Beräkna elanvändning inom detaljplan (+ mall för beräkning)

I åtminstone Skåne diskuteras elbrist. Jag tänker inte fördjupa mig en sådan stor fråga (med flera politiska aspekter), utan hänvisar istället till att andra källor på nätet, t ex Sveriges radio.

Elbristen skapar dock problem för såväl nya exploateringsområden, utbyggnation av befintliga verksamheter, järnvägstrafiken, elbilar etc.

Detta medför att att elanvändningen, ur ett planeringsperspektiv, blir en väldigt kritisk fråga i många detaljplaneprojekt.

Mall för att beräkna elanvändning.
Mall för att beräkna elanvändning.

Flera gånger har jag fått frågan från elnätsägare vilken typ av verksamhet som ska förläggas på platsen och stort energi- och elbehovet är, när vi diskuterat frågan om behovet av E-område för transformatorstation inom detaljplanen.
Hur mycket energi och el som krävs är en fråga som inte är så lätt att besvara när man planerar långsiktigt och antagligen inte har någon aning om vilka verksamheter som ska förläggas inom planområdet. Många gånger har vi i planeringsskedet alltså ingen vetskap om effektbehoven för ett visst planområde, då det under detaljplaneframställandet inte alltid finns några intressenter, då planeringen görs på lång sikt.

Mall för att uppskatta elanvändning inom detaljplan

För att kunna få fram ungefärlig elanvändning har jag tagit fram denna mall.

Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)

Mallen är tänkt, och har använts, som ett redskap för att:

  1. Sammanställa och strukturera kunskapsläget och information från Energimyndigheten avseende nyckeltal för energi- och elanvändning för olika typer av verksamheter.
    I mallen hänvisas till de dokument från Energimyndigheten som jag använt. Jag får säga att det finns enbart sparsamt men information, och att jag under arbetet med att ta fram mallen hade flera dialoger med både Energimyndigheten och E.ON.
  2. Sammanställa befintlig information inom planprojektet avseende framtida verksamheter inom planområdet, och sammanställa rimliga antagande om framtida exploatering.
    Normalt sätt kan vi beräkna a) hur stor byggrätt som detaljplanen medger (beräknat utifrån de ytor som medger byggrätt), och b) vilken typ av verksamheter som kan förläggas inom planområdet (baserat på de planbestämmelser som finns på plankartan).
    Ibland måste en del rimliga antaganden göras då detaljplaner många gånger är flexibla och framtida storlek på verksamheten kan variera. Antaganden som man behöver göra kan vara t ex hur många våningar som kommer att byggas.
  3. Skickas till elnätsägaren under arbetet med detaljplanen.
    Dokumentet skickas sedan till elnätsägaren som utifrån information i dokumentet förhoppningsvis kan svara på de avslutande frågorna:
    a) Hur många E1-områden behövs?
    b) Var är lämpligast placering av E1-område inom planområdet?
    c) Hur stor yta och vilken form bör E1-området ha för att passa era anläggningar.
    d) Finns det alternativa placeringar för E1-område utifall att era förstahandsförslag inte skulle fungera.

Snabbguide till mallen

Exempel på sammanställning av byggbara ytor i mallen avsedd för att beräkna elanvändning.
Exempel på sammanställning av byggbara ytor i mallen avsedd för att beräkna elanvändning.

Lite snabbt kan mallen/dokumentet förklaras så här:

  1. Information från flera olika dokument från Energimyndigheten har sammanställts.
  2. Kommunen gör ett antagande hur stor byggrätt detaljplanen tillåter av en viss verksamhetstyp.
  3. Utifrån kunskapen om elanvändning (punkt 1) samt antaganden om byggrätt och verksamhetstyp (punkt 2) beräknas elanvändningen.
  4. Det beräknade behovet av el skickas till elnätsbolaget.
  5. Elnätsbolaget återkopplar behovet av E-områden för transformatorstation mm.

Här kan du ladda ner mallen:
MALL Underlag och frågor till Nätbolag gällande E-område och elanvändning
(senast uppdaterad 2020-03-11)

Genomsnittlig energi- och elanvändning per kvadratmeter och år för olika verksamhetstyper

Nyckeltal för energianvändning och elanvändningsbehovet för verksamheterna baseras på Energimyndighetens statistik och publikationer inom projektet Statistik i lokaler (STIL2).

Projektet STIL2 sammanfattar sin uppgift på följande sätt:

”Projektet STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler. All energianvändning inventeras men fokus ligger på elanvändningen. Inom STIL2 inventeras både den el som är knuten till byggnaden, fastighetsel, och den elanvändning som är beroende av vilken typ av verksamhet som bedrivs, verksamhetsel” (Energimyndigheten 2010, s 9).

Energimyndigheten redovisar följande genomsnittlig energi- och elanvändning per kvadratmeter och år för följande verksamheter:

VerksamhetstypTotal energianvändning per årElanvändning per år
Handelslokaler256,5 kWh/m2178,6 kWh/m2
Hotell, restaurang och samlingslokaler219,8 kWh/m2126,9 kWh/m2
Idrottsanläggningar270,0 kWh/m2163,3 kWh/m2
KontorslokalerIngen information.108,3 kWh/m2
Skolor och förskolor (innemiljö)216,0 kWh/m298,1 kWh/m2
Vårdlokaler218,0 kWh/m288,1 kWh/m2

Referenser

Statistik i lokaler (STIL2)

Energimyndigheten. 2016.
https://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen-och-industrin/statistik-i-lokaler-stil2/

Energianvändning i kontorslokaler

Energimyndigheten. 2007. Förbättrad energistatistik för lokaler- ”Stegvis STIL” Rapport för år 1. Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader. ER2007:34.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2316

Energianvändning och innemiljö i skolor och förskolor

Energimyndigheten. 2007. Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2. ER2007:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2313

Energianvändning i vårdlokaler

Energimyndigheten. 2008. Energianvändning i vårdlokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL 2. ER2008:09.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2353

Energianvändning i idrottsanläggningar

Energimyndigheten. 2009. Energianvändning i idrottsanläggningar. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2009:10.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2392

Energianvändning i handelslokaler

Energimyndigheten. 2010. Energianvändning i handelslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2010:17.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453

Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler

Energimyndigheten. 2011. Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2. ER2011:11.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453

Illustration av hur en detaljplan påverkas av olika intressegrupper

En förenklad teoretisk modell

Nedan har jag sammanställt en förenklad teoretisk modell av hur en detaljplan påverkas av olika intressegrupper.

Illustrationen är en väldigt förenklad version av verkligheten.

För varje intresse som beaktas tillkommer en ny oval som representerar intressegruppen. Ju fler intressegrupper (sakägare, nyttjanderättsinnehavare, politiska partier mm) som påverkas och blir en del av processen desto fler överlappande ovaler. Detta minskar lösningsmängden ytterligare.

Modellen kan dock givetvis utökas för varje intressegrupp (olika partier, olika sakägare, olika nyttjanderättsinnehavare, olika lagar, olika riktlinjer etc), men i detta fall, där syftet enbart är att visa en förenklad modell, skulle illustrationen bli svårläst ur ett pedagogiskt perspektiv.

Förklaring till illustrationen

Den gröna rutan illustrerar den lösningsmängd som är möjlig och lämplig utifrån gällande lagstiftning, regler, förordningar mm, samt t ex eventuella riskanalyser etc.
Den gröna linjen motsvarar ”lagens yttre gräns”.

Gulfärgad yta illustrerar den lösningsmängd som är möjlig om samtliga intressegrupper ska kunna enas om en gemensam lösning. Ibland kan detta innebära att det inte kvarstår några lösningar som samtliga intressegrupper kan enas om.

Ur detaljplaneperspektiv skulle detta innebära att den gröna rutan illustrerar en bra detaljplan som beaktar samtliga lagkrav. Ovalerna (intressegrupperna) illustrerar olika allmänna och enskilda intressen.

Illustration av hur en detaljplan påverkas av olika intressegrupper
Illustration av hur en detaljplan påverkas av olika intressegrupper

Tidsplanering för detaljplaner. Mall för tidplan för detaljplaner (i Excel).

Exempel på utskriven tidplan för detaljplan.
Exempel på utskriven tidplan för detaljplan.

Ladda ner mallen (senast uppdaterad 2019-03-24 kl 11.09): MALL: Tidplan för detaljplan.xlsx

Att ta fram en tidplan för olika projekt kan låta lätt för den som inte är van vid att ta fram en tidplan. I verkligheten är det knepigt, och det finns alltid olika faktorer som kan påverka en tidplan.

Den allra enklaste typen av tidplan är att bestämma vid vilken tidpunkt något ska vara klart och sedan jobba utifrån det. Detta fungerar i relativt enkla projekt då du inte har alltför många okänd faktorer att ta hänsyn till.

Vid mer komplexa projekt, såsom planprocessen, finns det många faktorer att ta hänsyn till, både kända och okända, som kan påverka tidplanen. Ju fler faktorer som är kända tillsammans med viss kunskap om tidsåtgång i tidigare projekt, desto mer exakta och hållbara tidplaner kan tas fram.

Projektstyrningssystem med tidplaner för detaljplaneprocessen

På marknaden finns det flera projektledningssystem som hjälper till att ta fram och utveckla hållbara tidplaner efterhand som man lär sig av pågående projekt. Allt fler kommuner jobbar med att införa projektledningssystem liknande EDP Planeraren. Att införa ett sådant system tar dock tid och kräver en upphandlingsprocess och sedan tar det tid att implementera programvaran i organisationen.

För den som inte kan vänta  på att organisationen ska införa ett projektledningssystem som kan hantera tidplaner för detaljplaneprocessen är ett ”enkelt” excelark en bra start.

Min excelmall för ”Tidplan för detaljplaner”

Redovisning av tidsåtgång för planprocessen i tidplanedokumentet.
Redovisning av tidsåtgång mellan olika projektfaser.

Här delar jag med mig av ett excelark med mall för tidsplanering av detaljplaner som jag utvecklat för egen del på de kommuner jag jobbat på. Excelarket innehåller mallen ”tidplan för detaljplaner”, och sträcker sig från planbesked till laga kraft. Samt innehåller arket en sammanställning av tidåtgång mellan olika projektfaser, till exempel tidåtgång ”från planuppdrag till antagande i nämnd”.

För egen del har jag även ett blad för ekonomisk uppföljning, tidrapportering och automatisk beräkning av tidsåtgång för beslutsprocesser, men dessa funktioner är i ett för tidigt stadium för att kunna ingå i mallen.

En hel del av av datumen beräknas automatisk utifrån standardvärden som kan ändras. Standardvärdena bör korrigeras för att passa olika organisationer.

Även beslutsordningar och olika beslutsinstanser bör ändras så att de passar den aktuella organisationen. De värden som är inlagda i mallen är framförallt baserade på erfarenhet, medeltider/mediantider och riktvärden.

Samtliga automatiskt beräknade datum bör ses över då mallen inte tar hänsyn till helgdagar, semester, och mycket annat. Man får se de beräknade datumen som ungefärliga och att de enbart ger en fingervisning, och sedan kan man manuellt ändra i mallen (och markera manuella ändringar enligt mallen rekommendationer). Beräknat kvartal räknas ut automatiskt baserat på datumen och presenteras i dokumentet.

Interna datum för nämndsammanträde och kommunfullmäktige får man fyll i manuellt. Har man inga sammanträdesdatum för kommande år kan man använda innevarande års sammanträdesdatum som en fingervisning – de brukar ligga vid ungefär samma tidpunkter.

Utskrift av tidplan

Standardvärden som kan ändras och anpassas efter olika organisationer. Värdena används för att automatisera beräkningen av datum i tidplanen.
Standardvärden som kan ändras och anpassas efter olika organisationer. Värdena används för att automatisera beräkningen av datum i tidplanen.

Jag har markerat ett ”utskriftsområde” med en fet linje för att tydliggöra vilken del som lämpligen skrivs ut. Själv brukar jag markera utskriftsområdet och sedan välja att ”Skriva ut markering”, ”Anpassa alla kolumner till en sida” och sedan skriva ut som pdf i A3-format.  Något i stil med detta dokument: Exempel: Tidplan för detaljplanen Liljefors 19_80.

Automatiskt beräknade kvartal.
Automatiskt beräknade kvartal.

Under utveckling och anpassning

Dokumentet är under ständig utveckling men jag delar med mig av det här för den som är intresserad.

Dokumentet behöver anpassas efter varje kommuns handläggnings- och beslutsordningar. Och jag får erkänna, att kalla det ett ”enkelt excelark” är kanske missvisande. Det kan krävs en del för att förstå logiken i hur cellerna hänger ihop, var man ska och behöver fyll i eller inte, och en del kunskap i Excel för att kunna ändra efter egna behov.

Då mallen är under ständig utveckling så uppskattar jag återkoppling om något inte fungerar, är ologiskt eller ickeintuitivt. Det är så lätt att själv veta vad man gör.

Ladda ner mallen ”Tidplan för detaljplan”

Via följande länk laddar du ner mallen i Excel-format:

Ladda ner mallen (senast uppdaterad 2019-03-24 kl 11.09): MALL: Tidplan för detaljplan.xlsx