Hur planeras vårt samhälle? En sida om såväl teoretisk som praktisk stads- & samhällsplanering.
26 maj, 2013

Förtätning - Ett hotet mot den sociala gemenskapen?

En förhärskande tanke som genomsyrar såväl utbildning som stadsbyggnadskontor idag är idén om förtätning. Förtätning "syftar på nybyggnation mellan tidigare bebyggelse" (Henrikson & Weibull 2008:10).

En illusion av sanning

Det farligaste med förhärskande idéer är att grundtanken i dem väldigt sällan ifrågasätts. De blir enkla begrepp att använda sig av när man kommer med "förbättringsförslag". Oftast tas de positiva effekterna som självklara och väldigt sällan ifrågasätts konsekvenserna. Man utgår helt enkelt från att idéerna leder till något gott. Idag har vi bland annat förslag om förtätning samt förslag om att bygga ut spårvagnsnät i våra städer, vilket är idéer som genomsyrar många stadsbyggnadsdiskussioner. Förtätning och spårvagnar får de flesta att tänka på positiva konsekvenser - nära kopplade till diffusa hållbarhetsbegrepp såsom social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Förhärskande idéer ger oss en illusion av sanning.
Som tur är finns det oftast en motpol som påstår motsatsen och tvingar de förhärskande idealen att ransaka sig själv.

För- och nackdelar med förtätning

De påstådda positiva effekterna med förtätning är bland annat att man får en mer sammanhållen stadsbyggnad, fler bostäder där det finns en efterfrågan (oftast centralt), folktätheten leder till bättre förutsättningar för handel och kollektivtrafik och miljön mår bättre då man slipper att använda bilen (om förtätningen leder nu leder till att det finns mer butiker, service och arbetsplatser i närområdet).

Huruvida förtätning leder till de positiva effekterna är diskutabelt och ger antagligen olika resultat beroenden på ortstyp. Tyvärr har stadsbyggnadsbegrepp som används i storstaden en tendens att spilla över på småstaden oavsett om det passar eller ej.

Johan Rådberg påpekar bl a att:

"En huvudfråga är om systematisk bebyggelseförtätning verkligen är ett verksamt medel att minska biltrafiken och därmed miljöproblemen. Mycket tyder på att andra faktorer (bensinpriser, kollektivtrafikens utbyggnad och prissättning, livsstilar och värderingar med mera) har större betydelse när det gäller bilanvändning."
(Johan Rådberg i Tankar om förstadens framtid [Larsson & Laurell 2006:11])

De påstådda negativa effekterna är att miljön blir lidande (något man som förtätningsförespråkarna löser genom att skydda och utveckla andra grönområden), dagvattenhanteringen (regn mm) måste lösas tekniskt när vatnet inte längre tas upp av träd, gräs och mark, samt försvinner möjligheter till rekreation, sport och lek.

Förtätningens sociala konsekvenser

Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där "förtätning" är planerad.

Dalaparken i Åstorp. Ett av två grönområden som används till sociala aktiviteter, såsom brännboll och fotboll, där "förtätning" är planerad.

Jag befarar att de stora grönytorna som tillåter oss att spela brännboll, fotboll, frisbee etc i vår närområde håller på att försvinna på  grund av den förhärskande tanken om förtätning påverkar stadsbyggnaden alltför mycket. Vi måste förstå grönområdenas vikt av att ligga centralt i närheten av bostadsområden och därmed vara lättillgängliga. Vi måste beakta grönområdenas sociala värde.

Även om jag bara spelar brännboll 1-2 gånger per år, betyder det inte att området inte gör någon nytta. Det finns andra personer som samlas på dessa områden för att spela, leka, sporta och sola mm. Att de inte används på vinter är något man får acceptera i ett kallt land som Sveriges. Frågan är var man ska få plats att spela brännboll när de tillräckligt stora grönområdena är helt eller delvis bebyggda. Ska man behöva ta sig med bil eller kollektivtrafik till närmsta plats? Vem orkar gör det? Vem kommer att göra det? Hellre väljer nog många bort alla spontana tillfällen för denna form av socialt umgänge.

  • Hur många grönområden, där det finns utrymme att spela brännboll, hittar du på din ort?
  • Hur många av dessa grönområden har din kommun planer på att bebygga när de förtätar orten?

Jag uppmanar till eftertänksamhet innan man använder sig av förtätningsbegreppet i kommunernas detalj- och översiktsplaner! Förstå grönområdenas sociala funktion.

Referenslista

Henrikson, Ann and Weibull, Eva (2008) 'Förtätning' inom stadsplanering. Dept. of Urban and Rural Development, SLU.
Finns även tillgänglig som e-resurs: ’Förtätning’ inom stadsplanering - en studie av syftning och framställning i svensk dagspress (2013-05-26)

Larsson, Bo & Laurell, My (red.) (2006). Tankar om förstadens framtid. Stockholm: Formas
Köp hos Adlibris | Bokus

4 comments on “Förtätning - Ett hotet mot den sociala gemenskapen?”

  1. Fast förtätning kan göras på många olika sätt. Antingen har du en gräsplätt per hus som ingen använder eller så öppnar du upp en större yta till fler människors nöje (väldigt hårddraget). Förtätning behöver inte innebära att det blir mindre grönytor totalt, men att ytan utnyttjas bättre. Eller så blir det mindre grönytor totalt, men ändå mer uppskattade/använda.

    Personligen tycker jag att vi ska ha färre grönytor totalt, mindre onödiga asfalteringar och fler större grönytor. Som sagt, fortfarande väldigt hårddraget men jag utvecklar gärna de tankarna

    1. Absolut finns det olika sätt att se saken på. Det jag mest vill peka på är att det finns en risk med att man alltför lättvindigt rättfärdigar förtätning för att det är så allmänt accepterat - när förtätning diskuteras resulterar det alltför ofta i att man talar om positiva effekter. Är man emot förtätning blir men nästa kallad för en NIMBY-anhängare. Gräsplanen är ett socialt rum men även ett funktions rum, där storleken är viktig för funktionen (fotboll, brännboll etc). Min rädsla är att vi en dag upptäcker att vi bebyggt alla grönytor, eller minimerat dem enbart för att det blev en trend i stadsbyggnad. Vilket kommer att leda till nya problem, och helt plötsligt börjar man tala ilsket om misslyckad stadsplanering då man byggde bort alla grönområden.

      1. Jag förstår din oro. Personligen är jag dock mer besviken över att varenda bostadshus fortfarande ska ha en tvåmeters bred gräsremsa som inte alls fyller någon funktion i och med att den är för liten eller dåligt placerad. Istället för att zooma ur lite och se till fem bostadshus sammanlagda behov och kanske istället för dessa remsor ha en lite större grönyta. Ett talande exempel är en planskiss jag såg någonstans, det var ett område som byggdes i en park och ändå avsattes en stor yta grönt emellan de tre huskropparna som skulle vara för de boende. Hade man istället vänt husen mot parken och tagit bort grönytan så hade man tagit upp hälften så mycket yta. Grönt fanns det ju likväl gott om... 🙂

        1. Det är jag helt med dig på, jag har själv svårt att förstå gräsmattans vara. Så mycket yta utan att fylla funktion. Det är sådant vi ska ändra på. 🙂

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Prenumerera via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelande om nya inlägg via e-post.

Gör som 47 andra, prenumerera du med.

Om Stadsplanering.se

Ulf Liljankoski is a proud sociologists and urban planner, working with urban planning, e-commerce and e-marketing. Writer, entrepreneur, pirate and passionate dreamer without enough cash. CEO at Lilon AB - Arkitektur, stads- & samhällsplanering.

Connect with me on LinkedIn:
Ulf Liljankoski

Meny