Studieobjekt: Offentliga sittplatser i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Under vistelsen i Barcelona tittade jag på vilka offentliga sittplatser som fanns. Sittplatserna delades upp i primära sittplatser såsom bänkar och stolar avsedde för att just sitta på och sekundära sittplatser såsom murar, pollare, fontäner, trappor och andra avsatser som användes som sittplatser även om det inte var deras primära funktion.

Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.
Bänkar kan användas av en eller flera samtidigt. I Barcelona står de ofta placerade på platser som skänker skugga. Foto: Ulf Liljankoski.

Bänkar

Bänkar var den vanligast möbleringarna för att skapa primära sittplatserna i Barcelona. De flesta bänkarna var placerade på ställen där det även fanns tillgång till skugga. Att placera bänkar nära träd och i skuggade platser gör det möjligt att sitta under en längre och vila än om bänkarna varit placerade på öppna och soliga platser.

Bänkarna gjorde det möjligt för sällskap att sitta tillsammans, men de användes även av ensamma personer. På platser med lite folk kunde man se flera bänkar där enbart en person satt på bänken, men på platser med ett med mer folk i rörelse samsades många gånger flera om samma bänk oavsett om de kände varandra eller inte.

Placeringen av bänkarna var oftast så att de som satt på bänkarna kunde blicka ut över ett torg, en gata där det fanns folk i rörelse, men i de fall då det fanns annat att titta på, t ex havet eller naturen, var bänkarna riktade åt detta håll. Bänkarna var alltså riktade åt det som kan tolkas som det viktigaste innehållet på platsen. I vissa fall är människan viktigare än naturen, och i andra fall är det andra kvalitéer som styr ritningen av bänkarna.

Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski
Stolar erbjuder en privat sittplats i en offentlig miljö. Foto: Ulf Liljankoski

Stolar

Stolar som var förankrade i marken var något som förekom på flera platser och ofta var de placerade tillsammans med bänkar på platser som erbjöd skugga.

En stol erbjuder en mer individuell plats att sitta på, ett utrymme som du inte behöver dela med någon annan, ändå är stolarna placerade nära andra stolar och bänkar. Det kan antas att de som väljer att sitta på stolarna vill vara en del av platsen och det liv som utspelar sig på platsen, vara en del av gemenskapen, samtidigt som man inte vill riskera att bli en aktör i rummets spel – man antar istället rollen som enbart observatör, eller kanske rättare sagt känslan av att enbart vara en aktör.

Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski
Trapporna som som leder upp till katedralen i Barcelona. Foto: Ulf Liljankoski

Trappor

Trappor fanns det på många ställe i Barcelona. Trappor i offentligt miljö användes framförallt till tre syften: Som ett sätt ta sig ner till tunnelbanan, som ett sätta att ta sig upp till en större offentlig, t ex kyrka eller statlig byggnad, samt som en plats avsedd för att sitta på.

Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trappor erbjuder ofta en sittplats i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna som ledde ner till tunnelbanan användes normalt inte som sittplats då dessa trappor var trafikerade av fotgängare på väg till och från tunnelbanan.

De trappor som ledde upp till kyrkor och offentliga byggnader erbjöd i många fall en blick ut över ett torg eller gata med människor i rörelse.

 

Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.
Trapporna i hamnen är gissningsvis ett ekonomiskt sätt att erbjuda det stora antalet turister en sittplats där de kan njuta av sin horchata i solen. Foto: Ulf Liljankoski.

Trapporna, som man tydligen byggt för att erbjuda sittplatser, var placerade längst stranden och erbjöd en utsikt mot havet och hamnen. Det är en plats som förmodligen är planerad att framförallt tillgodose turisternas intresse för att njuta av solen samtidigt som man avnjuter en kall horchata vid havet. Att anlägga trappor som sittplats kan vara ett sätt att på ett ekonomiskt sätt erbjuda sittplatser till ett större antal personer samtidigt och placeras där man vet att efterfrågan efter sittplatser är stort.

Samtliga trappor erbjöd ofta en solig plats, förutom vid de tidpunkter då de skuggades av de byggnader i närheten.

 

I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
I vätan på att komma in på Sagrada Família kan muren användas som en sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Murar

Murar var också en del av stadsrummet som användes som sittplatser. Muren som sittplats upplevdes som en tillfällig sittplats, en plats för människor i rörelse, människor som var på väg någonstans, men som var tvungna att sitta och vänta. Antingen vänta på en annan person eller vänta då man står i kö.

 

Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski
Fönsteravsatser fungerade som sittplats. Foto: Ulf Liljankoski

Fönsteravsatser

Breda fönsteravsatser användes som en kort paus- och sittplats medan framför allt turister försökte orientera sig och bestämma sig för år vilket håll man skulle gå.

Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski
Pollare används när man väntar en kort stund och om det inte finns några bättre platser att sitta på. Foto: Ulf Liljankoski

Pollare

Pollare längst gatan användes likt fönsteravsatser som en kortvarig och tillfällig viloplats. Beroende på storleken på pollaren kunde man antingen sitta på den eller enbart luta sig mot den. Dessa användes framför allt av personer som var på väg någonstans och antingen stod i grupp och diskuterade vart och vad de skulle göra, eller medan man väntade på någon annan i gruppen som var inne i en butik eller fotograferade en byggnad.

Pollare används som viloplats då det inte fanns några andra alternativ att sitta på.

 

Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.
Modulräcken längst trafikerade vägar fick användas för tillfällig vila medan man väntade på grön gubbe. Foto: Ulf Liljankoski.

Modulräcken

Modulräcken är ytterligare en tillfällig och kortvarig viloplats. Beroende på stadsrum kan de ha olika användningsområden då det på skolor ofta är en plats där man sitter en längre tid med sina vänner. De modulräcken jag hittade i Barcelona låg dock i närheten av större trafikerade gator och användes som en viloplats medan man t ex väntade på att man skulle få grönt ljus att gå över gatan.   

Studieobjekt: Ramblan som stadsrumstyp i Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

Samtliga av de ramblor jag tittat på i Barcelona, Las Ramblas, Rambla del Raval och Rambla de Poblenou hade en liknade fysisk grundkaraktär och ett allmänt känt ord som passar som samlingsnamn är att kalla den boulevarder (utan att fördjupa mig i definitionen för vad en boulevard är).

En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski
En typisk rambla i Barcelona med byggnader runt om, sedan en trottoar, sedan en motortrafikled och i mitten en zon avsedd för gång och vila. Bild: Ulf Liljankoski

Den fysiska grundkaraktären var ett funktionsuppdelat gaturum. Gaturummet kantades av byggnader på båda sidor, längst byggnaderna löpte en trottoar, sedan skar enkelriktade trafikleder av rummet på båda sidor och i mitten av ramblan skapades en zon som användes för gångtrafik och vila. Mittenzonen kantades av träd och andra växter.

Träden som växer längst ramblorna skänker bl a skugga åt de som vill sitta på uteserveringar, bänkar, eller gå längst gatan. Även trafikbuller dämpas med hjälp av träden.

De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.
De fem ramblorna som bildar La Rambla. Bild: Yearofthedragon.

De olika ramblorna skiljde sig dock i social karaktär, livet, eller det sociala innehållet var av olika karaktär.

Las Ramblas

Las Ramblas, den stora turistattraktionen, lockar ett stort antal besökare ligger mellan områdena El Raval och Barri Gotic. Här trängs turister med gatuartister, gatustånd och uteserveringar. Las Ramblas är som sagt en turistmagnet, men för de boende är det, enligt de jag pratat med, en gata man helst undviker och måste man ta sig via La Rambla är det en plats man helt tar sig förbi snabbt och sedan går vidare längst parallell- och tvärgator.

Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski
Turister trängs på La Rambla (Rambla de Santa Mònica). Foto: Ulf Liljankoski

La Ramblan består av fem boulevarder: Rambla de Canaletes, Rambla de Estudis, Rambla de Sant Josep, Rambla dels Caputxins och Rambla de Santa Mònica.

I byggnaderna som ligger längst La Rambla hittar vi framförallt en blandning av souvenirbutiker och restauranger, men även många moderna modebutiker som lockar såväl turister som bacelonier.

I den nordöstra delen av mittenzonen, närmast hamnen, den del som även kallas Rambla de Santa Mònica, finns inga större möjligheter för vila, förutom om man slår sig ner på någon av restaurangerna som ligger längst ramblan, här finns inga eller enbart ett fåtal platser att använda som sittplats. Ju längre från hamnen går i sydvästlig riktning desto mindre trängsel blir det och man hittar allt fler bänkar och andra platser där man kan sitta och vila eller titta på folkhavet som rör sig längst ramblan.

Gatorna som löper längst La Rambla är rikt trafikerade av bilar och trafikljusen blir en viktig del för att minska friktionen mellan biltrafikanter och fotgängare som vill ta sig längst med eller över gatan.

Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com
Rambla del Raval är en lugn Rambla där man slipper att trängas. Foto: Oh-Barcelona.com

Rambla del Raval

Rambla del Raval ligger i området El Raval. Platsen ligger ca 500 meter väster om La Rambla. Hit har det stora folkhavet av turister inte nått helt fram, även om den ligger bland många centrala hotell och vandrarhem, och gatan får en lugnare social karaktär än La Rambla. Det är en gata som man framförallt passerar på väg från sitt hotell på väg till La Rambla och andra turistattraktioner.

Både på trottoarerna och mittenzonen är det möjligt att ta sig fram utan att behöva trängas, och i mitten zonen kan man sätta sig antingen på bänkarna eller på de lugna uteserveringar.

Träden består framförallt av palmer som ger en medelhavskänsla. Detta kan jämföras med träden på La Rambla som man inte riktigt upplever, utan där har träden en tyst närvaro och upplevs främst genom sin skuggande, skyddande, funktion. På Rambla del Raval får träden en större estetisk funktion.

Trafiklederna som löper längst Rambla del Raval är kraftigt trafikerade och man känner närvaron av en viss storstadshets.

Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski
Rambla de Poblenou med sina karaktäristiska rondeller i varje korsning. Foto: Ulf Liljankoski

Rambla de Poblenou

Rambla de Poblenou ligger i området Poblenou några kilometer nordost om La Rambla. Detta är område som många turister inte tar sig till och känslan man får av platsen är det ”äkta Barcelona”. Här är ett lugnt tempo och du slipper att trängas när du tar dig fram längst gatan. Gatan har gott om bänkar och uteserveringar.

Mellan olika korsningar längst Rambla de Poblenou hittar vi rondeller med bänkar. Här bjuds man in att sitta och titta på folket som passerar längst gatorna i Poblenou.

Träden längst gatan är låga och skapar känslan av ett mindre rum med ett lägre ”tak”. Här välkomnas du att sitta längre utan att stressa vidare. 

Studieobjekt: Gatuhörn i L´Eixample, Barcelona

Denna artikel ingår in en liten snabbstudie av stadsplaneringen i Barcelona.

I området L´Eixample i Barcelona har man skapat en rutnätsplan, kallad Cerdaplanen, där de olika kvartern får avskurna hörn. Detta har medfört att korsningarna i området fått en en speciell karaktär där hörnen kommit till användning för olika funktioner.

Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.
Bild 1: L´Eixample har en rutnätsplan där kvartersbyggnaderna är avskurna i hörnen. Bild 2: De triangulära gatuhörnen, markerade i rött, i L´Eixample får olika användningsområden. Bild 3: Övergångsställenas placering i L´Eixample gör att man får gå längre sträckor än fågelvägen, vilket kan vara irriterande när man går längre sträckor i området. Röd linje visar hur man går. Blå linje visar var övergångsställena är placerade. Blå prickad linje visar var man ville gå.

 

Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski
Uteserveringar, parkeringsplatser och sopstationer samsas om utrymmet i gatuhörnen i L´Eixample. Foto: Ulf Liljankoski

Under ett besök i området inventerade jag olika användningsområden för dessa hörn. Förutom användning av hörnen upplevde jag också att hörnen skapade begränsningar i fotgängares rörelsemönster då det skapa stora oöversiktliga platser för både motortrafikanter och gående som tvingade fram en rörelse mot övergångsställena. Övergångsställena var placerade en bit in på tvärgatorna och medförde att man fick gå längre sträckor än om man hade kunnat gå fågelvägen. Då vägarna inte kändes allt för trafikerade borde det finnas bättre lösningar och bygga om hörnen för att förkorta och förenkla gångvägen för fotgängare.

Sopstationer

I flera av hörnen hade man placerat sopkärl. Ofta samsades dessa med parkeringsplatser.

En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski
En modern byggnad i L´Eixample visar tydligt hur hörnen på kvarteren skurits av. Till vänster i bilden ser vi sopkärlen som är placerade i ett gatuhörn. Mitt i bilden ser vi hur ett gatuhörn används som parkeringsplats. Foto: Ulf Liljankoski

Parkeringar

Parkeringsplatser användes nästan samtliga gatuhörn till. Även nedfarter till underjordiska parkeringsplatser var placerade i flera av hörnen.

Uteserveringar

Uteserveringar var inget som tog upp många av de gatuhörn jag besökte, men med jämna mellanrum dök det upp serveringar med sittplatser i hörnen som fick dela plats med parkeringar och sopstationer. Oftast var dessa uteserveringar avgränsade från parkeringsplatserna och sopkärlen med hjälp av skärmväggar och växter.