Stadskärneutveckling: Handlingsplan för att ”rädda” handeln i centrum

Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte tar ställning för eller emot externa köpcentrum. Såväl externa köpcentrum som e-handel och postorder (distanshandel), är likt handeln i stadskärnor, olika former av försäljningsmetoder som fungerar så länge de skapar ett värde för konsumenten.

I detta inlägg kommer jag dock att diskutera några aspekter som butiker i stadskärnan idag bör beakta och fokusera på för att bli livskraftiga.

En anekdot

Jag vill gärna berätta en (sann) anekdot som handlar om det problem som butikerna i stadskärnorna idag står inför.

För ett tag sedan skulle jag köpa en ny datormus, då jag lyckats förstöra min gamla genom att tappa den i golvet en gång för mycket. Min första tanke var att nu måste jag ta mig till Väla för att köpa en ny datormus (Väla köpcentrum är ett av två närbelägna köpcentrum där jag bor för tillfället).

Att ta sig till köpcentrumet skulle antingen kräva att jag körde dit på ca 20 minuter, eller tog bussen i 35 minuter, enkelväg, och sedan skulle jag behöva spendera tid på att gå runt där i jakt på en datormus. Totalt räknade jag med att det skulle ta ca 2-3 timmar med rese- och väntetider – något jag överhuvudtaget inte hade lust med.

Plötsligt slog det mig att vi faktiskt hade minst två butiker i Åstorp centrum som säljer datormöss. Glatt gav jag mig i väg till centrala Åstorp och inom en halvtimme hade jag min nya fungerande datormus i hemmet.

Positionering

Vad jag vill säga med den här anekdoten är att, idag är ett stort problem för dagens stadskärnor att vi som konsumenter alldeles för snabbt tänker på närmsta externa köpcentrum som vår huvudkälla till de varor vi behöver. De externa köpcentrumen har gjort ett väldigt bra jobb med att, som vi kallar det inom marknadsföringsbranschen, positionera sig. Köpcentrumen har blivit det första många av oss tänker på när vi ska utföra våra inköp.

Detta är det är det första problemet – Externa köpcentrum har en starkare position än stadskärnan, i vårt medvetande.

Rädda stadsbutiker från ekonomisk undergång

Det andra problemet är att många butiker i stadskärnan inte vill anpassa sin affärsmodell – man vill köra på i gamla hjulspår.

Det dagens stadsbutiker behöver är inte regleringar som förbjuder konkurrerande handelsformer såsom externa köpcentrum eller distanshandel. Butikerna i centrum behöver förändra sina affärsmodeller.

Det är viktigt att anpassa sig till hur dagens marknad ser ut, och nå ut till kunderna där de befinner sig, och de som är flexibla och börjar använda sig av ”nya” försäljningsmetoderna och marknadsföringsmetoder kommer att bli livskraftiga.

Min rekommendation är att dels måste man gemensamt, likt flera stadskärnor gör idag,  jobba mer inriktat med att positionera sig/marknadsföra sig, att bli den första handelsplats som köparen tänker på när de ska utföra sina inköp, dels måste man, som enskild butik, börja jobba mer med att hitta nya försäljningskanaler såsom e-handel.

Nå ut via nya försäljningskanaler

Bra kanaler att börja med för att nå ut i e-handelsvärlden, utan att göra för stora investeringar, är i dagsläget merförsäljningskanaler/marknadsplatser såsom CDON Marketplace, Fyndiq, Tradera etc (och inom en snar framtiden kanske även Amazon och eBay). För att börja använda dessa kanaler som försäljningskanaler är den tekniska kunskapen inte en alltför stor tröskel.

Samt skulle jag rekommendera att man började sikta mot att själv driva en webbutik i liten skal (idag är det relativt lätt att komma igång med en enkel e-handel, det är dock svårare att nå ut till kunder p g a av den allt hårdare konkurrensen på nätet – därför är är de tidigare nämnda marknadsplatserna en bra början då de är duktiga på att driva trafik och bearbeta både nya och gamla kunder som kan få upp ögonen för dina produkter).

Anpassa dig

Att behöva anpassa sig till nya försäljningsformer och vara flexibel är inget nytt fenomen. Så har det alltid varit, samhället, tekniken och våra behov förändras hela tiden, och den som anpassar sig, eller den som ser möjligheter i de nya teknikerna är de som blir vinnare.

Och det är inte bara handeln i stadskärnan som utmanas idag. Lite kort kan man säga att:

  • Handeln i centrum har de senaste decennierna utmanats av extern handeln/externa köpcentrum.
  • Handeln i centrum och externa köpcentrum har det senaste decenniet utmanats av webbutikerna.
  • Webbutikerna har se senaste åren utmanats av marknadsplatserna/merförsäljningskanalerna.

Utbilda näringsidkarna i stadskärnan och samarbeta

Det är givetvis inte alltid lätt att ändra på en försäljningsteknik man använt sig av under flera decennier.
Det tycks finnas ett behov av att utbildas dagens butiksinnehavare för att kunna ta sig över de initiala trösklarna som det alltid innebär att anamma nya försäljningsmetoder.
Samt tycks det finnas ett behov av att i stadskärnan gemensamt arbeta för att positionera sig som den första platsen som köparen tänker på när de går i inköpstankar.

Avslutning

I detta inlägg har jag enbart nuddat vid idéerna om hur jag anser att man bör jobba med att ”rädda” sin butik. Idéerna är givetvis inte enbart användbara för butiker i stadskärnor.

Själv har jag jobbat med e-handel i tio år, jag har drivit fysisk butik i Åstorp centrum, jobbat alltmer med marknadsplatser på nätet de senaste åren, studerat utvecklingen av externa köpcentrum, följt samhällsdebatten kring externhandeln, samt själv förändrat min affärsmodell under tio års utveckling med ökad konkurrens inom e-handelsvärlden.

Har du frågor gällande de idéer jag tagit upp, intresse av en föreläsning kring hur man man kan jobba för att hitta nya försäljningskanaler etc är du välkommen att kontakta mig.

Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

En statistisk analys av sambandet mellan servicebredd och servicegrad i skånska centralorter, och avståndet till externa köpcentrum i Skåne.

Artikeln kan även laddas ner i pdf-format här:
Hur påverkas de skånska tätorternas servicebredd och servicegrad av externa köpcentrum?

1. Inledning

En återkommande diskussion inom stadsbyggnadsdebatten är diskussionen om hur externa köpcentrum påverkar vår livsmiljö, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Ett av de vanligaste argumentet mot etablerandet av externa köpcentrum handlar om att allt fler väljer att köra bil till butiker som inte är centralt belägna. Externa köpcentrum uppmuntrar till ett ökat användande av bil, vilket i sin tur påstås öka koldioxidutsläppen och därmed påverka miljön negativt. Ett annat argument är att butiker i stadskärnan konkurreras ut av butiker i externa köpcentrum. Detta leder i sin tur till att de tidigare mötesplatserna i stadskärnan försvinner, då människorna uträttar sina inköpsbehov på externa köpcentrum. Huruvida externa köpcentrum verkligen är en aktör som utarmar vår vardag genom att påverka miljön och det sociala livet är dock svårt att avgöra, då det finns många variabler att beakta1)Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.. En vanlig diskussion gällande de sociala och ekonomiska aspekterna handlar om den döende stadskärnan, och många kommuner eftersträvar att skapa en levande stadskärna. Dels ses en lokal handelsplats i stadskärnan som en viktig del för att upprätthålla en levande stadskärna, och dels ses delar av handeln som viktiga servicefunktioner som förser invånarna med service. Närheten till dessa servicefunktioner kan, utifrån diskussionerna, tänkas vara viktig för personer som har svårt att ta sig till externt belägna handelsplatser. Samtidigt råder det stor variation gällande vad en levande stadskärna leder till och varför det är eftersträvansvärt2)Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan..

Det finns många frågetecken kring vad etablerandet av externa köpcentrum egentligen medför för såväl människa som natur. I den här artikeln kommer jag att fokusera på hur tillgängligheten till olika servicefunktioner påverkas. Som beroende mätvariabler för tillgängligheten till servicefunktioner har jag använt mig av servicebredd och servicegrad. Dessa två begrepp förklaras i kapitel 2.1.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med den här artikeln är framförallt att testa en modell som analyserar externa köpcentrums effekt på kringliggande tätorter. Detta är de första stegen i att ta fram en modell. Flera variabler som kan tänkas vara viktiga i en sådan här analys har inte tagits med i denna försöksmodell. I detta skede valdes (1) servicebredd och (2) servicegrad ut som beroende variabler, och (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km som oberoende variabler.

De vägledande frågeställningarna i artikeln är:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?
  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Dessa frågeställningar kommer att belysas med fyra teoretiska modeller som presenteras i kapitel 3.4.

2. Teoretiska utgångspunkter

Det finns flera variabler som skulle vara intressanta att analysera, t ex socialt kapital, entreprenörskap, antal butiker i stadskärnan, boendes trivselupplevelse och upplevelse av tillgängligheten till servicefunktioner inom olika grupper etc. På grund av svårighet att ta del av sådan data, samt en begränsad tidsram för denna modellutvärdering, valdes variablerna servicebredd och servicegrad ut som viktiga variabler som skulle kunna tänkas påverkas av närbelägna externa köpcentrum.

2.1. Servicebredd och servicegrad

Stina-Kajsa Andersson har, tillsammans med myndigheten Statistiska centralbyrån (SCB), arbetat med att sammanställa ett statistiskt mått på hur god service olika tätorter har. Dels mäter man servicebredd genom att räkna hur många olika sorters servicefunktioner en tätort har, och dels mäter man servicegrad genom att beräkna antalet servicefunktioner per 1000 invånare tätorten har (Andersson 2014:4).

Måtten kan förstås som ett mått på tillgänglighet till servicefunktioner i svenska tätorter.

Anderssons analys av servicebredd och servicegrad har även visat på att de två variablerna inte nödvändigtvis är kopplade till varandra, en tätort med högt värde på servicegrad behöver inte ha ett högt värde på servicebredd. Med andra ord, även om en tätort har många servicefunktioner per 1000 invånare betyder det inte att de har ett brett utbud av servicefunktioner, utan det kan betyda att de har ett fåtal olika sorters servicefunktioner som fördelas på ett litet antal invånare. Antalet invånare i tätorten påverkar därför värdet på servicegraden. T ex får en stor tätort med ett stort antal olika sorters servicefunktioner ett lågt värde på servicegrad då fler invånare delar på samma servicefunktion.

2.1.1. Servicebredd

Servicebredd delas in i sju olika klasser (1-7), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 7. Ju högre värde en tätort har i servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.

2.1.2. Servicegrad

Servicegrad delas in i nio olika klasser (1-9), där det lägsta värdet är 1 och det högsta värdet är 9. Ju högre värde en tätort har i servicegrad desto fler servicefunktioner har tätorten per 1000 invånare. Ett högt värde på servicegrad behöver inte innebära att tätorten har många olika sorters servicefunktioner.

Tabell 1: Sammanfattning av servicebredd och servicegrad
ServicebreddServicegrad
Antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc)10)Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).
.
Antal klasser (klassvärde): 7

Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten. Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.
Antal servicefunktioner per 1000 invånare.

Antal klasser (klassvärde): 9

Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten. Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

2.2. Definition av externt köpcentrumen

Den definitionen av externa köpcentrum, som jag valt att använda mig av i den här artikeln, är att det är en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats3)Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum)..

3. Metod, material och avgränsning

För att visualisera och beräkna samband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad har jag dels använt mig av datorprogrammen ArcGIS 10.1 och QGIS 2.6 för att bearbeta geografisk data, samt datorprogrammen SPSS och PSPP för att utföra statistiska analyser av datamaterialet.

3.1. Kartmaterial

Kartmaterial med gränser och geografiska punkter har jag hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB), Lantmäteriet samt från egenproducerat material. Kommun- och landskapsgränserna kommer från SCB, tätorternas geografisk placerade punkter kommer från Lantmäteriet och eget insamlat material, och placeringen av geografiska punkter för externa köpcentrum kommer från eget insamlat material.

3.2. Statistiskt material

Statistiska material gällande olika tätorters servicebredd och servicegrad hittade jag i bilagorna till Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014). Då jag under arbetsprocessen inte hade någon färdig tabell från SCB att använda mig av sammanställde jag datamaterialet i en tabell på egen hand.

3.2.1. Begränsningar i datamaterialet

Det finns även begränsningar i det använda datamaterialet. Dels är det inte helt beprövat och det kan därför vara svårt att veta om det verkligen mäter vad det avsett att mäta. Den teoretiska ramverket, gällande tillgänglighet till servicefunktioner, som ligger till grund för variablerna servicebredd och servicegrad anser jag hålla hög kvalité. Materialet har även fått stöd från SCB (Andersson 2014:35)4)Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd..

I datamaterial har Malmö redovisats som en uteliggare (outlier) när det gäller servicebredd och har därför inget värde på servicebredd (Andersson 2014:21). Ingen data redovisas för Arlöv (centralort i Burlövs kommun), varken för servicebredd eller servicegrad, då Arlöv räknas till Malmö tätort. Jag har dock valt att ge Arlöv samma värde på servicegrad som Malmö tätort då Arlöv, som sagt, tillhör Malmö tätort.

3.3. Rumsliga avgränsning

För att göra arbetet hanterbart under rådande tidsbegränsning valde jag att fokusera på centralorterna i Skånes kommuner. Jag har alltså uteslutit de tätorter som inte är centralorter. Anledningen till detta är att jag tyvärr inte hann skapa en tabell med samtliga värden på servicebredd och servicegrad för samtliga tätorter, då en sådan tabell inte gick att få tag på, eller sammanställa, inom tidsramen för denna artikel. Det är även ofta fokus på centralorterna när man diskuterar stadskärnan och ett levande centrum5)I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.. Jag valde även att enbart ta med externa köpcentrum belägna i Skåne. Dock hade underlaget kunnat förbättras om externa köpcentrum i Blekinge, Småland och Halland hade tagits med.

Att arbeta med rumslig data innebär alltid ett gränsdragningsproblem (Henning 2009:232). Man bör beakta att även rumsliga egenskaper i närliggande områden påverkar den data som analyseras. I detta fall finns det en teoretisk möjlighet att externa köpcentrum utanför Skånes gränser påverkar orter. Ett externt köpcentrum i Blekinge som ligger nära gränsen till Skåne har i detta fall uteslutit även om det borde betraktas som en viktig faktor i en sådan här analys.

Jag har även valt att låta centralortens värde på servicebredd och servicegrad få symbolisera kommunens servicebredd och servicegrad. Samt har jag kopplat detta värde till en centroid6)En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur. inom kommunens gränser. När jag sedan beräknat avstånd mellan centralorten/kommunen och det mest närliggande köpcentrumet, har jag använt mig av avståndet mellan kommunens centroid och det externa köpcentrumets geografiska läge. Detta valde jag att göra för att skapa ett värde för hela kommunen baserat på centralorten. Hade tid funnits hade varje tätort kopplats till sitt värde på servicebredd och servicegrad, och analyserats. Något detta medför är att avstånd mellan en centralort och ett köpcentrum både kan underskattas och överskattas dels beroende på var i kommunen centralorten ligger, samt beroende på hur stor geografisk yta kommunen har (vilket påverkar centroidens placering).

3.4. Beroende och oberoende variablerna

De beroende variabler jag valde att mäta var alltså (1) servicebredd och (2) servicegrad. De variabler som fick agera som oberoende var (3) avståndet till närmaste externa köpcentrum i kilometer och (4) antalet köpcentrum inom en radie av 50 km.

Frågorna som dessa variabler är tänkta att belysa är om avståndet till externa köpcentrum påverkar servicebredd och servicegrad i tätorten/kommunen. Här valde jag att använda mig av hur långt bort det närmsta externa köpcentrumet låg i kilometer. Hur långt bort i tid är dock en variabel som hade kunnat användas. Den teoretiska utgångspunkten är att ju närmare man har till ett köpcentrum desto lättare blir det att utföra sina inköp där. Vilket i sin tur kan konkurrera ut servicen i tätorten, och därmed ge ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

Samt valde jag att belysa frågan hur servicebredd och servicegrad påverkades av antalet köpcentrum inom 50 km radie. Även detta är en geografisk begränsning som kan diskuteras. Anledningen till att jag valde 50 km berodde på tidigare diskussioner med vänner och bekanta gällande hur långt man är beredd att ta sig för att handla på ett köpcentrum. Den teoretiska utgångspunkten är att ju fler köpcentrum som finns i närheten av en tätort desto hårdare blir konkurrensen för den lokala servicen. Vilket i sin tur också kan tänkas leda till ett lägre värde på servicebredd och servicegrad.

3.4.1. Fyra teoretiska modeller som analyseras

Fyra teoretiska modeller får agera som analysramar och stödfrågor till de inledande frågeställningarna.

3.4.1.1. Modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

Den första modellen presenteras i figur 1. Analysen utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?
Figur 1: Teoretisk modell 1: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicebredden?

3.4.1.2. Modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

Den andra modellen presenteras i figur 2 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?
Figur 2: Teoretisk modell 2: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicebredden?

3.4.1.3. Modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

Den tredje modellen presenteras i figur 3 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?
Figur 3: Teoretisk modell 3: Påverkar avståndet till närmaste externa köpcentrum servicegraden?

3.4.1.4. Modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

Den fjärde modellen presenteras i figur 4 och utgår från frågeställningen:

  • Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?
Figur 4: Teoretisk modell 4: Påverkar antalet externa köpcentrum inom 50 km radie servicegraden?

4. Analys

I analysen börjar jag med att presentera hur servicebredd och servicegrad i Skånes centralorter är fördelad. Sedan går jag in på hur de externa köpcentrumen är placerade och sedan avrundar jag med att titta på den statistiska analysen.

Skåne har totalt 33 kommuner, och även 33 centralorter.

Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.
Figur 5: Översiktskarta med Skånes 33 kommuner och kommunnamn.

4.1. Servicebredd i Skåne

En tätort kan ha en servicebredd med ett heltalsvärde från 1 till 7. Ju högre värdet är, desto bättre servicebredd (ju högre värde på servicebredd desto fler olika sorters servicefunktioner finns det på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 2 och det högsta värdet är 7. Högst värde har Lund (7) och lägst värde har Perstorp (2). Det vanligaste värdet är 3. Centralorterna Malmö och Arlöv har, som tidigare nämnts, inget värde på servicebredd.

Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.
Tabell 2 Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicebredd.
Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).
Figur 6: Servicebredd i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicebredden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.2. Servicegrad i Skåne

En tätort kan ha en servicegrad med ett heltalsvärde från 1 till 9. Ju högre värdet är, desto bättre servicegrad (ju högre värde på servicegrad desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten). Det lägsta värdet på servicebredd i centralorter i Skåne är 7 och det högsta är värdet är 8. Skåne framstår som en relativt homogen region där alla orter har en liknande servicegrad. Det vanligaste värdet är 8.

Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.
Tabell 3: Frekvenstabell med centralmått och spridningsmått för variabeln servicegrad.
Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).
Figur 7: Servicegrad i Skånes olika centralorter. På kartan representeras varje kommun av servicegraden i centralorten. Namnen på kartan anger namnet på centralorten. Broby är centralort i Östra Göinge kommun, och Arlöv är centralort Burlöv kommun (jämför med kartan i figur 5).

4.3. Externa köpcentrum i Skåne

Utifrån den tidigare definitionen av externa köpcentrum, alltså en plats där butiker som traditionellt sett legat inne i tätorten samlats under ett gemensamt tak utanför tätortens traditionella handelsplats (se kapitel 2.2), har jag valt att kategorisera och studera följande köpcentrum som externa köpcentrum i Skåne:

  • Burlöv Center (belägen i Burlöv kommun)
  • Familia Köpcentrum (belägen i Åstorps kommun)
  • Center Syd (belägen i Kävlinge kommun)
  • Nova Lund (belägen i Lunds kommun)
  • Emporia (belägen i Malmö kommun)
  • Väla centrum (belägen i Helsingborgs kommun)
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.
Figur 8: Externa köpcentrum i Skåne. Externa köpcentrum samlas i västra Skåne.

4.4. Centralorternas avstånd till externa köpcentrum

Externa köpcentrum i Skåne är placerade i västra Skåne. Detta påverkar avståndet till närmaste skånska externa köpcentrum och antalet skånska externa köpcentrum inom 50 km radie för de östliga kommunerna i stor grad7)Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet..

På följande karta kan vi se hur långt avståndet är mellan närmaste skånska externa köpcentrum och kommunens centroid. Avståndet är avrundat uppåt till hela kilometer.

Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.
Figur 9: Avståndet mellan närmaste externa köpcentrum mäts från kommunens centroid (mittpunkt) till det externa köpcentrumets adresskoordinat. Siffrorna som anges i varje kommun är antalet kilometer (km) avrundat till närmaste heltal.

På följande karta kan vi se hur många skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt). Siffrorna i nordöstra Skåne kan tänkas öka på grund av närbelägna externa köpcentrum i angränsande län om detta arbete inte varit begränsat till Skåne. De sydostliga kommunerna påverkas gissningsvis inte på samma sätt av angränsade län då de ligger ut till kusten.

Figur 10: kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).
Figur 10: Kartan visar antalet skånska externa köpcentrum som ligger inom en radie av 50 km från kommunens centroid (mittpunkt).

4.5. Statistisk sambandsanalys

Nu ska vi studera de olika modellerna (se figur 1, 2, 3 och 4). För att testa sambanden mellan servicebredd, servicegrad och avstånd till externa köpcentrum har jag gjort en bivariat korrelationsanalys.

4.5.1. Analys av modell 1: Test av samband mellan servicebredd och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 11 visar på ett svagt negativt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, sjunker servicebredden), och förklaringsgraden ,R2 = 0,029, visar på att modellen förklarar 2,9% av variansen. Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,3688)Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde. (se tabell 4).

Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.
Tabell 4: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicebredd.
Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.
Figur 11: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicebredd.

4.5.2. Analys av modell 2: Test av samband mellan servicebredd och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicebredd. Sambandsdiagrammet i figur 12 visar på ett svagt positivt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, ökar även servicebredden), och förklaringsgraden, R2 = 0,004, visar på att modellen förklarar 0,4% av variansen (se figur 12). Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,739 (se tabell 5).

Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.
Tabell 5: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicebredd.
Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.
Figur 12: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicebredd.

4.5.3. Analys av modell 3: Samband mellan servicegrad och avstånd till närmaste externa köpcentrumen

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det kan finnas ett samband mellan avståndet till närmaste köpcentrum och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 13 visar på ett positivt linjärt samband (när avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,123, visar på att modellen förklarar 12,3% av variansen (se figur 13). Sambandet visar sig även vara signifikant, P-värdet är 0,045 (se tabell 6). Samtidigt försvåras analysen av att de skånska centralorterna enbart har två värden på servicegrad, antingen 7 eller 8. Man måste därför beakta att det kan vara svårt att säkerställa ett samband på grund av problem med urvalet.

Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.
Tabell 6: Bivariat korrelationsanalys av Avstånd till närmaste externa köpcentrum, och Servicegrad.
Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.
Figur 13: Sambandsdiagram för Avstånd till närmaste köpcentrum och Servicegrad.

4.5.4. Analys av modell 4: Test av samband mellan servicegrad och antal externa köpcentrum inom 50 km radie

En bivariat korrelationsanalys pekar på att det inte finns något samband mellan antalet köpcentrum inom en 50 km radie och centralortens servicegrad. Sambandsdiagrammet i figur 14 visar på att det finns ett svagt negativt linjärt samband (när antalet köpcentrum inom 50 km ökar, sjunker servicegraden), och förklaringsgraden, R2 = 0,008, visar på att modellen förklarar 0,8% av variansen (se figur 14) . Å andra sidan visar sig sambandet vara ickesignifikant, P-värdet är 0,624 (se tabell 7).

Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.
Tabell 7: Bivariat korrelationsanalys av Antal externa köpcentrum inom en 50 km radie, och Servicegrad.
Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.
Figur 14: Sambandsdiagram för Antal externa köpcentrum inom 50 km radie och Servicegrad.

5. Slutsats

För att återknyta till den inledande frågeställningen:

  • Påverkar externa köpcentrum servicebredden i de skånska centralorterna?

Analysen kunde inte visa på att det fanns några statistik signifikanta samband mellan externa köpcentrum och de skånska centralorternas servicebredd.

  • Påverkar externa köpcentrum servicegraden i de skånska centralorterna?

Antalet externa köpcentrum inom 50 km visade inget signifikant statistiskt samband. När avståndet till närmaste köpcentrum ökar, ökar även servicegraden. Analysen visade dock på att det kunde finnas ett samband mellan avståndet till närmaste externa köpcentrum och servicegraden. Dock bedöms resultatet som osäkert då det kan ha påverkats av ett allt för snävt urval.

En annan tolkning både köpcentrum och servicegrad påverkas av befolkningstätheten. Köpcentrum placeras normalt där befolkningstätheten är hög (där köpkraften är hög). Samtidigt har befolkningstäthet visat sig påverka servicebredd positivt, men påverkar servicegraden negativt (Andersson 2014:36). Det kan därför vara andra variabler som påverkar att servicegraden ökar ju längre avståndet är mellan tätorten och ett extern köpcentrum. Utan istället kan befolkningstäthet vara oberoende variabel som påverkar både externa köpcentrums placering och servicegraden och servicebredden i en tätort. Detta kan leda till ett skensamband mellan externa köpcentrum och servicebredd och servicegrad. Ett kausalt samband mellan avstånd till närmaste externa köpcentrum och servicegrad kan alltså inte bekräftas.

6. Diskussion

Denna artikel tjänade framförallt som ett försöka att ta fram en modell för hur man skulle kunna mäta externa köpcentrums eventuella påverkan på tätorter. Modellen är tänkt att använda sig av fler variabler än servicebredd och servicegrad vid framtida analyser, samt ska tätorternas geografiska läge användas istället för kommunernas mittpunkt.  Även en fördjupning i externa köpcentrums upptagningsområde bör studeras närmare för att komma fram till tydligare gränser.

Ytterligare tänkbara variabler är avstånd till externa köpcentrum i tid, samt lättillgänglighet med kollektivtrafik. Samt kan variabler som antalet butiker och deras omsättning i tätorterna vara intressanta variabler att analysera om man intresserar sig för de ekonomiska och entreprenöriella aspekterna. Även befolkningstäthet och närheten till större orter är variabler som är viktiga att få med i en framtida analys. Och intresserar man sig, som jag, för sociala aspekter, är det meningen att projektet även ska analysera hur olika samhällsförändringar och stadsplanering påverkar det sociala kapitalet9)För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013)..

7. Presentation

8. Referenslista

Andersson, Stina-Kajsa. (2014). Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. Uppsala: Uppsala universitet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://www.utn.uu.se/sts/cms/filarea/1406_Stina-Kajsa_Andersson.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Henning, Martin Svensson. (2009). Tekniker för analys av rumslig data: en översikt. I Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.). (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur. s 229-267.
Köp boken: Adlibris | Bokus | CDON

Liljankoski, Ulf. (2013). Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet. Lund: Lunds univeristet.
Finns även tillgänglig som e-resurs: http://stadsplanering.se/wp-content/uploads/2013/05/Stadskarneutveckling-och-socialt-kapital-Stadskarneutveckling-i-sm%C3%A5staden-Ulf-Liljankoski.pdf (Hämtad: 2014-11-16)

Fotnot   [ + ]

1. Anser man att externa köpcentrum bidrar till ett ökat bilanvändande och därmed även bidrar till ökad negativ påverkan på naturen, få man inte t ex glömma att varutransporter till externa köpcentrum kan tänkas vara effektivare än transporter till ett uppsjö småbutiker inne i stadskärnan. Man får inte heller glömma att tekniken som sänker utsläppen för bilar utvecklas etc. Att orten, ofta syftar man på stadskärnan, utarmas på social mötesplatser är också ett argument som det är svårt att hitta belägg för, istället bör man beakta att mötesplatser historiskt sett byter former och platser.
2. Varför och om det verkligen behövs en levande stadskärna är finns det inga tydliga svar, men följer man diskussionen dels på student-/utbildningsnivå, kommunal tjänstemannanivå, kommunalpolitisk nivå och medborgardiskussionsnivå påtalas ofta en önskan om en levande stadskärna. Diskussionen kretsar många gånger kring attraktivitet, skapa mötesplatser, ökad folkhälsa, trygghet och tillgänglighet för de som har svårt att ta sig till serviceställen/butiker som ligger för långt bort (Liljankoski 2013:20-24). För företag och butiker som är etablerade i stadskärnan handlar det om att skapa ekonomiskt hållbara platser för näringslivet som är aktivt i stadskärnan.
3. Den traditionella handelsplatsen för dessa butiker brukar vara tätortens centrala delar, men detta kan även variera mellan orter, samt har det varierat historiskt sett. Det finns även externa handelsplatser där butiker inte delar ett gemensamt tak, samt finns det köpcentrum som är placerade mitt inne i staden (och därmed inte räknas som ett externt köpcentrum).
4. Se även artikel på SCBs webbplats, Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd.
5. I artiklar har det visat sig att många diskussioner kring att skapa en levande stadskärna och att rädda handeln riktar sig till stadskärnan i en kommuns centralort (Liljankoski 2013). Satsningar på övriga tätorter inom kommunen är givetvis inget som helt förbises, men diskussionen tycks inte kretsa lika mycket kring att rädda eller återetablera handeln på övriga tätorter. Man tycks redan har accepterat att handeln har upphört, eller minskat till en för orten fungerande ekonomiskt stabil nivå.
6. En centroid är ett beräknat centrum/medelmittpunkt för en geometrisk figur.
7. Som jag tidigare diskuterat betyder det inte att de östliga kommuner i Skåne inte har några mer närliggande externa köpcentrum. Närliggande externa köpcentrum kan ligga i angränsade län. Den geografiska begränsningen skapar här en stor osäkerhet.
8. Gränsen för vad som skulle kunna betraktas som signifikant brukar ligga på 0,05. Ju närmare 0,000 värdet ligger desto högre signifikansvärde.
9. För fördjupning i ämnet socialt kapital och stadsbyggnad kan man läsa Stadskärneutveckling och socialt kapital – Stadskärneutveckling i småstaden med fokus på det sociala kapitalet (Liljankoski 2013).
10. Totalt valdes 25 servicefunktioner ut som fick representanter servicebredd och servicegrad. Dessa var förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet, bibliotek. öppen vård, sluten vård, tandläkare, vårdboende/äldreboende, apotek, livsmedelsbutik, butik (alla typer förutom livsmedel), systembolag, bensinstation, biograf/teater/konserthus, museum, sporthall/idrottsplats/gym, frisörsalong, restaurang/bar, hotell/vandrarhem, polisstation, brandstation, arbetsförmedling, stats- och kommunledning och resecentrum (tåg- och busstationer). För ytterligare fördjupning kring urvalet rekommenderar jag att läsa Stina-Kajsa Anderssons examensarbete Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad. En klusteranalys av Sveriges tätorter. (Andersson 2014).

Observationer kring hur stadskärnor används för olika aktiviteter: Tennis

Jag samlar på idéer kring hur olika stadskärnor och torg används. På vilket sätt de tas i anspråk för aktiviteter som de inte direkt är avsedda för av invånare. Detta är den andra observationen från Åstorp centrum där torget används för sportaktivitet. Förra gången var det fotboll, denna gången är det tennis.

Själv uppskattar jag när man använder sig av annars tomma utrymmen. Framförallt är det intressant när de används till aktiviteter som normalt inte försiggår på en plats. Ibland krävs nya ögon och nyinflyttade personer som inte känner till eller bryr sig om den ”normala” användningen av platsen. De brukar fungera som ögonöppnare och leda till att andra börjar använda platsen på samma sätt.

Hur används din stadskärna?

 

Stadskärneutveckling och socialt kapital

Stadskärneutveckling och socialt kapital

Stadskärneutveckling i småstaden ur ett sociologiskt perspektiv med fokus på det sociala kapitalet

Denna artikel kan även laddas ner som PDF här: Stadskärneutveckling och socialt kapital.

Kort sammanfattning

Problem/Bakgrund: Stadskärnornas handel slås ut av externhandel och e-handel. Stadskärnorna i småstäderna töms på folk och butikslokalerna gapar tomma. Kommunerna kämpar för att rädda stadskärnorna. Frågan är vad de vill rädda? Handel, miljö eller det sociala livet? I uppsatsen studeras kommunernas sociala resonemang kring stadskärnan.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka sociala perspektiv som kommunen diskuterar i stadskärneutvecklingen i mindre orter/småstaden. Som ram används det teoretiska begreppet socialt kapital och en utvärdering görs ur ett socialkapitalistiskt perspektiv. Som forskningsmetod används kvalitativa intervjuer riktade till de tjänstemän som ansvarar för stadskärneutvecklingen, samt en dokumentanalys av utredningar och offentliga dokument.

Slutsatser/Resultat: Slutsatsen är att stadskärneutvecklingen i småstaden möter relativt nya utmaningar och kommunerna har inget tydligt arbetssätt för att möta dessa. Det finns även en brist på kunskap om huruvida stadskärnan är viktig och tillför något till de sociala kapitalet på orterna.

Enligt statsvetaren professor Robert D. Putnam kan ett högre socialt kapital leda till ekonomisk tillväxt. I den här artikeln undersöks hur kommunen jobbar med olika värden som kan öka socialt kapital på orten genom stadskärneutveckling.
Enligt statsvetaren professor Robert D. Putnam kan ett högre socialt kapital leda till ekonomisk tillväxt. I den här artikeln undersöks hur kommunen jobbar med olika värden som kan öka socialt kapital på orten genom stadskärneutveckling.

1.Inledning

Mindre centralort är en ort med 4 000 till 10 000 invånare, samt är orten huvudort i kommunen (min definition).

I media kan vi allt oftare läsa om hur stadskärnorna utarmas. Handeln flyttar antingen ut från stadskärnan eller slås ut av konkurrensen från de externa köpcentrumen och handelsområdena samt postordern/e-handeln. De ekonomiska förutsättningarna för handeln i stadskärnan har förändrats och följderna av detta har lett till en folktom stadskärna. Detta är ett något som påverkar både större och mindre orter. Fokus i den här undersökningen kommer att ligga på stadskärnan i mindre bruks- och industriorter. Jag har valt att kalla orterna för mindre centralort då deras gemensamma nämnare är att de är centralorter i en kommun, samt att de har 4 000 till 10 000 invånare i tätorten.

Definition av dessa orter har dock varit något problemfylld då begreppen centralort, bruksort, industriort, landsbygdsstad och småstad som jag valt mellan innefattar ett brett urval av orter i olika storlekar samt med olika geografiska och administrativa förutsättningar.

1.1.Mitt intresse för stadskärnan

Jag är själv uppväxt i mindre ort där den lokala handeln i stadskärnan försvunnit och jag har även erfarenhet av att driva en butik i ortens stadskärna. I stadskärnan gapar allt fler butikslokaler tomma och gatorna har tömts på folk. Samtidigt har tillgängligheten till de omkringliggande större städerna och externa köpcentrumen med både sitt bredare tjänste- och varuutbud samt sociala utbud ökat med hjälp av bättre kollektivtrafikförbindelser.

För mig med ett sociologiskt intresse har det, kanske inte helt oväntat, visat sig vara lättare att möta personer som delar mitt sociologiska intresse om jag tar mig till Lund eller Malmö. Det som kanske förvånar mer är att det är lättare för mig att träffa personer från min egen hemort med samma intresse för sociologi om jag åker till de större städerna än på min hemort. Detta förklarar kort hur både jag och andra upplever hemorten. Det finns inga naturliga mötesplatser som skapar möjligheter för oss att träffa eller lära känna nya personer från vår egen ort, utan vi måste ta oss någon annanstans för att göra detta. Vi måste pendla i en till tre timmar för kunna möta personer som delar vårt intresse. Lokala mötesplatser för att utveckla våra talanger eller utbyta kunskap är sällsynta.

Detta är givetvis ett problem som inte uteslutande handlar om stadskärnan. Jag har dock valt att titta på hur man jobbar med att skapa mötesplatser och resonerar kring de sociala värdena i planeringsskedet av stadskärnan på dessa orter.

1.2.Ett reellt problem?

Levande stadskärna = En gemensam nämnare i det som brukar benämnas en ”levande stadskärna” är att det är många personer i rörelse i stadskärnan. Ofta kopplas ett rikt utbud av butiker, kaféer och serviceverksamheter samt promenadvänliga stråk i stadskärnan till något som bidrar till att levandegöra platsen.

Döende stadskärna = En gemensam nämnare i det som brukar definieras som en döende stadskärna är folktomma gator och tomma butikslokaler.

Man kan givetvis fråga sig om detta är ett reellt problem? Vad tillför en levande stadskärna? Vilken form av mötesplats är stadskärnan, vilka former av möten uppmuntrar den till? Behövs en levande stadskärna? Kanske är det bara en vanesak. Kanske har de som bor på orten vant sig vid att det ska vara människor i rörelse i staden och saknar det. Det finns orter som helt saknar ”levande stadskärnor”. Bl a mindre orter där den lokala handeln, lanthandeln, sedan länge försvunnit. Orter där invånarna under lång tid varit tvungna att ta sig någon annanstans för att möta andra personer eller utföra sina inköp. Hypotetiskt sett kan de umgängesformer som stadskärnan en gång erbjudit invånarna, i egenskap av att vara en mötesplats, ha flyttat till andra platser innanför och utanför orten. Likt handeln som flyttat ut till externa köpcentrum, kan även de sociala mötesplatserna, till exempel, ha flyttat till närliggande städer, utan att de sociala relationerna på orten blivit lidande.

1.3.Ekonomiska, ekologiska och sociala problem

Förutsättningarna för den handel som ligger kvar i stadskärnan har förändrats (Öberg 2008) och den traditionella butiken har svårt att konkurrera med externhandel och e-handel. Den traditionella butiksformen i de studerade kommunerna möter en ekonomiskt utmaning när kunderna väljer att handla på externa köpcentrum, i konkurrerande stadskärnor eller via postorder/e-handel. Att invånarna måste ta sig från orten med bil eller kollektivtrafik för att utföra sina inköp och ta del av nöje och service ses som ett miljömässigt, ekologiskt problem. Men, är den folktomma stadskärnan ett socialt problem? Frågan kommer att förbli obesvarad i denna undersökning då jag anser att frågan är för komplex för att kunna besvaras i en sådan här liten undersökning. Jag har däremot valt att titta på hur kommunerna angriper denna fråga. Detta kommer att lägga en grund för kunskapen om hur man kan gå vidare med att utvärdera huruvida stadskärnans har en viktig roll för gynna medborgaranda och gynna socialt kapital på orten, samt hur arbetet med de sociala frågorna och socialt kapital kan införlivas i stadskärneutvecklingen.

Socialt kapital = Förtroende, normer och sociala nätverk

Begreppet socialt kapital kommer vi att bekanta oss närmare med i teorikapitlet (kapitel 5). Inledningsvis kan det kort beskrivas som ett mått på de sociala nätverk som en person har tillgång till samt förtroende och gemensamma normer som skapar möjligheter för såväl gruppen (samhället) och individen – möjligheter i form av ökad integration, ökade ekonomiska förutsättningar, bättre folkhälsa och ett mer demokratiskt samhälle.

1.4.Syfte & vetenskaplig ansats

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka sociala perspektiv som kommunen diskuterar i stadskärneutvecklingen i mindre centralorter. Som ram används det teoretiska begreppet socialt kapital och en utvärdering görs ur ett socialkapitalistiskt perspektiv.

Problemformulering jag väljer att arbeta med lyder ”bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten”, som vi söker ett svar på. Samtidigt har jag två hypoteser, baserad på diskussioner och nyhetsläsande, som lyder ”stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll” men ”problemet med stadskärnan har en historisk förankring”.

För att förtydliga problemformuleringen, kan man uttrycka det som att arbetets fokus ligger på huruvida kommunen skapar möjligheter som gynnar uppkomsten av socialt kapital när man planerar stadskärnan.

Man bör begrunda att de sociala aspekterna inte är det enda man diskuterar vid planeringen av stadskärnan. Det är dock de sociala värdena jag har valt att fokusera på. Jag har valt att begränsa undersökningen till att se på stadskärneutvecklingen ur ett socialt, socialtkapitalistiskt perspektiv, inte ur ett ekologiskt eller marknadsperspektiv, samt belysa det ur historiesociologiskt perspektiv.

1.5.Frågeställning

Frågeställningen har både ett explorativt och utvärderande syfte samt ett hypotesprövande syfte. Explorativt då det handlar om att hitta ny information i ett ämne (stadskärneutveckling ur ett socialkapitalistiskt perspektiv) som det inte funnits mycket information om i tidigare studier (tidigare studier har framförallt haft ett marknadsperspektiv). Utvärderande då jag analyserar resultaten ur ett socialkapitalistiskt perspektiv, och hypotesprövande då en hypotes ligger som grund för frågeställningen.

1.5.1. Frågeställningen är:

Huvudfråga:

    • Bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten?

Underfrågor:

  • Arbetar kommunerna med sociala värden under planeringsskedet av stadskärnan?
  • Vilka former av möten vill kommunen stimulera med hjälp av stadskärneutvecklingen?
  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas sociala nätverk?
  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas medborgarengagemang?

1.5.2. Hypoteserna är:

  • Stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll.

  • Stadskärnans ses som ett problem i förhållande till sin historiska roll som mötesplats.

2.Tidigare forskning

Tidigare forskning som inriktat sig på stadskärnan och socialt kapital finns det inget överflöd av. Dock finns det en del forskning inriktad på stadskärnan och dess handelsutveckling.

Stora delar av den forskning kring socialt kapital har kretsat kring att mäta mängden socialt kapital i ett samhälle. Samt har man jobbat med att söka och utvärdera olika mätmetoder för att mäta socialt kapital, med hjälp av olika statistiska angreppssätt. Undersökningarna visar en oenighet och att det inte är helt oproblematiskt att mäta socialt kapital. Se bland annat Measuring social capital: Towards a theoretically informed measurement framework for researching social capital in family and community life (Stone 2001), How to define and measure social capital: the power of the network approach (Tronca 2011), Measuring the immeasurable? Operationalising social capital in health research (Vyncke, Peersman, Maeseneer & Willems 2012) för undersökningar som arbetet med att söka att förstå socialt kapital som ett mätbart värde.

Forskning har även visat på att socialt kapital och sociala nätverk har en koppling såväl självuppskattad fysisk som psykisk hälsa. Se bland annat Det finlandssvenska sociala kapitalet: fakta och fiktion (Sundback & Nyqvist 2010), Socialt kapital och psykisk hälsa (FHI A2007:5) och Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar. Ekologiska samband med levnadsvillkor, hälsorisker och ohälsa (Engström, Järleborg & Hallqvist 2005) för undersökningar som kopplar socialt kapital till folkhälsa.

Att den lokala utvecklingen kan påverkas av socialt kapital och aktiva lokala föreningar pekar utredningar från Arbetslivsinstitutet. Bland annat rapporterna Socialt kapital och lokal utveckling – en fallstudie av två landsbygdskommuner (Forsberg, Höckertin & Westlund 2001) och Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete (Forsberg, Höckertin & Westlund 2002). I Arbetslivsinstitutets rapporter visar man dock även att negativt socialt kapital, kallat sammanbindande socialt kapital, som innefattar ett ”vi och dem”-tänk motverkar en positiv utveckling då ett bra samarbete är svårt att uppnå under dessa förutsättningar (Forsberg, Höckertin & Westlund 2002:22).

Sammanbindande socialt kapital består starka sociala band. Det är exkluderande och skapar ett ”vi och dem”-tänk.

Studien Social Capital and the Built Environment: The Importance of Walkable Neighborhoods (Leyden 2003) och Testing the claims of new urbanism: Local access, pedestrian travel, and neighboring behaviors (Lund 2003) visar att utformningen av den fysiska miljön kan påverka det de lokala sociala nätverken och det sociala kapitalet – att socialt kapital främjas på platser som är promenadvänliga då detta i sin tur påverkar invånarnas möjlighet att träffa på varandra. Studien är dock begränsad till promenadvänliga miljöer där promenadvänlighet kopplas till tillgänglighet och närhet till handel, service och aktiviteter.

3.Stadskärnan historiska roll i samhället

Det är lätt att stirra sig blind på den roll stadskärnan spelat i samhället de senaste åren och de senaste decennierna. En roll som kan tänkas bli föremål för dagens föreställning om vad stadskärnan ska innehålla och vad den spelar för roll för invånarna. Den finns alltså en risk att de problem vi formulera är bundna till ett traditionellt och förhärskande tankesätt. I detta kapitel redogör jag i huvuddrag hur stadskärnan förändrats från 1800-talet och framåt. De böcker som spelat en central roll är Handelsplats, shopping, stadsliv av Bosse Bergman (2003) och Svensk Stad av Gregor Paulsson (1950). Givetvis hade jag kunnat gå längre bak i historien, men det hade inte tillfört mer till förståelsen gällande att föreställningen om stadskärnans funktion är historiskt förankrad.

3.1.Stadskärnan som handels- och mötesplats

Asketisk konsumtion = Konsumtion som tillgodoser våra basbehov. T ex mat och baskläder. Den är nyttoinriktad.

Hedonistisk konsumtion = Konsumtion utöver våra bas-behov. T ex en guldklocka eller en ny iPhone enbart för att den är röd. Det är shopping för njutning och nöjes skull.

Enligt stadshistorikern Bosse Bergman har försäljningsformernas historiska förändring (t ex från kringdrivande handel och torgmarknader till butiksetableringar) varit en faktor som påverkat stadskärnans förändring och stadslivet (Bergman 2003:8, 49). Idag ser vi fortsättningen på denna förändring där handeln flyttar ut till externa köpcentrum, externa handelsområden samt bedrivs handel via den växande postordern/e-handeln. Handel har inte längre ett behov av att ligga lokalt placerat i ortens centrum när invånarna med hjälp av bilar, goda kollektivtrafikförbindelser samt en allt snabbare och mer välsorterad postorder och e-handel fyller såväl vår behovskonsumtion (även kallat asketisk konsumtion – konsumtion som tillgodoser våra behov) som lyx- och skräpkonsumtion (även kallat hedonistisk konsumtion – konsumtion utöver våra behov).

Tittar vi tillbaka på de svenska städerna på mitten av 1800-talet hade handeln ännu inte blivit en del av upplevelsen av gatumiljön. Staden var enligt Bergman, ”till sitt yttre och beträffande gatumiljön ännu inte /…/ märkt av handeln” (2003:14), detta är något man ser på fotografier från 1870- och 1880-talet (Bergman 2003:29). Den handel som lockade folk till orten var framförallt tillfälliga marknader (Bergman 2003:8). En viss form av mötesplats för att manifestera en borgerlig agenda etablerade sig dock i slutet på 1800-talet (Bergman 2003:22-23). Samtidigt sågs handeln mer ”som en snyltgäst att hålla i schack”, något som störde det promenadliv som borgerligheten ägnade sig åt (Bergman 2003:33).

Historiskt sett har stadens fysiska utformning inte heller axlat något större ansvar för att tillföra staden levande gator och mötesplatser. Istället samlades man i naturnära områden t ex parker, ängar eller strandområden (Bergman 2003:15, 47).

Handelns betydelse för stadslivet under förindustriella epoken var för många stadsbor nästan uteslutande förknippad med /…/ köp- och folkfester. Det var de, inte stadens vardag, som gav människorna en upplevelse av samhällets mångfald… (Bergman 2003:19)

Först runt 1890-talet började skyltfönsterna göra intåg i staden och bli en del av stadsupplevelsen (Bergman 2003:41) Runt 1920-talet började man tala om och definiera stadscentrum och citybildning (Bergman 2003:66-72). Under 1950-talet då välfärden, inkomsterna och den privata fritiden i Sverige ökade blev stadskärnan med sin handel en plats dit allt fler människor sökte sig (Bergman 2003:170-171). Bergman pekar alltså på att handeln spelat en viktig roll för att göra stadskärnan folkligare (2003:75).

4.Metod

I detta kapitel kommer jag att berätta om metoderna jag använt mig av för att samla in data till undersökningen, vilket dels har bestått av intervjuer, dels av utredningar och offentliga dokument.

4.1.Intervjuer: Tjänstemän i kommunen

Då det varit svårt att hitta tidigare undersökningar som inriktat sig på analyser av stadskärnan i mindre centralorter, samt att de offentliga dokumentet (kommunala översiktsplaner och visionsdokument) knappt talade om utvecklingen av stadskärnan, valde jag att intervjua de tjänstemän som har ansvar för stadskärneutvecklingen på de olika orterna. Intervjuer lämpar sig väl till att skapa en grundförståelse för nya forskningsfält (Alasuutari 1995:144). Intervjuerna har haft ett explorativt och hypotesprövande syfte.

Intervjuerna kan beskrivas som halvstrukturerad tema-/faktaintervju. En halvstrukturerad intervjuer innebär att man har frågor som styr och skapar en röd tråd genom intervjuprocessen men med stora möjligheter att ställa andra frågor än de som finns med i intervjuguiden för att på så sätt följa upp nya aspekter som framkommer under intervjun (Kvale & Brinkman 2009:146). En temaintervju innehåller frågor som utgår från ett visst ämne – i detta fall de sociala värden som diskuteras vid planeringen av stadskärnan (Kvale & Brinkman 2009:46). Faktaintervju innebär att det handlar om en intervju som inte fokuserar på intervjupersonernas egna åsikter, utan på att samla in fakta (Kvale & Brinkman 2009:167). Fakta i detta fall innebär med andra ord hur kommunen på tjänstemannanivå jobbar och resonerar kring planeringen av stadskärnan med fokus på de sociala värdena.

Även om man undersöker offentliga frågor och intervjuar tjänstemän måste man vara medveten om att det under intervjun även kan komma svar som är knutna till individen/intervjupersonen. Svaren kan därför inte helt tas som given offentlig fakta.

Inför intervjuerna användes en intervjuguide (se bilaga 1) för att hålla den röda tråden i intervjun och ha något att falla tillbaka på de gånger som intervjun resulterat i en diskussion om angränsande ämnen.

Inledningsvis pratade jag inte mycket om vilket tema undersökningen hade, utan lät intervjufrågorna arbeta åt mig. Anledningen till att jag valde att inte direkt berätta om mitt fokus på sociala frågor var en rädsla för att svaren skulle kunna påverkas och dölja eventuell frånvaron (Alasuutari 1995:54) i kommunens arbete kring sociala frågor under planeringen av stadskärnan. De visade sig dock jag fick rikare svar så fort jag förtydliga att det var de sociala frågorna som jag var intresserad av och inte enbart den fysiska planeringen.

Något som kan uppkomma under intervjuer, vilket de jag intervjuade uttryckte, var en förändring i hur man kunde förhålla sig till de sociala aspekterna kring utvecklingen av stadskärnan (Kvale & Brinkman 2009:47). Det blev inte bara en kunskapsinhämtande och reflektionsprocess för mig, utan även de intervjuade uttryckte att jag tog upp intressante aspekter under intervjuerna.

4.2.Offentliga dokument

Som en del av undersökningen studerades även de offentliga dokument som behandlar stadskärneutveckling. Dels bestod dessa dokument av styr- och visionsdokument som var kopplade till stadskärnan, dels av detalj- och översiktsplaner för kommunerna. Samt studerades offentliga utredningar och dokument från bl a Boverket och Trafikverket (tidigare Vägverket) som används som vägledning vid stadskärneutveckling.

4.3.Etik

Vid intervjuer bör man även begrunda de etiska aspekterna huruvida man ska ange namn och erbjuda anonymitet. I denna undersökning har jag enbart intervjuat tjänstemän inom den kommunala offentliga förvaltningen. Frågorna som ställts har ej av varit av privat art, men under intervjuerna har ändå diskussioner om privata ställningstaganden och planer kommit fram. De privata aspekterna har jag valt att utelämna ur analysen. Jag har fokusera arbetet och analysen kring den data som pekar på hur kommunerna arbetar med stadskärneutveckling, då det är denna fakta som jag varit intresserad av att samla in.

Innan intervjuerna utfördes informerades de inblandade, dels per telefon, dels per e-post om intervjuns huvuddrag (stadskärneutveckling på mindre orter ur ett sociologiskt perspektiv). Intervjupersonerna uttryckte både före och efter intervjun ett positivt intresse för undersökningen.

Studiet av offentliga dokument är något som inte innebär några större etiska frågor då detta är dokument som kommunerna tillhandahåller till allmänheten. Dock har jag arbetet med att inte direkt återge vilka kommuners dokument jag använt mig av då dessa kommuner är så pass små och enbart har ett par få anställda på stadsplaneringskontoret, vilket skulle kunna påverka den anonymiteten som intervjupersonerna erbjudits.

Offentliga dokument kan vara av stort värde när man studerar samhället, dock bör man alltid beakta att även dessa är formade utifrån samhällsnormer och politiska mål. Därför är det också av vikt att studera dessa kritiskt när man söker efter vilka värden som styr samhällsutvecklingen (Cloke 2004:61).

4.4.Tolkning av data

Den insamlade datan kommer att tolkas ur ett teoretiskt perspektiv, ett socialkapitalistiskt perspektiv. I teorikapitlet (kapitel 5) kommer jag att förklara den socialkapitalistiska teorin och dess tillämpning på området mer ingående.

4.5.Val av orter

Begränsningen gjordes framförallt utifrån min tidigare kunskap om de utvalda orterna. Orterna hade tidigare fört diskussioner och uttryckt, eller visat på problem, med livet och handeln i stadskärnan, bl a i offentliga dokument, men även i nyhetsmedia. Som grund för urvalet låg även information som jag fått från boende på orterna, vilka uttryckt att deras stadskärna var ”död” eller var döende, samt att det ”inte längre fanns något att göra” på orten.

Vi behöver även en definition på vilka orter jag valt att titta på. Själv har väljer jag ofta att kalla dessa orter småstäder eller landsortsstäder, men efter en del efterforskning är dessa begrepp att för diffusa. För enkelhetens skull kommer jag istället att använda mig av begreppetmindre centralort då deras gemensamma nämnare är att de är centralorter i en kommun samt att invånare i tätorten ligger mellan 4 000 och 10 000 invånare.

De gemensamma nämnare är:

  • Centralort – Samtliga orter är centralorter i sin kommun. Det är ofta i centralorten som man anser att det finns ett problem med stadskärnan.

  • Antal kommuninvånare – Samtliga orter är kommuner med mindre än 20 000 invånare.

  • Antalet tätortsinvånare – Samtliga orter är en tätort med färre än 10 000 invånare, men fler än 4000 invånare (något som definieras som ”mindre centra” [Region Skåne 2011:30]).

  • Järnvägsförbindelse – Samtliga orter har en aktiv järnvägsstation. Detta påverkar möjligheten för invånarna att enkelt ta sig till och från orten.

  • Bruks-/Industriorter – Samtliga orter har haft en tydlig prägel av bruks- och industriort. Den huvudsakliga näringen har under lång tid utgjorts av en eller flera större industrier på orten.

4.6.Val av intervjupersoner

För att hitta intervjupersoner ringde jag upp kommunerna och sökte kontakt med den som var mest insatt och ansvarade för stadskärneutvecklingen i kommunen.

5.Teori

I det här kapitlet kommer jag att diskutera arbetets teoretiska ramar. Jag kommer att förklara vad socialt kapital är och hur detta i sin tur påverkar individen och samhället, samt hur detta kan användas i planeringen av stadskärnan.

5.1.Vad är socialt kapital

Illustration 1: Socialt kapital karaktäriseras av ömsesidigt förtroende, gemensamma normer och sociala nätverk. Ett högt socialt kapital återspeglas i hur stor tillit/förtroende medborgare har för varandra, att man har gemensamma normer och värderingar, samt ett rikt socialt nätverk.
Illustration 1: Socialt kapital karaktäriseras av ömsesidigt förtroende, gemensamma normer och sociala nätverk. Ett högt socialt kapital återspeglas i hur stor tillit/förtroende medborgare har för varandra, att man har gemensamma normer och värderingar, samt ett rikt socialt nätverk.

Socialt kapital är ett begrepp som flera teoretiker befattat sig med. De tre teoretiker som haft en stark roll i att befästa begreppet inom dagens samhällsforskning är sociologen Pierre Bourdieu, sociologen James Coleman och statsvetaren Robert D. Putnam. Hos de olika teoretikerna innefattar begreppet de sociala nätverk som en person har tillgång till (Stone 2011). I Putnams begrepp socialt kapital, vilket kommer att vara den centrala teorin i detta arbete, ingår även förtroende och normer.

Efter flera år, från 1970-talet till 1990-talet, av studier av den demokratiska utvecklingen i Italien visade Putnam och hans medarbetare i sin bok Making democracy work : civic traditions in modern Italy (1993) (i svensk översättning Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien [2011]) hur det sociala kapitalet och medborgarengagemang bidrog till ekonomiskt tillväxt. Vidare forskning har sedan visat på att ett högre socialt kapital bidrar till samhället på många andra sätt, t ex ökad integration, välfungerande demokrati, ekonomisk tillväxt, lägre brottslighet, bättre folkhälsa mm (se tabell A på sidan 17 för ytterligare information om vad socialt kapital kan bidra till).

Humankapital består av den utbildning, kunskaper, färdigheter, talanger och erfarenheter som en individ besitter.

Sociologen Wendy Stone (2001) påpekar att många forskare använder socialt kapital som ett begrepp som omfattar de resurser av kollektivt handlande som resulterar i ekonomisk välbefinnande, demokrati och möjligheter för individen att förvärva humankapital (Stone 2001). Med humankapital menas de ickefysiska kunskaper som en individ besitter (Putnam 2006:18). Humankapital kan bestå av utbildning, kunskaper, färdigheter, talanger och erfarenheter. Det sociala kapitalet möjliggör förvärv av ytterligare humankapital genom de nätverk man har tillgång till (t ex skola eller intresseföreningar). Socialt kapital och tillgång till nätverk kan även öka värdet på humankapitalet (t ex kan skådespelartalang vara mer värt i mötet med andra individer och grupper som uppskattar skådespeleri än bland individer som intresserar sig för matematik).

Vi ska nu fördjupa oss i några av de begrepp som Putnam använder sig av i teorin om social kapital.

5.1.1.Sammanbindande socialt kapital

Putnam skiljer även på sammanbindande socialt kapital och överbryggande socialt kapital (Putnam 2006:22-23).

Det sammanbindande sociala kapitalet har sin plats i homogena grupper och är en form av exkluderande socialt kapital, andra grupper och individer exkluderas. Ett ”vi och dem”-förhållande upprätthålls men inom gruppen finns det en stark sammanhållning tack vare det sammanbindande sociala kapitalet. Exempel på detta är grupper som är slutna och riktar sig till personer med t ex en viss religiös uppfattning, en viss inkomstnivå. Grupper som enbart välkomnar sina gelikar.

Individerna inom dessa grupper hyser ofta en högre grad av förtroende för varandra..

Sammanbindande socialt kapital består av starka band mellan individerna. Denna form av socialt kapital löper risken att gå över till att bli ett negativt socialt kapital då det är exkluderande och med andra ord kan leda till att individer och grupper stängs ute och därmed försvårar samarbeten mellan olika grupper och individer. Detta bidrar alltså inte till ökad integration, tillit, förtroende, medborgaranda eller demokrati (Sundback & Nyqvist 2010:20). Det är dock viktigt att förstå att sammanbindande kapital inte enbart är skadligt. Putnam förtydligar genom att säga att:

”Starka band med förtrogna vänner garanterar kanske besök när man är sjuk, men svaga band med ytligt bekanta är bättre när man söker jobb.” (Putnam 2006:383)

5.1.2.Överbryggande socialt kapital

Överbryggande socialt kapital består svaga sociala band. Det är inkluderande och skapar möjligheter för individen att lära känna andra personer med annan bakgrund och andra kunskaper.

Det överbryggande sociala kapitalet har sin plats i heterogena grupper och är en form av inkluderande socialt kapital. Banden mellan individerna är svaga, men å andra sidan öppnar dessa band möjligheter för individen att lära känna andra individer med annan bakgrund och andra kunskaper. Sundback & Nyqvist (2010:19) påpekar att detta ”främjar uppkomsten av gemensamma normer och värderingar och underlättar möten mellan personer med olika social och etnisk bakgrund”.

Överbryggande sociala kapitalet består av svaga band mellan individerna.

I arbetet kommer jag att fokusera på det som kallas överbryggande socialt kapital. Alltså de svaga banden, de som påverkar individens möjlighet att skapa ett bredare och mer heterogent socialt nätverk och därmed bidar till ökad integration och demokrati (Putnam 2006:377)

5.1.3.Generaliserad reciprocitet

Generaliserad reciprocitet uppstår i nätverk med gemensamma normer och där det finns ett positivt socialt kapital (inkluderande sociala nätverk). Generaliserad reciprocitet innebär att när man hjälper en annan individ kan man utgå ifrån att denna individen eller någon annan kommer att återgälda detta genom att själv hjälpa till vid ett annat tillfälle (Putnam 2006:141). Man känner tillit till att individen kommer att återgälda tjänsten.

Enligt Putnam skapar generaliserad reciprocitet stort socialt kapital och skapar ett samhälle där allt fler individer vågar samarbeta med varandra (Putnam 2011:193-194,205). Detta påverkar i sin tur möjligheter för ekonomisk tillväxt då såväl kommun som företag och invånare litar på varandra, vilket skapar en god grund för samarbeten och möjligheten att lösa gemensamma problem tillsammans.

5.1.4.Horisontella nätverk

Putnam delar upp våra sociala nätverk i horisontella nätverk och vertikala nätverk.

Illustration 2: Exempel på horisontella nätverk. Individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Socialt kapital frodas när individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Inom socialkapitalistisk teori bygger denna form kommunikation upp ett tillit och förtroende mellan individerna, vilket skapar förutsättningar för att kunna lösa kollektiva problem gemensamt.
Illustration 2: Exempel på horisontella nätverk. Individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Socialt kapital frodas när individer och grupper kommunicerar direkt med varandra. Inom socialkapitalistisk teori bygger denna form kommunikation upp ett tillit och förtroende mellan individerna, vilket skapar förutsättningar för att kunna lösa kollektiva problem gemensamt.

De horisontella nätverken består av relationer mellan individer och grupper som hyser ömsesidigt förtroende för varandra och där alla är jämlikar. Denna form av nätverkande uppmuntrar till medborgarengagemang och samarbete mellan olika grupper och individer. Detta är den form av nätverk som är en av grundförutsättningarna för att bygga positivt socialt kapital (Putnam 2011:195).

5.1.5.Vertikala nätverk

De vertikala nätverken består av en hierarkisk ordning. Systemet är ojämlikt då man förlitar sig på auktoriteter. Man följer auktoriteternas anvisningar och vänder sig till dem för att lösa sina problem. Denna form av nätverk uppmuntrar inte till samarbete mellan olika grupper och individer, då det förtroendet och tilliten individer emellan är svagt (Putnam 2011:160-161).

Illustration 3: Exempel på vertikala nätverk. Individer och grupper kommunicerar inte med varandra utan förlitar sig på att någon överordnad ska lösa samhällsproblem.
Illustration 3: Exempel på vertikala nätverk. Individer och grupper kommunicerar inte med varandra utan förlitar sig på att någon överordnad ska lösa samhällsproblem.

 5.1.6.Medborgarengagemang och medborgaranda

Medborgarengagemang/Medborgerligt engagemang innebär ”ett aktivt deltagande i offentliga angelägenheter” (Putnam 2011:102). Detta innefattar valdeltagande, deltagande i föreningslivet och nyhetsbevakning (2011:106-109). Putnam talar till början om tidningsläsare, inte nyhetsbevakning. Detta bör även innefatta nyhetsbevakning på bl a TV och Internet mm. Han nyanserar begreppet med att säga att det handlar om att ”medborgarna intresserar sig för samhällets angelägenheter” (2011:119).

Medborgaranda innefattar jämlikhet och engagemang (Putnam 2011:120). Medborgarandan kan därför sägas var det som skapas av medborgarengagemang och horisontella nätverk. Den data som Putnam samlat in pekar på att det i samhällen med medborgaranda hela tiden skapas nya föreningar och att medborgarengagemanget sprider sig (2011:205). Enligt Putnam är föreningslivets utbredning ”[e]n viktig indikator på medborgarnas samhällsengagemang” (2011:106).

Föreningslivet och dess möjlighet att nå ut till invånarna kan därför vara en viktig aspekt att diskutera i samhällsplaneringen och i denna undersökning kommer det att kopplas till hur man diskuterar föreningarnas roll i stadskärneutvecklingen.

5.1.7.Förtroende/Tillit

Förtroende är enligt Putnam ”en avgörande komponent i det sociala kapitalet” (2011:191). Förtroende och tillit utvecklas i de horisontella nätverken, mötena, mellan olika individer och grupper. De horisontella nätverken spelar därför en viktig roll för att förtroende och tillit ska uppstå i ett samhälle. Det är därför av intresse att titta på hur kommunerna resonerar kring att skapa mötesplaster som möjliggör möten i stadskärneutvecklingen. Möten som i sin tur kan bidra till större horisontella nätverk och därmed ett ökat socialt kapital.

5.2.Vad kan socialt kapital bidra till?

Teoretiskt sett, ur det socialkapitalistiska perspektivet, innebär en hög grad av socialt kapital att olika individer/grupper känner ett ömsesidigt förtroende/tillit för varandra. För att detta förtroendet ska kunna etableras krävs det att man följer gemensamma normer. Följer de flesta individerna/grupperna i ett samhälle de gemensamma normerna bidrar detta till ett ökat förtroende mellan individer/grupperna. Detta bidrar i sin tur till möjligheten att bygga upp ett positivt socialt nätverk och band mellan olika individer och grupper (Putnam 2006; 2011).

Socialt kapital påverkar både individen och samhället. Det individen kan få ut av tillgången till ett högt socialt kapital är möjligheten att hitta eller skapa arbetstillfällen, bättre hälsa, ökad kunskap och tillgång till utbildning (Putnam 2006:303-305; Sundback & Nyqvist 2010:14). Detta påverkar i sin tur individens ekonomiska förutsättningar (Putnam 2011:190). Uttryckt i Bourdieus ordalag kan man säga att det socialt kapitalet kan växlas in mot andra former av kapital, t ex ekonomiskt kapital, utbildningskapital, kulturellt kapital mm (Bourdieu 1999:90-92,136). Putnam säger själv att kärnan i det sociala kapitalet är de sociala nätverken. De sociala nätverken har visat sig öka både gruppers och individens produktivitet (Putnam 2006:18).

Utbredd medborgaranda, vilket innefattar jämlikhet och engagemang, är också ett typiskt tecken på att ett samhälle har ett högt socialt kapital (Putnam 2011:120). På lokal nivå skapar dessa sociala nätverk möten mellan dem som påverkas av den lokala politiken, vilket i sin tur skapar större utrymme och möjligheter för invånarna att förstå varandra och hitta gemensamma lösningar och mål på gemensamma problem. Förtroendet och tilliten som uppstår i de sociala nätverken har visat sig ha en positivt påverkan på det den ekonomiska tillväxten i samhället (Putnam 2011).

Studier i Finland har pekat på att ökad självskattad hälsa och högre socialt kapital har ett positivt samband där den självskattade hälsan ökar då det sociala kapitalet ökar (Sundback & Nyqvist 2010:95). Dock är det otydligt om det är högt socialt kapital som påverkar hälsan, eller om det är en god hälsa som påverkar det sociala kapitalet.

Socialt kapital skapar även en känsla av tillhörighet (Kitchen , Williams & Simone 2012:216).

Illustration 4: Exempel på vad socialt kapital kan leda till enligt Putnam: Ökade demokrati, ökad möjlighet att utveckla sina talanger och kunskaper, ekonomiskt välbefinnande och möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket. Förklarat i teoretiska termer kan man säga att man växlar in socialt kapital till andra kapitalarter, t ex ekonomiskt kapital, human kapital mm.
Illustration 4: Exempel på vad socialt kapital kan leda till enligt Putnam: Ökade demokrati, ökad möjlighet att utveckla sina talanger och kunskaper, ekonomiskt välbefinnande och möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket. Förklarat i teoretiska termer kan man säga att man växlar in socialt kapital till andra kapitalarter, t ex ekonomiskt kapital, human kapital mm.

5.3.Hur främjar man socialt kapital?

För att förstå hur frågeställningen gällande hur man jobbar med utvecklingen av stadskärnor och kunna se huruvida detta arbetet kan främja socialt kapital, måste vi även ha ett ramverk för vilka satsningar som kan leda till ökat socialt kapital.

Putnam påpekar att ett aktivt föreningsliv samt ett deltagande i medborgerliga aktiviteter och organisationer skapar social sammanhållning (Sundback & Nyqvist 2010:16). Även sociologen Mikael Stigendal påpekar att föreningar är ”viktiga för att erbjuda sociala kontakter, ge information, skapa identitet, skapa samhörighet” (Stigendal 2007:156).

I sin bok Den ensamme bowlaren tar Putnam (2006) upp fem olika nätverk som påverkar det medborgerligt engagemanget och därmed påverkar det sociala kapitalet. De olika kategorierna är: Deltagande i politik, deltagande i föreningar, deltagande i religiösa sammanhang, arbetsplatsen samt vardagens informella mötesplatser, som ger upphov till informella sociala band.

Det sistnämnda, informella sociala band kan kräva en ytterligare förtydligande:

”De informella kontakterna som vi tar upp är vida mer frekvent – man tar en drink tillsammans efter arbetet eller en kopp kaffe med stamgästerna på matstället, spelar poker på tisdagskvällarna, skvallrar med närmsta grannen, tittar på TV med några vänner, grillar korv en varm sommarkväll, går med i en läsecirkel i bokhandeln, nickar åt en annan joggare som avverkar samma runda varje dag.” (Putnam 2006:97)

Här ser vi att det lokala sociala kapitalet på orten kan främjas genom att skapa mötesplatser där man kan befinna sig en längre stund. Samt kan socialt kapital gynnas av platser där invånarna träffar på varandra om än bara hastigt. Att minimera social isolering genom att skapa mötesplatser lokalt kan alltså tänkas bidra till att öka det sociala kapitalet på orten.

5.4.Svagheter gällande teorin om socialt kapital

Illustration 5: Ett cirkelresonemang – Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv. Vad som kommer först kan vara svårt att avgöra.
Illustration 5: Ett cirkelresonemang – Socialt kapital leder till medborgarengagemang, medborgarengagemang leder till socialt kapital osv. Vad som kommer först kan vara svårt att avgöra.

En av de största svagheterna med socialt kapital är att veta vad som kommer först. Vi får ett ”hönan eller ägget”-resonemang. Stone (2001) pekar på att många av de mätinstrument som används idag faktiskt mäter sociala kapitalet, men att det kan vara svårt att skilja på prediktorer för socialt kapital och resultaten av socialt kapital. Ofta hamnar man i en cirkelresonemang där till ex ett rikt föreningsliv skapar socialt kapital och att socialt kapital i sin tur skapar ett rikare föreningsliv.

Vill man bidra till att skapa förutsättningar för integration och demokrati är det också viktigt att titta på vilken form av socialt kapital man främjar. Som tidigare nämnt talar Putnam om sammanbindande socialt kapital och överbryggande socialt kapital. Där det förstnämnda består av homogena och exkluderande grupper och det senare består av heterogena och inkluderande grupper. En hög andel sammanbindande socialt kapital som exkluderar andra grupper och individer kan alltså skada demokrati och integration och gynnar enbart de som är accepterade inom gruppen (Putnam 2006:382-383). För att socialt kapital ska gynna samhället och öka förtroendet och tilliten mellan individer och grupper är det alltså viktigt att reflektera över vilken form av socialt kapital som gynnas av olika utvecklingsprojekt.

5.5.Vad kan kommunen göra?

Informella mötesplatser är platser som skapar möjligheter att möta andra personer i vardagen. Informella mötesplatser kan vara bänkar, promenadslingor, parker etc, men även en krog, butik eller kollektivtrafiksbussen.

Utifrån dessa teoretiska ramar har jag valt att fokusera på är hur kommunen jobbar med att skapa informella mötesplatser och skapa möjligheter för föreningar där de sociala nätverken har möjlighet att växa. De informella platserna är de platser där vi möter andra personer, antingen nära vänner och bekanta, men även andra invånare som vi möter när vi är ute och promenerar eller är ute på en inköpsrunda. Föreningar är några av de aktiva nätverk som finns på en ort och kan påverka det sociala kapitalet. Frågan är alltså om och hur kommunen jobbar med att etablera dessa mötesplatser som kan ge upphov till sociala nätverk och därmed bidra till att öka det sociala kapitalet.

5.6.Teoretisk begränsning i förhållande till stadskärneutveckling

Jag kommer att begränsa min teoretiska ansats att titta på hur kommunen resonerar kring att skapa möjligheter för föreningar och informella mötesplatser. Frågor om sociala värden, mötesplatser och föreningsliv i stadskärneutvecklingen har legat till grund för intervjuerna och analysen av den insamlade datan. Jag har även fokuserat på hur kommunerna kopplar stadskärneutvecklingen till det främjandet av sociala nätverk och socialt kapital.

 

Illustration 6: Socialt kapital består av förtroende/tillit, gemensamma normer och sociala nätverk. Bilden illustrerar den begränsning jag valt för detta arbete. Det jag valt att fokusera på är de sociala nätverken. Denna avgränsning har i sin tur legat till grund för mina inledande frågeställningar.
Illustration 6: Socialt kapital består av förtroende/tillit, gemensamma normer och sociala nätverk. Bilden illustrerar den begränsning jag valt för detta arbete. Det jag valt att fokusera på är de sociala nätverken. Denna avgränsning har i sin tur legat till grund för mina inledande frågeställningar.
Illustration 7: Sociala nätverk delas utifrån Putnams (2006) teori upp i politiska nätverk, medborgerligt deltagande utanför politiska nätverk (t ex föreningar), religiösa organisationer, arbetsplatsen och informella sociala band (t ex vänner och bekanta, men även övriga personer som vi möter när vår vardag). Jag har valt att fokusera på hur kommunen arbetar med föreningar som kan gynna medborgerligt deltagande och mötesplatser som kan gynna informella sociala band i sin stadskärneutveckling – två faktorer teoretiskt sätt kan påverka det sociala kapitalet på orten.
Illustration 7: Sociala nätverk delas utifrån Putnams (2006) teori upp i politiska nätverk, medborgerligt deltagande utanför politiska nätverk (t ex föreningar), religiösa organisationer, arbetsplatsen och informella sociala band (t ex vänner och bekanta, men även övriga personer som vi möter när vår vardag). Jag har valt att fokusera på hur kommunen arbetar med föreningar som kan gynna medborgerligt deltagande och mötesplatser som kan gynna informella sociala band i sin stadskärneutveckling – två faktorer teoretiskt sätt kan påverka det sociala kapitalet på orten.

 

 

Illustration 8: Kommunen kan tänkas ha möjligheter att påverka det sociala kapitalet genom att främja föreningsliv och informella mötesplatser. Jag frågar mig hur kommunen jobbar med att främja informella mötesplatser och föreningar i stadskärnan. Arbetar de med att utveckla föreningsliv och informella mötesplatser i stadskärnan? Arbetar de på något sätt som kan gynna det sociala kapitalet?
Illustration 8: Kommunen kan tänkas ha möjligheter att påverka det sociala kapitalet genom att främja föreningsliv och informella mötesplatser. Jag frågar mig hur kommunen jobbar med att främja informella mötesplatser och föreningar i stadskärnan. Arbetar de med att utveckla föreningsliv och informella mötesplatser i stadskärnan? Arbetar de på något sätt som kan gynna det sociala kapitalet?

 

5.7.Teoretisk sammanfattning av socialt kapital

Det här handlar socialt kapital omSocialt kapital innefattarSocialt kapital leder till
Att koppla ihop individer och grupper i sociala nätverk där man känner tillit och förtroende för varandra och samhällets institutioner.- Sociala nätverk
- Förtroende/Tillit
- Gemensamma normer
- Ökat förtroende/tillit
- Främjar gemensamma normer och värderingar
- Ökar integration
- Känsla av tillhörighet
- Främjar en välfungerande demokrati
- Bättre förutsättningar för att lösa gemensamma problem
- Bättre förutsättningar att lyckas med skolan
- Plattformar för tillgång till kunskap och utveckla talanger
- Trygga och trivsamma områden
- Lägre brottslighet
- Ökad ekonomiskt välbefinnande
- Bättre ekonomiska förutsättningar både för individ och företag
- Ekonomisk tillväxt
- Möjlighet till att hitta nya arbetstillfällen genom det sociala nätverket.
- Bättre folkhälsa
- Bättre fysisk hälsa
- Bättre psykisk hälsa
Tabell A: Sammanfattning av begreppet socialt kapital.

6.Analys

Analysen är uppdelad i två delar. I den första delen analyserar jag utredningen Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor (Öberg 2008) samt de visionsdokument och översiktsplaner som kommunerna använder sig av i stadskärneutvecklingen.

I den andra delen analyserar jag de intervjuer som varit riktade till tjänstemännen som haft ansvaret för stadskärneutvecklingen i de tre kommunerna.

Den insamlade datan analyseras ur ett socialkapitalistiskt perspektiv. I fokus ligger de ämnen som frågeställningen och teorin ligger till grund för: social värden, sociala nätverk, socialt kapital, föreningsliv och informella mötesplatser.

6.1.Dokumentanalys av tidigare utredningar

I boken Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor (Öberg 2008) som tagits fram i samarbete mellan intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, intresseorganisationerna Fastighetsägarna och Fastighetsbranschens utvecklingsforum, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och konsultföretaget Centrumutveckling, får vi redan i förorden förklarat för oss att stadskärnan idag har ”förlorat marknadsandelar och besökare till detaljhandeln i olika typer av köpcentrum och externa handelsområden utanför city”. Vi får även veta att fastighetsvärdet sjunker och att ”avkastningen från fastigheterna i city blir sämre”. Det minskade antalet besökare i city sägs även påverka ”andra tjänster och serviceverksamheter i centrum” (Öberg 2008:1).

”Man får inte glömma bort att stadskärnan spelar många roller, där handeln är den viktigaste men inte enda framgångsfaktorn.” (Öberg 2008:31)

Detta ger oss en fingervisning gällande hur den förhärskande problemformuleringen kring stadskärnan idag ser ut. Samtidigt diskuterar man ofta den fysiska gestaltningen av stadskärnan som en viktig del i att skapa ett fysiskt attraktivt område:

”Stadskärnans ges en roll på grund av sin storlek och placering i handelsstrukturen. Utifrån denna roll gäller det att utveckla stadskärnan.” (Öberg 2008:34)

”Alla stadskärnor behöver starka destinationer – ankare – som kan attrahera kunder av egen kraft. Ankare ska därför användas och placeras på ett sådant sätt att de styr kundflöden och därigenom får hela centrum att leva. Torg och parker är exempel på viktiga ankare i många städer.” (Öberg 2008:42)

Vi får en vink om att handeln anses vara en viktig del för stadskärnan och en vag antydan om att det i sin tur påverkar andra verksamheter. Samtidigt diskuteras den fysiska utformningen som en viktig aspekt för att skapa dragplåster. Argumenten ovan sammanfattar stora delar av den diskussionen som idag förs kring stadskärneutveckling.

Följande citat från Stadskärnehandbok för morgondagen (Öberg: 2008) visar även på en föreställning om att stadskärnan som mötesplats kan vara historiskt förankrat:

”Stadskärnans möjligheter att tillhandahålla mötesplatser för dem som verkar i, bor i och besöker den är fast rotad i vårt kulturarv, och på grund av det finns också en stark vilja att delta i olika utvecklingsprojekt för stadskärnan.” (Öberg: 2008:11)

Går vi vidare och tittar på de utredningar i Sverige som gjorts om stadskärnan upptäcker vi att dokumenten nästan uteslutande kretsar kring stadskärnan i större svenska städer såsom Malmö, Helsingborg, Norrköping, Uppsala, Skellefteå etc. Se bland annat Vägverkets utredning Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt (2007:6). Man inser även snabbt att stadskärnans funktion mäts i hur väl detaljhandeln fungerar och hur fysiskt och visuellt attraktiv invånarna anser att stadskärnan är (Vägverket 2007).

Diskussioner kring huruvida stadskärnan verkligen är en viktig mötesplats utifrån ett socialt perspektiv diskuteras sällan, utan detaljhandel, fysisk attraktivitet och regional konkurrenskraft står i centrum – en syn där stadskärnan presenteras i form av att vara ett ekonomiskt nav (Vägverket 2007:79-80), inte ett socialt nav.

Det tycks finnas en brist i forskning och utredningar som tittar på viken roll stadskärnan i mindre samhällen spelar för invånarna.

6.2.Dokumentanalys av visions- & översiktsplaner

Inledningsvis valde jag att studera de visions- och översiktsplaner som kommunerna arbetat fram. Samtliga kommuner hade en aktuell översiktsplan, då lagen kräver det. Översiktsplanen ”ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras” (5 kap 2 § Plan- och bygglagen 2010:900). Dock finns det inget som kräver att ett område diskuteras i detalj. Två av kommunerna hade översiktsplaner från 2006 (vilket räknas som en aktuell översiktsplan så länge den har återaktualiserats). Den tredje kommunen hade en översiktsplan från 2012. I samtliga tre översiktsplaner nämndes stadskärneutvecklingen väldigt kortfattat. Enbart en av kommunerna (Kommun 3) hade en genomarbetad visionsplan där man gjort en utredning och tagit fram mål för att skapa en levande och attraktiv stadskärna.

6.2.1.Dokumentanalys: Kommun 1

I översiktsplanen för Kommun 1 diskuteras olika typer av handel och affärsverksamheter som en förutsättning för ett ”levande centrum”, men även att utrymmen för allmänna ändamål, offentlig service och bostäder anses behövas. Småskalighet och förtätning samt promenadstråk nämns.

6.2.2.Dokumentanalys: Kommun 2

I Kommun 2 nämns inte några planer eller mål för stadskärneutvecklingen i översiktsplanen. Detta är i linje med den information som intervjuperson 2 (IP 2) sagt. Man har dock börjat arbeta på att ta fram en visionsplan för stadskärnan.

6.2.3.Dokumentanalys: Kommun 3

Kommun 3 nämner i sin översiktsplan intresse för förtätning, ”stadsmässighet” och gröna promenadstråk. Parkområden i centrum anses viktiga att bevara.

I sitt visionsdokument nämner man att ”liv och rörelse” är viktigt för att skapa en attraktiv och trygg plats. Torg, station, grönområden och promenadstråk är något man, likt i översiktsplanen, återkommer till. Anledningen till att man väljer utveckla stadskärnan är att locka till sig boende och företag. På grund av att ”stadsmiljö” är en trend i vad som anses vara attraktivt väljer man att satsa på utvecklingen av av stadskärnan.

Visionsdokumentet nämner även att den fysiska utformningen kan leda till mötesplatser och att skapa sociala relationer. Grönstrukturen benämns som viktig för folkhälsan.

Man tar även upp att aktiva föreningar är viktigt för att invånarna ska komma in i det sociala livet och att lokaler skulle kunna användas av dessa. Samtidigt kan aktiva föreningarna i stadskärnan bidra till att visa upp ett levande samhälle.

6.2.4.Sammanfattning av värdeord och mål utifrån de olika dokumenten

För att för en tydligare bild över de värden och mål som diskuterades i utredningarna samt översikts- och visionsplanerna har jag sammanställt dess i en tabell.

VärdeordKommunens mål
Levande centrum
Handel
Torg
Utrymme för allmänna ändamål
Offentlig service
Förtätning
Bostäder
Blandad bebyggelse
Stadsmässighet
Promenadstråk
Grönområden
Attraktivitet
Locka företag
Locka boende
Skapa mötesplatser/sociala relationer
Ökad folkhälsa
Trygghet
Tabell B: En sammanfattning av de värdeord som används i dokumenten och utredningarna samt vad kommunens mål med stadskärneutveckling framstår att vara.

6.3.Intervjuanalys

Då de kommunala dokumentet inte är allt för uttömmande gällande stadskärneutvecklingen kompletterades dokumenten med intervjuer av de tjänstemän som hade ansvar för stadskärneutvecklingen i de olika kommunerna. Totalt intervjuade jag fyra personer. I intervjuanalysen har jag dock valt bort den fjärde intervjupersonen (IP 4) då det enbart var en kompletterande intervju till intervjun med intervjuperson 1 (IP 1) och ingen ny data som var relevant för frågeställningen tillkom. Jag kommer att benämna de olika intervjupersonerna som IP 1 (intervjuperson 1), IP 2 (intervjuperson 2), IP 3 (intervjuperson 3) & IP 4 (intervjuperson 4).

Under intervjuerna växte ett par tydliga diskussionsspår fram kring kommunernas egna resonemang och problemformuleringar kring stadskärneutveckling. Jag har för tydlighetens skull valt att dela in dessa diskussionsspår i mindre kapitel.

6.3.1.En ny problemformulering för kommunerna

En viktig insikt som växte fram tidigt i projektet var att stadskärneutvecklingen i dessa mindre centralorter var ett relativt nytt problem. Nytt i den bemärkelsen att man precis börjat arbeta med att försöka förstå vilken roll stadskärnan har och vilken roll den kommer att ha i framtiden.

Det är spännande att vi har fått i uppdrag att se över centrum. Och där kan det handla om att vi behöver ta fram en fördjupad översiktsplan. Så vi är inte där än att vi har diskuterat alla värden. (IP 1)

Vi har sagt att vi måste börja jobba med detta, med det ju en lång process /…/ Men hur gör man det och vad är det vi ska göra? (IP 2)

När vi diskuterade stadskärneutvecklingen i de olika kommunerna uttryckte IP 2 att problemet med en ickelevande stadskärna inte var nytt, men att man numera hade en ny problemformulering. Man hade nu kommit till en punkt där man börjat ifrågasätta om handeln skulle kunna återetablera sig i stadskärnan. Man hade därför börjat titta på andra lösningar och fundera på vilken roll stadskärnan skulle spela i framtiden. Handeln hade enligt tradition setts som den funktion som skapade en levande stadskärna, men denna syn har nu börjat ifrågasättas av de kommunal tjänstemännen på kommunen.

Jag tror man får se det ur en annan synvinkel. Och då tänker vi att /…/ man mer ska se det som centrum, mötesplats, rekreation /…/ en annan typ av mötesplats. /…/ då kanske det uppstår möjligheter för nischad handel. (IP 2)

6.3.2.Kommunernas problemformulering kring stadskärnan

När vi började diskutera de tankar som fanns gällande stadskärneutvecklingen blir diskussionerna väldigt generella. Man uttrycker ytligt att man jobbar för att skapa en levande stadskärna, men något tydligt djup utifrån socialkapitalistisk teori framgår inte.

Centrum står på spel. (IP 2)

Vi brottas med hur vi ska få ett levande centrum, att få folk att stanna. (IP 1)

Kopplar vi dessa uttalanden till stadskärnas historia framstår detta som resonemang som något som kopplas till en traditionell syn på den roll som stadskärnan haft tidigare. Stadskärnan kopplas av tradition till en levande plats.

Enligt IP 1 finns det dock tankar om att man vill koppla stadskärneutvecklingen till kommunens övergripande mål gällande ökadfolkhälsa.

6.3.3.Handel i stadskärnan

Under intervjuerna är ett återkommande ämne handeln. Handeln är, som vi tidigare sett, något som i ett närmare historiskt perspektiv kopplats starkt till stadskärnan. Intervjupersonerna visade dock på att man reflekterat över handelns vara eller ickevara i stadskärnan. Man resonerade kring huruvida handeln verkligen var den huvudsakliga funktionen, men man såg den som en viktig del i stadskärneutvecklingen.

Handeln är viktig, men den behöver inte vara så pass stor, det är inget nytt köpcentra vi vill ha eller massor av butiker, utan det ska vara att kunna tillgodose de behov som finns. (IP 1)

Är handel verkligen det vi kommer att se om tio år?, frågar sig IP 2.

Om vi nu har en viss grad av handel så hade det varit trevligt att den handeln är någorlunda centrerad. /…/ Det tror jag också ger ganska mycket för själva mötesplatsen. (IP 2)

Jag tror att handel är viktig. /…/ Med mindre handel blir det tomt och trist. (IP 3)

Handel får en delroll i förhoppningarna om att skapa mötesplatser i stadskärnan.

6.3.4.Fysisk utformning

Ett fjärde ämne som tog stort utrymme i intervjuerna var stadskärnans fysiska utformning. Både gällande på vilket sätt den fysiska utformningen förenklade och uppmuntrade till rörelse och möten.

En folkhälsoplanerare och en planarkitekt har jobbat med kommunalslingor, promenadslingor i tätorten. (IP 1)

På frågan om promenadslingor berikar mer än folkhälsan, om det påverkar det sociala livet blir svaret otydligare:

Det hoppas jag att det blir /…/ Jag antar att människor som mår bra är mer benägna att ta kontakt med varandra. (IP 1)

Även IP 3 talar om stråk och fysik utformning som ska underlätta rörelsen i stadskärnan, om att skapa fysiska och visuella strukturer som signalera och inbjuder till promenader i stadskärnan.

Ett ord som ofta återkommer är förtätning. Att samla fler människor på samma ställe genom att bland annat bygga bostäder påtalas som ett sätt att återskapa stadskärnan som en mötesplats.

Att möjliggöra att ett större antal invånare bor inom ett begränsat geografiskt område, genom förtätning, och en attraktiv miljö är två fysiska utformningar som anses kunna skapa en levande mötesplats i stadskärnan.

6.3.5.Aktörer i den framtida stadskärnan

De aktörer kommunen såg sig ha med i den framtida bilden av stadskärnan var framförallt privata aktörer såsom handel och bostadsbolag samt offentlig service såsom kommunhus och bibliotek.

På frågan gällande hur man arbetar med föreningsliv ansåg IP 3 att föreningar kunde fungera som ett komplement, men några tydliga funderingar på hur eller vilken form av föreningar fanns ej. Vid en närmare granskning av kommunens visionsdokument presenterades dock tankar om föreningsliv i stadskärnan. Övriga kommuner hade inte reflekterat mycket över föreningar i stadskärnan.

Samtliga intervjupersoner talar om att det är många privata aktörer som äger lokalerna i centrum. Detta gör att lokalernas användningsområden begränsas till dem som är beredda att betala marknadsmässiga hyror. Detta utesluter många lokala föreningar, dock fanns det planer i Kommun 3 att hyra in sig i tomma lokaler för att göra dessa tillgängliga för lokala föreningar.

I Kommun 2 fanns det föreningar som brukade arrangera evenemang i stadskärnan, men enligt IP 2 hade kommunen ingen större delaktighet i dessa aktiviteter.

6.3.6.Stadskärnan som mötesplats

Stadskärnan som mötesplats diskuteras också. Att man ser stadskärnan som en central mötesplats är något som genomsyrar hela resonemanget kring vad stadskärnan bör vara, och problemet är att det inte längre är det, eller att dess betydelse som mötesplats minskar.

Tidigare har jag ställt frågan om det är viktigt med en levande stadskärna? De svaren jag får på detta under intervjun är vaga.

Ortskärnan är ju viktig såklart för folks igenkännande. /…/ Det tror jag absolut har betydelse. (IP 1)

När vi talar om konsekvenserna av att inte ha en levande stadskärna svarar man:

Jag tror inte att man har någon /…/samhörighetskänsla /…/ Jag tror att det skapar otrygghet och att man inte mår bra [om man har en] stadskärna som är döende. (IP 1)

Jag tror att det finns ett mänskligt behov” säger IP 2 när vi diskuterar behovet av en levande stadskärna. Stadskärnan är en ”centralpunkt” och den levande stadskärnan skapar möjlighet för ”sociala möten” och är en plats där ”invånarna ska kunna få hjälp eller service” säger IP 2.

Centrum betyder väldigt mycket, för det är dit alla ska” säger IP 3 när vi pratar om stadskärnans sociala funktioner. Någon tydlig förklaring till varför det är viktigt når vi inte fram till utan en vag antydan om att människor söker sig dit där andra människor blir den otydlig förklaring. Det tillskrivs ett ”allmänt behov av att inte stänga in oss, utan se andra människor” (IP 3).

På frågan gällande varför man väljer att arbeta med stadskärnan som en plats som ska vara en levande mötesplats svarar IP 2 ”Här är det ganska så historiskt givet”.

Det finns alltså svaga tankar kring att mötesplatsen påverkar samhörigheten, men på vilket sätt finns det inga tydliga resonemang runt. Samtidigt anses stadskärnan som mötesplats vara ”historiskt given”.

6.3.7.Sammanfattning av värdeord och mål utifrån intervjuerna

För att för en tydligare bild över de värden och mål som diskuterades i intervjuerna har jag sammanställt dess i en tabell.

VärdeordKommunens mål
Levande stadskärna som huvudmål
Handel som delroll
Fysisk utformning
Offentlig service
Förtätning
Bostäder
Blandad bebyggelse
Stadsmässighet
Promenadstråk
Grönområden
Attraktivitet
Skapa mötesplatser/sociala relationer
Ökad folkhälsa
Trygghet
Tabell C: En sammanfattning av de värdeord som används av intervjupersonerna.

7.Sammanfattning

Analysen har gjorts utifrån ett socialkapitalistiskt och historiesociologiskt perspektiv och visar på begränsningar i diskussion kring den stadskärneutveckling som idag bedrivs i de tre mindre centralorterna. Det som skulle ha karaktäriserat en diskussion kring socialt kapital hade varit en starkare betoning och förståelse för hur mötesplatser skapas och hur föreningsliv kan tillföra sociala nätverk. Både i dokument och intervjuer framgår istället en historiskt förankrad syn på stadskärnan som en mötesplats där handel är en viktig del i att skapa en mötesplats med liv och rörelse.

Under intervjuerna framkommer dock att man på tjänstemannanivå börjat angripa stadskärneutvecklingen på ett nytt sätt där man inte längre ser handeln som den drivande motorn i en levande stadskärna. Det framgår även att det finns en otydlighet i vad stadskärnan verkligen tillför till det sociala livet på orten. Mötesplatser nämns, men det finns inga tydliga svar på vad mötesplatserna skulle resultera i för sociala konsekvenser. Det finns dock en antydan om att folkhälsa och sociala relationer kunde påverkas av stadskärneutvecklingen. Föreningarna ansågs i en kommun kunna bidra till att skapa ett levande centrum, detta var framförallt ur ett attraktivitetsresonemang, då man ansåg tomma lokaler vara oattraktivt.

I efterhand kan man säga att intervjuerna och dokumentstudierna inte lyckades hitta några tydliga resonemang kring hur stadskärneutvecklingen kan bidra till att skapa sociala relationer/sociala nätverk, och därmed bidra till ett ökat socialt kapital på orten. En av anledningarna till otydligheten i hur man kopplar de sociala värdena till stadskärneutvecklingen kan vara att det, som det framgick under intervjuerna, att det är ett relativt nytt problem som man precis börjat sätta sig in i. Förhärskande tankar kring stadskärnans historia som en mötesplats till följd av handel och service tycks dröja sig kvar och påverka den syn man har på stadskärnans roll. Detta har dock blivit ett problem när handeln och servicen flyttar ut från orten och man söker nu en lösning. Om det leder till några sociala problem vet man ej.

7.1.Svar på de inledande hypoteserna

I det inledande kapitlet hade jag dels två hypoteser och en frågeställning som jag sökte svar på. Jag börjar med att ställa analysen i förhållande till hypotesen som löd:

  • Stadskärneutvecklingen diskuteras nästan uteslutande ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och de sociala perspektiven har en underordnad roll.

Sammanfattningsvis kan man säga att hypotesen både kan förkastas och behållas. Det ekologiska perspektivet diskuterades ej, men de ekonomiska och sociala perspektiven diskuterades. Tittar vi på de utredningar som gjorts (Vägverket 2007; Öberg 2008) var handeln betonad. Detta behöver inte betyda att regionala och statliga utredningar av stadskärnan enbart intresserar sig för handeln, utan kan även betyda att man medvetet undersökt handelns villkor. Det pekar även på att stadskärnans sociala värden borde undersökas närmare.

Intervjuerna visade dock på att det fanns tankar hos kommunen om att handeln inte var det viktigaste, utan även sociala aspekter diskuterades. Dock hade de sociala aspekterna ingen tydlig roll i diskussionen. Man visade inga tydliga planer eller tankar kring hur man arbetade med sociala värden i stadskärneutvecklingen. Vad stadskärnan tillförde orten var diffust. De sociala perspektiven kan därför antas ha en underordna roll i stadskärneutvecklingen (detta ska dock ej misstas för att sociala perspektiv har en underordnad roll i övrig samhällsplanering i kommunerna).

  • Stadskärnans ses som ett problem i förhållande till sin historiska roll som mötesplats

Intervjuerna och dokumentanalysen pekade på att det fanns en syn på stadskärnan som mötesplats där handeln var en drivande motor i det sociala livet. Intervjuerna visade dock att denna syn på handel som en drivande kraft förändrats och tjänstemännen frågade sig om handel verkligen det vi skulle se i den framtida stadskärnan. Att stadskärnan bör vara en mötesplats är dock något man håller fast vid. Detta kan tolkas som att tanken om stadskärnan som mötesplats är en historisk förankring som påverkar dagens stadskärneutveckling.

7.2.Svar på inledande frågeställningen

Nedan kommer svar på de inledande frågeställningarna.

  • Arbetar kommunerna med sociala värden under planeringsskedet av stadskärnan?

Kommunerna hade ingen tydlig problemformulering som tog upp de sociala värdena när vi diskuterade stadskärneutvecklingen. Svar var otydliga gällande huruvida stadskärnan var en viktig mötesplats. Stadskärnan som mötesplats kopplades till ett generellt mänskligt behov av att möta andra personer.

  • Vilka former av möten vill kommunen stimulera med hjälp av stadskärneutvecklingen?

Kommunerna hade inte heller någon tydlig vision gällande vad mötesplatsen och de mötena som skulle uppstå i stadskärnan kunde leda till. Det möten som man tydligast talade om var informella möten (de möten som uppstår när man springer på vänner, bekanta och samt övriga personer när man är ute och går, handlar eller ha andra ärenden på en plats).

  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas sociala nätverk?

Det fanns inga tydliga resonemang på hur kommunen knöt stadskärnan som mötesplats till möjligheter att utveckla och främja lokal sociala nätverk bland invånarna.

  • Anser kommunen att stadskärneutvecklingen kan påverka invånarnas medborgarengagemang?

Likt i svaren på förgående fråga fanns det inte tydliga resonemang gällande hur man knöt stadskärnan som mötesplats till en plats som kunde bidra till att att öka medborgarengagemanget. Medborgarengagemang i form av föreningar i stadskärnan nämndes bara i ett visionsdokument och var inget ämne man tydligt diskuterat.

  • Bidrar kommunens stadskärneutvecklingen till att öka det sociala kapitalet på orten?

Huvudfrågan var om kommunernas stadskärneutvecklingen kunde bidra till att öka det sociala kapitalet på orten? Sammanfattningsvis tolkar jag de svar och den analys jag gjort på ett sätt som tyder på att stadskärneutvecklingen, som den ser ut idag, på dessa mindre centralorter inte har någon tydlig riktning som tillvaratar sociala aspekter. Dels beror det på att det är ett nytt problem, dels på att det inte finns mycket forskning på området gällande vilken roll stadskärnan spelar för det sociala kapitalet på orten. De planer man diskuterat har visat på att man har en viss tanke om att stadskärnan är en viktig mötesplats, men inte hur den påverkar de sociala nätverken på orten. Utgår vi från undersökningens begränsningen gällande hur informella mötesplatser och föreningar kan påverka det sociala kapitalet pekar det på att de informella mötesplatserna har en central roll i stadskärneutvecklingen, dock är lokala föreningars roll i stadskärneutvecklingen inte något som diskuteras mycket i planeringen.

Sammanfattat kan man säga att:

  • De sociala aspekterna har idag enbart en svag förankring i stadskärneutveckling.
  • De utmaningar som stadskärneutveckling i mindre centralorter möter idag är ett relativt nytt problem.

  • Stadskärnan kan ses som en historiskt förankrad mötesplats men med en oviss framtid.

  • Stadskärnans social funktion för invånarna på orten är otydlig.
  • Stadskärneutvecklingen diskuterats till stora delar inte ur ett socialkapitalistiskt perspektiv.

  • Stadskärnan som mötesplats är en historiskt förankrad föreställning.

7.3.Reflektioner & begränsningar

Under intervjuerna försökte jag att undvika att tala om social kapital och undvika att ställa frågor som var direkt kopplade till hur man arbetade med de sociala värdena när man planerade stadskärnan. Detta för att inte påverka svaren allt för mycket, då det finns risker med att svaren manipuleras till intervjupersonens egen fördel och man därför missar att fånga in negativa aspekter i de svar man får (Alasuutari 1995:54). Det visade sig dock att jag ofta fick leda intervjupersonerna från diskussionen kring fysisk planering till de sociala frågorna. Något som i efterhand inte upplevs så konstigt då mycket av planeringen visade sig fokusera just på den fysiska utformningen. Svaren på frågorna visade dock ingen tecken på manipulation trots att jag förtydligat vilka aspekter jag var intresserad av, utan gav istället rikare svar. Detta pekade även på hur de sociala aspekterna hade en svag förankring i planeringen av stadskärnan.

De som intervjuades var personer med det övergripande ansvaret för utvecklingen av stadskärnan. Mycket av diskussionen kring stadskärneutvecklingen koncentrerades på den fysiska planeringen. Något som kan påverka detta är intervjupersonens tidigare utbildning och hur denna utbildning utformats. Personer som jobbat eller gått en utbildning som fokuserat mer på den fysiska planeringen kan tänkas fokusera mer på de fysiska aspekterna. Personer som jobbat eller gått en utbildning som fokuserat mer på de sociala aspekterna kan tänkas resonera mer kring det.

7.4.Framtida studier om stadskärnans sociala roll

Det finns en brist på forskning kring stadskärnans roll och hur det påverkar det sociala livet trots att det är ett ämne som ofta diskuteras i nyhetsmedia och bland invånare. Att göra jämförande studier på olika orter och hur en levande stadskärna påverkar det sociala kapitalet kan lägga en bra grund för vilken social roll stadskärnan spelar för invånarna. Alltså en undersökning gällande om geografisk närheten till mötesplatser påverkar det sociala kapitalet och i sin tur hur stor inverkan en levande stadskärna har på detta.

I denna undersökning framgår också att man på stadsbyggnadskontoren resonerar kring hur den fysiska planeringen kan påverka invånarnas rörelsemönster och skapandet av informella mötesplatser. Några få undersökningar visar hur promenadvänliga områden med närhet till butiker och service påverkar det sociala kapitalet, dock borde fler studier gällande hur den fysiska planeringen påverkar det sociala kapitalet utföras. Detta hade kunnat skapa bättre förståelse huruvida fysisk planering kan påverka det sociala kapitalet både ur ett folkhälsoperspektiv och ett ”sociala nätverks”-perspektiv. En viktig aspekt är dock att man skiljer på större städer och mindre orter, då forskning från en storstad kan vara svår att applicera på en mindre ort.

Även en bredare fallstudie i ämnet där både tjänstemän, politiker, konsulter och invånare i samma kommun skulle kunna ge bättre insikt i de frågor och problem som kommunen möter när de planerar stadskärnan i mindre orter.

Förslag på tre framtida studier:

  • Undersöka huruvida en levande stadskärnan kan påverkar det sociala kapitalet på en ort.
  • Undersökning huruvida fysisk planering och fysisk gestaltning kan bidra till socialt kapital och gynna sociala nätverk.
  • En fördjupad fallstudier i en eller flera mindre orter för att få en tydligare förståelse för hur de arbetar med olika aspekter kring stadskärneutvecklingen. Bland annat bör fler politiker och tjänstemän med olika befattningar involveras i undersökningen.

8.Referenslista

Alasuutari, Pertti (1995). Researching culture: qualitative method and cultural studies. London: Sage
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Bergman, Bosse (2003). Handelsplats, shopping, stadsliv: en historik om butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering. Stockholm: Symposion
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Brante, Thomas; Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red.) (2001[1998]). Sociologiskt lexikon. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. 2., korr. uppl. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)
Finns tillgänglig som e-resurs: Sociologi och epistemologi (2013-05-14)

Cloke, Paul J (red.) (2004). Practising human geography. London: SAGE
Köp hos AdlibrisBokia | Bokus

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Elias, Norbert (1978). What is sociology?. New York: Columbia Univ. Press
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Emmelin, Maria & Eriksson, Malin (2012). Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?. Malmö: Malmö stad
Finns även tillgänglig som e-resurs Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden? (2013-05-24)

Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. 1. uppl. Stockholm: Ordfront
FHI A2007:5. Socialt kapital och psykisk hälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Forsberg, Anette; Höckertin, Chatrine & Westlund, Hans (2001). Socialt kapital och lokal utveckling – en fallstudie av två landsbygdskommuner. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital och lokal utveckling (2013-05-24)

Forsberg, Anette; Höckertin, Chatrine & Westlund, Hans (2002). Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete (2013-05-24)

Engström, Karin; Järleborg, Anders & Hallqvist Johan (2005). Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar. Ekologiska samband med levnadsvillkor, hälsorisker och ohälsa. Stockholm: Centrum för folkhälsa. Stockholms läns landsting.
Finns även tillgänglig som e-resurs Socialt kapital i Stockholms läns kommuner och Stockholms stads stadsdelar (2013-05-24)

Kitchen, Peter; Williams, Allison & Simone, Dylan. (2012). Measuring Social Capital in Hamilton, Ontario. Social Indicators Research, v108 n2 p 215-238 Sep 2012.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Leyden, K. M. (2003). Social capital and the built environment: The importance of walkable neighborhoods. American Journal of Public Health. 93(9), 1546-1551.

Lund, H. (2003). Testing the claims of new urbanism: Local access, pedestrian travel, and neighboring behaviors. Journal of the American Planning Association. 69(4), 414-429.

Paulsson, Gregor (1950). Svensk stad. D. 1, Liv och stil i svenska städer under 1800-talet, Bd 1. Stockholm: Bonnier
Köp hos: Boken verkar vara helt slutsåld i bokhandeln, men du kan hitta kanske hitta den begagnad på Bokbörsen.

Putnam, Robert D.; Leonardi, Robert & Nanetti, Raffaella Y. (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D.; Feldstein, Lewis M. & Cohen, Don (2003). Better together: restoring the American community. New York: Simon & Schuster
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Region Skåne (2011). Flerkärnighet i Skåne. Finns tillgänglig som e-resurs: Flerkärnighet i Skåne (2013-05-14)

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5., [omarb. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Stigendal, Mikael (2002). Den gode socialvetenskaparen: vetenskapsteori i vardande. Lund: Studentlitteratur
Finns tillgänglig som e-resurs: Den gode socialvetenskaparen (2013-05-24)

Stigendal, Mikael (2007). Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem. Malmö: Urbana studier, Malmö högskolla
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/11974

Stone, Wendy. (2001). Measuring social capital: Towards a theoretically informed measurement framework for researching social capital in family and community life. Australian Institute of Family Studies.
Finns även tillgänglig som e-resurs http://www.aifs.gov.au/institute/pubs/RP24.html (2013-02-14)

Sundback, Susan & Nyqvist, Fredrica (red.) (2010). Det finlandssvenska sociala kapitalet: fakta och fiktion. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
Köp hos Adlibris

Tronca, Luigi. (2011). How to Define and Measure Social Capital the Power of the Network Approach. Revista de Cercetare si Interventie Sociala, 35, 128-148.

Vyncke, Veerle; Peersman, Wim; Maeseneer, Jan De &Willems, Sara. (2012). Measuring the immeasurable? Operationalising social capital in health research. Health (1949-4998). Sep2012, Vol. 4 Issue 9, p555-566.

Vägverket (2007). Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt. Vägverket.
Finns tillgänglig som e resurs: Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt (2013-05-14)

Trafikverket (2011). Hållbarhet och trender i handel och service, en litteraturstudie. Trafikverket.
Tillgänglig på Internet: Hållbarhet och trender i handel och service, en litteraturstudie

Öberg, Martin (2008). Stadskärnehandbok för morgondagen: om konsten att utveckla attraktiva stadskärnor. 1. uppl. Stockholm: Fastighetsägarna
Köp hos Sveriges Kommuner och Landsting: Stadskärnehandbok för morgondagen

Lokala utvecklingsgrupper – Sociala och ekonomiska vinster

Vad händer när handeln på landsbygden och småorter slås ut? När de ekonomiska vinsterna i att driva en butik/ett företag inte är tillräckligt stora för att göra det ekonomiskt hållbart?

Ekonomiskt kapital + Socialt kapital = Tillräcklig vinst

När det ekonomiska kapitalet blir lidande blir ibland det sociala kapitalet lidande på dessa orter. De boende visar många gånger ett intresse för att vilja ha en lokal samlingsplats eller en lokal butik.
Som företagare är det dock inte ekonomiskt genomförbart om man ska kunna leva på det.
Lösningen blir att de boende på en ort går ihop i en lokal utvecklingsgrupp, startar en ekonomisk förening eller ett gemensamt aktiebolag och driver projektet tillsammans. De ekonomiska vinster blir inte mycket större, men de sociala vinsterna väger upp.

Vinst beräknad i ekonomiskt kapital + socialt kapital utgör grunden för att driva dessa projekt.
Ekonomiskt kapital + Socialt kapital = Tillräcklig vinst

Sedan kan man ju alltid fundera på om det gemensamma intresset, det gemensamma ägandet gör att fler utnyttjar möjligheten och på så sätt även ökar den ekonomiska vinsten.

Stationshuset i Röstånga

Ett exempel på när invånare i en ort går samman och startar ett aktiebolag är Röstånga Utvecklings AB som 2012 köpte Stationshuset i Röstånga för kunna på nytt öppna och driva restaurangen som varit stängd i flera år.

Läs mer på Röstånga Utvecklings ABs hemsida:
http://ruab.org/stationen

Sveriges radio:
Artikeln är från 25 november 2012 men ämnet är alltid aktuellt.
Nu öppnas stationshusets dörrar igen

En uppdatering kring vårens projekt gällande småstadens stadskärna

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Förklaringen till detta är att jag under ett antal veckor ägnat mig åt att fördjupa mig i de urbansociologiska aspekterna kring småstaden. Dels har jag jobbat med att fördjupa mig i teori och ta fram teoretiska instrument som ska hjälpa till att utvärdera kommunernas satsningar på socialt kapital (sociala nätverk), dels har jag varit ute och intervjuat olika kommuner inför min artikel om socialt kapital och stadskärnan.

Arbetet beräknas vara klart i slutet av maj i år, men ytterligare teoretisk förankring och datainsamling krävs innan det kan bli klart.

Jag tänkte presentera några tankar kring hur jag lagt upp projektet. Undersökningen är en förstudie till ett större projekt som bland annat undersöker vilka sociala konsekvenser butiksdöden i småstaden har för orten och det sociala livets kvalitéer i småstadens stadskärna.

Kort presentation av projektet

Artikeln kommer att kretsa kring socialt kapital och har en sociologisk ansats. Centrala teoretiker är Pierre Bourdieus definition för socialt kapital – och hur detta bl a kan omvandlas till humankapital och ekonomiskt kapital. Detta kopplas vidare till bl a Robert D. Putnam samt andra forskare och artiklar som gör socialt kapital till ett mätbart värde. De mätbara värdena ligger sedan till grund för intervjufrågorna och analysen av den insamlade datan enligt följande modell:

Teoretisk ram → Mätbart värde → Intervjuer som kretsar kring dessa värden → Analys som kretsar kring dessa värden

De värden som tas upp i intervjuerna och styrdokumenten kategoriseras sedan och jämförs med definitionen på socialt kapital, men kan även resultera i att andra kapital aspekter kartläggs (t ex ekonomiskt kapital).

Vad är socialt kapital?

Socialt kapital =  Förtroende, normer och nätverk.

Vad leder socialt kapital till?

Socialt kapital leder till bl a till ökade möjligheter för individen att utvecklas, få jobb/starta eget, trivsel etc.

Teori

Tanken är att först avgränsa vilken aspekt av socialt kapital jag tittar på. Socialt kapital består av förtroende, normer och nätverk (Bourdieu, Putnam m fl), och jag begränsar det till att titta på sociala nätverk (se bild 1).

Bild 1: Socialt kapital uppdelat i beståndsdelarna förtroende, normer och nätverk.
Bild 1: Socialt kapital uppdelat i beståndsdelarna förtroende, normer och nätverk.

Planerad datainsamling

Datainsamlingen kommer alltså att kretsar kring sociala nätverk (formella och informella).

Utifrån de teoretiska ramarna (Putnam m fl) delas nätverk in i flera kategorier och de jag väljer att titta på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser (se bild 2) då detta är två frågor som har störst möjligheter att påverka genom stadsplaneringen av stadskärnan.

Bild 2: I artikeln kommer jag att fokusera på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser.
Bild 2: I artikeln kommer jag att fokusera på medborgerligt engagemang/föreningar och informella sociala band/mötesplatser.

Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor bland de som ansvarar för centrumutvecklingen/stadskärnan, samt studera kommunala styr- och utvärderingsdokument.

Avslutning

Detta är en första skiss på hur arbetet arbetet med artikeln kring socialt kapital och småstaden ser ut. En del information återstår dock att definiera och förklara innan kunskapen kan användas för att utveckla stadskärnans och småstadens sociala kapital.

Vi måste skapa stadskärnor som fungerar utan handel

Idag stirrar man alldeles för blint på hur man ska få handeln i stadskärnorna att blomstra trots att man på många hålla satsar på att bygga allt fler externa köpcentrum.

Enligt mig är synen på handel och vikten av handel i stadskärnan/centrum snedvriden. Det viktiga är inte att det finns handel i centrum. Klarar sig invånarna utan det så är det inte ett egentligt problem. Sedan finns det givetvis alltid en del av invånarna som har ett behov att kunna handla i nära anslutning till sitt hem, behovsinköp. Tyvärr verkar ekonomin idag vara uppbyggd kring konsumtionssamhället där impulsinköp är en viktig del för många butiker. När impulshandeln slås ut och flyttas till köpcentrum blir behovshandeln lidande då de lokala butikerna inte längre kan leva på den krympande omsättningen och bland annat på grund av de icke-marknadsanpassade hyror i stadskärnan.

Problemet är också att många stadskärnor idag inte fyller någon större funktion än handel och att handel är det enda upprätthåller stadskärnans sociala funktioner.

För att lösa problemet tror jag man måste satsa på att skapa naturliga mötesplatser i stadskärnan, inte försöka få fler butiker att öppna eller lägga det lilla överskott de har på att försöka marknadsföra sig – det finns inget att vinna på det så länge invånarna åker till ett köpcentrum, det är ekonomiskt ohållbart. Mer handel föder inte en bättre ekonomi i stadskärnorna. Först måste vi få invånarna att börja använda stadskärnan. Samlingsplatser föder i sin tur ett behov av utbyta av varor och tjänster.

Att skapa naturliga mötesplatser i centrum är ett behov som både invånarna och handeln vinner på. Fokuserar vi på att skapa attraktiva stadskärnor dit invånarna vill samlas  av andra anledningar än handel kommer vi att lyckas skapa de offentliga mötesplatser som är viktiga för människans sociala välbefinnande. Givetvis kommer sådan kunskap om att skapa attraktiva stadskärnor även handeln till gagn.

Bilder: Köpcentrum – Lekland, barnpassning, gatulyktor, stenlagda gator

I flera av mina inlägg gällande hur utvecklarna av stadskärnan bör lära sig samma läxa som de som utvecklar de externa köpcentrumen lärt sig. Läxan om att du inte enbart kan erbjuda handel som utbud om du vill skapa en levande och attraktiv plats. Många köpcentrum och större butiker erbjuder idag gratis barnpassning och lekland. Här finns gratis toaletter. Som extra salt i såren börjar man t o m bygga in naturen och allt det som som stadskärnan har att erbjuda i köpcentrumen – om det verkligen lockar köpare vet jag inte – men på Väla centrum hittar du numera även gatulyktor och stenlagda gator och torg.

Tänkte bjuda på några bilder – tyvärr tagna med min dåliga iPhone-kamera.

På Ica Maxi i Hyllinge hittar du lekland och barnpassning.
På Ica Maxi i Hyllinge hittar du lekland och barnpassning.
På Väla centrum hittar du gatulyktor.
På Väla centrum hittar du gatulyktor och stenlagda gator.
På Väla centrum hittar du hus och torg.
På Väla centrum hittar du hus och stenlagda gator och torg.
På Ikea Helsingborg hittar du lekland och barnpassning.
På Ikea Helsingborg hittar du lekland och barnpassning.

Artiklarna ingår min studie av stadskärnor och köpcentrum. Läs andra inlägg i ämnet här: Aktivitetscentrum/Lekplats i centrum:

Aktivitetscentrum – Lekplats i centrum

Denna artikel ingår in en serie där jag diskuterar stadskärnans framtid där jag anser att det är en förlegad syn att se centrum som ett handelscentrum och att man istället bör eftersträva att skapa ett aktivitetscentrum. Alla artiklar i serien samlas i kategorin aktivitetscentrum.

Aktivitetscentrum – Lekplats i centrum

Ulf Liljankoski

Om Aktivitetscentrum – Lekplats i centrum
Aktivitetscentrum, eller som jag förenklat kallar det ”Lekplats i centrum”, är ett av mina stadsplaneringsprojekt där jag jobbar med att förstå problemet med döende stadskärnor. Jag vill hitta lösningar som möjliggör en levande stadskärna och hitta alternativa sätt att se och utveckla stadskärnans roll i samhället.
Aktivetetscentrum, ”Lekplats i centrum”, handlar om att vi måste sluta att se stadskärnan som ett handelscentrum och istället börja fokusera på den viktigaste rollen där stadskärnan är en mötesplats som tillgodoser ett grundbehov av social kontakt samt ett grundläggande basutbud av varor och tjänster. Vi måste hitta alternativ till stadskärnan som tar tillvara både behovet av bashandeln och de sociala aspekterna, det bör inte vara en plats enbart för handel.

Stadskärnans påstådda problem
I städer av olika storlekar diskuteras ofta problemet med stadskärnan död. I många fall pratar man om att butikerna stänger och stadskärnan ligger alltmer öde, otrygg och livlös. Problemet skylls i på externa köpcentrum utanför orten som lockar till sig kunderna med ett rikt utbud av butiker, långa öppettider, möjligheten att ta skydd undan väder samt gratis och lättillgängliga parkeringsplatser.
Kärnan i diskussionen handlar om att vi vill ha mer folk i stadskärnan, problemet är folktomhet. Ingen vill vara i den den tomma stadskärnan, det är både tråkigt och otryggt.

Den vanligast förekommande lösningen på problemet som brukar presenteras av cityaktörer är längre öppettider i butikerna, söndagsöppet samt god tillgång till billig, helst gratis, parkeringsplats för kunderna i stadskärnan. Med hjälp av ännu mer handel ska man locka folk till stadens centrum. Cityhandeln ska rädda cityhandeln!

Fokus ligger som ni kanske märkt på handel. Av någon anledning har välfyllda gator och torg förknippats med handel. Är vi lediga en söndag ska vi givetvis fördriva tiden med att shoppa, för shopping är det enda som får oss att gå ut på gatorna är kärnan i resonemanget.

En stadskärna full med tomma lokaler. (Foto: Ulf Liljankoski)
En stadskärna full med tomma lokaler. (Foto: Ulf Liljankoski)

Stadskärnans reella problem
Stadskärnans verkliga problem har dock inte enbart med handel att göra. Det handlar även om sociala möjligheter, tillgänglighet och miljömässiga problem.
Det är lätt att stirra sig blind på handeln när man ser de öde stadskärnorna där butikerna stänger en efter en och butikslokalerna ligger tomma med texten ”Lokal uthyres” i vartannat fönster.

För att förstå stadskärnas och cityhandelns placering samlade på en plats måste vi dock gå längre tillbaka i tiden. Anledningen till att handeln ofta ligger samlad i en stad är att det en gång i tiden, av olika anledningar, etablerats en viktig marknad på platsen.. Folksamlingen som lockats till platsen på grund av handeln möjliggjorde ytterligare etableringar av handel och butiker i samma område då det spontant uppstår ett behov av utbyte av varor och tjänster där människor samlas.

Varför rädda stadskärnan?
En fråga som dyker upp när vi pratar om att ”rädda stadskärnan” är varför vi ska rädda stadskärnan? Fyller stadskärnan egentligen ett behov?
Några av de viktiga egenskaper som stadskärnan har är:

  1. En mötesplats. En offentlig plats där människor möts är en plats där idéer föds, en plats som möjliggör samhällsutveckling.
  2. En social roll. Människor, de flesta i alla fall, dras dit andra människor är.
  3. Miljöaspekt. För att ta sig till de externa köpcentrumen krävs transport ut till köpcentrumet. En stor del av denna transport sker genom att man kör bil till platsen. Av miljösynpunkt blir alltså en närliggande handelsplats viktig.
  4. Tillgänglighet. För äldre och billösa är en samlad, närliggande och lättillgänglig handel viktig. Man behöver ett utbud av basvaror och bastjänster. Det ska också vara lätta att uträtta sina inköp på ett ställe utan att försöka ta sig runt i hela staden i jakten på varorna och tjänsterna.

Skillnad på små och stora orter
Större orter
När man diskuterar tillgängligheten är det viktigt att förstå att både tillgängligheten och miljöaspekten spelar en större roll när det kommer till mindre orter. Externa köpcentrum ligger normalt i närheten av större städer och möjligheterna till att använda sig av kollektivtrafiken från staden till köpcentrumet gör det inte svårare eller miljömässigt sämre än att ta sig från de yttre stadsdelarna till stadens centrum. Samtidigt kan staden erbjuda en relativt god tillgång till varor och tjänster som inte är allt för svårtillgängliga inom kortare distanser, även om centrumhandeln inte kan erbjuda allt.

Mindre orter
Problem blir större i mindre orter. Miljömässigt blir det svårare att ta sig till ett externt köpcentrum och valet faller lätt på bilen. Tillgängligheten blir mer lidande då det oftast bara finns en specialbutik på orten och när denna stänger på grund av fallande kundunderlag är man hänvisad till närmsta stad eller köpcentrum.

Förstå vad vi vill uppnå
Jakten på kunder
Den vanliga och allmänna diskussionen brukar som sagt fokusera på att vi måste rädda cityhandeln. Cityhandeln som enligt antagandet skapar livet i stadskärnan. Vi behöver butiker för att locka människor till stadskärnan.

Anledningen till att fokus hamnar just på butiker och butiksdöden är att det idag är just butiker som är den mest väletablerade aktören i stadskärnorna. När deras försäljning sjunker och kundunderlaget sviker gör man stora insatser och för fram sin talan. Handlarna och de föreningar de är anslutna till är duktiga på handel, de representerar handel och de jobbar för mer handel. Man tar till de verktyg som man själv hanterar väl, man använder sig av den kunskap man besitter, och cityhandlarnas kunskap kretsar framförallt kring den klassiska synen på hur handeln i stadskärnan ser ut – man ser stadskärnan som ett handelscentrum.

En cityhandlare vill inte att du sitter i en park och dricker ditt eget kaffe, ligger och läser en bok i timmar i solen eller spelar schack vid en bänk. De vill att du köper kaffe på kaféer, köper böcker som du tar med dig hem, köper en ny bikini som du ska ha med dig till stranden eller köper ett spel som du ska ta med dig hem. Det är den grupp som hörs mest när människorna försvinner från stadens centrum. De jobbar med handel, de kan handel och de fokuserar på handel. Därför låter det som om det är handeln det är fel på och nära tillhands ligger antagandet att det är handeln som måste förändras. Stadskärnan ska se ut som idag med sina butiker, men förbättras, utvecklas i i tiden där externhandel och e-handel får en allt större roll hos konsumenterna.

Cityhandlarna är inte intresserad av fler människor, de är intresserade av fler kunder. Deras jakt på kunder gör satsningarna missriktade.

Skapa en attraktiv stadskärna
Jag anser att man missar den viktigaste delen i problemet. Problemet är inte att det inte finns tillräckligt med handel i stadskärnan, problemet är att det finns för lite människor. Shopping är inte den viktigaste och enda sociala form som lockar oss ur husen. För att få människor till centrum måste vi ta reda på vad det är som lockar ut folk och komma på hur vi kan kombinera detta med med stadskärnan.

En solig dag föredrar jag själv att koka lite kaffe, hälla det i en termos, ta med dig en bra bok eller en musikspelare, ring en vän och sätt mig i en park. En annan vän föredrar att packa ryggsäcken med pannkakor och saft och ta med barnen på äventyr på ortens största lekplats. Det finns alltså andra trevliga saker att göra en solig söndag. Vem bryr sig om shopping?

En lekplats i centrum kan vara ett sätt att locka fler människor till stadskärnan. (Foto: Ulf Liljankoski)
En lekplats i centrum kan vara ett sätt att locka fler människor till stadskärnan. (Foto: Ulf Liljankoski)

Det är sådana här utflykter vi ska möjliggöra i stadskärnan, och för att göra det måste vi ska omskapa vår bild av stadskärnan. Vi måste möjliggöra att en lekplats ligger i centrum, att det finns möjlighet för barnen att leka säkert i stadskärnan, göra det mögligt att ta del av kultur och rekreation mitt i centrum. Lyckas vi skapa en attraktiv stadskärna kommer människor att samlas där oavsett om de har ett inköpsbehov eller inte. Människor lockar flera människor, och där folk samlas skapas ett behov av utbyte av varor och tjänster.

Möjligheten att omforma en stadskärna ser olika ut, och vad som kan och bör placeras i centrum skiljer sig mellan olika städer. Det är också beroende av storleken på staden. I en mindre ort passar kanske inte ett museum eller scen, istället passar en lekplats eller ett utomhusgym bättre.

Exempel på aktivitetscentrum
För att ytterligare beskriva vad jag menar med att skapa ett aktivitetscentrum ska jag ge ett exempel på en mindre ort där stadskärnan lever en borttynande tillvaro och där alltfler butikslokaler står tomma. Exemplet baseras på hur stadskärnan i Lekstorps kommun och hur det kunde ha sett ut idag om man satsat på att utveckla ett stadskärnan i riktning med tanken kring aktivitetscentrum.

Lekstorp idag
Lekstorp är en tätort och centralort i Lekstorp kommun som ligger ca 2 mil utanför en större stad. Invånarantalet är ca 9500 i tätorten. Lekstorp centrum har en stadskärna som alltmer töms på butiker. Butiksdöden kan skyllas på att kundunderlaget i centrum sviker då de flesta personer letar sig utanför stadskärnan för att sköta sina inköp.

Som de flesta småstäder har även Lekstorp ett centrum med lokaler, framförallt avsedda för handel och butiker, där invånarna tidigare kunnat uträtta sina vardagliga inköpsbehov. Idag har dock många av dessa butikerna stängt och många av de som fortfarande driver butiker i centrum har gett upp hoppet och väntar på rätt tidpunkt att lägga ner sin verksamhet. Går man längst de centrala gatorna i Lekstorp gapar de tomma skyltfönsterna och i vissa kan man se skyltar med texten ”Lokal att hyra”. Även gatorna är tomma och öde då invånarna inte har någon möjlighet att uträtta sina inköpsbehov i stadskärnan och man har därför sökt sig någon annanstans.

Anledningen till att butikerna stänger kan bero på flera olika saker, men det som diskuteras flitigast är att handeln flyttat ut till de köpcentrum som ligger ca 20-30 minuters bussfärd utanför Lekstorp, eller 10-15 minuters bilfärd.

Problemet för Lekstorps centrum är dock tudelat då det när man frågar runt framkommer det att de stora problemen anses vara att:

  1. Det finns inga butiker i centrum.
  2. Det finns inga människor i centrum.

Punkt ett är ett vanligt antagande om att butikerna är en viktig funktion för att skapa ett levande centrum, meden punkt två pekar på att ett centrum inte bara är ett handelscentrum, det fyller också en social funktion för invånarna. Man saknar två separata saker i stadskärnan: butiker och människor.

Lekstorps stadskärnas utformning idag
I exemplet har jag jobbat med att ta fram nya idéer för att återskapa ett levande centrum. Ett centrum där handeln inte spelar en central roll utan istället fått en sekundär roll. Handeln lockas dit människorna är, därför måste vi locka människor till centrum.

I dag ser Lekstorps centrum ut så här:

Det vita huset, ”Vita Villan”, nederst i bilden är idag en populär restaurang och hotell. Bakom det vita huset ligger en röd byggnad som är kommunhuset. Längst upp till höger i bilden ligger en gul byggnad som är ortens buss och tågstation. Stadskärnan har alltså ett bra läge om man vill ta sig dit med kollektivtrafik. (Bild: Ulf Liljankoski)
Det vita huset, ”Vita Villan”, nederst i bilden är idag en populär restaurang och hotell. Bakom det vita huset ligger en röd byggnad som är kommunhuset. Längst upp till höger i bilden ligger en gul byggnad som är ortens buss och tågstation. Stadskärnan har alltså ett bra läge om man vill ta sig dit med kollektivtrafik. (Bild: Ulf Liljankoski)

Framför det vita huset ligger kommunparken med sin rosa japanska körsbärsträd. Går man över vägen kommer man fram till ett tätt buskage där det bakom finns en oanvänd och igenvuxen tomt som inte används till något. Enda gången det används är när den lokala marknaden anordnad under en helg och folk tömmer blåsan i skydd av buskar och träd.
Centrum har också ett stort torg som delas upp av bilvägarna som korsar stadens centrum.
På den större torgytan upp till vänster i bilden ser man ofta barn både springa runt och leka runt fontänen, men även spela bolla. Säkerheten blir dock ett hinder för leken då bilar, även om det bara är ett fåtal bilar som numera passerar under helgerna.

På helgerna och på vardagar efter de få kvarvarande butikernas, restaurangernas och kontorens stängning ligger stadskärnan öde. Du kan vandra genom centrum utan att möta en enda person.
Centrum anses vara en tråkig plats och den vanligaste anledningen till att man passerar är att man är på väg till buss- och tågstationen.

Det spelas boll på torget i Lektorps folktomma stadskärnan. Den passerande trafiken är en säkerhetsrisk. (Foto: Ulf Liljankoski)
Det spelas boll på torget i Lektorps folktomma stadskärnan. Den passerande trafiken är en säkerhetsrisk. (Foto: Ulf Liljankoski)

Möjligheter att utveckla Lesktorps stadskärna
Min lösning för att skapa en levande stadskärna i centrum är inte att försöka fylla de tomma lokalerna med butiker. Butikerna har inte ett tillräckligt stort kundunderlag som rör sig i centrum.

Istället måste vi hitta funktioner som kan berika stadskärnan och locka människor till platsen.
I Lekstorp finns det bland annat ett väldigt populär lekplats som lockar föräldrar och barn under stora delar av dagen. Samtidigt bör man ta tillvara att det redan visat sig finnas att vilja att spela boll och leka i centrum.

Lösningen är att stänga av delar av centrala gatorna för biltrafik och skapa, hör och häpna, en gågata som inte är avsedd för shopping, utan en gågata som är avsedd för lek.
Till skillnad från vad många av de lokala handlarna tror så kommer detta inte att påverka handeln negativ på g rund av sämre tillgänglighet och försvunna parkeringsplatser. De centrala delarna har redan god tillgänglighet av närliggande parkeringsplatser som inte har längre avstånd till butikerna än vad parkeringsplatserna ute vid köpcentrumen har till sina butiker.

När dessa gator är avstängda kommer vi att ha möjlighet att etablera både en lekplats och andra aktiviteter i centrum. Bland annat kan vi utnyttja det oanvända grönområdet till att bygga en lekplats som lockar både vuxna och barn till området.

I exempelbilden nedan har jag även lagt in en basketplan för att visualisera på att även andra aktiviteter kan läggas i de centrala delarna. Det är dock av yttersta vikt att man tar tillvara medborgarnas behov och intressen när man väljer vilken typ av aktivitetsplats som ska placeras i stadskärnan.

Så här skulle Lekstorps centrum kunna se ut:

På bilden har gågatan markerats med en rödaktig beläggning. Aktivitets- och lekplatsen har placerats där det tidigare låg outnyttjad mark. Gågatan gör att barn och vuxna kan röra sig obehindrat och leka över hela torget. (Bild: Ulf Liljankoski)
På bilden har gågatan markerats med en rödaktig beläggning. Aktivitets- och lekplatsen har placerats där det tidigare låg outnyttjad mark. Gågatan gör att barn och vuxna kan röra sig obehindrat och leka över hela torget. (Bild: Ulf Liljankoski)

Vad vi uppnår med att skapa ett aktivitetscentrum
Det vi uppnår med att etablera en populär lekplats och andra aktiviteter i centrum är att vi lyckas få människor att samlas på platsen. Det blir ett levande område som i sin tur lockar fler människor till platsen.

När människor samlas på en plats, oavsett om de kommer dit för att leka, utöva sport eller bara lockas dit för att sitta på bänkarna och tittar på andra människor skapas ett naturligt behov av utbyte av varor och tjänster. Sitter du på bänkarna en varm dag blir någon sugen på en glass eller läsk, en annan blir hungrig när man är med barnen på lekplatsen och bestämmer sig för att gå till restaurangen, en tredje dyker upp för att vännen har ringt och frågat om hen ska följa med och fika.
En regnig dag söker dag söker man skydd undan regnet i kaféet eller i butikerna samtidigt som man passar på att fika eller shoppa. Det är här handeln börjar, ett nytt kundunderlag har lockats till stadskärnan, samtidigt som vi skapar en attraktiv stadskärna dit folk gärna går för att umgås. På nytt har vi skapat en mötesplats som möjliggör idéutbyten, nya vänskaper och som fyller ett socialt behov. Sociala behov och ekonomi går hand i hand när vi talar om en levande stadskärna, men det är inte de ekonomiska intressena som kommer först.

En lekplats i centrum kan bli räddningen för stadskärnans sociala funktion samt centrumhandeln. (Bild: Ulf Liljankoski)
En lekplats i centrum kan bli räddningen för stadskärnans sociala funktion samt centrumhandeln. (Bild: Ulf Liljankoski)

Att utveckla idén kring aktivitetscentrum
Jag mottar jag gärna förlag och tankar kring idén om aktivitetscentrum, Lekplats i centrum. Detta är idé som hela tiden utvecklas.
Det fattas också en hel del forskning i ämnet samt finns det behov av att se över hur mark- och taxeringsvärden styrs. Ett av dagen stora problem är att man är ovillig att lägga parker och lekplatser i de centrala delarna där handeln idag anses vara den viktigaste aktören. Å andra sidan är markvärdet på dessa platser övervärderat. Markvärdena och hyrorna i stadskärnan måste bli marknadsanpassade och styras av efterfrågan, samtidigt måste man förstå att andra funktioner som till exempel park, lekplats, bibliotek, kulturhus, idrottsanläggningar och andra offentliga utrymmen skapar ett mervärde och därmed kompensera för den mark platsen tar i anspråk.

För ytterligare information kan man läsa artiklarna på blogg som jag samlar under kategorin ”Aktivitetscentrum” eller ”Lekplats i centrum”:
http://stadsplanering.se/kategori/aktivitetscentrum/

Är det cityhandeln som ska rädda cityhandeln?

Helsingborgs Dagblad publicerade idag en artikel som heter ”Söndagsöppet fick fart på stan”. Artikeln verkar ingå och vara del 1 i en artikelserie de kallar Levande Stadskärna?

I artikeln har man jämfört citylivet i Helsingborg med citylivet i städer av samma storlek. Man diskuterar bl a hur ”söndagsöppet borgar för liv och rörelse i Örebros centrum”.

Detta är ytterligare ett exempel på hur många ofta stirrar sig blinda på att det är just handeln som ska rädda stadskärnorna. Genom att få företag och butiker att ha längre och flera öppettider i stadskärnorna anser man att man anpassar stadskärnan efter dagens samhälles krav och behov av ett varuutbud.

Det jag tycker att man missar i diskussionen är att det finns andra saker än handel som lockar människor till en plats. Människor och handel går hand i hand, men i de flesta fall kommer inte handlen först och sedan människorna. Handeln kommer dit människorna är. Ett spontant behov av varor och tjänster skapas där människor samlas.

Det viktiga är alltså inte att erbjuda mer handel på en döende plats. Man bör istället fokusera på att locka fler människor till platsen genom att erbjuda funktioner som invånarna behöver vid sidan av handeln. En lekplats, en rekreationsplats, ett kulturutbud, något som fungerar och lockar människor oavsett om butikerna har öppet eller inte.

Ju mer jag ser hur man hela tiden fokuserar och ser stadskärnorna som ett centrum för handel desto större växer mitt tro kring hur man ska se stadskärnan mer som ett aktivitetscentrum än som ett handelscentrum. Gör som de externa köpcentrumen – erbjud mer än bara handel. T ex dyker leklandet upp på allt fler köpcentrum och stor butiker såsom ICA Maxi och IKEA. I i många länder kan du t o m hitta gym i på shoppingcentret. De vet att en plats måste erbjuda mer än bara handel.

Ett annat stort problem är också att hyrorna inte marknadsanpassas i den mån de bör. När ointresset för butiker i centrum sjunker bör hyrorna sjunka i takt. Ett sätt för butiker att överleva är inte enbart att sälja mer och sälja oftare, det handlar även om att skära ner på utgifter. Lokalhyran är en av de största utgifterna och anledningen att butikerna flyttar från centrum är att man inte längre får vad man betalar för när man hyr en lokal i stadskärnan. Vinsten blir större om man flyttar ut i ytterkanterna, samtidigt som man jobbar normala tider och inte dygnet runt alla dagar i veckan. Och vinst är något som behövs för att man ska kunna leva på sin butik.

Läs mer om mina tankar kring aktivitetscentrum/Lekplats i centrum.