Kommunal finansiering av detaljplanearbetet, beräkna en timtaxa

I denna artikel visar jag grunderna för hur man kan beräkna timtaxa för finansiering av detaljplanearbete på en kommun (samt berör jag även konsultarbete).

Genom att räkna ut en timkostnad för handläggningstider leder modellen fram till en timtaxa som vi ska debitera intressenten/kunden.
Modellen kan även användas för att räkna ut timtaxa för andra verksamheter.

I artikeln kommer jag inte att fördjupa mig i  vad en kommun får eller inte får finansiera med en taxa, inte heller hur en taxa ska formuleras för att vara användbar och korrekt.

Fokus i denna artikel är enbart att visa ett exempel på hur man beräknar kostnaden för kommunens insatser vid detaljplanering och hur man beräknar en timtaxa utifrån den information man har.

Jag kommer inte heller att gå in på hur man beräknar kostnad eller taxa per BTA + OPA baserat på timkostnaden, utan håller mig enbart till att skriva om timkostnaden. Timkostnaden kan dock användas för att beräkna kostnad per BTA + OPA.

Steg 1: Beslut. Hur stor del av detaljplanearbetet ska finansieras av plantaxan?

Hur stor del av planarbetet som ska finansieras av plantaxan alternativt av skattekollektivet är ytterst en politisk fråga. Vissa kommuner vill att det ska vara billigt för exploatören och kommuninvånarna att ta fram en ny detaljplan. Vilket medför att  skattebetalarna får betala hela eller delar av handläggningsarbetet. Andra kommuner vill att exploatören betalar hela kostnaden för att handlägga ärendet.

Hur stor del av detaljplanearbetet som ska finansieras av plantaxan alltså är en högst politisk fråga. En kommun kan bland annat välja att…:

  • …planarbetet i sin helhet finansieras av skattekollektivet. = 100% av planverksamheten är skattefinansierad.
  • …planarbetet till viss del finansieras av skattekollektivet och till viss del av plantaxan. = T ex 50% av planverksamheten är skattefinansierad och 50% av planverksamheten är taxafinansierad.
  • …planarbetet i sin helhet finansieras av plantaxan. = 100% av planverksamheten är taxafinansierad.

I det här exemplet kommer jag att utgå från att 100% av planverksamheten ska finansieras av plantaxan, 0% finansieras av skattekollektivet.

Resultat från steg 1: 100% av planarbetet ska finansieras av plantaxan.

Steg 2: Ta reda på vad handläggningen av detaljplaner kostar för din organisation.

SKLs underlag för att beräkna handläggningskostnaden per timme inom miljöbalkens och plan- och bygglagens områden.
SKLs underlag för att beräkna handläggningskostnaden per timme inom miljöbalkens och plan- och bygglagens områden.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en mall och en handledning för hur man beräknar handläggningskostnaden per timme inom plan- och bygglagens områden (vilken jag rekommendera). Du hittar deras underlag här:
Handläggningskostnaden per timme inom miljöbalkens och plan- och bygglagens områden.

Nedan kommer dock att använda en egen ”förenklad” modell för beräkning av timkostnaden för handläggaren.

I detta exempel utgår jag från att handläggaren har en månadslön på 36 000 kr samt att det är den enda personen som handlägger ärendet. I verkligheten är det ofta flera handläggare inom samma organisation som involveras i handläggningen. Detta innebär att man måste uppskatta samtliga timmar som olika handläggare lägger på handläggning.

I tabellen nedan presenteras en grov kalkyl på vad en anställd med en månadslön om 36 000 kr kostar arbetsgivaren.

KostnadsgruppMånadskostnad (kr)Årkostnad (kr)Kommentar
Totalt65 900 kr790 800 kr
Löne- och försäkringskostnad 50 824609 888Beräkningarna baseras en månadslön om 36 000 kr och på Verksamt.se's beräkningsmodell, https://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/rakna-ut/rakna-ut-vad-en-anstalld-kostar
Tjänstepensionsförmån (4,5%)
1 84522 140Beräknas som 4,5% på lönen.
Verksamhetssystem1 75021 000
Redskap2 37528 500
Utbildning1 25015 000
Kontorsplats2 00024 000
Övrigt5 85670272

Resultat från steg 2: Den totala månadskostnaden är 65 900 kr (total årskostnad är 790 800 kr).

Steg 3: Ta reda på hur mycket tid en handläggare lägger på handläggning

SKL använder ett schablonbelopp på 60% gällande hur mycket tid handläggaren lägger av sin tid på handläggning. Detta rimmar väl med mina egna tidsstudier som visar på att man lägger cirka 60% av sin tid på på handläggning.

För att förenkla detta exempel utgår jag från att vi har en handläggaren som lägger 60% av sin arbetstid på handläggning av detaljplaner och övriga 40% är tid som krävs för att upprätthålla en fungerande organisation (t ex utbildningar och verksamhetsmöten med mera). Kort sagt så behövs dessa 40% för att upprätthålla en välfungerande organisation, vilket innebär att det är en kostnad som den andre parten/kunden bör finansiera. Detta innebär att de intäkter vi får in på 60% effektiv handläggningstid ska finansiera 100% av arbetstiden.

I detta fall utgår från att en handläggare arbetar 160 arbetstimmar per månad (40 timmar/vecka). Detta innebär att 96 timmar i månaden läggs på handläggning och 64 timmar är ”övrig tid”.

60% av handläggarens tid går åt till handläggning. Den timtaxa vi debiterar kunden genom  60% effektiv handläggningstid ska finansiera 100% av tjänsten. Detta innebär att att de intäkter vi får in på 96 timmar ska bekosta finansiera hela månadslönen (160 arbetsimmar).

Resultat från steg 3: Handläggaren lägger 60% av sin tid på handläggning. Per månad blir det 96 timmar om handläggaren jobbar heltid (160 timmar/månad). Vi har alltså 96 debiterbara timmar.

Steg 4: Beräkna timtaxan

Nu vet vi att:

  • Handläggare kostar 65 900 kr/månaden.
  • Varje månad har genererar handläggaren 96 debiterbara timmar.

Detta medför att vi på 96 timmar ska få en intäkt om 65 900 kr (baserat på att vi inte ska gå med vinst, utan enbart täcka kostnaden enligt självkostnadsprincipen).

Beräkning: 65 900 kr / 96 timmar = ca 689 kr/timmen.

Resultat från steg 4: Vi behöver ta 689 kronor i timmen för att täcka kostnaden för handläggaren.

Resultat och diskussion

Resultatet ur ett kommunalt perspektiv

För att täcka en kostnaden för en handläggare behöver vi alltså debitera 689 kr per timmen, under förutsättningen att vi enbart ska täcka kostnaden för handläggningen. Kommunen får enbart täcka utgiften och får aldrig aktivt arbete för att gå med vinst. Men givetvis kan man gå plus i budgeten något år och minus ett annat. Går man plus varje år, eller minus varje år, då bör man se över sin taxa på nytt.

Resultatet ur ett konsultperspektiv

Denna artikel skulle framförallt handla om att visa en teoretisk modell gällande hur man tar fram en timtaxa för en kommun. Jag kunde dock inte låta bli att blanda in konsultperspektivet.

Är du själv konsult så bör du givetvis lägga på en vinstmarginal på timtaxan. Timtaxan kan efter pålagd vinstmarginal vara både högre och lägre än den kommunala taxan beroende på faktorer såsom ökad effektivitetsgrad (fler debiterbara timmar per månad per handläggare), personalkostnader och  organisatorisk effektivitet mm.

Plantaxa baserat på BTA + OPA?

Som kommun är det normala sättet att ta betalt baserat på  BTA + OPA (kort sagt antalet kvadratmeter byggrätt). I denna artikel går jag inte in på hur man räknar ut en taxa baserat på BTA + OPA, men när man känner till vilken timtaxa man behöver ta ut för att finansiera sin verksamhet, kan man kombinera den kunskapen med en eventuell kunskap om genomsnittstiden det tar att planlägga 1 kvadratmeter BTA/OPA.

Lästips

Fastighetsvärdering

Att förstå grunderna i fastighetsvärdering kan komma till nytta när du jobbar med samhällsplanering.

Hur värderar man en fastighet? Hur skapar man förutsättningar för viljan att investera i fastigheter? Vilka aspekter är viktiga för fastighetsägarna? Vilka ekonomiska incitament krävs för att privata aktörer ska vara intresserade att bygga och drifta hyreslägenheter? Varför sänker man inte hyran i butikslokalerna som står tomma?

Det finns många frågor som man behöver svara på för att åtminstone kunna närma sig ett svar på hur man löser bostadsbehovet och lokalbehovet på en ort. I det här inlägget kommer du inte att få svar på dessa frågor.

Här samlar jag information kring ämnet fastighetsvärdering.

Böcker om fastighetsvärdering

Filmer om fastighetsvärdering

KTH Media Production har producerat ett antal pedagogiska filmer, med Fredrik Brunes, om grunderna i fastighetsvärdering, både när det gäller flerbostadshus, villor och lokaler.

Fastighetsvärdering Introduktionsfilm – Besiktning av ett flerbostadshus med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 1 – Marknadsvärdebedömning av en villa med ortsprismetoden med Fredik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 2 – Marknadsvärdebedömning av ett flerbostadshus med ortsprismetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

Fastighetsvärdering Film 3 – Marknadsvärdebedömning av kommersiell fastighet – avkastningsmetoden med Fredrik Brunes (KTH Media Production)

 

 

Högst servicebredd & Högst servicegrad i Sveriges kommuner (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

  1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
  2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)
Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)
Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

Turism och det ekonomiska läckaget – Gynnas turistdestinationen ekonomiskt av turismen?

Inledning

Denna artikel tar form av en introduktion till begrepp som jag funnit intressanta och värda att fördjupa sig i inför framtida studier gällande turismens ekonomiska inverkan på samhället och turistdestinationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag har framförallt valt att titta på det som kallas linkage (kopplingar) och leakage (läckage), alltså hur turistdestinationen påverkas av de pengar som sätts i rörelse på turistdestinationen. Begreppen kommer att förklaras i senare kapitel. Först kommer jag dock att ge en bakgrund till vad som menas med hållbarhetsperspektiv/hållbar utveckling – tanken om hur man arbetar med samhällsutveckling på ett sätt som gynnar både dagens samhälle och samhället för framtida generationer. Sedan följer en teoretisk del där de ekonomiska begrepp linkage och leakage förklaras. De teoretiska begreppen fördjupas sedan med hjälp av dokumentstudier, alltså en genomgång av olika studier som gjorts i ämnet. Artikeln avslutas med en diskussion och reflektioner av det som framkommit ur under rapportskrivandet och dokumentstudierna.

Syftet med artikeln är att fördjupa mig i turismens ekonomiska påverkan på turistdestinationen, då turism ofta får spela rollen som en viktig inkomstkälla som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar i såväl utvecklingsländer som i städer och landsbygd i rikare länder.

Frågeställning

För att fördjupa min förståelse för hur turismen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för en destination har jag utgått från tre frågeställningar:

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?
  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?
  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling - Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia
Hållbar utveckling – Socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bild: Nojhan/Wikipedia

Jag har valt att kort förklara begreppet hållbart/hållbar utveckling, dels för att jag tidigare inte skrivit mycket om ämnet här på bloggen, dels för att det är ett begrepp som det inte finns någon entydig definition. Viktig är också att förstå att hållbarhetsbegreppet inte är helt oproblematiskt och inte heller fritt från normer och värden (detta är något jag dock inte kommer att diskutera djupare i denna artikel).

Hållbarhet är idag ett vanligt begrepp som kopplas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. När man talar om att skapa ett hållbart samhälle vill man planera ett samhälle, och påverka samhället, i en riktning som ökar kvalitén samt behåller det man bedömer vara viktiga kvalitéer idag. Man vill skapa ett samhälle som bejakar både nuvarande generationers och kommande generationers behov av ett välfungerande och demokratisk samhälle (Hall & Lew 2009:81). Hållbarhetsbegreppet styrs givetvis av tidens ideal om vad som är viktigt aspekter att bejaka. Hur man definierar hållbarhet och vilka perspektiv som ska beaktas är är alltså en subjektiv föreställning som hela tiden diskuteras och förändras, samt kan skilja sig från olika kulturer och samhällen. Kärnan i begreppet är dock att skapa en värld där människa och natur kan leva i samspel utan att förstöra människans eller naturens framtid.

Hållbarhetsperspektivet inom turism

Hållbar turism kretsar kring flera aspekter. I sin förenklade form brukar man, som tidigare nämnts, dela in hållbarhet i tre större kategorier, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Dessa aspekter överlappar normalt varandra och i ett långsiktigt hållbarhets arbete jobbar man normalt med samtliga aspekter (Hall & Lew 2009:2, 55). Inom turism innefattar den ekonomiska hållbarheten ofta tankar kring hur man skapar bättre ekonomiska förutsättningar för olika destinationer genom att etablera turism. Den sociala hållbarheten inom turism innefattar tankar kring hur man kan få olika kulturer att mötas utan att någon kultur kväver den andra. Den ekologiska hållbarheten innefattar tankar kring hur man skyddar naturen både globalt och lokalt.

I denna artikel kommer jag att fokusera på den ekonomiska hållbarheten.

Turismens ekonomiska aspekter

I dagens samhälle är det inte så konstigt att man diskuterar turismens ekonomiska aspekter då turistindustrin har blivit en av världens största exportekonomier (Hall & Lew 2009:88) och den största serviceindustrin (Hall & Lew 2009:97).

Ett vanligt argument för att etablera och utveckla turism på en plats är de ekonomiska aspekterna. Bland annat får turism många gånger spela rollen som ersättare när och om andra näringsverksamheter från en plats försvinner, men satsningar på kan även få tjäna som ett tillskott i sämre ekonomiska tider (t ex om viktiga industrier som erbjuder arbetstillfällen läggs ner). Man pekar på att turism skapar arbetstillfällen och därmed ekonomiska fördelar för både samhället och individen. Man argumenterar för att skatteintäkterna ökar (Hall & Lew 2009:109), samt påpekar man att intäkterna från turismindustrin kan användas för att bevara och skydda viktiga naturområden, världsarv och andra tillgångar som anses vara värda att bevara (Tesfahuney & Schough 2010:37).

Undersökningar visar dock på att de pengar som turisterna spenderar på en plats inte helt och hållet gynnar platsen, utan stora delar av pengarna läcker ut. Med läckage menas att pengarna lämnar platsen ganska omedelbart och därmed inte tillför några större ekonomiska fördelar till platsen (Hall & Lew 2009:103). Läckaget går bland annat till internationella bolag som t ex äger hotellen där turisterna bor, eller till ickelokala bolag som levererar varor och tjänster som turisten använder sig av.

Ytterligare en viktig aspekt är att förstå att turismens intåg på en ort kan medföra att invånarna väljer att sluta med sina tidigare traditionella verksamheter såsom t ex lantbruk och istället ägna sig åt mer turistorienterade försäljning, t ex souvenirer (Hall & Lew 2009:127). Problemet med detta kan vara att en framtida nedgång i turism lämnar invånarna arbetslösa. Det finns därför en diskussion och forskning kring hur man kopplar turismen till de traditionella yrkena och levnadssätten för att på så sätt skapa långsiktiga förutsättningar för lokalbefolkningen.

Vad genererar inkomster inom turism

De fyra största handelsvarorna som är inkomstbringande inom turism är enligt Hall & Lew (2009:92):

  • Passagerartransporter
  • Logi/Boende
  • Mat och dryck
  • Attraktioner

Den största ekonomiska fördelen med turism är dock de arbetstillfällen som genereras (Hall & Lew 2009:109):

  • Arbetstillfällen

Som vi kommer att se är det dock inte alltid som destinationsorten får större inkomster från dessa handelsvaror då transporter, hotell, restauranger och attraktioner många gånger ägs av företag som inte har sitt säte varken på destinationsorten eller i destinationslandet. Samt kan de arbetstillfällen som skapas utarma de traditionella verksamheterna och yrkena om allt fler väljer att jobba inom turistbranschen.

Teoretiska begrepp

Två begrepp som är viktiga när de ekonomiska aspekterna diskuteras är linkage (koppling) och leakage (läckage). Dessa kommer att förklaras närmare i detta kapitel. Jag har valt att använda svenska benämningar och översatt linkage till ekonomiska kopplingar och leakage till ekonomiskt läckage.

Turistiska ekonomiska kopplingar (linkage)

Turism framställs, som tidigare nämnt, ofta som ett sätt att öka de ekonomiska förutsättningarna för en destination. Man menar på att turisterna kommer till en plats, spenderar pengar, och att dessa pengar i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för platsen. De positiva aspekterna anses vara dels att det blir mer pengar i omlopp på destinationen, samt att det skapar arbetstillfällen och därmed inkomster till såväl invånare och stat. Detta kallas en ekonomisk koppling.

Hall & Lew skiljer på bakåtkoppling (backward linkage) och framåtkoppling (forward linkage). Med bakåtkoppling menas den koppling mellan turism och de verksamheter som redan finns på plats och kan tjäna extra pengar på turism, t ex matproducenter och byggföretag som levererar material till hotell och restauranger. Med framåtkoppling menas de verksamheter som har möjlighet att etablera sig tack vare turismen, t ex guidade turer (Hall & Lew 2009:120).

För att turismen ska leda till positiva ekonomiska konsekvenser för turistorten är det viktigt att man etablerar en ekonomisk koppling mellan turismen och destinationen. Denna koppling har visat sig vara svår att åstadkomma samt är de positiva effekterna av kopplingen svåra att mäta.

Ett stort problem har även visat sig vara att få de pengar som turisterna spenderar på en destination att verkligen komma destinationen tillgodo. Dessa problem är framförallt stora på destinationer där de en större del av de aktiva turistbolagen ägs av större internationella företag och många varor som köps in importeras istället för att köpas lokalt (Hall & Lew 2009:120). Samt hindrar all-inclusive-turismen, där turisten inte ens behöver ta sig utanför hotellets områden, att en koppling mellan lokalsamhället och turismen upprättas (Dielemans 2008:119, Hall & Lew 2009:126; Tesfahuney & Schough 2010:57). Det har visat sig finns flera orsaker till att det inte uppstår någon stark ekonomisk koppling mellan turismen och turistdestinationen. Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i artikeln.

Turistiska ekonomiska läckage (leakage)

De pengar som inte gynnar turistdestinationen fångas upp med begreppet ekonomiskt läckage (leakage). Med läckage menas de pengar som lämnar destinationen nästan direkt utan att tillföra något till den lokala ekonomin (Dielemans 2008:58; Hall & Lew 2009:103). Läckage på turistorten, på lokal nivå, kan bland annat ske genom att det är internationella företag som driver hotellen, äger attraktionerna, äger de lokala turistbyråerna och anordnar guidade turer mm. Läckage från turistorten kan även ske till staten i form av skatter som inte går direkt till turistorten. Även import av varor, då t ex hotell köper produkter från andra platser och länder istället för att köpa lokalt kallas läckage. Läckaget från turistorten sker alltså både till utlandet, men även till andra regioner inom landet (Hall & Lew 2009:104). Att kunna räkna ut hur mycket pengar som läcker ut och hur mycket som går till den lokala turistorten är komplext och innehåller många aspekter som måste tas med i beräkningarna. Hur olika studier räknat ut läckaget kommer jag inte att gräva djupare i, men i flera av de artiklar jag referera till kan man läsa om hur man valt att räkna ut läckaget.

Enligt Dielemans (2008:119) har olika studier pekat på att 80 procent av inkomsterna från turismen läcker ut i Karibien, 70 procent i Thailand och 40 procent i Indien. Även en studie i Zanzibar att läckaget där många gånger når och överskrider 80 procent p g a att stora delar av turistindustrin styrs av bolag med sitt säte utanför landet (Anderson 2013:72). Stora delar av inkomsterna gynnar med andra ord inte den lokala turistorten.

Ytterligare ett problem är turismen som riktar sig till turister som söker efter billiga solsemestrar med billig mat och så låga kostnader som möjligt. Dessa turistorter lockar turister som inte spenderar mycket pengar på turistorter, till skillnad mot exklusivare orter där turisterna har mer pengar på fickan och är beredda att köpa dyrare produkter och tjänster (Dielemans 2008:138; Torres 2003:561).

Tidigare forskning

Jag har valt att titta på forskning kring läckage i Costa Rica och Mexiko, Thailand, Skottland och Danmark. Mycket av den forskning som jag hittade gällande hur turism påverkar de ekonomiska förutsättningarna på turistdestinationen kretsar kring fattiga områden och utvecklingsländer. Jag tog dock även med studier från Skottland och Danmark då jag även var intresserad av att fördjupa mig i hur turismen påverkade länder som inte definieras som fattiga eller som utvecklingsländer.

Trejos & Chang (2009) har tittat på att landsbygdsturism i Costa Rica där man använt sig av community-based tourism (CBT). CBT är ett sätt att koppla den lokal landsbygden och lantbruket till turismsektorn, samtidigt som det lokala samhället har stor kontroll över sig själv och sina inkomster. Definitionen på CBT kan dock variera bland forskarna (Trejos & Chang 2009:374), men en viktig aspekt är att turismen ska vara ett komplement till den normala verksamheten inom lantbruk och hantverk, och inte ersätta dessa arbetstillfällen eller inkomster med arbeten som enbart är kopplade till serviceyrken inom turistindustrin (Trejos & Chang 2009:379-380). Ett stort problem för dessa CBT-samhällen har dock visat sig vara en brist på kunskap gällande hur man ska gå tillväga för på bästa möjliga vis bli en naturlig producent dit turistindustrin vänder sig för att bl a köpa råvaror.

Lacher & Sanjay (2010) som studerat strategier för att skapa en en koppling mellan lokala landsbygden och turistindustrin finns, pekar på att möjligheten att skapa en koppling mellan turism och landsbygd finns, men att det finns ekonomiska, sociala och politiska trösklar som gör det svårt för traditionella verksamheter på landsbygden att skapa fungerande kopplingar till turistindustrin (Lacher & Sanjay 2010:94).

Anderson (2013) studerade läckage i Zanzibar och pekade som tidigare nämnts att läckaget kunde vara upp i och överskrida 80 procent. Anledningen till att det var svårt att skapa en starkare koppling mellan de lokala verksamheterna och lantbruket verkade vara att de lokala producenterna inte hade möjlighet att leverera de kvantiteter, den kvalité, höga priser på lokala produkter och svårigheter att få leveranser i tid (Anderson 2013:72-73). Turistindustrin valde därför bort att köpa lokalt för att kunna möta sina kunders krav.

Torres (2003) påpekar att det finns väldigt lite forskning som visar på att internationell turism skapar en koppling till lokalt lantbruk på turistorten. Samt finns det mer forskning som tyder på att utvecklingen av en turistort istället skadar det lokala lantbruket då många av lokalinvånarna väljer att överge sina traditionella verksamheter och lantbruk för att istället ägna sig åt turistnäringen (Torres 2003:546-547), t ex som anställda på ett hotell.

Studien visar även på att större internationella hotellkedjor många gånger ägnar sig åt mer import av råvaror istället för att köpa dessa lokalt (Torres 2003:547). De visar sig även att det kan vara svårt att skapa en efterfrågan för lokalt odlad mat bland massturismen (hård turism). Likt i Andersons studie i Zanzibar (2013) är även ett stort problem hur de lokala lantbruket ska kunna leverera varor av den kvalité som bl a hotellen efterfrågar. Även kommunikationen mellan de lokala verksamheterna och turistföretagen, de olika affärskulturerna man har och de olika ekonomiska förutsättningarna är något som skapar problem (Torres 2003:548, 561)

Slee, Farr & Snowdon (1997) studerade landsbygdsturismen i Skottland. Man valde att skilja på småskalig turism, mjuk (soft) turism och storskalig turism, hård (hard) turism. Den mjuka turismen karaktäriseras av småskaliga verksamheter såsom bed-and-breakfast, camping och boende på lantgårdar, medan den hårda turismen karaktäriseras av storskaliga hotell och turistanläggningar (Slee, Farr & Snowdon 1997:186). Det man kommer fram till är att en större del av de pengar som spenderas på mjuk turism kommer lokalsamhället till godo än de pengar som spenderas på hård turism, samt skapas fler jobb per turist inom den mjuka turismen (Slee, Farr & Snowdon 1997:188). Mjuk turism visar sig ha större möjligheter att påverka lokalsamhället positivt på flera sätt än hård turism.

Zhang, Madsen & Jensen-Butler (2007) har studerat turismens ekonomiska påverkan i urbana områden respektive landsbygd i Danmark. Förutsättningarna för landsbygden i Danmark är i detsamma som i utvecklingsländer och den kulturella påverkan av turism är inte lika stor som i länder där kulturskillnaderna är större (Hall & Lew 2009:143). Man får även fram att turismen i urbana områden i sin helhet genererar mer pengar (kvantitet), vilket beror på att fler turister väljer att åka till urbana områden. Dock visar det sig att landsbygden har större behållning av de pengar som landsbygdsturismen genererar (kvalitet) (Zhang, Madsen & Jensen-Butler 2007:852-853).

Sammanfattning

I detta kapitel kommer jag att sammanfatta diskussionen i denna artikel genom att svara på de inledande frågeställningarna.

  • Hur stor del av de pengar som turismen genererar går till turistdestinationen?

Flera studier har visat på att stora delar av de pengar som turismindustrin genererar läcker ut ur samhället. I vissa fall är det enbart 20 procent av de pengar som omsätts som kommer det lokala samhället till godo, dock finns det exempel på att upp till 60 procent av omsättningen kommer det lokala samhället till godo. Det variera dock beroende på hur väl den den lokala kulturen och deras produktionssätt och affärskultur stämmer överens med turistindustrins affärskultur.

  • Vart hamnar pengarna som turism anses generera?

Mycket av de pengar som omsätts inom turismen hamnar hos internationella turistindustriföretag, vilka har sitt säte i andra länder eller regioner. En del av pengarna hamnar även hos staten.

  • Vilka problem leder till det ekonomiska läckaget?

Flera studier pekar på att ett problem är att turistindustriföretagen inte alltid har en lokal koppling och leder till ett stort läckage. Ett annat problem är att turistindustrin och de lokala verksamheterna kan ha olika affärskulturer vilket försvårar möjligheten till samarbete.

Ett stort problem verkar vara de olika affärskulturerna som de olika samhällena består av. Det kapitalistiska västerländska sättet att bedriva och kräva en viss kvalité och servicenivå på, står i kontrast till det levnadssätt som mindre moderniserade platser har. Kvalité, service och produktion i mindre moderniserade samhällen verkar vara mer inriktad på egenförsörjning och inte vidareförsäljning i så stora mängder som turistindustrin behöver. En av lösningar som föreslås är att de mindre moderniserade samhällena ska få hjälp att anpassa sig till turismens ekonomiska krav. Detta innebär dock att konsekvensen blir att värdsamhället och dess kultur förändras. Huruvida detta är positivt eller negativt är svårt att säga, men idag skulle nog många svara att bevarandet att kultur är viktigare att bevara än att anpassa dem efter det turistiska ekonomiska systemet. Frågan är alltså hur hittar man ett sunt förhållande mellan turism och lokala verksamheter?

Referenslista

Anderson, Wineaster. (2013). Leakages in the tourism systems: case of Zanzibar. Tourism Review Vol. 68 no. 1, 62-75

Dielemans, Jennie (2008). Välkommen till Paradiset: reportage om turistindustrin [Elektronisk resurs]. Stockholm: Atlas
Köp hos Bokia

Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Lacher, R. Geoffrey & Nepal, Sanjay K.. (2010). From Leakages to Linkages: Local-Level Strategies for Capturing Tourism Revenue in Northern Thailand. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment, 12:1, 77-99

Slee, Bill; Farr, Helen & Snowdon, Patrick. (1997). The economic impact of alternative types of rural tourism. Journal of Agricultural Economics 48 (2), 179-192

Tesfahuney, Mekonnen & Schough, Katarina (red.) (2010). Det globala reseprivilegiet. Lund:Sekel
Köp hos Adlibris | Bokia | Bokus

Torres, Rebecca. (2003). Linkages between tourism and agriculture in Mexico. Annals of Tourism Research, Vol. 30, No. 3, 546–566

Trejos, Bernardo & Chiang, Lan-Hung Nora. (2009). Local economic linkages to community-based tourism in rural Costa Rica. Singapore Journal of Tropical Geography 30, 373–387

Zhang, Jie; Madsen, Bjarne & Jensen-Butler, Chris. (2007). Regional Economic Impacts of Tourism: The Case of Denmark. Regional Studies, Vol. 41.6, 839–853

Oxfiléindex

 ”Åh, vi var på det här underbara stället som man knappt hittar till. Med en jättemysig innergård och den godaste oxfilén jag någonsin smakat.”

Jag håller på att arbeta med och lansera Oxfiléindex. Till skillnad från bl a mikroekonomiska idéer och ”space syntax”-hypoteser som pekar på att framgångsrecepten i en god placering av affärsverksamheter menar jag på att det inte är läget som är det viktiga så länge du erbjuder dina kvalité.

Svårfunna platser är inte dåligt  om du erbjuder något unikt och kvalité.
Svårfunna platser är inte dåligt om du erbjuder något unikt och kvalité.

Tidigare har jag själv påpekat hur jag sålt ett unik utbud kvalitetspennor sedan 2006 på Lilon.se i den annars relativt tomma stadskärnan i Åstorp (i nordvästra Skåne). Dit kom kunder från hela Skåne, samt Halland, Småland och Blekinge för att köpa pennor av mig. Dessutom hade jag lägre hyror än jag hade haft på centrala områden i någon stad eller köpcentrum (det jag kanske förlorade i försäljning vann jag antagligen i lägre hyra).

Jag kallar det Oxfiléindex för tillfället, för det har blivit ett stående exempel efter att jag envisades med att påpeka för en lärare/föreläsare i mikroekonomi att ”Det spelade ingen roll var jag lade min restaurang. Tillagar jag världens bästa oxfilé så kommer kunderna att komma till mig ändå.”

Sedan vill jag givetvis tillägga att om du väljer att sälja ”skräp”, t ex billiga souvenirer. Då krävs det givetvis att affärsverksamheten är lättillgänglig och ligger där potentiell kunder passerar. Ingen vallfärdar till dig. Du får ett lågt värde på Oxfiléindexet.

Ett ytterligare tillägg är att det även kan ta längre tid att bygga upp ett kundunderlag på en svårfunnen plats.

Hur ser din affärsidé ut? Hur väl placerar den sig på Oxfiléindexet.