idag är att den utgör en gott riktmärke för både gående, cyklister och de som kommer med motorfordon.

Gul: De gula områdena är territorium som inte används under längre tider utan mest som en riktpunkt för människor att bestämma plats att träffas på. Platserna är samtidigt väldigt trafikerade av människor som både kommer från gågatan och passagen samt från dem som rör sig från torget mot Triangelns entré.

Tidigare rörelsemönster på Triangeltorget.
Tidigare rörelsemönster på Triangeltorget.

Rörelsemönster

Här visualiseras hur rörelsemönstret ser ut på Triangeltorget idag. I den tidigare analysen av torget framgick det att
människor valde att gå runt torget istället för att gå igenom det. I diagrammet kan det utläsas att rörelseströmmarna är starkt koncentrerade till torgets östra sida, mellan gågatans mynning mot köpcentret Triangeln. Analysen av Triangeltorget visade att människor väljer att röra sig längst butiksstråket på Östra sidan av torget, även efter att butikerna har stängt för dagen.

Nya rörelsemönster på Triangeltorget.
Nya rörelsemönster på Triangeltorget.

Förändrat rörelsemönster

Rörelsemönstret kan tänkas förändras i samband med omgestaltningen av Triangeltorget. Vårt mål är att, med hjälp av den nytillkomna passagen, knyta ihop gågatans slut med Triangelstationen. Ett nytt stråk för fotgängare skapas från Malmö Centralstation via Stortorget, Gustav adolfs torg, Triangeltorget med slutdestination Triangelstationen. I analysen av Triangeltorget gjorde man en Space syntax analys. Resultatet visade att det naturliga rörelsemönstret borde sträcka sig från gågatans mynning ner mot Triangelstationen. Dock fanns en rad faktorer som sa emot detta
resultat, bland annat saknades det ett övergångsställe över Östra Rönneholmsvägen som skulle knyta ihop gågatan med Rådmansgatan och Triangelstationen. I omgestaltningen av Triangeltorget tillkommer därför ett nytt övergångsställe för att underlätta denna rörelse. En förhoppning är att människor som ska ner till Triangelstationen väljer att röra sig i en rak linje längst med Rådmansgatan.

Ljusschema för det nya Triangeltorget.
Ljusschema för det nya Triangeltorget.

Ljus

Upplysta övergångsställen

Tanken är att denna belysning ska vara intensiv och strikt riktad mot just själva övergångsstället. I och med denna förändring är vår förhoppning att fotgängare på ett säkrare sätt kan passera de omgivande gatorna. Belysningen bidrar dock inte till att få själva torget mer upplyst.

Fontänen som ljuskälla

Ljussättningen ska innebära att ett flertal vattentäta spotlights placeras
under vattenytan i fontänen.
Tanken är att dessa ska reflekteras i vattnet så att ett intensivt ljus skapas att platsen genom denna lyses upp bättre än vad den görs idag. Den kan även tänkas inbjuda till att människor vill uppehålla sig kring denna ljuskälla efter mörkrets infall.

Det nya Triangeltorget.Övriga förändringar av Triangeltorget

Rent visuellt kommer det ske en del förändringar på och omkring triangeltorget, dock kommer varken den omgivande bebyggelsen eller den befintliga gatustrukturen att påverkas i någon större skala. I analys av triangeltorget presenteras tre arkitektoniska element som ramar in torget, en trappa och mur i söder, en uppdelad mur längst torgets östra sida samt fontänen i väst. I samband med omgestaltningen beslutades det att en bit av Triangeltorget skulle få behålla denna omslutenhet. Butikstråket längst torgets östra sida bibehålls men istället för att ha muren och träden som skiljevägg mellan butikstråket och torget finns nu enbart träden kvar. De större förändringarna som har gjorts är att torgets västra sida ramas in av både passagen från gågatan samt trappan som leder upp mot torget. Utmed Föreningsgatan i söder höjs marken något till en kulle med buskar och träd. Längst med planteringen i söder går en låg mur som ska fungera som en sekundär sittplats.Torget kommer lyftas med 70 cm från dess norra del för att komma upp i nivå med de angränsande gatorna i söder. Detta innebär att den befintliga trappsatsen flyttas från de södra och östra delarna av torget, till att befinna sig mer mitt på torget, att den därmed vetter ut mot gågatan och det stråk som leder gågatan över torget mot station Triangeln.

nyatorget2-triangelnKiosken som idag finns mitt på torget kommer att rivas för att öppna upp och ge plats för snabba möten med möjlighet att sitta, samtidigt som den beräknade rörelsen mot det ”Nya Triangeln” kommer att öka över torget. Då kiosken försvinner från torget innebär detta att det frigörs utrymme för att skapa bättre sittplatser på solsidan. Samtidigt skapar det även utrymme för andra aktiviteter och evenemang på torget.

På torgets nordöstra del placeras det ut föremål som ska fungera både som skulpturer och sittplatser. Dessa föremål tillsammans med den enhetliga markbeläggningen skapar en känsla av att Triangeln är byggt på en bergstopp som sticker upp ur marken. Skulpturen är uppbyggd i två nivåer för att så många som möjligt ska kunna utnyttja platsen på torgets solsida. I analysen gjordes en jämförelse mellan Triangeltorgets fontän och Piccadilly Circus i London. Vissa likheter framgick, dock var det vissa saker som skilde platserna åt. Bland annat ansågs det att Piccadilly Circus fungerade mer som en mötesplats än vad fontänen på Triangeltorget gör idag. Vi har låtit fontänens befintliga placering vara nästintill orörd på torgets västra del. Den stora skillnaden i samband med omgestaltningen är att passagen från gågatan separerar fontänen från det övriga torget. Förhoppningen är att fontänen ska få större dragningskraft och fungera mer som en mötesplats än vad den gör idag.

Ny situationsplan för Triangeltorget.
Ny situationsplan för Triangeltorget.

Nya Triangeln

Triangeln hade brister när det kom till att passera torget på ett lätt sätt, därför har vi skapat en passage för både cyklister och gående. Tack vare passagen knyts ett stråk ihop som löper från centralstationen, via Triangeln och vidare ner mot Triangelstationen. Vi anser att Triangeltorget är en unik plats och inte som andra torg i Malmö, därför vill vi behålla och ge plats för den rusning och puls av biltrafik och människor som torget har varje dag. Torgets öppna yta, ”scenen”, möjliggör olika former av aktiviteter, evenemang och kanske även en utökad torghandel. Med hjälp av en sammansättning av två olika funktioner, passagen och torgets öppna yta, kan den puls som utgörs på Triangeln fortfarande bestå samtidigt som det finns möjlighet att sitta en stund i solskenet.

Nya Triangeltorget.
Nya Triangeltorget.
Nya Triangeltorget - sektion.
Nya Triangeltorget – sektion.
Nya Triangeltorget - sektion.
Nya Triangeltorget – sektion.
Nya Triangeltorget - situationsplan.
Nya Triangeltorget – situationsplan.

Bilderna och texten härstammar från poster vi skulle sätta ihop till slutredovisningen. Är man intresserad av att få en tydligare översikt rekommenderar jag att man laddar ner posten i pdf-format här:
Triangeln – Omgestaltning av Triangeltorget i Malmö (pdf)

Förundersökning: Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet

Projektansvariga:
Anja Piirainen
John Torebo Gregorius
Lina Jönsson
Nils Hedenmo
Rebecca Jolstrand
Sofia Wendel
Ulf Liljankoski
Vesna Stevic

Inledning

Under kursen Urban integration på Malmö Högskola fick vi i uppgift att göra en förundersökning inför EU-projektet CitiSpyce. CitiSpyce är en akronym för ”Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe”.

I vårt styrdokument (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012) sammanfattas CitiSpyce-projektet på följande sätt . Det ska:

Malmö högskola kommer under 2013-2015 medverka i EU-projektet CitiSpyce, där städer från tio länder runt om i Europa kommer att arbeta tillsammans för att kartlägga sociala ojämlikheter och undersöka hur så kallade sociala innovationer kan användas för att motverka ojämlikheterna. Projektet finansieras av EU:s sjunde ramprogram och leds av Aston University i Birmingham. Medverkande länder är Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Bulgarien, Tjeckien, Polen samt Spanien, Grekland och Italien.

Projektet tar avstamp i problematiken i de segregerade städerna i Europa och kommer att handla om hur politiker på lokal, nationell och EU-nivå kan få stöd i sitt arbete med att bekämpa sociala ojämlikheter genom att lära från sociala innovationer som utvecklas för och av ungdomar i så kallat utsatta stadsdelar och bostadsområden. De sociala innovationerna ska kunna förbättra ungas möjligheter att integreras i ekonomiska system och att engagera sig i det civila samhället..

Kort sammanfattat var vårt uppdrag att undersöka och söka efter sociala innovationer som förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Det projekt vi fick i uppdrag att undersöka begränsades till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet i Malmö som är en del i Malmös områdesprogram för stadsutvecklingen av området Seved/Sofielund.

För fördjupa oss i medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet valde vi dels att använda oss av intervjuer, dels av enkäter.

I arbetet kommer jag att använda mig av IP1, IP2 och IP3 när jag refererar till de tre olika intervjupersonerna.

Frågeställning

I förundersökningen hade vi som initial uppgift att söka svar på följande huvudfrågor:

1. Gör verksamheten någon skillnad?

2. Är verksamheten innovativ?

Efter att ha gjort utfört en inledande intervju med de projektansvariga, för att få grepp om vad medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om, samt fördjupat oss i ämnet urban integration utvecklade vi frågeställningen till att fokusera kring underfrågorna:

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Fråga 3 begränsas till ungdomar då detta blir viktiga utifrån den uppgift vi fått gällande frågan om huruvida ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället förbättras.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Fråga 4 begränsas till föreningar då det under det pågående utvärderingsarbetet framkommit att föreningarna i området anses ha en viktig roll för områdets framtid och den sociala integrationen, känslan och möjligheten att delta i och påverka området och samhället.

Metod

Som tidigare nämnt använda oss av intervjuer där vi totalt intervjuade tre personer med anknytning till medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet. Samt använde vi oss av enkäter för att söka svar på om planerna på ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet nått ut till föreningar och ungdomar i närområdet.

Del 1: Faktaintervju – inledande samtal

Inledningsvis utförde vi en semistrukturerad faktaintervju för att få en förståelse och faktisk information (Kvale & Brinkman 2009:167) om vad projektet Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet handlade om. Intervjun utfördes i grupp där vi var flera intervjuare och två intervjupersoner (IP1 och IP2) där intervjupersonerna svarade och diskuterade våra frågorna gemensamt. För att minimera risken att en sådan gruppintervju inte skulle kännas ansträngd för intervjupersonerna hade vi tidigare mejlat intervjupersonerna och förklarat vad våra intervjuer gick ut på samt att vi enbart skulle ha ett förutsättningslöst samtal för sätta oss in i intervjupersonernas projekt.

Den inledande intervjun gav oss en god insikt i hur arbetet kring medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet så ut och hur vi skulle gå vidare och utveckla vår frågeställning.

Något som skulle kunna uppfattas som ett problem under den inledande intervju var vårt eget intresse för stadsplaneringsfrågor. Istället för att vara sakliga i våra frågeställningar kom vi även med tankar och förslag om hur man skulle kunna tänka i planeringen. Detta är något som i sin tur kan ha påverkat de svar vi fått på våra frågor (Kvale & Brinkman 2009:187-188).

Del 2: Datorstödda intervjuer – E-post

På grund av tidsbrist använde vi oss även av datorstödda intervjuer i form av e-post. Frågorna i de datorstödda hade sin grund i frågor som uppstått efter den inledande intervjun samt i våra huvud- och underfrågor. E-postintervjun skickades ut till de två tidigare intervjupersonerna (IP1 och IP2) som svarade på frågorna var för sig.

Kvale & Brinkman påpekar att några problem med datorstödda intervjuer är att det bl a kan vara svårt att ”få fram rika och detaljerade beskrivningar” (Elmholdt 2006 i Kvale & Brinkman 2009:165).

Genom att kombinera vår inledande intervju med de datorstödda intervjuerna ökade dock möjligheten till att nyansera de insamlade svaren.

Del 3: Intervju med områdeskoordinator

Vår tredje intervju riktades till områdeskoordinatorn i det område, Seved/Sofielund, som medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet var en del i.

Intervjupersonen gav ett intryck av ha stor erfarenhet av att både själv intervjua och att bli intervjuad. Intervjun påminde om det som Kvale & Brinkman kallar elitintervju (2009:163) där intervjupersonen styr samtalsspåret. Intervjupersonen fick i detta fall intervjufrågorna på papper blickade snabbt över och svarade på samtliga frågor. Vi som intervjuare lämnades som åhörare och ställde följdfrågor vid oklarheter. Intervjupersonen verkade även vara i brådska vilket kan ha påverkat kvalitén på intervjun som avslutade på ca 30 minuter.

Del 4: Enkäter

Huruvida vi skulle utföra en enkätstudie rådde det delade meningar om. Diskussionen kretsade kring om vi verkligen skulle ha möjlighet att, inom de tidsramar i hade, kunna få in och analysera ett tillräckligt stort antal enkätsvar. Vi valde dock att begränsa vårt urval till föreningar och ungdomar med koppling till kvarteret Bryggeriet.

Enkäterna delades ut bland föreningar i Föreningarnas Hus samt bland ungdomar på Bryggeriets gymnasium som båda ligger i kvarteret Bryggeriet.

Anledningen till att vi valde att begränsa vårt urval till dessa grupper var att det under våra intervjuer framkommit att föreningar ansågs vara en viktig del för den urbana integrationen i området, samt att vårt arbete kretsade kring ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Föreningar är även enligt Stigendal ”viktiga för att erbjuda sociala kontakter, ge information, skapa identitet, skapa samhörighet” (Stigendal 2007:156).

”Föreningar ger en grund för social hållbarhet”, säger IP3.

Även Ove Sernhede pekar på, i sin bok AlieNation is my Nation att ”[d]en typ av självstyrande ungdomsverksamhet som ett hiphopkollektiv eller rockband utgör kan ses som ett forum för läroprocesser där det utvecklas en rad kompetenser som är av vikt för de ungas medverkan och delaktighet som medborgare i samhället” (Sernhede 2007:241). Detta beskriver hur viktigt det kan vara att ungdomar har möjlighet att mötas och integreras socialt. Föreningar kan många gånger lägga grund för sådana mötesplatser och social integration.

Validitet, huruvida vi skulle lyckas att mäta det vi avsåg att mäta, och reliabilitet, huruvida vi lyckades få en tillräcklig noggrannhet i det vi ville mäta för att kunna använda resultaten, var två frågor vi diskuterade (Byström 1998:53). Vi ansåg att vi med vår begränsning av urvalet till föreningar och ungdomar ökade reliabiliteten och validiteten.

Totalt var planen att dela ut 100 enkäter. Det resulterade i slutändan att vi fick svar på 37 pappersenkäter samt 3 e-postenkäter.

Resultat

Resultat: Enkäter

Enkäterna vi delade ut för att få svar på om medborgardialogen nått ut till föreningar och ungdomar i området hade en väldigt låg svarsfrekvens. Det vi fick ut av enkäten stödde intervjupersonernas (IP1, IP2 och IP3) åsikter om att man inte nått ut till föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret.

De låga antalet inkomna enkätsvar gjorde dock att vi ansåg att vår insamlade data inte hade en tillräckligt hög noggrannhet för att kunna generaliseras till en allmän uppfattning. Vi valde därför att inte lägga någon större vikt på att tolka ut svar från enkätsvaren.

Resultat :Intervjuer

Tidigt i vår förundersökning framkom det under den inledande intervjun med IP1 och IP2 att sätten man jobbat på med att nå ut till medborgarna inte kunde betraktas som socialt innovativa. Samtliga arbetssätt utgick från arbetssätt som vi sett i tidigare medborgardialoger. De konstaterade snabb också att de hade haft problem med att nå ut till föreningar och ungdomar i kvarteret Bryggeriet, vilket både vi och de intervjuade ansåg vara en viktig grupp att nå om man fokuserar på ungdomars urbana integration.

Intervjuerna pekar alltså på att man missat att rikta sig till de föreningar och ungdomar som är aktiva i kvarteret Bryggeriet.

Vi har tyvärr inte nått ut till föreningar i området, det är något vi tänkt på och upptäckt i efterhand, säger IP2.

Dels berodde det på att man såg ombyggnationen av kvarteret Bryggeriet som något som påverkade stora delar av Malmö. Man hade därför jobbat med att samla in åsikter från ett större område.

Vi resonerade att ombyggnationen här är ett projekt som berör mer än bara Seved, och att det därför var viktigt att försöka nå ut till fler än bara de boende i området, säger IP2.

Eftersom vi anser att ombyggnationen här berör en bred grupp av befolkningen så har vi vänt oss till en bred grupp av befolkningen, säger även IP2.

Intervjupersonerna visade dock att de gärna hade lagt mer tid på att nå ut till föreningar och ungdomar i området då man även känner en viss oro för föreningslivets framtid i området.

Det finns en risk för att en exploatering av området påverkar möjligheterna för föreningslivet, ideell verksamhet på lång sikt. En exploatering höjer fastighetsvärdet och det kan resultera i att billiga lokaler försvinner, säger IP2.

Det stora problemet och anledningen till att man tidigare inte kontaktar föreningar och ungdomar i området är tidsbrist och pengar. Man har inte haft tiden att ta fram och tänka igenom en handlingsplan, vilket resulterat i att man missat grupper som man i efterhand anser vara viktiga i medborgardialogen.

Vi hade kunnat t.ex. vända oss specifikt till gymnasieungdommar som bor i området genom att besöka gymnasiet eller vända oss till föreningar i området för att få mer fokus på de som bor där och ytterligare undvika en gentrifiering. Hade vi haft mer tid och pengar att lägga på detta så hade vi kanske gjort det, säger IP1.

Metoden har mycket att göra med den tid vi kan lägga ner på projektet och att vi ville nå ut till så många som möjligt, säger IP2.

Något som intervjupersonerna tar upp som en lösning på problemet i projekt med tidsbrist är att det hade hjälpt om det funnits riktlinjer för hur man skulle lägga upp en arbetet för att tillgodo se viktiga aspekter i den urbana integrationen.

Slutsatser

Då knyter vi ihop påsen och ser om vi hittat svar på våra frågeställningar.

1. Gör verksamheten någon skillnad?

För den urbana integrationen för ungdomar i området finns det möjlighet att de påverkas negativt i kvarteret Bryggeriet då det finns risker att lokalhyrorna blir högre, vilket kan påverkar möjligheterna för föreningarnas fortlevnad. Projektet ingår dock i ett större områdesprogram som antas ta tillvara behovet att ökad urban integration.

2. Är verksamheten innovativ?

Medborgardialogen kring kvarteret Bryggeriet anser vi inte vara innovativ, dock har intervjupersonerna presenterat lösningar som kan anses vara en social innovation när man vill säkerställa att den urbana integrationen får utrymme i tidspressade projekt.

3. Har metoderna som använts skapat förutsättningar för en god medborgardialog för ungdomar?

Det har varit stora brister i hur man nått ut till ungdomar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

4. Har det använts metoder som underlättat för föreningars deltagande i dialogen?

Det har även varit stora brister i hur man nått ut till föreningar. Bristerna beror enligt intervjupersonerna framför allt på tidsbrist.

Samtliga intervjupersoner pekar på brister i att nå ut till ungdomar och föreningar. De visade sig dock ha ambition att vilja nå ut till dessa, men tidsbristen har medfört att man inte hunnit få med den aspekten i medborgardialogen.

En viktig aspekt som vi fått ut av förundersökningen är tankarna kring att ta fram en handlingsplan som förenklar arbetet under tidspressade projekt. En handlingsplan som kan säkerställa möjligheterna för att ”förbättra ungas möjligheter att integreras i det ekonomiska systemet och deras möjlighet att engagera sig i det civila samhället” (Utvärderingsarbetet – ett styrdokument 2012).

Vårt förlag är att man går vidare och undersöker möjligheterna att ta fram en sådan handlingsplan.

Referenslista

Byström, Jan (1998). Grundkurs i statistik. 6., omarb. utg. Stockholm: Natur och kultur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Sernhede, Ove (2007). Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya Sverige. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stigendal, Mikael (2007). Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem. Malmö: Urbana studier, Malmö högskola
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/11974

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Utvärderingsarbetet – ett styrdokument, 2012.

Studieobjekt: Offentliga sittplatser i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Under vistelsen i Barcelona tittade jag på vilka offentliga sittplatser som fanns. Sittplatserna delades upp i primära sittplatser såsom bänkar och stolar avsedde för att just sitta på och sekundära sittplatser såsom murar, pollare, fontäner, trappor och andra avsatser som användes som sittplatser även om det inte var deras primära funktion.

Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.
Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.

Bänkar

Bänkar var den vanligast möbleringarna för att skapa primära sittplatserna i Barcelona. De flesta bänkarna var placerade på ställen där det även fanns tillgång till skugga. Att placera bänkar nära träd och i skuggade platser gör det möjligt att sitta under en längre och vila än om bänkarna varit placerade på öppna och soliga platser.

Bänkarna gjorde det möjligt för sällskap att sitta tillsammans, men de användes även av ensamma personer. På platser med lite folk kunde man se flera bänkar där enbart en person satt på bänken, men på platser med ett med mer folk i rörelse samsades många gånger flera om samma bänk oavsett om de kände varandra eller inte.

Placeringen av bänkarna var oftast så att de som satt på bänkarna kunde blicka ut över ett torg, en gata där det fanns folk i rörelse, men i de fall då det fanns annat att titta på, t ex havet eller naturen, var bänkarna riktade åt detta håll. Bänkarna var alltså riktade åt det som kan tolkas som det viktigaste innehållet på platsen. I vissa fall är människan viktigare än naturen, och i andra fall är det andra kvalitéer som styr ritningen av bänkarna.

Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski
Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski

Stolar

Stolar som var förankrade i marken var något som förekom på flera platser och ofta var de placerade tillsammans med bänkar på platser som erbjöd skugga.

En stol erbjuder en mer individuell plats att sitta på, ett utrymme som du inte behöver dela med någon annan, ändå är stolarna placerade nära andra stolar och bänkar. Det kan antas att de som väljer att sitta på stolarna vill vara en del av platsen och det liv som utspelar sig på platsen, vara en del av gemenskapen, samtidigt som man inte vill riskera att bli en aktör i rummets spel – man antar istället rollen som enbart observatör, eller kanske rättare sagt känslan av att enbart vara en aktör.

Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski
Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski

Trappor

Trappor fanns det på många ställe i Barcelona. Trappor i offentligt miljö användes framförallt till tre syften: Som ett sätt ta sig ner till tunnelbanan, som ett sätta att ta sig upp till en större offentlig, t ex kyrka eller statlig byggnad, samt som en plats avsedd för att sitta på.

Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna som ledde ner till tunnelbanan användes normalt inte som sittplats då dessa trappor var trafikerade av fotgängare på väg till och från tunnelbanan.

De trappor som ledde upp till kyrkor och offentliga byggnader erbjöd i många fall en blick ut över ett torg eller gata med människor i rörelse.

 

Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna, som man tydligen byggt för att erbjuda sittplatser, var placerade längst stranden och erbjöd en utsikt mot havet och hamnen. Det är en plats som förmodligen är planerad att framförallt tillgodose turisternas intresse för att njuta av solen samtidigt som man avnjuter en kall horchata vid havet. Att anlägga trappor som sittplats kan vara ett sätt att på ett ekonomiskt sätt erbjuda sittplatser till ett större antal personer samtidigt och placeras där man vet att efterfrågan efter sittplatser är stort.

Samtliga trappor erbjöd ofta en solig plats, förutom vid de tidpunkter då de skuggades av de byggnader i närheten.

 

I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Murar

Murar var också en del av stadsrummet som användes som sittplatser. Muren som sittplats upplevdes som en tillfällig sittplats, en plats för människor i rörelse, människor som var på väg någonstans, men som var tvungna att sitta och vänta. Antingen vänta på en annan person eller vänta då man står i kö.

 

Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Fönsteravsatser

Breda fönsteravsatser användes som en kort paus- och sittplats medan framför allt turister försökte orientera sig och bestämma sig för år vilket håll man skulle gå.

Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski
Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski

Pollare

Pollare längst gatan användes likt fönsteravsatser som en kortvarig och tillfällig viloplats. Beroende på storleken på pollaren kunde man antingen sitta på den eller enbart luta sig mot den. Dessa användes framför allt av personer som var på väg någonstans och antingen stod i grupp och diskuterade vart och vad de skulle göra, eller medan man väntade på någon annan i gruppen som var inne i en butik eller fotograferade en byggnad.

Pollare används som viloplats då det inte fanns några andra alternativ att sitta på.

 

Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.
Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.

Modulräcken

Modulräcken är ytterligare en tillfällig och kortvarig viloplats. Beroende på stadsrum kan de ha olika användningsområden då det på skolor ofta är en plats där man sitter en längre tid med sina vänner. De modulräcken jag hittade i Barcelona låg dock i närheten av större trafikerade gator och användes som en viloplats medan man t ex väntade på att man skulle få grönt ljus att gå över gatan.   

Studieobjekt: Ramblan som stadsrumstyp i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Samtliga av de ramblor jag tittat på i Barcelona, Las Ramblas, Rambla del Raval och Rambla de Poblenou hade en liknade fysisk grundkaraktär och ett allmänt känt ord som passar som samlingsnamn är att kalla den boulevarder (utan att fördjupa mig i definitionen för vad en boulevard är).

En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski
En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski

Den fysiska grundkaraktären var ett funktionsuppdelat gaturum. Gaturummet kantades av byggnader på båda sidor, längst byggnaderna löpte en trottoar, sedan skar enkelriktade trafikleder av rummet på båda sidor och i mitten av ramblan skapades en zon som användes för gångtrafik och vila. Mittenzonen kantades av träd och andra växter.

Träden som växer längst ramblorna skänker bl a skugga åt de som vill sitta på uteserveringar, bänkar, eller gå längst gatan. Även trafikbuller dämpas med hjälp av träden.

De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.
De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.

De olika ramblorna skiljde sig dock i social karaktär, livet, eller det sociala innehållet var av olika karaktär.

Las Ramblas

Las Ramblas, den stora turistattraktionen, lockar ett stort antal besökare ligger mellan områdena El Raval och Barri Gotic. Här trängs turister med gatuartister, gatustånd och uteserveringar. Las Ramblas är som sagt en turistmagnet, men för de boende är det, enligt de jag pratat med, en gata man helst undviker och måste man ta sig via La Rambla är det en plats man helt tar sig förbi snabbt och sedan går vidare längst parallell- och tvärgator.

Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski
Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski

La Ramblan består av fem boulevarder: Rambla de Canaletes, Rambla de Estudis, Rambla de Sant Josep, Rambla dels Caputxins och Rambla de Santa Mònica.

I byggnaderna som ligger längst La Rambla hittar vi framförallt en blandning av souvenirbutiker och restauranger, men även många moderna modebutiker som lockar såväl turister som bacelonier.

I den nordöstra delen av mittenzonen, närmast hamnen, den del som även kallas Rambla de Santa Mònica, finns inga större möjligheter för vila, förutom om man slår sig ner på någon av restaurangerna som ligger längst ramblan, här finns inga eller enbart ett fåtal platser att använda som sittplats. Ju längre från hamnen går i sydvästlig riktning desto mindre trängsel blir det och man hittar allt fler bänkar och andra platser där man kan sitta och vila eller titta på folkhavet som rör sig längst ramblan.

Gatorna som löper längst La Rambla är rikt trafikerade av bilar och trafikljusen blir en viktig del för att minska friktionen mellan biltrafikanter och fotgängare som vill ta sig längst med eller över gatan.

Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com
Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com

Rambla del Raval

Rambla del Raval ligger i området El Raval. Platsen ligger ca 500 meter väster om La Rambla. Hit har det stora folkhavet av turister inte nått helt fram, även om den ligger bland många centrala hotell och vandrarhem, och gatan får en lugnare social karaktär än La Rambla. Det är en gata som man framförallt passerar på väg från sitt hotell på väg till La Rambla och andra turistattraktioner.

Både på trottoarerna och mittenzonen är det möjligt att ta sig fram utan att behöva trängas, och i mitten zonen kan man sätta sig antingen på bänkarna eller på de lugna uteserveringar.

Träden består framförallt av palmer som ger en medelhavskänsla. Detta kan jämföras med träden på La Rambla som man inte riktigt upplever, utan där har träden en tyst närvaro och upplevs främst genom sin skuggande, skyddande, funktion. På Rambla del Raval får träden en större estetisk funktion.

Trafiklederna som löper längst Rambla del Raval är kraftigt trafikerade och man känner närvaron av en viss storstadshets.

Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski
Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski

Rambla de Poblenou

Rambla de Poblenou ligger i området Poblenou några kilometer nordost om La Rambla. Detta är område som många turister inte tar sig till och känslan man får av platsen är det ”äkta Barcelona”. Här är ett lugnt tempo och du slipper att trängas när du tar dig fram längst gatan. Gatan har gott om bänkar och uteserveringar.

Mellan olika korsningar längst Rambla de Poblenou hittar vi rondeller med bänkar. Här bjuds man in att sitta och titta på folket som passerar längst gatorna i Poblenou.

Träden längst gatan är låga och skapar känslan av ett mindre rum med ett lägre ”tak”. Här välkomnas du att sitta längre utan att stressa vidare. 

Studieobjekt: Gatuhörn i L´Eixample, Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

I området L´Eixample i Barcelona har man skapat en rutnätsplan, kallad Cerdaplanen, där de olika kvartern får avskurna hörn. Detta har medfört att korsningarna i området fått en en speciell karaktär där hörnen kommit till användning för olika funktioner.

Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.
Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.

 

Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski
Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski

Under ett besök i området inventerade jag olika användningsområden för dessa hörn. Förutom användning av hörnen upplevde jag också att hörnen skapade begränsningar i fotgängares rörelsemönster då det skapa stora oöversiktliga platser för både motortrafikanter och gående som tvingade fram en rörelse mot övergångsställena. Övergångsställena var placerade en bit in på tvärgatorna och medförde att man fick gå längre sträckor än om man hade kunnat gå fågelvägen. Då vägarna inte kändes allt för trafikerade borde det finnas bättre lösningar och bygga om hörnen för att förkorta och förenkla gångvägen för fotgängare.

Sopstationer

I flera av hörnen hade man placerat sopkärl. Ofta samsades dessa med parkeringsplatser.

En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski
En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski

Parkeringar

Parkeringsplatser användes nästan samtliga gatuhörn till. Även nedfarter till underjordiska parkeringsplatser var placerade i flera av hörnen.

Uteserveringar

Uteserveringar var inget som tog upp många av de gatuhörn jag besökte, men med jämna mellanrum dök det upp serveringar med sittplatser i hörnen som fick dela plats med parkeringar och sopstationer. Oftast var dessa uteserveringar avgränsade från parkeringsplatserna och sopkärlen med hjälp av skärmväggar och växter.

Pyttebron i Ängelholm. Fallstudie: Kommunal utvecklingsplanering

Detta inlägg ingår i en serie publicerade studieuppgifter som vi skriver vid utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling & planering på Malmö högskola. Detta är ett grupparbete vi gjorde i kursen Planeringsteori och demokratiska processer.

Pyttebron i Ängelholm

Fallstudie: Kommunal utvecklingsplanering

av
Saman Ataeian
Fevzi Hoxha
Ulf Liljankoski
Vesna Stevic

Inledning
I Trafikplan för Ängelholm 2011-2020 diskuterar man trafiken i Ängelholm fram till år 2020. Ett av målen i trafikplanen är att minska motortrafiken i centrum och öka tillgängligheten för motortrafiken till bland annat nordvästra delarna, ett område som på senare åren har utvecklats med ny bebyggelse. För att komma fram till en ny trafikplan har man tagit fram ett nollalternativ för att se hur trafikutvecklingen ser ut om man inte förändrar något, man har också tagit fram ett par andra alternativ där man beräknat hur mängden motortrafik påverkas i Ängelholm centrum om man väljer att leda om trafiken längst nya trafikleder.

De två bästa, enligt Ängelholms kommuns utredning, av alternativen handlar om att förlänga riksväg 13, Klippanvägen, och leda trafiken via en ny bro över Rönneå. Den nya bron planerar man att bygga på en plats där det redan ligger en gammal bro, Pyttebron.

Förslaget om att bygga en ny bro har resulterat i stort intresse i frågan samt reaktioner från allmänheten och en grupp som vill värna om Pyttebrons fortsatta existens anordnade namninsamling för att få en folkomröstning till skott. I augusti 2011 hade man samlat ihop ca 5000 namn med krav på folkomröstning. Efter att 49 av 51 i kommunfullmäktige som sagt ja till en omröstning resulterade detta i att kommunen anordnade en folkomröstning den 27 november 2011. (SVT.se 2011)
I Folkomröstning deltog 10937 personer, 34,47 % av det folkberättigade i Ängelholms kommun. Folkomröstningen resulterade i att 59,73 % röstade nej till att bygga Pytteleden och därmed röstade man också nej till att bygga om samt nej till att riva Pyttebron (Ängelholms kommun 2011d).

I december 2011 valde dock kommunen att gå emot folkomröstningen och ändå gå vidare med planerna om att bygga Pytteleden och därmed påverka Pyttebron.

Pyttebron i Ängelholm. Foto: Vesna Stevic
Pyttebron i Ängelholm. Foto: Vesna Stevic

Pyttebron
För att skapa en förståelse för medborgarnas engagemang kring Pyttebron tänkte vi även ge en historisk introduktion till bron, samt förklara varför kommunen ser denna sträcka som ett bra alternativ för att utveckla vägnätet.

Pyttebrons historia
Pyttebron var en gång en järnvägsbro som ingick i en järnvägsled mellan Ängelholm och Klippan. Leden kallades i folkmun Pyttebanan. Namnet Pyttebanan kommer från ordet pytte som betyder höna på skånska. Anledningen till att järnvägsleden kom att kallas Pyttebanan var att en snickare vid namn Johan Wilhelm Hall lät sina hönor sprätta runt längst järnvägsvallarna. Hönornas närvaro vid järnvägen upplevdes som störande och snickaren drogs inför rätta och dömdes till böter. Hall skrev sedan en dikt om händelsen som blev populär på orten där pyttorna (hönorna) och järnvägen nämndens, och efter detta kallades järnvägsleden för Pyttebanan och bron fick namnet Pyttebron.(Scherman 2010)
Järnvägsleden är numera nedlagd och Pyttebron har fungerat som gång- och cykelbro sedan 1958. (Ängelholms kommun 2012)

Pyttebron idag
Idag är spåren från järnvägsleden borta men i stora delar av samma sträcka går idag riksväg 13, Klippanvägen, som går mellan Ängelholm och Ystad via Klippan. Pyttebron diskuteras som ett bra och naturligt alternativ för en fortsättning på riksväg 13 och avlasta Ängelholm centrum från motortrafik. Man diskuterar hos kommunen att bygga ut riksväg 13, riva Pyttebron och på samma plats bygga en ny bro för motor-, cykel och gångtrafik.

Frågeställning
I vår frågeställning har vi valt att titta på expertrollen i förhållande till medborgarrollen och hur dessa olika roller haft möjlighet att påverka besluten samt vilka argument som lyfts fram som viktiga i förhållande till vad man vill uppnå med de trafikmål som kommunen satt upp. Vi vill titta på om medborgerliga och demokratiska rättigheterna fått stå undan för expertkunskap och hur detta i så fall påverkar det framtida förtroendet för folkomröstningar och demokrati.
Vår frågeställning blir således:
Frågeställning:

  • Finns det några goda skäl till att kommunen avfärdar resultat av en folkomröstning?

Frågan kommer vi att belysa ur ett demokratiperspektiv med hjälp av Rune Premfors (2000) teori om den starka demokratin samt med hjälp av Stig Montins bok Den moderna kommunen (2007) gällande hur dagens syn på folkomröstningar ser ut.

Teoretisk introduktion
Demokrati ur ett starkt demokratiskt perspektiv
Ur ett starkt demokratiskt perspektiv är diskussion viktigt. Med hjälp av diskussionen ska man kunna uppnå konsensus med hjälp av många direktdemokratiska inslag (Premfors 2000, s.35). Premfors diskuterar även att kunskap är en viktig förutsättning för demokratin såväl som den kan vara ett hot. Förutsättningarna handlar om att kunskap som breder ut sig bland medborgarna är tillgodo för demokratin, men kunskap som är centraliserad till en viss grupp blir ett hot (Premfors 2000, s.41f).

Vidare talar Premfors om att byråkratin, där tjänstemännen styr är ett hot mot demokratin, men som ett sätt att förvalta det offentliga är byråkratin ett nödvändigt inslag (Premfors 2000, s.67). Byråkratin ska alltså hjälpa till att upprätthålla de regler och förordningar som medborgarna diskuterat fram, men byråkratin får inte hålla ett järngrepp och styra medborgarna och diskussionen till en viss riktning.

Dagens demokrati i den moderna kommunen
Stig Montin beskriver i sin bok Moderna kommuner (2007) hur dagens relation mellan politik och medborgare ser ut. Vi kommer att använda delar där han diskuterar medborgarinflytande och folkomröstningar.

Enligt Montin finns det ett ideal inom den svenska kommunala demokratin en betoning på både medborgarstyre och politisk handlingskraft. En hög grad av medborgarinflytande anses vara viktig samtidigt som kommunen ska kunna styra och fatta svåra men rimliga beslut även om de går emot folkets vilja (Montin 2007, s 99).

Montin lyfter även fram att tjänstemännen, även om de har en tjänsteroll, måste göra sig medvetna om att de sysslar med politik och också förstå vilka värderingar som styr deras beslut (Montin 2007, s 114).
Montin nämner också att det finns problem med att politiska rättigheter inte utnyttjas av alla, man deltar t ex inte i folkomröstningar, och detta kan bero på bristande intresse samt att man inte tycker att politikerna ägnar sig år frågor som man är intresserad av (Montin 2007, s 146).

Han pekar på att generellt minskar valdeltagandet i Sverige samt att tilltro till politikerna sjunker (Montin 2007, s 147), vilket kan tyda på att man är kritisk till hur det politiska systemet fungerar.

Argument mot folkomröstningar (Montin 2007, s.155):

  • Det blir svårt att utkräva politiskt ansvar.
  • Problem rycks ur ett större sammanhang.
  • Risk för trötthet och lågt deltagande.

Argument för folkomröstningar (Montin 2007, s.155):

  • Folkviljan uttrycks direkt.
  • Demokratin vitaliseras och medborgarnas kunskaper och engagemangen ökar.
  • Det ger de politiska besluten större legitimitet.

Montin diskuterar två synsätt på folkomröstningar. Det ena är negativ syn där man anser att folkomröstningar hotar den representativa demokratin mot medborgarna som inte ser helheten. (Montin 2007, s.155). Det andra synsättet är när folkomröstningar är viktiga då medborgarna är kunniga och ansvarsmedvetna och om omröstning kan leda till bättre beslutsunderlag (Montin 2007, s.156)

Röda linjen visar Pytteledens planerande dragning. Svart cirkel visar Pyttebrons plats. (Bild: © OpenStreetMaps bidragsgivare, CC BY-SA)
Röda linjen visar Pytteledens planerande dragning. Svart cirkel visar Pyttebrons plats. (Bild: © OpenStreetMaps bidragsgivare, CC BY-SA)

Den politiska diskussionen
Politikernas intresse av att förlänga Klippanvägen och därmed utveckla Pytteleden baseras på Trafikplan för Ängelholm 2011-2020 (Ängelholms kommun 2011) samt på utredningen Komplettering av trafikplanen för Ängelholm (Ängelholms kommun2011) med en tidsaspekt som sträcker sig fram till 2030.

I trafikplanen har man tagit upp ett par mål som är centrala för hur man ska planera det framtida vägnätet (Ängelholms kommun 2011a, s 24):

  • Fortsatt utveckling av bebyggelse i centrala staden väster om Rönne å.
  • Förbättra för handeln i centrum genom att utvidga Storgatan som gågata och god
  • tillgänglighet för besökare.
  • Förbättrad tillgänglighet och tydligare förbindelser för turister och besökare till hav och
  • camping.
  • God tillgänglighet till Resecentrum.
  • Gående och cyklister ska prioriteras i centrum.
  • Hastigheterna i biltrafiknätet ska ge förutsättningar för en säker och trygg stadsmiljö och
  • minskad påverkan på stadsbebyggelsen.

Vid trafikutredningarna Trafikplan för Ängelholm 2011-2020 (Ängelholms kommun2011a), Komplettering av trafikplanen för Ängelholm (Ängelholms kommun2011b) och Idéstudie – Förbindelse över Rönne å (Ängelholms kommun2011c) har man kommit fram till att utvecklingen av Pytteleden, som påverkar Pyttebron, är det alternativ som uppfyller målen allra bäst, både trafikmässigt och ekonomiskt.

Arbetet med att ta fram lösningar för att uppnå de olika målen påbörjades i mars 2009 då politiker samt tjänstemän från kommunen, Trafikverket, Skånetrafiken och Polismyndigheten bjöds in att delta i en workshop. Här lyfte kommunen fram att man ville behålla en småstadskärna där gång- och cykeltrafik var prioriterat, vilket är ett mål som återkommer även i efterföljande möten (Ängelholms kommun 2011a, s.4, 6).

Hänsyn har även tagits till att det tillkommit ny bebyggelse i Sockerbruksområdet och Landshövdingevägen vilket medfört en ökande trafikström genom Ängelholms centrala delar.

För att ytterligare förklara vad man avsåg att lösa med en ny trafikplan förtydligar man genom att förklara att utvecklingen av trafiknätet inte är avsett att förstärka motortrafiken för “att skapa förutsättningar att utveckla de andra trafikslagen [kollektiv-, gång- och cykeltrafik] så att de övergripande målen för stadens utveckling kan uppnås” (Ängelholms kommun 2011a, s.11).

I arbetet med att ta fram en ny trafikplan tar man fram ett par olika alternativ och utvärderar hur väl de uppfyller målen. I både egna studier (Ängelholms kommun 2011a, 2011b) samt studier gjorda av konsulter (Ängelholms kommun 2011c) får man fram siffror som visar på att förlängningen av Klippanvägen och ett brobygge över Rönne å där Pyttebron idag ligger är det alternativ som innebär en stor måluppfyllelse (Ängelholms kommun 2011a, s.24, 2011b, s.14, 2011c, s.24)

Kommunen har också lyft fram att Pyttebron har ett visst kulturhistoriskt värde. (Ängelholms kommun 2011a, s 51)

Sammanfattningsvis handlar kommunens argument om att bevara känslan av stadskärna och minska trafiken i de centrala delarna, för att skapa bättre förutsättningar både miljömässigt och transportmässigt.

Den medborgerliga diskussionen
Det finns ingen tydlig medborgargrupp som aktivt kämpar för att förlänga Klippanvägen och utveckla Pytteleden. Dock har vi hittat en aktiv motståndsgrupp om kämpar för att behålla Pyttebron.
För att få fram information har vi gått igenom motståndrörelsens dokument, hemsidor och facebook sida och sammanställt de argument som de använder sig av för att rädda Pyttebron och Pyttebro området. De argument vi hittat kommer framförallt från deras hemsida och flygbladen som delats ut under motkampanjen.
Vid en snabb överblick på hemsidan Pyttebron.se hittar man följande två argument (Pyttebron.se 2011):

  • Vikten av att behålla ett av de få centrumnära naturområden som finns kvar i Ängelholm och…
  • …vilken skada det skulle innebära för vår boendemiljö om en biltrafikled skulle tillåtas rakt igenom Pyttebro-området!

För att fördjupa oss mer i argumenten så gick vi vidare och tittade på deras flygblad. De argument som vi hittat i denna information är följande (Pyttebron.se 2011):

  • Man anger att varje gång man diskuterat en trafikled genom Pyttebro-området, har detta väckt stort motstånd i kommunen. Vilket tyder på att Ängelholmsborna inte vill ha en trafikled där Pyttebron idag ligger.
  • Man ifrågasätter om det finns några större problem med trafiken i Ängelholm som motiverar stora skattefinansierade investeringar.
  • Man anser att förslaget leder till att man förstör stora delar av viktiga grön-/strövområden i innerstaden vilket, enligt Folkhälsoinstitutet, är oerhört viktigt att bevara i en stadsnära boendemiljö.
  • Man vill behålla grönytorna i Pyttebro-området och se till att de istället bevaras och byggs ut.

Sammanfattningsvis kretsar argumenten om att bevara miljö och natur samt ifrågasätter man expertkunskapen om huruvida det verkligen behövs en ny trafikled.

Motståndsrörelsens intresse i frågan resulterade till namninsamlingar, för att få till skott en folkomröstning. I slutändan fick man in ca 5000 namn med krav på folkomröstning gällande frågan om man ville förlänga Klippanvägen och därmed påverka Pyttebron eller om man ville stoppa förlängningen av Klippanvägen och därmed ”rädda” Pyttebron.

Folkomröstningen
Den 27 november 2011 hölls folkomröstningen för boende i Ängelholms kommun.

På bl a kommunens hemsida kunde man läsa följande beskrivning av folkomröstningen (Ängelholms kommun 2011e):

Folkomröstningen den 27 november handlar om en ny trafikled i Klippanvägens förlängning genom Pyttebroområdet och berör samtliga medborgare, oavsett om du bor i centrum eller utanför.
Alternativ JA i folkomröstningen betyder att du är för en ny trafikled i Klippanvägens förlängning genom Pyttebroområdet.
Alternativ NEJ betyder att du är emot detsamma.
Du kan även välja alternativet Jag avstår från att ta ställning, eller att lämna in en blank röstsedel.

Folkomröstningen slutade med att 10937 deltog i röstningen, vilket är 34,47 % av de röstberättigade i frågan. 6533 röstade nej och 4076 rötade ja. Efter att ha räknat med de som avstod att ta ställning, de som röstade blankt och ogiltiga röster slutade det med att 59,73 % av de som röstat röstade nej till en ny trafikled och förlängning av Klippanvägen genom Pyttebro-området.

Siffrorna visar alltså på att de som röstade inte ville att Pytteleden eller Pyttebron skulle förändras.

Efter att ha tagit del av folkomröstningsresultatet valde dock politikerna att gå vidare med planerna om att förlänga Klippanvägen och därmed påverka Pyttebron och Pytte-området.

Här kommer vår frågeställning in då vi valt att analysera om, finns det några goda skäl till att kommunen avfärdar resultatet av folkomröstningen.

Analys
Expertrollen, medborgarrollen och kommunala folkomröstningar
Utifrån Premfors syn så har tjänstemännen en uppgift att upprätthålla regler och förordningar. I fallet med Pyttebron har tjänstemännen fått till uppgift av att dels anordna en folkomröstning samt ta fram rapporter gällande bästa alternativet för lösa det man ser som ett trafikproblem, samt framtida trafikförutsättningar.

När det kommer till att anordna folkomröstningen har detta utifrån det vi sett följt lagar och regler som finns genom de kommunala folkomröstningarna. Där minst 10 % av röstberättigade ska lämna in en namnlista med krav på en kommunal folkomröstning, samt att detta krav går igenom i fullmäktige. För att en folkomröstning inte ska gå igenom krävs att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. (5 kap 34a § SFS:1991:900)

Här anser vi att kommunallagen fungerat som den ramlag den är avsedd att vara. När det kommer till hur folkomröstningen sedan genomfördes blev bilden av tillvägagångssättet genast otydligare. Då kommunala folkomröstningar enbart är vägledande resulterade detta i en osäkerhet kring hur man skulle hantera resultatet av folkomröstningar. Det i svenska mått mätt låga valdeltagande i den kommunala folkomröstningen gjorde det ännu svårare att veta hur man skulle använda sig av resultatet. (Sherman 2011)

Denna osäkerhet bland politiker samt den osäkerhet som det låga valdeltagandet bland medborgare antyder på att politikerna har fått, utifrån Montin (2007 s.99), fatta ett svårt beslut. Ett beslut som enligt experterna och politikerna är rimligt, men svårt att ta då man haft en folkomröstning mot sig.

Problemet med det beslut politikerna tagit utifrån tjänstemännens och experternas utredningar är enligt Montin frågan om tjänstemännen är medvetna om att de som tjänstemännen också sysslar med politik och har vägt in vilka värderingar som styr deras beslut (Montin 2007 s.114).

Här kan vi även diskutera det argument för folkomröstningar som Montin anger (2007 s.155) där han menar att ”folkviljan utrycks direkt”. Frågan är huruvida en kommunal folkvilja verkligen uttrycks i röstresultatet eller om det handlar om en väldigt geografiskt begränsad folkvilja. Frågan är också om denna geografisk begränsade folkvilja bör styra beslut som påverkar trafikplanen för en hel kommun.

Här kan vi titta närmare på expertrollen och deras uppgift att ta fram uppgifter om hur man bör utforma trafikplanen som ska garantera invånarna i hela Ängelholms kommun en bättre miljö. Experternas argument för att anlägga Pytteleden baseras på noggrann efter forskning och kunskap, medan motståndsgruppens argument framförallt verkar baseras på affektionsvärden, även om man framhäver argument för att bevara grönytorna i stadsnära miljöer. Enligt Montin diskuteras det även att medborgarna kan ha svårt att se helheten i kommunal planering (Montin 2007 s.155)

Generellt enligt Montin är ett argument mot folkomröstningar att det kan vara svårt att utkräva ett politiskt ansvar (Montin 2007 s.155). Just vikten av någon tar politiskt ansvar kan vara en av anledningarna till att politikerna valt att går vidare med planerna om Pytteleden då detta är den plan som politikerna känner sig säkra i och vågar ta ansvar för.

Diskussion
Med denna information i bagaget vill vi försöka redogöra om vi tycker att i detta fall funnits goda skäl till att kommun avfärdar folkomröstningen. Vår inledande fråga löd:

Finns det några goda skäl till att kommunen avfärdar resultat av en folkomröstning?

Generellt tycker vi inte att frågan är så lätt svara på.

Vi anser dock att hanteringen av röstresultaten hade kunnat underlättas om man i ett tidigt stadium berättat för medborgarna om hur man skulle använda resultatet. Hade fler vetat att det bara skulle vara vägledande hade reaktionerna efter att kommunen valt att gå emot resultatet inte varit så negativa. Kommunen borde också ha satt en gräns för hur många man anser borde ha deltagit i folkomröstningen för att rätta sig efter resultatet. T ex hade man kunnat säga att för att röstresultatet ska vinna kraft bör minst 80 % av de röstberättigade delta i omröstningen.

Problemet med att man anordnar en folkomröstning utan tydliga regler om hur resultatet kommer att påverka framtida beslut kan resultera i en större misstro till att delta i folkomröstningar och tilltro till politiker.

Skälen till att avfärda resultaten av en folkomröstning kan vara, som man gjort i detta fall, att valdeltagandet är lågt och de som inte röstar kan tolkas som att de lämnar över till politikerna att avgöra och inte har något eget intresse i frågan. Hur skulle det t ex se ut om det bara dök upp två personer av 10 000 och röstade, skulle det bli ett giltigt röstresultat? Om deltagandet är lågt bör avgöras utifrån tydliga riktlinjer om vad man anser vara ett högt deltagande samt sättas i relation till hur det ser ut i andra kommuner i dagsläget. Man bör även väga in experternas roll som kan se helheter och som har stor kunskap i att planera och utvärdera miljöaspekter, som tillskillnad mot de boende i ett visst område kanske röstar utifrån affektionsvärden och områdesbegränsade intressen och inte med helheten som utgångspunkt i sina argument. Att avfärda folkomröstningar är inte rättvist mot dem som röstat och det kallas inte för demokrati.

Skäl till att inte avfärda kan vara att man värnar om det nuvarande demokratiska systemet och medborgarnas tro på en fungerande demokrati. Det kan också handla om att man från början borde ifrågasätta kommunens plan om att deras mål verkligen är ett behov. Kanske är förändringen av ett område inte nödvändigt och idén om ett centrum för framförallt gång- och cykeltrafik bara en trend som bör ifrågasättas.

Kunskap kring frågan om hur man bäst hanterar trafiken utifrån de mål som kommunen satt upp anser vi att tjänstemännen och experterna är bäst insatta i. Med målen som utgångspunkt är det därför möjligt att experternas roll och kommunens beslut som baseras på denna kunskap är korrekt.

Den demokratiska processen borde antagligen ligga på ett tidigare plan för att ta reda på om invånarna i kommunen verkligen är intresserade av att minimera motortrafiken i centrum. Fler medborgare har också en relation till stadens centrum och att rösta om hur utvecklingen i de centrala delarna hade kanske engagerat fler i frågan kring den framtida trafikplanen.

Vi menar alltså att tjänstemännen och experterna samt politikernas beslut baseras på expertkunskap i en sakfråga, och att man gör fel när man frågar medborgarna i sakfrågor. Istället bör medborgarna få frågan på ett generellt plan kring hur kommunen i grova drag ska utvecklas och utifrån detta får sedan kommunen arbeta fram lösningar.

Svaret blir något ambivalent, men vi har valt att gör en grov generalisering kring vad vi anser vara en lösning och svar på vår frågeställning. Vi anser att det kan finnas skäl att avfärda en folkomröstning, framföra allt i sakfrågor, där experter satt sig in i problemet och förstår det bättre än medborgarna samt om det är ett lågt valdeltagande (lågt utifrån gränser som satts upp innan folkomröstningen). I mer generella frågor med ett högt valdeltagande bör man dock sätta demokratin och medborgarnas tillit till politiken i det främsta rummet.

Diskussionsfråga vid seminarium

  • Vilka konsekvenser har det för folkets förtroende för demokratin?

Referenser
Litteratur:
Montin, Stig (2007). Moderna kommuner. 3. uppl. Malmö: Liber
Premfors, Rune (2000). Den starka demokratin. Stockholm: Atlas

Lag:
SFS 1991:900. Kommunallagen. Stockholm: Justitiedepartementet

Tidningsartiklar på webben:
SVT.se. 2011. Folkomröstning om Pyttebron. SVT.se. 23 augusti http://svt.se/2.33782/1.2509551/folkomrostning_om_pyttebron [Hämtad 2012-04-17]

Ängelholms kommun (2011a): Trafikplan för Ängelholm 2011-2020. Ängelholm: Ängelholms kommuns kommunledningskontor, stadsarkitektkontor och tekniska kontoret.

Ängelholms kommun (2011b): Komplettering av trafikplanen för Ängelholm. Helsingborg: Ramböll trafik- och samhällsplanering.

Ängelholms kommun (2011c): Idéstudie – Förbindelse över Rönne å. Malmö: Tyréns AB.

Ängelholms kommun (2011d): Folkomröstning 2011. Röstresultat. http://ängelholm.se/Kommun-politik/Folkomrostning-2011/Folkomrostningsresultat-2011/. [Hämtad 2012-04-18]

Ängelholms kommun (2011e): Folkomröstning 2011. http://ängelholm.se/Kommun-politik/Folkomrostning-2011/ [Hämtad 2012-04-18]

Ängelholms kommun (2012) Broarna i Ängelholm, från hamnen till Höja. http://ängelholm.se/Uppleva-gora/Bibliotek/Bibliotekets-tjanster/Slaktforskning/Angelholmsbygdens-historia/Artiklar/Gator-och-torg/Broar/ [Hämtad 2012-04-17]

Scherman, Tove. 2010. Bussresenärer reste i Pyttebanans spår. Helsingborgs Dagblad. 13 september. http://hd.se/angelholm/2010/09/13/bussresenarer-reste-i-pyttebanans/ [Hämtad 2012-04-17]

Scherman, Tove. 2011. Flera förklaringar till lågt valdeltagande. Helsingborgs Dagblad. 28 november. http://hd.se/angelholm/2011/11/28/flera-forklaringar-till-lagt/ [Hämtad 2012-04-17]

 

Byggd miljö: Människa, vardag och planering – Individuell uppsats

Detta inlägg ingår i en serie publicerade studieuppgifter som vi skriver vid utbildningen Stadsbyggnad, stadsutveckling & planering på Malmö högskola. Kvalitén på innehållet i dessa studieuppgifter är inte alltid hög. Följande text fick jag i alla fall VG på (Man kan inte få högre än VG 😉 ) även om jag hade svårt att anpassa mitt skrivande till uppgiftens tema.

Individuell uppsats
Byggd miljö: Människa, vardag och planering

av Ulf Liljankoski

På vilka sätt har kurslitteraturens teorier om urban välfärd, mobilitet och människors vardag relevans för planeringen?
”[G]od teori hjälper oss att uppmärksamma problemen, visar på strategier och påminner om vad som är väsentligt” enligt forskaren John Forester (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:69).

Teorier finns det gott om, det får man uppleva inte minst när man läser på universitet, men även i vardagen finns det härskande teorier som ständigt gör sin röst hörd i dagstidningar och populärkultur.

De härskande teorierna ifrågasätts alltid från något håll, antingen inom den akademiska världen men även av personer som jobbar och lever i en viss situation och därför får erfarenhet av hur något fungerar och inser att verkligheten inte alltid överensstämmer med teorierna. Ibland måste någon vara först med att påtala att ”här är det nog något som inte stämmer”, någon måste vara den som vågar säga annat än vad de flesta andra säger och man måste våga tala om att en förändring måste ske om vi ska lösa ett visst problem.

Det är här teorierna kommer in och blir relevanta för planeringen. Teorierna ska påminna oss om att alla svar inte är givna, hjälpa oss att sätta oss in i ett problem och lösa det på platsen utifrån platsberoende behov. Vi ska också förstå att alla problem inte är specifika för en plats och kan lösas med insatser på en viss plats utan ibland kan det behövas större fundamentala förändringar i samhället för att lösa ett växande problem.

Teorierna kan också delas upp i teorier som har som syfte att lösa eller peka på vardagsproblem och teorier som har som syfte att peka på och lösa ideologiska förankrade problem.
Båda former av teorier är viktiga anser jag.

Ideologiska problem
Ideologiska problem är inget man förändrar genom ett enkelt beslut, utan handlar om en i grunden långsam förändring i t ex ett lands kultur och den allmän uppfattning hos befolkningen om hur ett samhälle bör vara.

Här ifrågasätter vi framförallt samhället, vi ser att ett visst fenomen har sin rot i grundläggande föreställningar om vårt levnadssätt. Dessa föreställningar kan t e x vara kulturellt förankrade, religiöst förankrade och politiskt förankrade.
Exempel på fundamentala ideologier är övergången från att tro att Jorden är platt och solen kretsar kring Jorden till att Jorden är rund och kretsar kring solen. En sådan djupt rotat allmän uppfattning är inget man förändrar på en dag med hjälp av ett enkelt beslut.

Ett annat exempel är den kulturellt förankrade Du-reformen där man i Sverige långsamt gick över från att använda ordet ni, samt titlar såsom herr, fru, magister, direktör etc vid tilltal och istället gick över till att säga du eller enbart personens tilltalsnamn. Du-reformen brukar i ett tidsperspektiv förläggas till slutat av 1960-talet, men det var egentligen en lång process, både innan och efter 1970-talet, där attityder i samhället förändrades och folket ”lärde” sig att säga du istället för ni eller direktör Karlsson.

Till de ideologiska problemen räknas även bl a feministiska teorier om hur kvinnan förtryckts i en mansdominerad värld.

Ideologiska teorier hjälper oss därför att ifrågasätta om det krävs större förändringar för att lösa ett visst problem. Det kan också hjälpa oss att möta större förändringar i samhället som revolutionerar vårt sätt att leva, t ex hur snabbare och lättillgängligare transportmedel gör oss mer mobila. Samt hur Internet minskar behovet av att utföra vissa tjänster på annan plats i hemmet och minskar vårt behov av mobilitet och platsnärvaro.

Vardagliga praktiska problem
Vardagliga, praktiska, problem har sin plats innanför de ideologiska ramarna. Här handlar det inte om att lösa problem genom fundamentala förändringar utan om hur man löser frågor som att handeln flyttar ut från stadens centrala delar, hur man lockar turister till staden eller hur man motverkar kriminalitet med de redskap man har och hur man förbättrar dessa redskap.
Här ifrågasätter vi inte samhället, vi anklagar inte samhället för att vara det som ger upphov till ett problem. Istället är det platsen som är problemet, platsen har inte anpassat sig till samhället.
Larsson och Jakala (2008) anser att vi idag behandlar symptomen mer än själva problemet när det gäller otryggheten för kvinnor i offentliga rum. Vi löser de vardagliga problemen med säkerhetsinsatser, men i själva verket hade vi behövt att lösa problemen på ett fundamentalt plan där samhällets och männens syn på kvinnor måste ändras (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:124).
Att lösa vardagliga problem kan därför ses som att man löser symptomet men inte grundläggande problem.
Givetvis är det viktigt att lösa dessa problem här och nu, men man måste också förstå att roten till kan finnas på det ideologiska planet.

Söka svar på fler plan
Vi måste alltså resonera på flera plan när vi söker lösningar på ett problem eller förklaringar på ett samhällsfenomen för att sedan kunna angripa problemet på ett ideologiskt plan eller på ett vardagligt plan.

Val och vägskäl
En viktig aspekt i samtliga teorier är även det politiska ställningstagandet. Langdon Winner pekar på hur den styrande politiken påverkar och skapar förutsättningar för olika vägar av samhällsutveckling. Framförallt pratar Winner om hur valet av tekniska lösningar påverkar och hur dessa tekniker i sin tur skapar nya behov och förutsättningar för samhällsutvecklingen (Winner 1980:122).

Sådana teorier vill belysa att det är viktigt att även se konsekvenser av vissa val, varför vissa beslut tas och på så sätt göra det möjligt att resonera och hitta långsiktiga lösningar för samhället. Samt måste vi beakta såväl primära konsekvenser som sekundära konsekvenser (Winner 1980:130).

Barriärer
I samhället finns det många olika grupper med olika behov och önskemål, t ex handikapporganisationer, kvinnorättsrörelser, pensionärer och barn mm. När man planerar en fungerande staden ur ett vardagsperspektiv är det viktigt att lyssna på alla dessa grupper och ta till sig synpunkter på hur staden ska utformas för att vara tillgänglig för alla. Många grupper jobbar också politiskt för att skapa förändringar och förståelse för förbisedda barriärer som man tidigare i tänkt på (Winner 1980:125).

Allteftersom flera grupper involveras i stadplaneprocessen hittar man barriärer för olika grupper som måste lösas. Bland annat vill man göra staden och butiker mer tillgänglig för handikappade, man vill göra gågator gåvänliga för gamla (Gehl, J 2006:135), man vill skydda barnen från att behöva gå över tungt trafikerade gator mm.

En barriär kan vara jämlikhet i utbud av varor, tjänster, nöjen som ska tilltala och göras tillgängliga för både män och kvinnor (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:38). Staden bör utifrån detta synsätt formas och planeras på ett sätt som gör det möjligt att tillgodoser flera gruppers behov.

Man måste också lära sig att avgöra hur representativa olika synpunkter är (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:93)

Det viktiga för att skapa en rättvis stad att fler än enbart stadsplaneraren och politiker involveras i stadsplaneringen då det finns en risk att många grupper förbises. Ett förbiseende som många gånger grundar sig i okunskap om olika grupper behov.
Därför blir det också viktigt att med hjälp av teorierna kunna analysera vilka som styr utvecklingen och samhällsplaneringen (Harvey, D 2011:15).

Vilka eventuella konflikter kan det finnas mellan de olika teorierna?
Frändberg, Thulin & Vilhelmsson (2005) resonerar framförallt kring som teorier handlar om att lösa problem i vardagen, Harvey (2011) däremot pekar på att problem har ideologiska grunder. Utifrån Harveys syn att se sakerna kan bara problem lösas på kort sikt och motsvara en viss politisk grundsyns inställning till en lösning till problemet. Vi löser alltså inte grundproblemet som bör vara för människans bästa utan istället löser vi ett problem inom ett visst politiskt eller ideologiskt ställningstagande.
Frändberg m fl ger dock bättre utrymme för att kunna jobba med, beräkna och på så sätt försöka lösa problem som är en del av vår vardag.

Även om rörlighet ”frikopplar människor från platsens bojor och band” (Frändberg, L., Thulin, E. & Vilhelmsson, B 2005:13) kan rörligheten även bli en tvingande kraft, enligt Harvey (2011), som gör att vi måste ta oss från en plats för att tillgodogöra oss viss kunskap eller tjänster. Harvey menar att tekniken inte alltid förbättrar utan skapar även ny krav, men att vi ändå bör söka efter och fokusera på idéer som verkar frigörande (Harvey 2011:101).

Harvey pekar också på hur många städer idag satsar på kortvariga och diskutabla framgångar genom investeringar i attraktioner – en ”förkärlek för utformning av urbana fragment snarare än sammanhängde samhällsplanering” (2011:121). Här missar många av de andra teorierna diskussionen kring vad som verkligen är väsentligt i stadsplanering. Frågan om vem och varför vi bygger och planerar staden. Istället för att bygga en handikappanpassad konserthall, bör man kanske satsa på att främja sociala relationer i grannskapet.
Dock måste man tänka på att dessa teorier jobbar på de olika planen, ideologiskt och praktiskt, och båda bör få utrymme i planeringen.

De flesta teorierna är överens om att det i alla beslut finns någon form av maktspel. ”All planering innebär någon form av maktspel” (Larsson, A. & Jalakas, A. 2008:78) och Harvey (2011) diskuterar kapitalets makt.

Vilka frågor skulle du vilja ställe i en egen studie av urban välfärd, mobilitet och människors vardag i Malmö?
Övergripande frågor om staden
Min fråga är därför vad invånarna anser vara det viktigaste för Malmö? Vilka problem är viktigast att lösa för att man ska trivas i staden? Vad är det som får någon att vilja stanna i en stad? Vad är det som får en att flytta till e stad?
Vilka kvalitéer har staden?
Vilka kvalitéer har andra städer som Malmö inte har? Vad skulle få någon att flytta härifrån? Vilka svagheter har Malmö?

Byggandet av staden
För vem och varför bygger vi samhället?
Vem planera åt oss och hur mycket vet de om invånarnas intressen?
Vilken roll har den privata sfären och vilken roll har den offentliga sfären? Vem är drivandei förändringar av staden?
Fyller landmärkena någon viktig funktion för trivseln i staden? Löser landmärkena några problem?
Har städers tävling mot varandra skapat en ond cirkel eller kanske bara tidsenlig anda av ett tävlande?

Social välfärd
Har företagsetablerandet blivit i staden blivit viktigare än social trivsel?
Varför är man rädd för att staden ska stagnera? Finns det positiva och negativa sidor med en stad som skulle välja att fokusera på att lösa problem med social välfärd och helt sluta med marknadsföring och utbyggnad av attraktioner?
Har turismen blivit en alldeles för viktig näring för staden och de lokala företagen?

Ekonomi
Har ackumuleringen av kapital, den vinstdrivande staden, blivit viktigare än att bygga trivsel för människan?
Hur utvärdera man om investeringar i tidsvinster är värda investeringen i t ex utbyggnaden av kollektivtrafik, hur vet ma om det bara bli ren satsning som skjuter sidan om målet?
Hur avgör man vilka delar som måste tillgodoses för att investeringar ska bli lyckade och utnyttjas till fullo för att betala tillbaka investeringen, t ex vilka färdsätt som kan vara värda att investera i?

Miljö
Hur hittar vi ekonomiskt hållbara kortsiktiga lösningar på de miljöproblem som flyg-, buss-, bil- och annan trafik medför?
Hur hittar vi ekonomiskt hållbara långsiktiga lösningar på de miljöproblem som flyg-, buss-, bil- och annan trafik medför?

Utveckling och anpassning av stadsrummet
Utvärdera möjligheter med att etablera företag i stadsrummet när det förändras och människans närvaro förskjuts till hemmet samt hitta ny funktioner för rummet.
Vilken form av företag passar i staden idag?
Vilka funktioner är viktiga för att man ska ta sig till en viss plats? Varför väljer man en handelsplats framför en annan?
Hur används platsen och vem använder platsen? Hur tillgänglig är den?
Undersöka tillgänglighet på platsen men också tillgänglighet till platsen. Hur gör man för att inte utesluta grupper i samhället? Anpassar man både platsen och sättet att ta sig dit?
Vilka behov kan tillgodoses lokalt och vilka kan tillgodoses regionalt? T ex bibliotek, kulturell verksamhet, idrottsanläggningar etc. Mät tillgänglighet i tid och rum. Hur långt bort kan en viktig verksamhet ligga i tid, vilka möjligheter kräver invånarna att ta sig dit?
Vilka funktioner saknar man? Vilka funktioner klara man sig utan?

Referenslista
Frändberg, L., Thulin, E. & Vilhelmsson, B (2005). Rörlighetens omvandling. Om resor och virtuell kommunikation – mönster, drivkrafter, gränser. Studentlitteratur.
Köp hos Bokia  | Bokus

Gehl, J. (2006). Life Between Buildings. Danish Architectural Press.
Köp hos Bokia | Adlibris

Harvey, D. (2011). Ojämlikhetens nya geografi: texter om stadens och rummets förändringar i den globala kapitalismen. Atlas, Stockholm.
Köp hos Bokia | Bokus

Larsson, A. & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa!: samhällsplanering ur ett genusperspektiv. 1. uppl. SNS förlag, Stockholm
Köp hos Bokia  | Bokus

Winner, L. (1980). Do Artifacts Have Politics? Daedalus, Vol. 109, No. 1. Modern Technology: Problem or Opportunity? The MIT Press. S 121-136.

Nybörjartag i Google SketchUp – Del 2

Vår kurs Digitala verktyg I har nu börjat och tid till att lära sig hantera Google SketchUp är inlagd i schemat. I denna uppgift kallad ”Villan Exteriör” skulle vi skapa en 1½-2 plans villa med trädgård. Jag tog chansen att ge mig på ett av mina favoritvillor i Åstorp.

Jag använde dock bara villan som inspiration och Google SketchUp modellens mått är dock inget som följer villans verkliga mått, utan jag har bara uppskattade mått och placeringar, samt har jag inte jobbat med detaljer eller exaktheter i exteriören. Insidan har jag inte heller arbetat med.

Villan i Google SketchUp. Bild: Ulf Liljankoski
Villan i Google SketchUp. Bild: Ulf Liljankoski

 

Inspirationsbild: Esplanaden 20, Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski
Inspirationsbild: Esplanaden 20, Åstorp. Foto: Ulf Liljankoski

 

Lär dig Google SketchUp
Google SketchUp 8 for Dummies av Chopra, A. (2010). Wiley, Chichester; USA.
Köp hos AdlibrisBokia | Bokus