Exakta fastighetsgränser i detaljplanen. Var går gränsen för exakthet?

Många har redan sett, och fler kommer att se, utbildningsfilmen ”Över gränsen” från Boverket och Lantmäteriet (har du inte sett den kan jag varmt rekommendera den – se klipp/länk i slutet av denna artikel).

Filmen handlar om varför det är viktigt med korrekt kartunderlag  när man tar fram detaljplaner.

Vad är en exakt gräns?

Befintliga fastighetsgränser är i mångt och mycket en av de viktigaste gränserna i underlaget till detaljplaner. Ofta förhåller man sig till befintliga fastighetsgränser för att avgränsa ett planområde. Som Boverket uttrycker det så ”bör alla gränser, även planområdesgränsen, alltid ritas ut i sitt exakta läge”. Med andra ord, ska vi rita ut en exakt detaljplanegräns, bör vi förhålla oss till en exakt fastighetsgräns.

Frågan blir då:

  • Vad är en exakt gräns?

Vid inmätning av gränser/gränspunkter med mera finns flera olika mätmetoder, vilka även ger olika lägesnoggrannhet. I lantmäteriets bok Handbok registerkarta kan man läsa mer om olika mätmetoder och dess ungefärliga medelfel. ”För en geodetiskt mätt1)”När man mäter in eller sätter ut punkter eller detaljer på marken med hög noggrannhet” (Wikipedia) detalj kan medelfelet variera mellan 25-10 000 mm beroende på om inpassning har skett eller inte” skriver lantmäteriet i handboken2)Lantmäteriet: Handbok registerkarta.

Lägesnoggrannhet för fastighetsgränser. På bilden redovisas fastighetsgränderna i blått. Lägesnoggrannheten redovisas i meter. 0.025 innebär med andra ord att lägesnoggrannheten är 25 millimeter. På bilden syns bland annat lägesnoggrannheten om 25 millimeter, 50 millimeter och 90 millimeter. Lägesnoggrannheten är t ex lagrad registerkartan. Hittar du inte lägesnoggrannheten i ditt underlag till detaljplanen bör du fråga efter detta hos den som levererar kartan till dig. Källa: Helsingborgs stad
Lägesnoggrannhet för fastighetsgränser. På bilden redovisas fastighetsgränderna i blått. Lägesnoggrannheten redovisas i meter. 0.025 innebär med andra ord att lägesnoggrannheten är 25 millimeter. På bilden syns bland annat lägesnoggrannheten om 25 millimeter, 50 millimeter och 90 millimeter. Lägesnoggrannheten är t ex lagrad registerkartan. Hittar du inte lägesnoggrannheten i ditt underlag till detaljplanen bör du fråga efter detta hos den som levererar kartan till dig.
Källa: Helsingborgs stad

Vilken lägesnoggrannhet är tillräcklig?

Med denna vetskap blir följdfrågorna:

  • Vilken lägesnoggrannhet bedöms som tillräcklig i detaljplanesammanhang?
  • Ska man nöja sig med medelfel med en lägesnoggrannhet om 25 mm, 30 mm, 50 mm, 250 mm, 300 mm, 600 mm etc?

Lantmäteriets svar

För den som vill ha ett tydligt och exakt svar, är följande svar från lantmäteriet kanske inte det man önskar sig.

Lantmäteriets svar:

Mätningskungörelsen upphävdes 2010 och då försvann Lantmäteriets möjligheter att föreskriva vilken kvalitet som skulle föreligga. Det ansågs ligga i inom kommunernas egna intresse och egna kompetens att se till och avgöra vilken kvalitetsnivå som erfordrades.

I samband med Lantmäteriet får ett förslag till detaljplan på samråd, så kallad plangranskning, kan det hända att det i samrådssvaret görs ett uttalande om kvaliteten på underlaget. Detta sker dock endast under förutsättning att det klart av handlingarna framgår att detta är en osäker eller otillräckligt hanterad fråga. Någon kontroll av planhandlingars geometriska kvalitet görs som regel inte vid plangranskningen.

Lantmäteriet har idag svårt att generellt och utan detaljerade kunskaper om förutsättningarna i det enskilda fallet kunna säga något om vilken kvalitet som där erfordras. Det torde få avgöras från fall till fall beroende på faktorer som vilken typ av markanvändning det är frågan om att planera för, i vilken omfattning planerad eller befintlig bebyggelse i planen, för sin placering, är beroende av avstånd till gräns eller varandra, fastighetsvärdenivå och storlek på risker och konsekvenser av att det blir fel m.m. Viktigt är att fastigheten har fastighetsrättsliga gränser.

Vi måste helt enkelt, i varje detaljplan, fundera runt konsekvenserna av att välja mellan de olika typerna av lägesnoggrannhet, och utifrån de risker och konsekvenser det innebär , välja en viss lägesnoggrannhet till vårt underlag. På nytt får vi acceptera att kartan får vara ett inlägg i debatten med möjlighet för tolkning.

Själv föredrar jag 25 – 50 mm intervallet – då känner jag mig någorlunda trygg när jag börjar dra mina första streck på plankartan.

Utbildningsfilmen Över gränsen

Och här är utbildningsfilmen Över gränsen som förklarar konsekvenserna av ett bristfälligt underlag:


Länk till Över gränsen på YouTube.

Fotnot   [ + ]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.